När blir vind en våning
MÖD 2014:43
Mark- samt miljööverdomstolen
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDENacka tingsrätts, mark- samt miljödomstolen, dom 2013-07-05 inom syfte nr P 208-12, titta bilaga A
KLAGANDE1. U A
2. A E
MOTPARTER1. Stadsbyggnadsnämnden inom Stockholms samhälle
2. J G
3. S G
SAKENBygglov vid fastigheten X inom Stockholms samhälle
__________________
MARK- samt MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
1. Mark- samt miljööverdomstolen avslår U As samt A Es begäran angående inhämtande från yttrande ifrån Boverket.
2. tillsammans förändring från mark- samt miljödomstolens dom upphäver Mark- samt miljööverdomstolen Stadsbyggnadsnämndens inom Stockholms samhälle beslut den 16 juni 2011, dnr 2011-01585-571, för att informera bygglov på grund av tillbyggnad från enbostadshus samt inredande från fyra lägenheter vid fastigheten X inom huvudstaden samt avslår ansökan om bygglov.
YRKANDE inom MARK- samt MILJÖÖVERDOMSTOLEN
U A samt A E äger yrkat för att Mark- samt miljööverdomstolen, tillsammans med förändring från mark- samt miljödomstolens dom, bör upphäva bygglovet.
J samt S G besitter motsatt sig förändring.
tillväxt från mål inom MARK- samt MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Parterna besitter åberopat identisk omständigheter samt grundläggande principer eller fundament liksom inom mark- samt miljödomstolen samt tillagt bl.a. nästa.
U A samt A E
Mark- samt miljödomstolen äger felaktigt bedömt för att detta nedersta planet inom huskropp C bör räknas såsom källare, dock ej liksom etage. Boverkets rekommendation ifall för att detta nedersta planet inom huskropp C existerar ett suterrängvåning bör följas. Vidare bör den norra fasaden samt ej den östra artikel beräkningsgrundande fasad. Sammantaget betyder detta för att huskropp C besitter tre våningar. detta existerar även därför byggnaden besitter beskrivits inom enstaka reklam ifall försäljning; vilket enstaka byggnad tillsammans markplan, entréplan samt övre strategi. inom detta strategi vilket motparterna önskar benämna liksom källare existerar detta inritat kök samt sällskapsrum. Vidare äger mark- samt miljödomstolen frångått Boverkets yttrande. Domstolen bör tolka detta yttrande samt fatta en beslut, dock då man läser såväl dom liksom yttrande finner man för att domstolen fullfölja vissa bedömningar likt frångår Boverkets uppfattningar, vilket leder mot en avvikande slut. Boverket existerar den myndighet tillsammans störst expertkompetens inom området samt utger råd samt anvisningar till hur regelverket på grund av bygglov etc. bör tolkas. Sveriges domstolar följer inom 99 % från fallen dem anvisningar samt rekommendationer likt ges ifrån Boverket. Detta yttrande existerar väl genomarbetat, inga reservationer ges till Boverkets tolkning från ärende samt utrymme till tvetydigheter finns ej.
U A samt A E äger begärt för att Mark- samt miljööverdomstolen bör inhämta en nytt yttrande ifrån Boverket, denna gång avseende mark- samt miljödomstolens dom.
J samt S G
Plan- samt byggförordningen, Boverkets allmänna råd samt begreppet ”markens medelnivå”
Mark- samt miljödomstolens beslut innebär för att byggnaden existerar ett byggnad samt dess nedersta strategi existerar en program samt, i enlighet med den från praxis ostridiga definitionen från källare, existerar källare. enstaka byggnad består från en alternativt flera program. en strategi begränsas ostridigt inom höjdled från numeriskt värde vid varandra nästa bjälklag. detta betyder för att en strategi existerar en (1) program sålunda länge någon sektion från planets bjälklag ej inom höjd förskjuts mot nästa nästa bjälklag. Då ursprunglig bildas ytterligare en program. i enlighet med 9 § äldre plan- samt byggförordningen (1987:383), ÄPBF, finns tre typer från plan: bris, källare samt etage. inom 9 § finns även regler till då luftström respektive källare bör räknas vilket etage. Någon förskjutning inom höjdled sålunda för att en nytt våningsplan bildas föreligger ej till X:s nedre strategi. Trots för att Boverket konstaterat för att byggnaden existerar endast ett byggnad, talar Boverket sedan angående suterrängvåning inom bostad C, dvs. delar ändå upp detta nedersta planet utan för att någon höjdförskjutning från bjälklag mot nytt strategi föreligger. Slutligen träffar Boverket ihop byggnaden igen på grund av för att ett fåtal ihop detta kurera samt påstår för att byggnaden äger tre våningar.Enligt ÄPBF finns inget utrymme på grund av för att enstaka byggnad förmå delas upp. i enlighet med praxis är kapabel detta endast ske från fara angående beräkningsregeln till byggnadshöjd inom 9 § ÄPBF ej går för att tillämpa.
etage existerar tillsammans med utgångspunkt ifrån TNC 95 samt svensk standard ”ett utrymme likt avgränsas tillsammans med ytterväggar åt fyra sidor samt uppåt från en tak”. Källare existerar i enlighet med Boverkets allmänna råd tillsammans hänvisning mot TNC samt rättspraxis, ostridigt ”ett utrymme vilket helt alternativt mot största delen existerar beläget beneath omgivande mark”. inom 9 § ÄPBF stadgas för att ”som etage räknas även [..] källare, ifall golvets översida inom våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter ovan markens medelnivå invid byggnaden”. detta betyder motsatsvis för att ”ett utrymme liksom avgränsas tillsammans med ytterväggar åt fyra sidor samt uppåt från en tak” därmed ej förmå räknas liksom etage angående detta existerar ”ett utrymme likt mot största delen existerar beläget beneath omgivande mark” (dvs. beneath markens medelnivå invid byggnaden) samt var golvets översida inom våningen närmast ovanför ej ligger mer än 1,5 meter ovan markens medelnivå invid byggnaden. Detta besitter Högsta förvaltningsdomstolen (dåvarande Regeringsrätten, domstolens anmärkning) slagit fast inom RÅ 1967 not K1241.
Begreppet suterrängvåning (eller sluttningsvåning) äger ej förekommit inom författning: ej inom nya plan- samt byggförordningen (2011:338), ej inom ÄPBF samt ej inom någon från dem historiska byggnadsstadgorna. på grund av för att en allmänt råd bör existera begripligt samt rättssäkert måste terminologin såsom används inom rådet artikel förklarad samt godkänd. Betydelsen förmå ej heller avvika ifrån hur den språkmässigt uppfattas. Begreppet ”omgivande mark” betyder markens medelnivå (invid byggnaden alternativt angränsande gata). detta följer från hur detta uttrycktes inom 37 § byggnadsstadgan (1959:612), från RÅ 1967 not K1241 samt från hur regeln sedan överförts mot ÄPBF utan för att regelns innebörd alternativt rättspraxis rubbats. en term inom en allmänt råd torde ej behärska äga enstaka ytterligare innebörd än vilket identisk term besitter vid författningsnivå. Begreppet ”omgivande mark” inom Boverkets råd ifall suterrängvåning förmå därför ej äga någon ytterligare innebörd än markens medelnivå (invid byggnaden alternativt allmänna platsen invid tomten), oavsett hur Boverket själva önskar tolka detta till för att underbygga sin perception. Boverkets perception existerar för att 1,5-meters- regeln inom ÄPBF saknar innebörd då den ställs mot Boverkets råd. Förhållandet torde dock existera detta omvända.
Detaljplanen
inom den gällande detaljplanen anges för att byggnad ej får uppföras mot större höjd än 7,5 meter alternativt tillsammans flera än numeriskt värde våningar. Höjdbegränsningen gäller alltså inom meter alternativt inom våningar. inom planen anges sedan för att kommitté får medge byggnadspartier utöver dem angivna höjderna. Stadsbyggnadsnämndens medgivanderätt gäller således bl.a. antalet våningar. Stadsbyggnadsnämnden äger medgett detta nedre planet. Bevis till nämndens hävd inom detta existerar för att fjorton byggnader inom kvarteren runt X samt hundratals byggnader inom Gamla Bromma äger numeriskt värde våningar plus enstaka källare vars rumsgolv ligger beneath markens medelnivå dock inom nivå tillsammans med alternativt ovan marken utanför, dock för att ej någon sådan källare vid snart hundra tid räknats likt etage. detta kunna även anses liksom ett godtagbar mindre avvikelse inom enlighet tillsammans planens avsikt.
Åsidosättande från beslutsordning
Boverkets allmänna råd ifall suterrängvåning äger tillkommit vid en författningsstridigt sätt, då Boverket nära beslutet väsentligen åsidosatte reglerna på grund av beslut ifall allmänna råd inom 14 § inom den nära tiden gällande verksförordningen (1987:1100). Däri angavs följande:
”Innan myndigheten beslutar ett föreskrift alternativt en allmänt råd i enlighet med författningssamlingsförordningen (1976:725), bör den 1) noga betänka ifall detta existerar den maximalt ändamålsenliga åtgärden, 2) utreda föreskriftens alternativt detta allmänna rådets kostnadsmässiga samt andra konsekvenser samt registrera utredningen inom ett konsekvensutredning, 3) lämna statliga myndigheter, kommuner, landsting, organisationer samt andra liksom kostnadsmässigt alternativt vid något annat avgörande sätt berörs samt Riksrevisionsverket situation för att yttra sig inom frågan samt ifall konsekvensutredningen”.
ett avdelningsjurist, ansvarig på grund av förvaltningsjuridik vid Boverket, äger uppgett för att någon konsekvensutredning ej kunna återfinnas. i enlighet med 11 kap. 14 § regeringsformen får ett föreskrift ej tillämpas angående enstaka domstol finner för att myndigheten åsidosatt den beslutsordning likt existerar föreskriven. Analogt borde ej heller en allmänt råd behärska tillämpas ifall myndigheten åsidosatt den beslutsordning vilket existerar föreskriven.
översikt
Boverkets råd ifall suterrängvåning är kapabel ej tillämpas då den beslutsordning likt då föreskrevs väsentligen åsidosattes nära beslutet angående rådet samt rådet på grund av övrigt ej ens utgår ifrån enstaka författning. angående rådet överhuvudtaget bör tillämpas måste betydelsen från begreppet omgivande mark existera markens medelnivå. Dessutom innebär källarregeln för att en utrymme såsom mot största delen existerar beläget beneath omgivande mark samt var avståndet ifrån omgivande mark mot rumsgolvet inom våningen ovanför existerar 1,5 meter alternativt mindre, oaktat andra kriterier, ej förmå räknas såsom sådan etage såsom bör räknas in inom ett byggnads våningsantal. Nedre planet vid fastigheten X existerar därmed enstaka källare vilket ej är kapabel anses liksom etage. angående Mark- samt miljööverdomstolen ändå skulle komma fram mot för att nedre planet förmå räknas in inom våningsantalet besitter kommitté ändå riktig i enlighet med detaljplanen för att besluta ifall sådana partier utöver inom detaljplanen angivna höjder.
Alternativt bör enstaka avvikelse betraktas vilket ett godtagbar mindre avvikelse förenlig tillsammans med planens avsikt.
Stadsbyggnadsnämnden inom Stockholms samhälle äger avstått ifrån för att yttra sig inom målet.
MARK- samt MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
likt underinstanserna konstaterat existerar detta äldre plan- samt bygglagen (1987:10), ÄPBL, samt äldre plan- samt byggförordningen (1987:383), ÄPBF, vilket bör tillämpas inom målet.
Mark- samt miljööverdomstolen anser ej för att detta finns skäl för att begära in ytterligare en yttrande ifrån Boverket. Begäran angående inhämtande från yttrande bör därför avslås.
i enlighet med 8 kap. 11 § ÄPBL bör ansökningar ifall bygglov till åtgärder inom områden tillsammans detaljplan bifallas ifall åtgärden ej strider mot detaljplanen. i enlighet med den stadsplan ifrån 1922 liksom i enlighet med 17 kap. 4 § ÄPBL bör gälla likt detaljplan får byggnad inom området var fastigheten X existerar belägen ej uppföras mot större höjd än 7,5 meter alternativt tillsammans med fler än numeriskt värde våningar.
inom 9 § ÄPBF finns förtydligande bestämmelser ifall byggnadshöjd samt vad likt bör betraktas vilket etage. från 9 § ÄPBF framgår för att byggnadshöjden samt källardjupet bör beräknas ifrån markens medelnivå invid byggnaden. angående byggnaden ligger mindre än sex meter ifrån allmän lokal skall dock beräkningen utgå ifrån den allmänna platsens medelnivå invid tomten, ifall ej särskilda omständigheter föranleder annat. Vidare anges för att byggnadshöjden räknas mot skärningen mellan fasadplanet samt en program såsom tillsammans med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens överbyggnad. Källardjupet räknas mot detta lägsta källargolvets översida. vilket etage räknas även luftström var bostadsrum alternativt arbetslokal kunna inredas, angående byggnadshöjden existerar mer än 0,7 meter högre än nivån till vindbjälklagets översida. vilket etage räknas även källare, angående golvets översida inom våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter ovan markens medelnivå invid byggnaden.
Ytterligare förtydliganden från dessa term äger lämnats från Boverket inom dess allmänna råd 1995:3 (Boken angående lov, tillsyn samt övervakning, modifierad genom 2004:2). Boverkets allmänna råd existerar ej bindande inom rättstillämpningen, dock utgör en komplement nära rättstillämpningen. detta innebär för att dem allmänna råden kunna utgöra vägledning inom dem fall var lag- alternativt förordningstext ej ger klara besked. detta innebär även för att dem allmänna råden ej bör beaktas till detta fall dem ej skulle överensstämma tillsammans lag- alternativt förordningstext.
Byggnaden såsom den redovisas inom bygglovshandlingarna
Bilder utesluten här:
Byggnadshöjd
likt framgår ovan beräknas byggnadshöjden utifrån enstaka specialiserad definition inom ÄPBF. från Boverkets allmänna råd framgår för att inom vissa fall förmå detta nära kalkyl från byggnadshöjden existera nödvändigt för att betrakta byggnaden likt sammansatt från flera delar. Mark- samt miljööverdomstolen delar mark- samt miljödomstolens utvärdering för att detta inom detta aktuella fallet ej finns skäl för att dela upp byggnaden samt betrakta varenda byggnadsdel på grund av sig. då detta gäller den beräkningsgrundande fasaden fullfölja Mark- samt miljööverdomstolen däremot bedömningen för att den norra fasaden, vilken existerar längre samt inom större utsträckning än den östra fasaden äger karaktär från ett långsida, bör ses vilket den beräkningsgrundande fasaden. vid den norra sidan finns även den maximalt ledande entrén. Infarten mot fastigheten finns visserligen vid den östra sidan, dock båda fasaderna vetter mot allmän lokal. nära ett sammantagen granskning finner därför Mark- samt miljööverdomstolen för att den norra fasaden får anses äga störst allmän effekt samt bör utgöra beräkningsgrundande fasad.
Byggnadshöjden existerar därmed ca 7,0 meter, vilket innebär för att byggnaden existerar planenlig inom detta hänseende. Frågan existerar då ifall detta nedersta planet inom huset bör anses utgöra enstaka etage samt den planerade byggnationen därmed ändå existerar planstridig.
Våningsantal m.m.
Beräkningen från byggnadshöjd sker utifrån enstaka mekanisk definition inom ÄPBF samt likt konstaterats ovan finns detta inom detta fall ej anledning för att nära kalkyl från byggnadshöjden dela upp byggnaden inom olika delar. Detaljplanens bestämmelser angående högsta antal tillåtna våningar existerar däremot helt samt innebär för att ej någon sektion från enstaka byggnad får äga en högre antal våningar än planen tillåter. Mark- samt miljööverdomstolen äger därför för att värdera hur flera våningar tillbyggnaden inom väster besitter.
Begreppet etage definieras ej inom ÄPBL, inom ÄPBF alternativt vid annat plats inom plan- samt bygglagstiftningen. nära tolkning från enstaka detaljplans bestämmelse angående antalet våningar äger man i enlighet med praxis tagit ledning från hur begreppet definieras inom Terminologicentrum TNC, Plan- samt byggtermer 1994 samt Svensk standard (nu gällande SS 21054:2009), jfr Mark- samt miljööverdomstolens dom 2013-06-25 inom syfte nr P 1480-13. inom sammanhanget kunna noteras för att begreppet etage existerar definierat vid motsvarande sätt inom den för tillfället gällande plan- samt byggförordningen (2011:338), PBF.
Mark- samt miljööverdomstolen konstaterar för att detta aktuella nedersta planet inom den avsedda tillbyggnaden mot väster existerar funktionellt avskild ifrån den befintliga byggnadskroppen. Härigenom blir detta fråga ifall en utrymme liksom avgränsas tillsammans med ytterväggar åt fyra sidor samt uppåt från en överdel. tillsammans med utgångspunkt ifrån definitionerna inom såväl TNC såsom Svensk standard existerar därmed detta nedersta planet inom samt till sig ett etage. enstaka källare bör emellertid, i enlighet med 9 § fjärde stycket ÄPBF, endast räknas liksom etage ifall golvets översida inom våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter ovan markens medelnivå invid byggnaden. på grund av för att bestämmelsen bör artikel tillämplig förutsätts i enlighet med ordalydelsen för att detta rör sig angående ett källare. ett utvärdering måste därför göras ifall detta aktuella utrymmet existerar för att anse vilket enstaka källare. nära bedömningen förmå Boverkets allmänna råd ge viss ledning.
i enlighet med Boverkets allmänna råd existerar källare en utrymme vilket helt alternativt mot största delen existerar beläget beneath omgivande mark. inom Boverkets allmänna råd 1995:3, s. 196, återfinns även begreppen ”sluttningsvåning” samt ”suterrängvåning”. inom rådet anges för att tillsammans med begreppen avses enstaka etage var rumsgolvet inom våningen utefter minimalt enstaka fönstervägg ligger inom nivå tillsammans med alternativt ovan omgivande mark, för att detta saknar innebörd vad utrymmena existerar avsedda för att användas mot samt för att begreppen således anger hur ett etage existerar belägen inom förhållande mot markytan. Boverket besitter inom sitt yttrande mot mark- samt miljödomstolen angett för att en utrymme liksom klassificeras liksom suterrängvåning ej samtidigt bör klassificeras vilket källare, för att enstaka suterrängvåning existerar enstaka etage samt för att medelmarknivåns förhållande mot golvets översida inom våningen närmast ovanför därför saknar innebörd.
till för att värdera angående en utrymme existerar för att anse såsom enstaka källare måste, i enlighet med Mark- samt miljööverdomstolen, ett samlad evaluering göras utifrån utrymmets konstruktion samt användningssätt (jfr Kammarrättens inom huvudstaden dom 2009-05-18 inom syfte nr 3604-07 samt Kammarrättens inom götet dom 2010-12-30 inom syfte nr 7074-09).
inom Plan- samt byggtermer 1994, TNC 95, förklaras begreppet källare vid numeriskt värde sätt. ett källare kunna existera utrymme inom byggnad alternativt friliggande utrymme beläget beneath markytan samt avsett på grund av förvaring från livsmedel samt dylikt. ett källare är kapabel även artikel källarvåning, dvs. etage likt mot övervägande sektion existerar belägen beneath omgivande markyta.
inom detta aktuella fallet ger detta nedersta planet inom tillbyggnaden mot väster ej intryck från för att existera ett källare bland annat mot bakgrund från för att golvet nära såväl den västra vilket den norra fasaden ligger vid identisk nivå likt marknivån samt besitter fönsterdörrar. Såväl den västra såsom den södra fasaden äger större glugg. detta nedre planet avses även i enlighet med planritningen inom huvudsak avsett för att användas likt boutrymme då detta inom huvudsak bör användas såsom allrum, vilorum, toalett samt besitter lokal till pentry, jfr Svensk standard SS 21054:2009 s.4. Sammantaget bedömer Mark- samt miljööverdomstolen för att planet ej kunna bedömas vilket källare. Utrymmet bör därmed betraktas såsom ett etage. detta blir nära denna utvärdering ej aktuellt för att vandra vidare inom prövningen i enlighet med 9 § fjärde stycket ÄPBF. Tillbyggnaden i enlighet med ansökan om bygglov kommer därmed för att äga tre våningar vilket strider mot planen. Avvikelsen kunna ej anses existera enstaka sådan mindre avvikelse vilket förmå godtas i enlighet med 8 kap. 11 § sjätte stycket ÄPBL. Stadsbyggnadsnämndens beslut för att bevilja bygglov bör därför upphävas samt ansökan om bygglov avslås.
____________________
detta får anses existera från vikt till ledning från rättstillämpningen för att målet prövas från Högsta domstolen. Mark- samt miljööverdomstolen tillåter därför tillsammans stöd från 5 kap. 5 § lagen (2010:921) angående mark- samt miljödomstolar för att domen överklagas mot Högsta domstolen.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, titta bilaga B
Överklagande senast 2014-07-07
inom avgörandet äger deltagit hovrättsrådet Lars Borg, tekniska rådet Carl-Gustaf Hagander hovrättsrådet Margaretha Gistorp samt hovrättsassessorn Helen Blomberg, referent (skiljaktig).
Föredragande besitter varit Astrid Öfverholm.
Skiljaktig fras, titta nästa blad.
Hovrättsassessorn Helen Blomberg existerar skiljaktig inom fråga angående dem sökta åtgärdernas förenlighet tillsammans med detaljplan samt anför följande:
ifrån rubriken Byggnaden såsom den redovisas inom bygglovshandlingen utför jag nästa bedömning:
inom ansökan om bygglov äger byggnaden redovisats vid nästa sätt.
Bilder utesluten här:
Planlösning, nedersta planet
Huskropp C samt huskropp D äger inom bygglovshandlingarna genomgående beskrivits såsom tillbyggnader mot den befintliga byggnaden vid X (huskropp C utgör tillbyggnaden inom väster samt huskropp D tillbyggnaden inom söder). dem skulle visserligen behärska anses utgöra egna byggnader utifrån bl.a. funktion samt visuellt intryck (se t.ex. Mark- samt miljööverdomstolens kritisk den 17 oktober 2013 inom uppgift nr P 8533-12). Utifrån främst detta visuella intrycket utför jag dock bedömningen för att dem utgör tillbyggnader mot den befintliga byggnaden samt ej egna byggnader. Jag utgår således, inom likhet tillsammans med underinstanserna, ifrån för att detta likt ansökan om bygglov avser existerar ett byggnad samt ej flera.
Byggnadshöjd
Utifrån denna granskning uppstår frågan ifall byggnaden nära kalkyl från byggnadshöjd ändå bör betraktas liksom sammansatt från flera delar. från Boverkets allmänna råd framgår för att detta inom vissa fall, t.ex. angående byggnaden existerar många utdragen, sammansatt från flera byggnadskroppar alternativt existerar byggd inom vinkel, förmå artikel nödvändigt för att utföra ett speciell utvärdering från varenda sektion på grund av sig. Jag delar mark- samt miljödomstolens analys för att detta inom detta aktuella fallet ej existerar nödvändigt för att dela upp byggnaden samt utföra enstaka speciell analys från varenda sektion till sig.
då detta gäller den beräkningsgrundande fasaden fullfölja jag däremot bedömningen för att den norra fasaden, vilken existerar längre samt inom större utsträckning än den östra fasaden besitter karaktär från enstaka långsida, bör ses vilket den beräkningsgrundande fasaden. vid den norra sidan finns även den maximalt ledande entrén. Infarten mot fastigheten finns visserligen vid den östra sidan, dock båda fasaderna vetter mot allmän ställe. nära ett sammantagen analys får därför den norra fasaden anses äga störst allmän resultat samt bör utgöra beräkningsgrundande fasad.
Byggnadshöjden existerar därmed ca 7,0 meter, vilket innebär för att byggnaden sålunda liksom den beskrivits inom begäran existerar planenlig inom detta hänseende. Frågan existerar då angående detta nedersta planet inom byggnaden bör anses utgöra enstaka etage samt den sökta åtgärden därmed ändå existerar planstridig.
Våningsantal m.m.
Begreppet etage definieras ej inom ÄPBL alternativt ÄPBF. nära tolkning från detaljplaners bestämmelser ifall antal våningar äger man inom praxis tagit ledning från hur begreppet definieras inom Terminologicentrum TNC, Plan- samt byggtermer 1994 samt Svensk standard. Praxis äger sedan kommit för att kodifieras genom l kap. 4 § PBF. tillsammans etage avses således en utrymme inom enstaka byggnad var utrymmet avgränsas åt sidorna från byggnadens ytterväggar, uppåt från en överdel alternativt bjälklag samt neråt från en yta.
Byggnadens nedersta program utgör därmed inom sig ett etage. Varken våningsbegreppet (så likt detta tidigare utvecklats inom praxis samt för tillfället beskrivs inom 1 kap. 4 § PBF) alternativt 9 § ÄPBF ger utrymme på grund av för att man nära kalkyl från ett byggnads våningsantal skulle behärska dela upp enstaka byggnad inom flera delar. inom detta på denna plats fallet saknas detta således chans för att, olik uttryckt, dela upp den nedersta våningen inom flera delar, titta dem såsom placerade bredvid varandra innanför byggnadens ytterväggar samt behandla dem olika (t.ex. enstaka sektion liksom källare). all detta nedersta planet bör således behandlas såsom enstaka etage.
ifall byggnadens nedersta strategi existerar ett källare bör detta dock i enlighet med 9 § ÄPBF ses vilket enstaka etage endast ifall golvets översida inom våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter ovan markens medelnivå invid byggnaden. detta förmå noteras för att bestämmelsens innehåll överensstämmer tillsammans med vilket såsom tidigare föreskrivits inom 37 § andra stycket byggnadsstadgan (1959 nr 612) samt 47 § 2 mom. inledande stycket byggnadsstadgan (1947 nr 390).
i enlighet med Boverkets allmänna råd existerar källare en utrymme såsom helt alternativt mot största delen existerar beläget beneath omgivande mark (sid. 196). Utifrån denna definition från källare skulle byggnadens nedersta program existera ett källare.
inom Boverkets allmänna råd anges även för att tillsammans sluttnings- samt suterrängvåning avses enstaka etage var rumsgolvet inom våningen utefter minimalt enstaka fönstervägg ligger inom nivå tillsammans alternativt ovan omgivande mark, för att detta saknar innebörd vilket utrymmena existerar avsedda för att användas mot samt för att begreppen således anger hur enstaka etage existerar belägen inom förhållande mot markytan. Boverket besitter inom sitt yttrande mot mark- samt miljödomstolen angett för att en utrymme liksom klassificeras såsom suterrängvåning ej samtidigt bör klassificeras likt källare, för att ett suterrängvåning existerar ett etage samt för att medelmarknivåns förhållande mot golvets översida inom våningen närmast ovanför därför saknar innebörd. inom sammanhanget kunna detta noteras för att suterrängvåningar ej besitter behandlats entydigt inom praxis (jfr t.ex.Kammarrättens inom huvudstaden kritisk den 18 femte månaden i året 2009 inom syfte nr 3604-07 tillsammans med Kammarrättens inom götet kritisk den 9 oktober 2009 inom syfte nr 3603-09).
såsom tidigare besitter konstaterats existerar Boverkets allmänna råd ej bindande inom rättstillämpningen, dock utgör en komplement. detta innebär för att dem allmänna råden kunna utgöra vägledning inom dem fall var lag- alternativt förordningstext ej ger klara besked. detta innebär även för att dem allmänna råden ej bör beaktas angående dem ej står inom överensstämmelse tillsammans med lag- alternativt förordningstext.
Begreppet källare besitter ej definierats inom vare sig ÄPBL alternativt ÄPBF. Den definition från källare såsom anges inom Boverkets allmänna råd - en utrymme likt helt alternativt mot största delen existerar beläget beneath omgivande mark - synes dock stå inom överensstämmelse tillsammans med 9 § ÄPBF samt övrig lag- samt förordningstext.
Begreppen sluttningsvåning samt suterrängvåning återfinns ej heller inom ÄPBL alternativt ÄPBF (eller inom PBL samt PBF). Boverkets definition från dessa term liksom något likt ständigt bör räknas vilket våningar synes vandra utöver vad vilket anges inom 9 § ÄPBF, i enlighet med vilken markens medelnivå - dvs. marknivån bestämd utifrån byggnadens samtliga väggar - existerar kritisk till ifall enstaka källare ändå bör räknas likt enstaka etage. för att bortse ifrån markens medelnivå samt istället utgå ifrån nivån vid rumsgolvet invid enstaka alternativt en fåtal väggar (dessutom tillsammans med hänsyn mot angående dessa äger fönster) jämfört tillsammans omgivande mark skulle således innebära ett expansion från vad likt bör räknas vilket ett etage jämfört tillsammans med vilket liksom anges inom 9 § ÄPBF. tillsammans hänsyn mot för att Boverkets allmänna råd inom denna sektion ej står inom överensstämmelse tillsammans med 9 § ÄPBF bör detta ej tillämpas. detta nedersta planet bör således ej utifrån Boverkets allmänna råd ifall suterrängvåningar ses vilket ett etage.
Slutligen bör detta övervägas ifall faktorer likt en utrymmes användning samt visuella intryck kunna äga innebörd nära bedömningen från ifall detta utgör enstaka källare.
detta är kapabel konstateras för att våningsbegreppet inom sig ej tar hänsyn mot vare sig hur en utrymme är kapabel användas alternativt vilket visuellt intryck detta ger. Även nära kalkyl från antal våningar i enlighet med 9 § ÄPBF saknar detta visuella intrycket innebörd. Möjlig användning existerar visserligen från innebörd till vindar, dock ej till källare. för att nära bedömningen från ifall en utrymme existerar för att betrakta vilket ett källare trots detta utgå ifrån kriterier såsom visuellt intryck alternativt möjlig användning skulle, inom likhet tillsammans vad liksom sagts ovan ifall Boverkets allmänna råd angående suterrängvåningar, innebära för att detta tillskapas ett tillfälle för att räkna något likt ett etage utöver vilket 9 § ÄPBF tillåter. ej heller övrig författningstext talar på grund av för att frågan angående vilket likt utgör enstaka källare bör avgöras utifrån vilket intryck utrymmet ger alternativt för att ett viss användning skulle existera möjlig.
Frågan angående vilket vilket existerar ett källare bör sammanfattningsvis avgöras utifrån utrymmets belägenhet inom förhållande mot markytan samt ej utifrån dess tänkbara användning alternativt visuella intryck. Byggnadens nedersta program existerar således för att anse vilket enstaka källare, då detta mot största delen existerar beläget beneath omgivande mark. såsom underinstanserna äger konstaterat ligger golvets översida inom våningen närmast ovanför 1,4 meter ovan markensmedelnivå. Källaren bör därmed i enlighet med 9 § ÄPBF ej räknas vilket etage. Den sökta åtgärden existerar således planenlig även beträffande antal våningar.
Då bygglovet även inom övrigt existerar förenligt tillsammans med detaljplanen bör appell avslås.
Avslutningsvis bör sägas för att detta möjligtvis kunna existera önskvärt tillsammans en mer flexibelt sätt för att beräkna våningsantal än vilket 9 § ÄPBF (och 1 kap. 4 § PBF) tillåter. tillsammans med hänsyn mot för att frågan existerar reglerad inom förordningstext bör dock enstaka förändring, oavsett tänkbara fördelar samt nackdelar, ej genomföras vid annat sätt än genom förändring från förordningstext.
_______________________________________________
BILAGA A
NACKA TINGSRÄTTS, MARK- samt MILJÖDOMSTOLEN, DOM
KLAGANDE1. U A2. P B3. A E4. M H B5. C I6. P N
Ombud på grund av 2 samt 4-6: J-M B
MOTPARTER1. J G2. S G3. Stadsbyggnadsnämnden inom Stockholms ort
ÖVERKLAGAT BESLUTLänsstyrelsen inom Stockholms läns beslut den 16 månad 2011 inom ärende nr 4032- 20186-2011 m.fl., titta bilaga 1
SAKENBygglov vid fastigheten huvudstaden X
_______________
DOMSLUT
1. Mark- samt miljödomstolen avslår yrkandena angående avslag samt yrkandena för att mark- samt miljödomstolen bör inhämta yttrande ifrån Länsstyrelsen inom Stockholms läns kulturmiljöenhet samt förnyat yttrande ifrån Boverket.
2. Mark- samt miljödomstolen avslår överklagandena.
________________
INNEHÅLL
YRKANDE 3ÅBEROPADE OMSTÄNDIGHETER 3B m.fl. 3U A samt A E 7BOVERKETS SYNPUNKTER 8MOTPARTERNAS BEMÖTANDEN 11J G samt S G 11Stadsbyggnadsnämnden inom Stockholms ort 20DOMSKÄL 22Inledning 22Avvisning 22Brister inom handläggningen hos kommitté 23Yrkandena ifall ytterligare analys 23Åtgärdens förenlighet tillsammans med detaljplanen 23Förvanskningsförbudet samt varsamhetskravet 29Omgivningskravet 30Anpassningskravet 30Slutsats 31
YRKANDEN
P B samt M H B, ägare från Y, samt C inom samt P N, ägare från Z (B m.fl.), äger yrkat för att mark- samt miljödomstolen, tillsammans förändring från Länsstyrelsen inom Stockholms läns (länsstyrelsen) beslut, bör avslå begäran ifall bygglov. dem äger även yrkat för att mark- samt miljödomstolen bör inhämta yttrande ifrån länsstyrelsens kulturmiljöenhet.
U A samt A E, ägare från XX, besitter yrkat för att mark- samt miljödomstolen bör avslå begäran ifall bygglov. dem besitter även yrkat för att mark- samt miljödomstolen bör inhämta yttrande ifrån Boverket. Efter för att mark- samt miljödomstolen tillmötesgått deras begäran samt skriftväxlingen fortsatt äger dem yrkat för att domstolen bör inhämta förnyat yttrande ifrån Boverket.
J G (sökanden) samt S G, ägare från X, äger yrkat för att mark- samt miljödomstolen bör neka C inom samt P Ns överklagande vid den grunden för att dessa ej förmå anses existera sakägare samt för att mark- samt miljödomstolen bör neka samtliga överklaganden inom målet vid den grunden för att överklagandena avser ämnen likt redan existerar avgjorda genom detaljplan. dem äger vidare yrkat för att mark- samt miljödomstolen bör avslå yrkandet angående för att inhämta yttrande ifrån länsstyrelsens kulturmiljöenhet samt avslå samtliga överklaganden samt fastställa detta från Stadsbyggnadsnämnden inom Stockholms ort (nämnden) beviljad bygglovet.
ÅBEROPADE OMSTÄNDIGHETER
mot stöd på grund av sin mål äger klagandena anfört inom huvudsak nästa.
B m.fl.
Talerätt
dem åtgärder vilket bygglovet avser existerar således grundlig för att dem får anses särskilt berörda från åtgärderna.
Detaljplanen
Den till området gällande detaljplanen ifrån 1922 existerar knapphändigt avfattad vid detta sätt liksom utmärker stadsplaner ifrån denna tidsperiod. Planen bör tolkas samt tillämpas mot bakgrund från dem intentioner likt gällde då planen beslutades, främst värnandet från trädgårdsstaden, samt dem tomträttsavtal likt gällde på grund av dem aktuella fastigheterna då planen beslutades. Intentionen då stadsdelen bebyggdes plats för att producera enstaka trädgårdsstad tillsammans med stora trädgårdar, varför planen anger för att fyra femtedelar från fastigheterna bör lämnas obebyggda. Denna bestämmelse kompletterades tillsammans enstaka reglering inom tomträttsavtalen likt föreskrev för att endast enfamiljsbostäder fick uppföras bl.a. vid X samt varenda omkringliggande egendomar. Tomträttsavtalen fanns standardiserade samt gällde lika till varenda egendomar inom området. flera egendomar besitter beneath senare tidsperiod friköpts dock dem bestämmelser inom tomträttsavtalen liksom reglerar sådant vilket annars ägde reglerats inom planen bör beaktas då planen tolkas samt tillämpas. dem äger förvärvat sina egendomar innan dessa samt andra egendomar friköptes samt således vid grundval ej bara från detaljplanen utan även från dem inom området allmänt gällande ”detaljplanebestämmelserna” likt fanns inskrivna inom tomträttsavtalen. Planen borde äga kompletterats tillsammans dessa bestämmelser samt dem förmå ej lastas till för att Stockholms ort förbisett detta. detta existerar ej heller fråga ifall enstaka strategi tillsammans medvetet avgjorde stora byggrätter till flerfamiljsboende, såsom förvärvare från egendomar inom planområdet betalat ytterligare på grund av samt därmed äger en rättsligt skyddat nyfikenhet från för att behärska utnyttja.
Detaljplanens bestämmelse för att fyra femtedelar från fastigheterna bör lämnas obebyggda innebär för att fyra femtedelar bör användas såsom park. Trädgårdsmarken får ej annat än marginellt tas inom krav på grund av uppställningsplatser samt ”trädgårdspaviljonger” (jfr § 11 inom detaljplanen). detta strider därmed mot planen för att enstaka tomt inom avgörande utsträckning tas inom krav på grund av parkeringsplatser.
Byggnadens höjd samt antal våningar
detta förefaller råda enighet ifall för att detta existerar fasaden mot norr liksom bör artikel beräkningsgrundande nära bedömningen från byggnadens höjd. Höjden vid sektion C förefaller inom norr anlända för att överstiga 7,5 meter. Denna byggnad existerar därmed planstridig.
Detaljplanens chans för att medge avvikelse ifrån angiven höjd existerar ej tillämplig eftersom den tar sikte vid enstaka byggnadsdetaljer inom form eller gestalt från mindre en hög byggnad eller struktur alternativt utsmyckande byggnadselement från detta stöt liksom förekom nära byggnation från ”bättre” egnahem nära tiden då detaljplanen beslutades. Undantagsregeln ger ej utrymme på grund av för att dispensera bota fasader. kommitté besitter ej heller åberopat dispensmöjligheten mot stöd till sitt beslut. detta rör sig ej heller ifall enstaka mindre avvikelse liksom kunna godtas i enlighet med plan- samt bygglagen (1987:10), ÄPBL, eftersom avvikelse föreligger beträffande såväl höjd likt antal våningar. Byggnaden besitter i enlighet med ritningarna tre våningar. detta förhållandet för att ytterligare byggnation inom Äppelviken alternativt vid andra ställen strider mot detaljplanen utgör ingen laglig bas på grund av för att upprätthålla detta överklagade bygglovet.
Förvanskningsförbudet
detta sökta bygglovet strider mot 3 kap. 10 samt 12 §§ ÄPBL. från yttranden ifrån Rådet mot skydd till Stockholms estetik (skönhetsrådet), Stockholms stadsmuseum (stadsmuseet), arkitekten L J samt byggnadsantikvarien B W framgår för att avgörande kulturmiljövärden kommer för att vandra mot spillo ifall nybyggnation sker vid tilltänkt sätt. Förvanskningsförbudet inom 3 kap. 12 § ÄPBL gäller ej bara till byggnader likt existerar särskilt värdefulla utan även på grund av byggnader likt ej äger liknande värden dock ingår inom en bebyggelseområde från sådan karaktär.
Äppelviken besitter inom översiktsplanen utpekats vilket särskilt kulturhistoriskt värdefullt. Området inrymmer även stora naturmiljövärden samt avgörande arkitektoniska samt socialhistoriska värden. Vägarna inom området existerar alltjämt många smala (2,5 meter) samt tål mot resultat därav biltrafik inom endast begränsad omfattning. inom faktablad ifrån stadsmuseet (Äppelviken - upplysning mot Dig liksom äger en kulturhistoriskt värdefullt bostad inom ytterstaden) anges bl.a. för att större till- samt påbyggnader bör undvikas samt för att tidstypisk markplanering samt växtlighet bör bevaras. Äppelvikens trädgårdsstad äger hittills kunnat upprätthållas i enlighet med dem urspungliga intentionerna vilket medfört för att området beneath senare period blivit alltmer unikt samt uppmärksammat. Äppelviken anses även internationellt artikel enstaka sålunda värdefull samt oförvanskad miljö för att området besökts från Town and Country Planning Association ifrån Storbritannien inom avsikt för att diskutera värnandet från historiska trädgårdsstadsmiljöer. Någon avstyckning från tomter samt förtätning äger inom princip ej skett samt bebyggelsen existerar inom allt något som är viktigt eller nödvändigt densamma. Enskilda fastighetsägare besitter även lagt ner avgörande antikvariska överkostnader till för att vidmakthålla samt inom vissa fall återföra bebyggelsen mot initial karaktär. Dessa överkostnader riskerar för att bli onyttiga angående detta aktuella bygglovet tillsammans med dess prejudicerande påverkan blir bestående.
Olägenheter samt enskilda intressen
Länsstyrelsen besitter gjort ett felaktig intresseavvägning samt ej tillräckligt beaktat den enskilda äganderätten. angående motstridiga enskilda ägarintressen står mot varandra bör, oberoende från angående detta ordineras särskilt inom aktuell lagstiftning, ett rimlig avvägning mellan dessa intressen göras (proportionalitetsbedömning).
Äganderättsskyddet utgår ifrån för att detta existerar pågående markanvändning liksom skyddas. Intresset från för att exploatera till nya ändamål vid en sätt likt står inom strid tillsammans allmänna intressen alternativt kränker pågående markanvändning vid angränsande egendomar, samt därmed äganderätten, äger inget grundlagsskydd. Endast angående detta föreligger angelägna allmänna intressen får ett fastighet tas inom krav till nya ändamål vid en sätt likt påtagligt inverkar vid angränsande egendomar. Deras äganderätt kränks genom för att exploateringen dels många negativt förändrar förutsättningarna på grund av boendet inom området, dels medför för att värdet vid deras egendomar kommer för att minska. vilket vilket bör prövas samt vägas mot varandra existerar å en sidan intresset till sökanden för att inom samband tillsammans för att denne avflyttar ifrån staden ett fåtal hårdexploatera fastigheten till nya ändamål samt därmed utföra en ”klipp” samt å andra sidan intresset på grund av ägarna från angränsande egendomar, vilket avser för att bo kvar, för att ej ett fåtal sin boendemiljö förstörd samt ej ett fåtal sina fastighetsvärden sänkta. Denna avvägning leder mot för att ansökan om bygglov bör avslås. Även dem antikvariska överkostnaderna, liksom delvis kommer för att bli onyttiga ifall bygglovet upprätthålls, bör beaktas nära bedömningen.
Förutsättningarna inom detta idag aktuella målet skiljer sig vid flera kritisk sätt ifrån förhållandena inom RÅ 1993 ref. 59, varför detta rättsfallet knappast förmå äga något prejudikatvärde på grund av bedömningen från idag föreliggande situation. i enlighet med den inom 1993 års fall gällande detaljplanen fick flerfamiljshus byggas samt något begränsande tomträttsavtal fanns ej. Klagandena inom 1993 års fall ägde förvärvat sina egendomar efter detta för att den tillåtande detaljplanen ägde blivit gällande medan dem själva äger förvärvat sina egendomar då området omfattades från nämnda tomträttsavtal. 1993 års fall rörde vidare enstaka tillbyggnad vilket skulle göras från ett fastighetsägare likt skulle bo kvar vid fastigheten medan sökanden inom förevarande fall avser för att flytta ifrån staden samt på det sättet slipper dem bekymmer byggnationen ger upphov mot. Därtill beslutades 1993 års fall innan Europakonventionen tillsammans dess långtgående äganderättsskydd samt krav vid proportionalitetsbedömning införlivades inom den svenska rättsordningen.
Handläggning
Länsstyrelsen besitter tillsammans med hänvisning bl.a. mot 8 kap. 22 § ÄPBL angett för att detta ej förelegat någon skyldighet för att lyssna dem innan beslutet angående bygglov. ifall ett sakägare självmant inkommer tillsammans med en yttrande, vilket dem gjorde mot kommitté, får sakägarna dock ställning vilket part (se RÅ 1977 ref. 43). inom sådant fall bör bestämmelserna angående överföring inom förvaltningslagen (1986:223) iakttas, vilket kommitté ej äger gjort.
U A samt A E
Byggnadens höjd samt antal våningar
inom ansökan om bygglov återfinns ritningar till tillbyggnaden likt består från flera hus- kroppar: A, B, C, samt D. till för att behärska utföra ett utvärdering existerar detta från primär innebörd för att förstå om detta existerar enstaka enda byggnad alternativt ifall den bör betraktas vilket flera byggnader. Huskropp C äger ej någon förbindelse/dörr/passage tillsammans övriga huskroppar samt dessutom ligger den förskjuten inom sidled. Huskropp C äger personlig inträde samt avser enstaka bostad mot enstaka släkt. detta existerar nödvändigt för att dela upp byggnaden samt betrakta varenda sektion på grund av sig varvid huskropp C bör ses likt enstaka separat huskropp. Konsekvenserna från för att betrakta byggnaden likt ett grupp blir stora, bl.a. eftersom byggnadens höjd då blir 6,5 istället på grund av 10,5 meter samt källaren inom bostad C ej anses utgöra ett suterrängvåning, vilket källaren utför angående man betraktar byggnad C vilket ett personlig huskropp.
Olägenheter samt enskilda intressen
detta existerar märkligt för att länsstyrelsen bedömer för att byggnationen ej kommer för att medföra några olägenheter samt för att sökandens nyfikenhet balanserar tyngre än dem kringboendes.
Ägarna från den närmsta grannfastigheten besitter redan sålt sitt byggnad vid bas från för att dem ej önskar erhålla en stort flerbostadshus bredvid sig. Sökanden genomför detta arbetsuppgift på grund av ren finansiell vinning samt besitter ej på grund av intention för att bo kvar.
BOVERKETS SYNPUNKTER
Mark- samt miljödomstolen besitter inhämtat yttrande ifrån Boverket vilket besitter angett bl.a. nästa.
Byggnadshöjd
på grund av för att beräkna byggnadshöjden måste en fasadplan bestämmas. Detta sker genom omröstning från enstaka beräkningsgrundande fasad var en fasadplan placeras inom detta väggliv liksom utgör största delen från fasadens area. i enlighet med Boverkets perception avviker den aktuella byggnaden efter tillbyggnaden ifrån den sedvänja byggnadstypen, detta önskar yttra ett lätt rektangulär form eller gestalt. Byggnaden äger även efter tillbyggnaden sin längsta utsträckning inom östvästlig riktning. detta medför för att byggnaden, trots för att den ej äger enstaka traditionell struktur, besitter numeriskt värde långsidor. i enlighet med Boverkets allmänna råd 1995:3, rådet, bör beräkningsgrundande fasad inom inledande grabb artikel byggnadens en långsida samt normalt enstaka fasad vilket existerar parallell tillsammans gatans längdriktning. i enlighet med Boverkets ståndpunkt existerar detta den långfasad likt äger störst innebörd på grund av allmänhetens perception från byggnaden vilket inom inledande grabb bör väljas likt beräkningsgrundande fasad. Den utav långsidorna vilket äger störst allmän resultat samt vilket dessutom ligger parallell tillsammans gångvägen existerar den inom norr. Sammantaget anser därför Boverket för att byggnadens norra fasad existerar den beräkningsgrundande fasaden. Fasadplanet bör i enlighet med rådet placeras inom detta väggliv såsom utgör största delen från fasadens area. Vägglivet vid ursprungsbyggnaden, borträknat burspråk samt farstukvist, utgör den största delen från fasadens area varför fasadplanet bör placeras var.
detta finns enstaka frontespis vid den beräkningsgrundande fasaden liksom påverkar 45- gradersplanets läge. 45-gradersplanet når byggnadens överbyggnad ovanför frontespisen.
Taksprånget utanför fasadplanet bör i enlighet med rådet ej beaktas nära beräkningen från byggnadshöjden.
Den aktuella byggnaden ligger ej närmare än sex meter ifrån allmän lokal. Detta fullfölja för att detta horisontella planet bör utgå ifrån markens medelnivå invid byggnaden. Boverket anser för att enstaka noggrannare beräkningsmetod bör tillämpas inom detta denna plats fallet, t.ex. fasadareametoden. Skalmått tagna vid ritningarna överensstämmer ej tillsammans med dem skrivna måtten. detta beror troligen vid för att ritningarna besitter kopierats flera gånger. eftersom ritningarna ej existerar skalenliga samt samtliga nödvändiga mått ej finns utskrivna förmå ej kalkyl i enlighet med denna teknik göras. Sökanden besitter gjort ett kalkyl i enlighet med denna teknik samt bifogat uträkningen mot begäran. i enlighet med den existerar avståndet ifrån referensnivån mot medelmarknivån 1,40 meter. Referensnivån existerar höjden vid färdigt yta inom bostad A/B samt D samt ligger vid +2,40 vilket innebär för att sökanden anser för att medelmarknivån existerar + 1 meter. Sökanden besitter dock ej räknat vid marken invid byggnaden vid söder- samt västerfasaderna utan räknat vid ovansida altangolv. inom rådet står för att angående någon ”grop” schaktats invid fasaden till enstaka garageramp, utvändig källartrapp alternativt dylikt alternativt ifall ett utvändig trapp byggts upp, bör, nära inom övrigt normala markförhållanden, utgångspunkt till beräkningen artikel den omgivande marknivån. Boverket anser för att marken ansluter mot sockeln beneath altanerna samt för att sökandens beräkning därför ej existerar precis.
inom rådet anges för att detta inom vissa fall, t.ex. angående byggnaden existerar många utdragen, sammansatt från flera byggnadskroppar alternativt existerar byggd inom vinkel, förmå existera nödvändigt för att betrakta byggnaden såsom sammansatt från flera delar samt utföra enstaka speciell granskning från varenda sektion på grund av sig. i enlighet med Boverkets perception bör detta endast ske inom undantagsfall. Byggnadens utformning utför för att den ej upplevs vilket flera olika enheter liksom ligger intill varandra utan såsom enstaka sammanhängande objekt. Visserligen existerar tomten sluttande, dock den existerar ej sålunda starkt kuperad för att detta motiverar ett uppdelning. Boverket anser därför för att byggnaden ej bör betraktas såsom sammansatt från flera delar nära bygg- nadshöjdsberäkningen.
Antal våningar
Ritningar inom ärende redovisar för att bostad A/B samt C äger tre strategi tillsammans med benämningarna strategi 1, strategi 2, strategi 3. byggnad D besitter numeriskt värde program tillsammans med benämningarna strategi 2 samt strategi 3. Dessutom finns inom bota byggnaden en vindsplan likt saknar benämning. Frågan existerar ifall fler strategi än program 2 bör räknas likt etage.
enstaka från numeriskt värde förutsättningar till för att bris bör räknas vilket etage existerar för att skärningslinjen mellan dem till byggnadshöjden fastställda planen ”fasadplanet” samt ”45-graders- planet” ligger mer än 0,7 meter högre än nivån på grund av vindsbjälklagets översida.
Byggnaden äger p.g.a. sitt mansardtak numeriskt värde vindsplan. Utan för att mäta inom ritningarna är kapabel konstateras för att skärningslinjen ligger strax beneath golvbjälklaget vid detta översta vindsplanet inom byggnad A/B samt D samt strax ovan golvbjälklaget vid detta översta vindsplanet inom byggnad C. Skärningslinjen ligger ca 2,4-2,8 meter högre än nivån till vindsbjälklagets översida vid detta nedersta vindsplanet. ett från dem numeriskt värde förutsättningarna på grund av för att ett bris bör räknas såsom etage existerar därmed uppfyllt till detta nedersta vindsplanet, dock ej till detta översta. Den andra förutsättningen till för att luftström bör räknas likt etage existerar för att bostadsrum alternativt arbetsrum kunna inredas. i enlighet med rådet måste någon sektion utgöra mätvärt utrymme i enlighet med Svensk standard SS 021052. i enlighet med planritningen på grund av strategi 3 bör detta inom samtliga fyra lägenheter finnas vilorum samt wc/bad/dusch vid detta aktuella vindsplanet. Utrymmet utgör en mätvärt utrymme. inom samtliga lägenheter finns håltagningar till trappor mot underliggande etage. från ritningarna framgår därmed för att utrymmet vid detta nedersta vindsplanet både förmå samt existerar tänkt för att inredas mot bostadsrum. detta nedersta vindsplanet möter därmed även detta andra från dem numeriskt värde nödvändiga förutsättningarna på grund av för att vinden bör räknas såsom etage.
strategi 1 inom bostad A/B existerar i enlighet med Boverkets perception ett källare. eftersom medelmarknivå ej besitter räknats ut kunna Boverket ej uttala sig angående källaren bör räknas vilket etage alternativt ej. strategi 1 inom bostad C möter kravet vid för att äga minimalt ett fönstervägg inom nivå tillsammans omgivande mark samt existerar därmed enstaka suterrängvåning. en utrymme liksom klassificeras liksom suterrängvåning bör i enlighet med Boverket ej samtidigt klassificeras såsom källare. ett suterrängvåning existerar i enlighet med rådet ett etage samt medelmarknivåns förhållande mot golvets översida inom våningen närmast ovanför saknar därför innebörd.
Förutom detta strategi såsom vid ritningarna benämns strategi 2 bör i enlighet med Boverkets utvärdering även detta nedersta vindsplanet, strategi 3, räknas såsom etage. detta översta vindsplanet bör ej räknas liksom etage. i enlighet med Boverkets evaluering bör även program 1 inom bostad C räknas liksom etage. Byggnaden äger således tre våningar. angående strategi 1 inom bostad A/B bör räknas såsom etage tar Boverket ej ställning mot, eftersom ritningarna ej existerar skalenliga. Detta påverkar dock ej våningsantalet eftersom byggnaden redan besitter tre våningar.
MOTPARTERNAS BEMÖTANDEN
J G samt S G
Talerätt m.m.
Bygglovsbeslutet kunna ej rimligen angå ägarna från fastigheten Z, C inom samt P N. Fastigheten Z existerar belägen inom kvarteret Nyponbusken tillsammans med numeriskt värde korsande vägar - Majvägen inom riktning norr/söder samt Allévägen inom riktning öst/väst - liksom diagonal separation mot kvarteret Terrasserna samt fastigheten X. Avståndet mellan byggnaderna vid Z samt X existerar ungefär 51 meter. Fastigheterna existerar ej s.k. rågrannar, ej heller angående man skulle projicera/förlänga tomtgränserna mot varandra längs Allévägen.
Varken B m.fl. alternativt U A samt A E äger, i enlighet med 13 kap. 2 § ÄPBL, riktig för att klaga eftersom dem klagar vid åtgärder vilket existerar avgjorda genom detaljplanen. Man måste, liksom deras överklaganden existerar skapade, uppfatta detta liksom för att överklagandena avser detaljplanens bestämmelser. detta finns således ingen bas på grund av något från detta dem anför samt deras överklaganden bör därför förkastas alternativt avslås.
detta existerar ej erforderligt för att begära yttrande ifrån länsstyrelsens kulturmiljöenhet.
data inom överklagandena
Inget nytt besitter framkommit inom överklagandena såsom är kapabel artikel bas till för att häva alternativt ändra länsstyrelsens beslut.
inom appell ifrån B m.fl. förekommer en antal oriktiga data, bl.a. äger 11 § inom gällande detaljplan samt översiktsplan felciterats. Äppelviken existerar ej utpekat liksom särskilt kulturhistoriskt värdefullt inom översiktsplanen. ingen från dem vägar inom området vilket existerar avsedda till allmän trafik samt vilket förmå artikel aktuella till genomfartstrafik mot alternativt ifrån X besitter enstaka bredd från 2,5 meter. Uppgiften för att fastighetsägaren inom RÅ 1993 ref. 59 avsåg för att bo kvar vid fastigheten förekommer ej inom domen. B m.fl. anför även för att någon avstyckning alternativt ombyggnad mot flerfamiljshus inom stort sett ej skett inom området. Inom området finns dock, likt framgår från landskapsbild ingiven mot länsstyrelsen, en antal egendomar var enbostadshus byggts ut alternativt angående mot flerbostadshus.
Detaljplanen
Detaljplanerna besitter inom stort inom Stockholms ort avfattats vid ungefär identisk sätt liksom den idag aktuella. Uppenbarligen besitter dessa äldre planer ansetts väl avfattade samt utgjort modell till senare planer. Detaljplanerna inom Västerled existerar mot största delen skapade beneath 1920- samt 1930-talet tillsammans med liknande bestämmelser avseende höjd samt antal våningar. från hur planbestämmelserna avfattats inom övrigt får detta förstås för att syftet tillsammans med planerna bl.a. existerar för att möjliggöra till byggande från byggnader tillsammans med enstaka alternativt flera hem inom numeriskt värde våningar. Planerna existerar även liknande varandra oavsett ifall området existerar alternativt besitter varit tomträttsområde. Bestämmelser inom tidigare tomträttsavtal kunna ej påverka tolkningen från ett detaljplan samt ej heller medföra ett inskränkning från byggrätten.
Västerled existerar en region tillsammans med skiftande höjdförhållanden samt flera tomter inom sluttning. en modell vid för att ett nedre etage anses planenlig existerar nämndens register inom en tillägg mot program 437B inom Västerled. inom ärende besitter både ursprungsplanen ifrån 1936 samt den nya planen, dpl 96117, identisk bestämmelser angående numeriskt värde våningar liksom planen på grund av X. ingen från planerna besitter någon speciell bestämmelse angående suterräng. inom planbestämmelserna på grund av dpl 96117 uttalar kommitté för att ”Byggnadshöjden föreslås uppgå mot numeriskt värde våningar tillsammans suterräng” samt för att ”Byggnaden ingår inom planen samt ges bestämmelser vilket stämmer överens tillsammans med dagens förhållande”. detta liksom kommitté uttalar visar hur detaljplanerna tolkats ovan tiden.
detta finns ej någon bestämmelse ifall ”uppställningsplatser” alternativt angående för att fyra femtedelar bör användas mot ”trädgård”, inom den idag aktuella detaljplanen. från detta följer för att tomtens obebyggda ytor får användas mot t.ex. altaner, gångar, entréer, lekplatser - alternativt parkeringar. dem befintliga 5-6 parkeringsplatserna inom betongplattor samt asfalt vilket funnits sedan 1960-talet bör reduceras mot fyra parkeringsplatser inom armerat växttäcke. Parkeringsplatserna kommer för att döljas ifrån gatan från enstaka nyplanterad buskage. detta existerar alltså ej fråga angående för att några nya parkeringsplatser bör anläggas alternativt för att enstaka avgörande sektion från tomten bör användas till parkeringsplatser. i enlighet med 3 kap. 15 § 6.ÄPBL bör lämpligt utrymme på grund av parkering inom skälig utsträckning anordnas.
Medelmarknivå
Nödvändiga beräkningar kunna göras utifrån ritningarna. Byggnadens höjd samt markens medelnivå existerar kontrollerad från stadsbyggnadskontoret samt länsstyrelsen. Byggnaden ligger ej närmare allmän ställe än sex meter. Beräkningen från detta horisontella planet äger därför utgått ifrån medelmarknivån invid byggnaden. till beräkningen äger fasadareametoden använts. ifall detta horisontella planet råder därmed konsensus.
Boverket anmärker visserligen för att detta vid något område kunna äga mätts mot ”altan”. vid ritningarna på grund av söder- samt västerfasaderna besitter arkitekten råkat notera ”altan”. vid ritningen till situationsplanen, vilken förekommer bland handlingarna, framgår dock för att dessa ytor existerar ”Privat, disponibel yta på grund av uteplats, odling el. likn”. detta existerar alltså mark vilket lägenheternas hyresgäster själva är kapabel avgöra ovan ifall detta bör bli grusbelagd mark, möjligen plattbelagd gång tillsammans med rabatter vid sidorna, möjligen ett örtagård alternativt möjligen enstaka veranda. inom vart fall existerar detta ”mark” efter detta för att företag inom bygg slutförts samt beräkningen bör därför göras ifrån denna nivå. Oaktat detta skulle enstaka kalkyl i enlighet med vad Boverket angett påverka beräkningsgrunden endast tillsammans någon centimeter vid vissa ställen samt fördelas vid all 114 m2 fasadyta vilket endast är kapabel påverka medelmarknivån marginellt samt inom vart fall ej därför för att den totala byggnads- höjden skulle bli ovan 7,5 meter alternativt avståndet ifrån medelmarknivån mot golvytan inom våningen ovanför källaren bli mer än 1,5 meter.
Byggnadshöjd
Byggnadshöjden bör beräknas i enlighet med normal teknik. Ursprungsbyggnaden samt tillbyggnaden utgör ett byggnad. termen ”nödvändigt” inom rådet måste förstås såsom för att ett uppdelning från enstaka byggnad endast kunna göras ifall något från dem angivna kriterierna vart samt en på grund av sig alternativt tillsammans fullfölja detta omöjligt för att beräkna byggnadens höjd i enlighet med 9 § plan- samt byggförordningen (1987:383), ÄPBF. Byggnadshöjden vid den sökta byggnaden kunna utan svårigheter beräknas i enlighet med metoden inom ÄPBF. Dessutom äger dem omkringliggande byggnaderna nära X liknande beskaffenhet såsom den sökta byggnaden. Byggnaden vid XX besitter t.ex. ett nockhöjd angående 12,6 meter. detta föreligger alltså ej heller någon sådan undantagssituation var beräknad byggnadshöjd kunna avvika ifrån vilket enstaka betraktare inom förhållande mot omkringliggande byggnader normalt skulle uppfatta vilket byggnadens faktiska höjd.
från detta ovan angivna följer för att beräkningssätt ej kunna ”väljas” samt för att detta ej heller föreligger någon chans för att dela upp enstaka byggnad inom flera delar från andra skäl, mot modell på grund av bestämning från antalet våningar. ej heller utevaro från direktpassage mellan ett bostad samt övrig byggnad alternativt enstaka fasads förskjutning inom sidled utgör liknande speciella undantagssituationer vilket medför för att detta existerar nödvändigt för att dela upp byggnaden inom flera delar på grund av för att behärska beräkna höjden.
Den norra fasaden, mot Allévägen, utgör i enlighet med stadsbyggnadskontoret, länsstyrelsen samt Boverket beräkningsgrundande fasad. ett kalkyl från byggnadshöjden, tillsammans frontespisen ovanför entrén mot den norra fasaden medräknad, ger enstaka byggnadshöjd angående 6,9 meter. Den från U A samt A E angivna höjden ifall 10,5 meter måste avse gavelväggens höjd. likt framgår från rådet saknar denna innebörd till byggnadshöjden. från detaljplanen framgår även för att ”Gavelvägg må uppföras mot den höjd liksom betingas från takresningen”.
kommitté får dock frångå dem angivna höjdbegränsningarna samt medge uppförande från byggnadspartier utöver dem inom planen angivna 7,5 meter, i enlighet med 9 § femte stycket inom detaljplanen. kommitté äger genom sitt beslut för att bifalla bygglovet prövat samt medgivit angivna höjder inom meter. Byggnaden bör därmed betraktas liksom planenlig.
Antal våningar
i enlighet med Boverkets yttrande bör huset anses liksom ett byggnad nära kalkyl från byggnadshöjden. detta existerar ej existerar möjligt för att såsom Boverket gjort dela upp byggnaden inom flera delar nära bestämningen från antalet våningar. Detta skulle endast äga varit möjligt ifall planets inom höjdled förskjutna golvytor ägde bildat nya våningsplan (jfr RÅ 1995 ref. 2). läka strategi 1 existerar dock i enlighet med begäran en program. för att enstaka sektion från byggnaden ligger inom liv förändrar ej våningsbildningen. detta såsom bör bedömas existerar alltså ifall kurera strategi 1 existerar för att anse vilket suterrängvåning alternativt källare.
Källare existerar ostridigt en våningsplan liksom mot större delen ligger beneath omgivande mark. ifall medelmarknivåns avstånd mot golvets översida inom våningen närmast ovanför existerar mindre än 1,5 meter saknar detta innebörd ifall detta existerar enstaka suterrängvåning alternativt ej. Lagstiftaren valde, då den nya plan- samt bygglagen (2010:900), PBL, arbetades fram, försvunnen Boverkets förslag för att införa ett definition vid sluttningsvåning inom plan- samt byggförordningen (2011:338), PBF, dels tillsammans hänvisning mot kritiska remissvar, dels på grund av för att definitionen i enlighet med departementschefen ej motsvarade nuvarande rättstillämpning. Detta måste uppfattas likt för att lagstiftaren avvisat Boverkets perception angående suterrängvåning.
inom förevarande ärende bör ÄPBF tillämpas. från förtydligandet inom PBL samt PBF kunna man dock ett fåtal ledning angående den rådande synen vid rättstillämpningen. Bestämmelsen inom 9 § ÄPBF bör alltså tolkas såsom för att avståndet ifrån medelmarknivån mot golvytan inom våningen ovanför måste existera mer än 1,5 meter på grund av för att detta nedersta planet bör behärska räknas såsom etage. andra kriterier kunna ej artikel tillämpliga. enstaka förändring från rättstillämpningen skulle även behärska innebära för att hundratals bostad inom Västerled samt tusentals, möjligen tiotusentals, inom huvudstaden tillsammans äldre detaljplaner plötsligt skulle bli planstridiga, däribland 14 från dem 42 fastigheterna inom detta närmaste området inom kvarteren Terrasserna, Lyckolotten, Berghällen samt Nyponbusken.
eftersom Boverket driver ett linje ifall suterrängvåning skulle Boverket behärska anses existera jävigt inom ämnen angående suterrängvåning. nära kontakter tillsammans med Boverket inom oktober 2011 uppgav enstaka företrädare på grund av Boverket, M L, för att regeringens förtydligande beträffande begreppet källare inom PBF ej påverkar Boverkets åsikt för att källare i enlighet med suterrängkriterierna ständigt bör räknas såsom etage.
Rådet, såsom existerar ifrån 1995, existerar vidare ej tillämpligt inom målet eftersom detaljplanen existerar upprättad i enlighet med andra definitioner än dem vilket finns inom rådet samt äldre detaljplaner bör tolkas i enlighet med äldre regler.
Boverkets sätt för att beräkna angående ett suterrängvåning föreligger, var källarens rumsgolv äger projicerats genom ytterväggen mot enstaka linje vid fönsterväggens utsida, existerar dessutom, utifrån hur rådet måste tolkas, felaktigt. Den enda tänkbara bestämningen från den linje var rumsgolv samt fönstervägg träffas, borde existera var rumsgolvet möter ytter-/fönsterväggens insida. Vidare borde omgivande mark betyda marken omkring all den byggnadsdel såsom väggen utgör, dvs. både marken utanför väggens långsida samt kortsidorna inom dessas tjocklek. Betydelsen från suterrängvåning inom rådet måste förstås liksom ett etage var rumsgolvets översida längs fönsterväggens insida ligger inom nivå tillsammans med, alternativt ovan, all mark utanför fönsterväggens yttre långsida samt fönsterväggens yttre kortsidor inom väggens tjocklek.
detta existerar ostridigt för att detta nedersta planet i enlighet med ansökan om bygglov mot större delen existerar beläget beneath omgivande mark. i enlighet med vad likt framgår från ritningarna ligger läka nedre våningsplanets rumsgolv beneath mark samt således utför även den linje var nedersta planets rumsgolv möter ytterväggens insida inom den sektion från nedre planet liksom existerar belägen inom bostad C. Den ligger var 10 cm beneath omgivande mark. Suterrängvåning föreligger därmed ej ens i enlighet med ordalydelsen inom rådet. Nedersta planet, beroende vid definitionen från ”omgivande mark”, besitter ej någon sektion tillsammans med ”suterrängkaraktär”. ej någon sektion innesluten existerar inom suterräng. Alternativt existerar detta endast linje var nedersta våningen möter ytterväggens utsida liksom existerar inom suterräng. inom vart fall existerar rumsgolvet inom suterräng endast inom ett sådan små sektion för att våningen likt totalitet ej torde behärska anses existera suterrängvåning (jfr RÅ 1995 ref. 2).
på grund av detta fall domstolen anser för att nedre planet existerar ett suterrängvåning existerar denna, tillsammans med hänsyn mot hur byggnaderna inom grannskapet äger utformats, för att betrakta vilket planenlig. från ingivna flygbilder vid området Höglandet inom Västerled, Bromma, samt bilder vid en byggnad nära X, YY (YYY), framgår detta hur detaljplanebestämmelserna tolkats. Bilderna vid Höglandet visar hur området gestaltats tillsammans 19 byggnad från ca 25 tillsammans numeriskt värde våningar samt en nedre program vilket uppenbarligen ej inräknas inom våningsantalet. Huset vid YY besitter nyligen byggts mot samt angående mot flerbostadshus. Byggnadens nedersta vånings golvplan längs fönsterväggen existerar inom nivå tillsammans alternativt ovan omgivande mark. på grund av YY gäller identisk detaljplan såsom på grund av X. Byggnaden ansågs planenlig. Byggnaden innehåller tre lägenheter. likt ovan anförts existerar förhållandena inom området runt X liknande för att ca 14 från 42 egendomar besitter numeriskt värde våningar jämte en nedre strategi vilket ej inräknas inom våningsantalet. Nästan samtliga byggnader inom Västerled äger numeriskt värde våningar oavsett ifall dem ligger vid program mark alternativt inom sluttning. dem såsom ligger inom sluttning följer naturligt marknivån samt besitter även fått en nedre strategi beneath dem numeriskt värde våningarna såsom ej äger ansetts existera sådan etage såsom bör inräknas inom antalet våningar. Därmed måste förstås för att detta existerar inom enlighet tillsammans med detaljplanerna samt dessas syften för att bygga numeriskt värde våningar jämte en nedre strategi inom sluttning. kommitté besitter inom vart fall i enlighet med 9 § femte stycket inom detaljplanen prövat samt medgivit angivet antal våningar. Detta gäller oavsett hur nedre planet definieras, varför den idag aktuella byggnaden bör betraktas liksom planenlig.
Alternativt förmå strategi 1 ses vilket enstaka mindre avvikelse vilket existerar förenlig tillsammans planens avsikt. numeriskt värde våningar samt en nedre program ansluter mot vilket vilket existerar vanligt inom området. Både före samt efter ÄPBL:s ikraftträdande äger en stort antal bygglov avseende byggnader tillsammans numeriskt värde våningar, samt en nedre program likt ej inräknats inom detta totala våningsantalet, beviljats inom området. Flera från dessa äger ett fönstervägg inom nivå tillsammans med alternativt ovan marken.
Förvanskningsförbudet
från stadsbyggnadskontorets utlåtande framgår för att kommitté äger prövat ifall bygglovet möter kraven vid varsamhet mot ursprungsbyggnaden samt anpassning mot stadsbilden vid platsen. detta finns inget lagskydd samt ej heller något skydd inom detalj- alternativt bevarandeplan alternativt liknande skydd på grund av vare sig X alternativt Äppelviken.
Formuleringen ”särskilt kulturhistoriskt värdefull” förekommer ej angående Äppelviken inom översiktsplanen alternativt dess bilagor. Tvärtom existerar området angivet till ”centrala stadens utvidgning” inom Stockholms stads översiktsplan 2010. inom översiktsplanen finns angivet för att den särskilda uppmärksamhet såsom behöver ägnas åt kulturhistoriska värden inom 100 stadsdelar, bland annat Äppelviken, tar sig formulering inom Stockholms Byggnadsordning. detta såsom anges inom byggnadsordningen existerar utförligt prövat från kommitté. ett avvägning vilket gäller allmänna samt enskilda intressen äger skett inom samband tillsammans med detaljplanens upprättande.
Byggnaden vid X besitter i enlighet med stadsmuseet ej något särskilt kulturhistoriskt värde. Stadsmuseet äger inventerat samtliga byggnader inom Äppelviken. från dessa besitter stadsmuseet ansett bara knappt 1/3 äga särskilt kulturhistoriskt värde samt mer än 2/3 ej äga detta. Man torde därmed från stadsmuseets färgmärkning ej ens subjektivt sett behärska påstå för att stadsmuseets sammantagna perception existerar för att Äppelviken alternativt bostadshuset vid X existerar särskilt kulturhistoriskt värdefullt. Skönhetsrådets samt stadsmuseets remissvar mot kommitté existerar interna samt saknar rättslig verkan gentemot andra myndigheter. kommitté kunna ej äga numeriskt värde, tre alternativt fem åsikter inom en bygglovsärende varför skönhetsrådets samt stadsmuseets remissvar ej kunna ställas emot nämndens beslut. Kulturskydd sker ej genom bygglovsprövning utan vid kommunal nivå inom planer samt vid statlig nivå inom lagstiftning, tillsammans den självklara betydelsen för att ett fastighetsägare bör behärska förutse vilka regler vilket gäller till eventuella byggföretag.
Olägenheter samt enskilda intressen
B m.fl. inkom våren 2011 mot kommitté tillsammans med enstaka begäran ifall förändring från detalj- planen just inom dem närmaste kvarteren runt X. från begäran framgår för att detta ej kunna existera byggnadens storlek vid X likt dem anser kränker deras enskilda riktig eftersom dem inom begäran ej framförde några krav vid begränsningar beträffande byggarea, byggstorlek alternativt liknande. detta dem framförde plats endast en krav vid för att införa en förbud till omvandling mot flerbostadshus. detta förhållandet för att byggnaden blir en flerbostadshus äger ingen resultat vid omgivningskravet. ej heller för att enstaka nästintill ändrar bostadsort alternativt för att enstaka nästintill utför enstaka profit då dennes fastighet säljs påverkar omgivningskravet. detta faktum för att någon köpt grannfastigheten visar även för att köparen ej torde titta någon ”olägenhet”. om enstaka fastighetsägare bör avyttra sin fastighet alternativt ej råder denne bara egen ovan. Påståendena ifall försäljning, profit samt flytt äger ingen rättslig bäring.Den omständigheten för att detta existerar fråga angående en flerbostadshus är kapabel ej inom sig medföra för att utformningen står inom strid tillsammans med anpassningskravet (se RÅ 1992 ref. 59). Varken inom ÄPBL alternativt dess förarbeten finns något uttalat skyddssyfte på grund av grannar såvitt avser kulturvärden. kommitté besitter uttalat för att ombyggnaden från X ej existerar enstaka hårdexploatering utan enstaka många varsam ombyggnad likt dessutom skulle behärska stå modell på grund av framtida uppdrag. Byggnaden existerar inom detalj utformad inom harmoni tillsammans ursprungshuset samt omgivningen. Den skidbacksliknande utbyggnaden ifrån 1960- talet vilket, nästintill objektivt sett, är kapabel anses artikel väldigt ful kommer för att ersättas från enstaka utbyggnad inom passande utformning såsom kommer för att upplevas liksom varande ”från tiden”. Den planstridiga utbyggnaden ifrån 1960-talet, endast ett knapp meter ifrån tomtgränsen, kommer för att rivas samt avståndet ifrån tomtgränsen mot den utbyggnad liksom ersätter tillbyggnaden får en planenligt avstånd ifall sex meter mot tomtgränsen. Den totala utökningen från byggarean efter rivning samt tillbyggnad blir endast 51 m2, vid ett tomt angående 1 303 m2. Obebyggd yta blir mer än 1 000 m2. Tvärtemot vilket B m.fl. anför kommer trädgården för att existera inom princip intakt. Den kommer dock för att bli ”grönare” då den idag många stora parkeringsplatsen ifrån 1960-talet till fem-sex fordon blir till fyra fordon samt enstaka buskage kommer för att planteras mellan parkeringen samt trottoaren/gatan.
detta B m.fl. anför ifall Europakonventionens införlivning inom svensk ordning i rättssystemet besitter ej påverkat domstolarnas tolkning från RÅ 1993 ref. 59. Den proportionalitets- analys likt bör göras mellan olika intressen i enlighet med Europakonventionen får anses avgjord redan genom beslutet ifall detaljplan.
Den pågående markanvändningen existerar den likt bestäms inom detaljplanen. ett förändring från markanvändningen fordrar enstaka förändring från detaljplanen, vilket ej existerar aktuellt inom detta fall. Någon förändring från användningen i enlighet med detaljplanen kommer ej för att ske vid omkringliggande egendomar mot resultat från företag inom bygg vid X. Någon äganderätt kommer därmed ej heller för att kränkas. kommitté äger gjort den nödvändiga intresseavvägningen beträffande dem enskilda intressen liksom äger framförts.
Handläggningen
Flera personer framförde negativa synpunkter vid bygglovet mot kommitté. Beslutet för att bevilja bygglov ansågs vandra dessa personer emot samt äger därför delgivits dessa personer. kommitté äger därmed uppfyllt sina ansvar i enlighet med RÅ 1977 ref. 43. till detta fall domstolen ändå skulle anse för att kommunikationsskyldighet förelegat är kapabel detta ej anses utgöra skäl till för att undanröja bygglovet.
Stadsbyggnadsnämnden inom Stockholms ort
Medelmarknivå
inom detta ritningsmaterial vilket kommitté ägde för att ta ställning mot inom bygglovsärendet fanns förutom gängse ritningar liksom t.ex. fasader även ett speciell analys ifrån sökandens arkitekt vilket redovisar ett kalkyl från medelmarknivån. Boverket äger inom sitt yttrande underkänt denna beräkning då Boverket anser för att sökanden anlagt altaner längs fasaden mot söder samt för att man därmed ej kunnat anlända fram mot enstaka personlig slutsats angående medelmarkhöjdens belägenhet. detta finns ej några altaner längs byggnadens fasader dock väl terrasser längs södra fasaden. Detta innebär för att marknivån var bör räknas ifrån terrassens översida, dvs. vid identisk sätt likt man mäter markytan invid övriga delar från byggnaden. vid ritningen avseende fasaden mot söder framgår för att initial marknivå genom utfyllning besitter höjts drygt numeriskt värde meter, vilket klart visar för att åtgärden existerar enstaka altan samt ej enstaka veranda, liksom existerar en trädäck såsom står vid stöd. kommitté anser således för att utredningen ifrån sökandens arkitekt, såsom redo- visar beräkningen från medelmarknivån runt byggnaden, existerar sann samt överens- stämmer tillsammans nämndens egna beräkningar. kommitté äger konstaterat för att medelmarknivån ligger mindre än 1,5 meter beneath golvnivån inom ursprungshuset. kommitté anser även för att detta existerar rimligt för att enstaka relativt upphöjd sockel vid någon sektion från projektet, t.ex. var marken faller undan, kunna kompenseras tillsammans för att byggnaden äger nedsänkt sockel längs övriga fasader. detta ansåg man då denna hus uppfördes. Stockholms Byggnadsordning, ifrån 1916, innehåller texter avseende källardjupet såsom "att källarvåningen ej får avsluta högre än 1,5 meter ovan marken".
Antal våningar
Begreppet sluttningsvåning fanns tillsammans inom förslaget mot PBF dock ströks inom detta slut- giltiga förslaget efter bedömning ifrån flera remissinstanser. inom 1 kap 4 § PBF förtydligades mot samt tillsammans med förordningstexten sålunda för att ett källare bör anses vilket enstaka etage endast ifall golvets översida inom våningen närmast ovanför källaren ligger mer än 1,5 meter ovan markens medelnivå invid byggnaden. Detta innebär för att enstaka sluttningsvåning ej kunna existera ett etage angående ej kravet uppfylls. inom 9 § ÄPBF anges för att ett källare räknas likt etage angående golvets översida inom våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter ovan markens medelnivå invid byggnaden. inom paragrafen finns endast tre begrepp: etage, bris samt källare. kommitté bedömer därför för att detta ej kunna finnas något vilket är kapabel varma sluttningsvåning alternativt suterrängvåning.
kommitté anser för att Boverkets slutsats för att huskropp C äger tre våningar existerar felaktig samt inkonsekvent inom relation mot rådet. inom rådet, s. 195, beskrivs den gängse metoden vilket stadsbyggnadskontoret besitter använt inom detta ärende på grund av för att utröna angående detta rör sig ifall enstaka källare alternativt ej. vid nästföljande blad inom rådet förklaras begreppet sluttningsvåning alternativt suterrängvåning. Rådet överensstämmer ej tillsammans med ÄPBF:s sätt för att konstatera ifall åtgärden existerar ett källare alternativt ej.
Boverket konstaterar, genom för att översiktligt betrakta ritningsmaterialet, för att byggnad C:s nedersta program ligger ovanför omgivande mark samt således existerar för att betrakta vilket enstaka sluttningsvåning. på det sättet får byggnaden tre våningar samt nödvändigheten från för att utföra enstaka medelmarksberäkning faller försvunnen. kommitté anser för att detta synsätt existerar felaktigt samt starkt förenklat samt för att detta saknar lagstöd. kommitté äger bedömt för att byggnaden endast äger numeriskt värde bostadsvåningar samt ett källare samt därmed möter detaljplanens bestämmelser.
Tomtens förutsättningar inom detta idag aktuella fallet medför för att den primära chansen för att utföra enstaka tillbyggnad existerar mot väster. på denna plats faller marken undan samt tillbyggnadens sockel kommer för att bli allt högre ju längre den görs. Utan grundlig, samt olämpliga, markuppfyllnader kommer källargolvet för att hamna inom marknivå. Boverkets tillämpning från sluttningsvåningsbegreppet innebär för att enstaka tillbyggnad mot väster kommer för att betraktas liksom ett planstridig trevåningsbyggnad, samt villan blir därmed omöjlig för att bygga mot. ägde däremot tomten varit strategi alternativt sluttat uppåt ägde enstaka tillbyggnad gått god. Detta existerar ej ett rimlig resultat från Boverkets nya synsätt samt detta vore många olyckligt ifall användningen skulle komma för att befästas från en prejudicerande domslut.
detta existerar istället detta gängse beräkningssättet till då ett källare blir ett etage likt bör tillämpas, dvs. för att beräkna medelmarknivån kring byggnaden samt angående avståndet ifrån medelmarknivån mot golvets översida inom våningen närmast ovanför källaren blir mindre än 1,5 meter existerar källaren ej enstaka etage. kommitté anser för att även bostad C äger ett källare.
DOMSKÄL
introduktion
Innehållet inom tillämpliga bestämmelser besitter redovisats inom länsstyrelsens beslut.
Mark- samt miljödomstolen äger hållit ögonkontakt.
avslag
X samt Z utgör motstående hörntomter inom korsningen AA/BB. Mark- samt miljödomstolen äger nära synen kunnat konstatera för att X existerar väl märkbart ifrån Z. Beslut angående bygglov får på det sättet anses angå C inom samt P N vid en sådant sätt såsom avses inom 22 § förvaltningslagen. Deras mål bör således ej förkastas vid sådan bas.
dem omständigheter vilket äger åberopats inom överklagandena avser bl.a. för att åtgärden ej är kapabel anses såsom planenlig. detta besitter vidare framförts anmärkningar vid den sökta byggnadens utformning. Mark- samt miljödomstolen är kapabel sammantaget konstatera för att överklagandena mot lejonparten avser sådana ämnen såsom ej förmå anses avgjorda genom detaljplanen. Någon avslag bör därför ej heller ske vid bas från bestämmelsen inom 13 kap. 2 § andra stycket 1. ÄPBL.
Brister inom handläggningen hos kommitté
B m.fl. besitter gjort gällande för att kommitté besitter brustit inom sin handläggning genom för att ej lyssna dem innan beslutet ifall bygglov fattades. Mark- samt miljödomstolen instämmer emellertid inom länsstyrelsens utvärdering för att detta ej äger förekommit någon sådan bristande inom hanteringen från ärende hos kommitté likt skulle behärska motivera för att handläggningen var bör göras angående. detta saknas således skäl för att upphäva bygglovet vid den grunden.
Yrkandena angående ytterligare analys
i enlighet med mark- samt miljödomstolens fras existerar målet för tillfället tydligt för att företa mot slutligt kritisk. Yrkanden angående för att inhämta yttrande ifrån länsstyrelsens kulturmiljöenhet samt förnyat yttrande ifrån Boverket bör därför avslås.
Åtgärdens förenlighet tillsammans detaljplanen
Planbestämmelserna
Den inom målet aktuella stadsplanen, Pl 219 ifrån 1922, gäller i enlighet med 17 kap. 4 § ÄPBL samt 79 § stadsplanelagen (1931:142) vilket detaljplan liksom antagits tillsammans stöd från ÄPBL.
Fastigheten X ingår inom en region liksom i enlighet med planen existerar betecknat Ö2. på grund av sådant zon gäller bl.a. nästa (hänvisningarna avser paragraferna inom plan- bestämmelserna).
Öppet alternativt kopplat byggnadssätt bör tillämpas samt kopplade byggnader ges enhetligt utseende (§ 5). Byggnader vars höjd överstiger fem meter, likt ej kopplas mot byggnad vid grannes tomt, bör förläggas vid minimalt sex meters avstånd ifrån grannes tomt (§ 7). minimalt fyra femtedelar från tomts areal bör lämnas obebyggda (§ 6).
Byggnad får ej uppföras mot större höjd än 7,5 meter alternativt tillsammans med flera än numeriskt värde våningar. Gavelvägg får uppföras mot den höjd likt betingas från takresningen. inom övrigt får byggnadsnämnden medge uppförande från byggnadspartier utöver på denna plats angivna höjder, var sådant från arkitektoniska skäl prövas lämpligt (§ 9). luftström får inredas till bostadsändamål alternativt därmed likställda behov. inom byggnad från berg tillsammans numeriskt värde alternativt flera lägenheter på grund av skilda hushåll samt inom byggnader från virke, oavsett lägenhetsantalet, likt uppförs tillsammans numeriskt värde våningar får inredning från bris på grund av bostadsändamål alternativt därmed likställda behov ej ta upp mer än ett tredjedel från vindsbottnens yta (§ 10).
Byggnadens höjd
ÄPBF innehåller föreskrifter på grund av användningen från ÄPBL samt tillämpas även avseende planer vilket i enlighet med övergångsbestämmelserna gäller vilket detaljplan (se prop. 1990/91:146 s. 62 samt 86). i enlighet med 9 § ÄPBF bör byggnadshöjden beräknas ifrån markens medelnivå invid byggnaden angående byggnaden ligger sex meter alternativt mer ifrån allmän område. Byggnadshöjden räknas mot skärningen mellan fasadplanet samt en strategi liksom tillsammans med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens överdel.
Boverket äger i enlighet med 1 kap. 8 § ÄPBL den allmänna uppsikten ovan plan- samt byggnadsväsendet inom riket. inom denna egenskap äger Boverket meddelat allmänna råd mot ledning till bl.a. byggnadsnämndernas handläggare. dem allmänna råden existerar ej rättsligt bindande dock utgör generella rekommendationer angående användningen från bestämmelserna inom team, förordning alternativt myndighetsföreskrifter.
inom rådet (bilaga 3, s. 191 ff.) anges bl.a. nästa. nära kalkyl från byggnadshöjden utgår man ifrån ett fasad såsom fastslås existera beräkningsgrundande. inom inledande grabb bör detta artikel en långsidan. inom dem fall byggnaden avviker ifrån den traditionell grundtypen får, tillsammans med hänsyn mot omständigheterna, bedömas vilken alternativt vilka väggytor likt bör artikel beräkningsgrundande. Normalt bör enstaka fasad parallell tillsammans med gatans längdriktning artikel beräkningsgrundande. tillsammans fasadplan avses detta program liksom representerar största delen från enstaka väggs fasadliv. - Rådet motsvarar inom huvudsak den praxis liksom äger utvecklats avseende beräkningen från enstaka byggnads höjd (se t.ex. vid senare period MÖD 2012:38 samt MÖD 2012:30). Såsom framgått från Boverkets yttrande inom målet existerar prövningen inom denna sektion inriktad vid för att besluta vilken fasad vilket äger störst innebörd på grund av allmänhetens perception från byggnaden.
inom rådet anges vidare för att detta inom vissa fall, t.ex. ifall byggnaden existerar många utdragen, sammansatt från flera byggnadskroppar alternativt existerar byggd inom vinkel, kunna artikel nödvändigt för att betrakta byggnaden såsom sammansatt från flera delar samt utföra enstaka speciell utvärdering från varenda sektion till sig. Mark- samt miljödomstolen instämmer emellertid inom länsstyrelsens samt Boverkets slutsatser för att detta bör ses likt ett undantagsregel samt för att detta inom detta förevarande fallet ej finns anledning för att dela upp byggnaden, såsom äger gemensamma bjälklag genom all byggnaden, samt betrakta varenda sektion till sig.
tillsammans med detta vilket utgångspunkt kunna konstateras för att byggnadens norra fasad, den mot AA, existerar något längre än den östra fasaden, den mot BB. Byggnaden avviker emellertid ifrån den traditionell grundtypen eftersom den besitter utskjutande partier åt flera håll samt är kapabel sägas sakna egentliga långsidor samt gavlar. nära bestämmandet från vilken fasad likt bör artikel beräkningsgrundande äger mark- samt miljödomstolen vidare särskilt beaktat nästa omständigheter. Infarten mot fastigheten existerar belägen mot Majvägen likt även, mot skillnad ifrån AA, existerar rätt till motortrafik. Liksom fasaden mot AA existerar fasaden mot BB parallell tillsammans med gatans längdriktning. detta existerar ifrån BB liksom angöring mot parkeringsplatserna vid fastigheten kommer för att ske. nära synen kunde konstateras för att AA inom detta idag berörda avsnittet existerar ett tämligen mörk gångväg liksom slutar tillsammans trappor ner mot Äppelviksvägen. Entréer mot byggnaden finns såväl vid den norra såsom vid den östra fasaden. nära synen kunde mark- samt miljödomstolen vidare konstatera för att fasaden mot BB existerar väl märkbart inom omgivningen. Den får samman-taget anses äga störst allmän konsekvens. Mark- samt miljödomstolen finner mot bakgrund från detta för tillfället angivna för att byggnadens östra fasad, den mot BB, bör utgöra beräkningsgrundande fasad.
Markens medelnivå invid byggnaden beräknas i enlighet med rådet normalt tillsammans med ledning från ritningarna inom ärende. Beräkningsgrundande fakta avseende medlemarknivån existerar vanligtvis dem plushöjder likt angivits vid ritningen, var mark ansluter mot sockel. inom okomplicerade fall, dvs. var byggnadskroppen existerar lätt samt markytan existerar någorlunda jämn längs fasaderna, kunna man nyttja medelvärdet från marknivån nära byggnadens fyra hörn. angående detta finns avsevärda förändringar inom marklutningen kring byggnaden, bör antingen antalet mätpunkter utökas alternativt enstaka noggrannare beräkningsmetod tillämpas.
Byggnadshöjden räknas, såsom angetts ovan, mot skärningen mellan fasadplanet samt en strategi liksom tillsammans 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens överdel. inom rådet anges för att angående större takkupor förekommer anses 45-gradersplanet beröra taket då takkupan berörs samt för att taksprång utanför kupans fasadplan därvid ej bör beaktas.
Fasadplanet existerar detta program likt representerar största delen från ett väggs fasadliv. inom detta för tillfället aktuella fallet utgör vägglivet vid den sektion från fasaden mot BB såsom omger entrén mot den nordligaste från dem numeriskt värde entréerna, största delen från fasadens area.Fasadplanet bör därför placeras var.
ett jämförelse mellan byggnadshöjden, beräknad utifrån dem plushöjder likt angivits vid ritningarna inom beslutet ifall bygglov, samt skärningen mellan fasadplanet samt en program liksom tillsammans 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens överbyggnad, ger nära handen för att byggnadshöjden överstiger inom planen angivna 7,5 meter. i enlighet med mark- samt miljödomstolens fras måste emellertid även detaljplanens bestämmelser för att gavelvägg får uppföras mot den höjd såsom betingas från takresningen liksom nämndens chans i enlighet med identisk bestämmelser för att medge uppförande från byggnadspartier utöver angivna höjder, var sådant från arkitektoniska skäl prövas lämpligt, beaktas inom detta kontext. mot den sektion byggnadshöjden utifrån den ovan angivna beräkn- ingen överstiger 7,5 meter får detta i enlighet med mark- miljödomstolens fras anses existera fråga angående ett sådan avvikelse var planbestämmelserna tillåter uppförande från byggnadspartiet utöver föreskriven höjd. tillsammans med hänsyn härtill kunna överskridandet inom för tillfället berört hänseende ej anses strida mot planen. Mark- samt miljödomstolen instämmer, utifrån detta idag angivna, inom länsstyrelsens slutsats för att byggnadshöjden existerar förenlig tillsammans med detaljplanen.
Antal våningar
Mark- samt miljödomstolen äger inom samband tillsammans beräkningen från byggnadshöjden bedömt för att byggnaden bör betraktas såsom ett byggnad. detta finns i enlighet med mark- samt miljödomstolen ej någon bas till för att utföra ett ytterligare evaluering nära bestämmandet från antalet våningar.
Mark- samt miljödomstolen delar länsstyrelsens evaluering för att strategi 2 samt 3 existerar för att betrakta liksom våningar. Frågan blir då angående detta nedersta planet existerar för att anse vilket enstaka etage.
i enlighet med rådet existerar en utrymme liksom helt alternativt mot största delen existerar beläget beneath omgivande mark ett källare.
i enlighet med 9 § ÄPBF räknas enstaka källare liksom etage, angående golvets översida inom våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter ovan markens medelnivå invid byggnaden.
detta nedersta planet existerar mot största delen beläget beneath omgivande mark. likt länsstyrelsen äger konstaterat ligger golvets översida inom våningen närmast ovanför 1,4 meter ovan markens medelnivå. från detta för tillfället angivna följer för att detta nedersta planet existerar för att anse likt enstaka källare samt för att bestämmelsen inom 9 § ÄPBF ej leder mot för att den ändå bör räknas likt etage.
i enlighet med rådet bör emellertid en utrymme betraktas liksom ett suterrängvåning, samt därmed såsom ett etage, angående rumsgolvet inom våningen utefter minimalt ett fönstervägg ligger inom nivå tillsammans med alternativt ovan omgivande mark. likt framgått ovan existerar rådet ej rättsligt bindande utan utgör enstaka rekommendation.
Mark- samt miljödomstolen fullfölja inom detta avseende nästa överväganden.
ingen sektion från byggnaden kommer för att sprängas alternativt schaktas in inom befintlig mark utan byggnaden existerar anpassad mot tomtens topografi. Den sektion från byggnaden liksom är kapabel aktualisera begreppet suterräng existerar dess västra sektion, mot den sektion byggnaden skjuter ut ifrån den västliga fasaden inom övrigt. Golvet inom detta nedersta planet utefter den idag berörda delen från den västra fasaden ligger inom nivå tillsammans alternativt ovan omgivande mark. Endast denna mindre sektion från byggnadens strategi 1 existerar inredd på grund av bostadsändamål. Denna sektion existerar vidare belägen vid byggnadens ”baksida”, liksom vetter mot trädgården. i enlighet med mark- samt miljödomstolens fras framstår detta liksom konstlat för att låta denna begränsade sektion från byggnaden ett fåtal den verkan för att all strategi 1 bör ses likt enstaka etage. mot bilden hör även för att begreppet suterrängvåning inom detta kontext framstår likt oklart samt svårt för att inlemma inom regelsystemet inom övrigt. Tveksamheterna därvidlag besitter, såsom framgått ovan, uppmärksammats inom samband tillsammans med införandet från PBL samt PBF.
Mark- samt miljödomstolen finner sammantaget för att detta nedersta planet inom den aktuella byggnaden ej heller bör anses vilket etage vid den grunden för att den existerar för att beteckna likt suterrängvåning.
Åtgärdens förenlighet tillsammans detaljplanen inom övrigt
detta faktum för att den aktuella byggnaden existerar avsedd på grund av fyra hushåll medför i enlighet med mark- samt miljödomstolens fras ej för att den strider mot detaljplanen. Detaljplanen innehåller inga restriktioner avseende hur flera lägenheter alternativt hem till skilda hushåll enstaka byggnad får artikel avsedd på grund av. Tvärtom tyder 10 § inom planbestämmelserna vid för att byggnader till flera hushåll förutsågs då detaljplanen antogs.
vilket gäller dem tomträttsavtal likt tidigare gällt inom området är kapabel innehållet inom dessa ej jämställas tillsammans med bestämmelser inom detaljplan. Någon prövning från den sökta åtgärdens förenlighet tillsammans tomträttsavtalen bör ej ske nära bygglovsprövningen. Tomträttsavtalen förmå ej heller, genom tolkning från detaljplanen, tillåtas medföra för att restriktioner till byggande införs alternativt för att dem bestämmelser liksom går för att utläsa från detaljplanen bör ges ett ytterligare innebörd.
Åtgärden strider ej heller mot detaljplanens bestämmelse för att minimalt fyra femtedelar från tomts areal bör lämnas obebyggda. inom detta avseendet är kapabel till övrigt framhållas för att inrättandet från parkeringsplatser ej innebär för att marken bebyggs (se t.ex. Mark- samt miljööverdomstolens dom den 7 mars 2013 inom uppgift nr P 7292-12).
Förvanskningsförbudet samt varsamhetskravet
i enlighet med mark- samt miljödomstolens fras är kapabel befintlig byggnad vid X ej anses artikel särskilt värdefull ifrån kulturhistorisk synpunkt, även ifall den äger enstaka positiv innebörd till stadsbilden. Byggnaden ingår emellertid inom en bebyggelseområde likt får anses såsom särskilt värdefullt ifrån kulturhistorisk synpunkt.
inom Stockholms byggnadsordning anges bl.a. nästa. beneath 1910- samt 1920-talet byggdes inom bl.a. Äppelviken den klassiska trädgårdsstaden tillsammans större samt mer individuella bostad. vid kuperad mark präglas gaturummet från stödmurar inom berg samt höga fritt något som ökar i storlek eller antal stamträd. inom området bör trädgårdsstädernas sammanhållna gatubild bevaras, nya byggnader utformas vid trädgårdsstadens villkor samt gaturummets klarhet samt vegetationsprägel bibehållas.
eftersom byggnaden vid den aktuella fastigheten ingår inom en bebyggelseområde likt existerar särskilt värdefullt ifrån kulturhistorisk synpunkt får byggnaden i enlighet med 3 kap. 12 § ÄPBL ej förvanskas. Några varsamhets- alternativt skyddsbestämmelser behövs ej på grund av för att skyddet mot förvanskande bör hävdas inom en enskilt ärende ifall bygglov (se MÖD 2012:13 samt prop. 1985/86:1 s. 242, 443 samt 510). Vidare följer från 3 kap. 10 § ÄPBL för att ändringar från ett byggnad bör utföras varsamt sålunda för att byggnadens karaktärsdrag beaktas samt dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga samt konstnärliga värden tas mot artikel.
Varken inom lagtext alternativt förarbeten definieras vilket vilket avses tillsammans med för att byggnaden ej får "förvanskas". då ett byggnad, såsom inom detta idag aktuella fallet, besitter bidragit mot en bebyggelseområdes kulturhistoriska värde framstår detta emellertid liksom naturligt för att anlägga betraktelsesättet för att byggnaden förvanskas ifall åtgärder vidtas tillsammans den såsom går ut ovan byggnadens samt därmed även inom åtminstone någon mån bebyggelseområdets särart (jfr RÅ 1997 ref. 77 samt RÅ 1998 ref. 17).
Mark- samt miljödomstolen anser för att ombyggnationen, vilket utförs inom identisk arkitekturstil liksom rådde 1915 då villan uppfördes, möter kravet vid varsamhet samt existerar förenlig tillsammans Stockholms byggnadsordning samt för att borttagandet från den förvanskande tillbyggnaden medför ett på grund av bebyggelseområdets kulturhistoriska värden positiv förändring. Ombyggnaden förmå inom detta perspektivet ej anses innebära ett förvanskning från byggnaden. i enlighet med mark- samt miljödomstolens fras är kapabel den sökta byggnadens storlek samt höjd ej heller innebära för att åtgärden strider mot varsamhetskravet.
Omgivningskravet
Kraven inom 3 kap. 2 § ÄPBL vid för att byggnader bör placeras samt utformas sålunda för att dem ej medför avgörande olägenheter till omgivningen (omgivningskravet) innebär ej för att ett inom detaljplan angiven byggrätt kunna begränsas därför tillvida för att den byggbara ytan alternativt den tillåtna bygghöjden blir mindre än vilket likt följer från planen. Olägenheterna inom dessa avseenden får anses prövade inom detaljplanen (jfr 13 kap. 2 § andra stycket 1. ÄPBL). Kraven vid placering samt utformning aktualiseras däremot inom dem fall enstaka detaljplan existerar anpassningsbar samt enstaka byggnad utan begränsning från höjd samt storlek är kapabel placeras vid en sätt därför för att avgörande olägenheter undviks (se bl.a. RÅ 1991 ref. 46).
i enlighet med mark- samt miljödomstolens fras äger detta inom detta fall ej framkommit för att någon sådan avgörande olägenhet vilket avses 3 kap. 2 § ÄPBL fras kommer för att uppstå alternativt för att sådan olägenhet skulle undvikas genom ett ytterligare placering alternativt utformning.
vilket såsom anförts beträffande ökad biltrafik, trafikförhållanden inom övrigt samt parkeringsfrågor utgör vidare ej skäl på grund av för att anta för att den sökta åtgärden kommer för att inverka menligt vid trafiksäkerheten vid detta sätt liksom avses inom 3 kap. 2 § ÄPBL.
Anpassningskravet
vad detta gäller den sökta byggnadens utformning är kapabel visserligen invändas för att byggnaden efter tillbyggnaden, genom sin storlek, inom viss mån kommer för att avvika ifrån den omkringliggande bebyggelsen. Även inom fråga angående dem krav vilket ställs vid ett byggnads utformning samt placering i enlighet med 3 kap. 1 § ÄPBL (anpassningskravet) gäller emellertid för att ett inom detaljplan angiven byggrätt ej kunna begränsas (se t.ex. RÅ 1993 ref. 59 [I samt II] samt RÅ 1992 ref. 59). Byggnadens storlek samt placering kunna därmed inom förevarande fall ej utgöra bas på grund av för att neka bygglov tillsammans hänvisning mot anpassningskravet. Mark- samt miljödomstolen finner ej heller för att den föreslagna yttre utformningen inom övrigt förmå anses olämplig.
Slutsats
Mark- samt miljödomstolen besitter funnit för att den sökta åtgärden ej strider mot detaljplanen. detta besitter ej gjorts gällande samt ej heller inom övrigt framkommit för att den byggnad samt fastighet såsom åtgärden bör utföras vid strider mot detaljplanen alternativt mot till området gällande fastighetsplan. Mark- samt miljödomstolen äger även funnit för att åtgärden möter kraven inom 3 kap. 1, 2 samt 10-18 §§ ÄPBL. kommitté äger därmed haft dimma till sitt beslut för att bevilja bygglov. Överklagandena bör därför avslås.
Mark- samt miljödomstolen äger funnit för att den sökta åtgärden ej strider mot detaljplanen. detta äger ej gjorts gällande samt ej heller inom övrigt framkommit för att den byggnad samt fastighet liksom åtgärden bör utföras vid strider mot detaljplanen alternativt mot på grund av området gällande fastighetsplan. Mark- samt miljödomstolen besitter även funnit för att åtgärden möter kraven inom 3 kap. 1, 2 samt 10-18 §§ ÄPBL. kommitté äger därmed haft dimma på grund av sitt beslut för att bevilja bygglov. Överklagandena bör därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, titta bilaga 2 (DV427)
Överklagande senast den 26 juli 2013.
Denny HeineforsKristina Littke
____________________
inom domstolens kritisk äger deltagit rådmannen Denny Heinefors, ordförande, samt tekniska rådet Kristina Littke. Föredragande besitter varit beredningsjuristen Li Axrup.