Vilket är asiens största land till ytan
Kanada
| Kanada Canada | ||
|---|---|---|
| Valspråk: A Mari Usque Ad Mare (från ocean mot hav) | ||
| Nationalsång: O Canada Kunglig hymn: "God rädda the King"[1][2] | ||
| Huvudstad | Ottawa[3] | |
| Största stad | Toronto | |
| Officiella språk | Engelska samt franska | |
| Statsskick | Konstitutionell monarki (Samväldesrike) | |
| - | Kung | Charles III |
| - | Generalguvernör | Mary Simon |
| - | Premiärminister | Justin Trudeau |
| Nationalförsamling | Parlament | |
| - | Överhus | Senat |
| - | Underhus | Underhus |
| Självständighet | 1 juli1867 (kanadensiska konfederationen) 11 december1931 (Westminsterstatuten) 17 april1982 (Canada Act) | |
| Area | ||
| - | Totalt | 9 984 670 km² (2:a) |
| - | Vatten (%) | 8,62 % |
| Demografi | ||
| - | 2016 års uppskattning | 35 151 728[4] (38:e) |
| - | Befolkningstäthet | 3,52 inv./km² (228:e) |
| BNP (PPP) | 2023 års beräkning | |
| - | Totalt | ▲ 2,385 tusen miljarder USD[5] (15:e) |
| - | Per capita | ▲ 60 177 USD[5] (26:e) |
| BNP (nominell) | 2023 års beräkning | |
| - | Totalt | ▼ 2,089 tusen miljarder USD[5] (9:e) |
| - | Per capita | 52 722 USD[5] (18:e) |
| Ginikoefficient (2013) | 32,1 (103:e) | |
| HDI (2021) | ▲ 0,936[6] (15:e) | |
| Valuta | Kanadensisk dollar () | |
| Tidszon | (UTC-3,5 mot -8) | |
| Kör på | Höger | |
| Nationaldag | 1 juli (Kanadadagen) | |
| Nationalitetsmärke | CDN | |
| Landskod | CA, CAN, 124 | |
| Toppdomän | .ca | |
| Landsnummer | 1 | |
Kanada (engelska samt franska: Canada) existerar en nation inom Nordamerika. Kanada existerar tillsammans med ett areal ifall 9,985 miljoner kvadratkilometer världens näst största nation mot ytan, efter Ryssland. tillsammans ett folkmängd vid omkring 37 miljoner existerar detta en från världens maximalt glesbefolkade länder.
Kanada gränsar mot Stilla havet inom väster samt mot Atlanten inom öster samt äger landgräns mot USA inom väster samt söder. inom riktning går havsgränsen mot Grönland tillsammans med endast några mils avstånd mellan landmassorna vid detta närmaste stället. inom öster besitter Kanada ett havsgräns mot den mindre franska ögruppen Saint-Pierre samt Miquelon. Norra Kanada sträcker sig nästan ända upp mot Nordpolen samt utgör enstaka sektion från Arktis.
Kanada bestod ursprungligen från franska samt brittiska kolonier. Kanada existerar enstaka förbundsstat likt består från tio provinser samt tre territorier.[7] Genom British North amerika Act1867 blev Kanada ett självstyrande dominion inom detta brittiska imperiet samt existerar, angående än formellt självständigt ifrån Storbritannien, ännu en samväldesrike. inom huvudstaden huvudstad i kanada inom Ontario finns Kanadas parlament. Kanadas generalguvernör, liksom existerar monarkens ställföreträdare inom landet, premiärministern samt oppositionsledaren äger varenda en residens inom huvudstad i kanada. Landet tillhör dem stater vilket grundade Förenta nationerna (FN), Brittiska samväldet samt Organisation internationale dem la Francophonie samt kallar sig en tvåspråkigt samt mångkulturellt nation.
Majoritetsspråket existerar engelska, likt existerar detta ledande språket inom Ontario, Newfoundland samt Labrador, Nova Scotia, Prince Edward Island, Saskatchewan, Alberta, British Columbia, Manitoba, Yukon samt Northwest Territories. Franska existerar detta ledande språket inom Québec dock talas även inom New Brunswick, Ontario, Nova Scotia, Prince Edward Island samt Manitoba. inom New Brunswick, vilket existerar tvåspråkigt vid provinsnivå, existerar ungefär 33 andel från befolkningen fransktalande. Även inom Ontario finns enstaka massiv fransktalande minoritet (fler än 500 000 personer), samt även angående provinsen ej officiellt existerar tvåspråkig således besitter den fransktalande minoriteten grundlig rättigheter mot skydd till sitt tungomål. inom Nunavut inom norr existerar inuktitut detta maximalt talade språket, samt var äger inuktitut även ställning eller tillstånd såsom officiellt tungomål.
Kanada existerar en industrialiserat samt högteknologiskt nation tillsammans med stora råvaror samt upphöjd levnadsstandard. tillsammans sin rikliga passage vid fossila drivmedel, kärnenergi samt vattenkraft existerar Kanada ett nettoexportör från energi. Landets diversifierade vetenskapen om resurserhandel och finans existerar starkt beroende från naturtillgångarna samt handeln tillsammans med inom inledande grabb USA, en grannland man haft ett utdragen samt komplicerad relation mot.
Motorfordon ifrån Kanada små frukter från växter nationalitetsbeteckningenCDN.[8]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Enligt traditionerna hos Kanadas ursprungsbefolkning besitter människan bott inom detta likt idag existerar Kanada sedan tidernas begynnelse. i enlighet med arkeologiska vittnesbörd besitter Kanada varit bebott inom åtminstone 10 000 kalenderår. Omkring tid 1000 gjorde vikingar (bland andra Leif Eriksson) en antal resor ovan Atlanten mot Kanada samt nära L'Anse aux Meadows finns kvar spår efter ett bosättning.
De inledande brittiska anspråken inom Nordamerika härstammar ifrån 1497 då John Cabot nådde vilket denne kallade ”Newfoundland”. detta existerar idag oklart ifall detta nation han fann motsvaras från dagens Newfoundland samt Labrador, Nova Scotia alternativt Maine. Franska krav härstammar ifrån upptäcktsresorna gjorda från Jacques Cartier fram mot 1534 samt Samuel dem Champlain ifrån 1603. Varken Cabots alternativt Cartiers ansatser ledde mot några permanenta bosättningar.
År 1604 blev några franska bosättare dem inledande européerna likt permanent slog sig ned inom Kanada. Efter motgångar den inledande vintern vid Saint Croixön slog dem sig ned inom Port-Royal (dagens Annapolis Valley) inom Nova Scotia, dock övergav även denna bosättning 1608 till för att istället grunda detta liksom skulle komma för att bli staden Québec. dem ättlingar mot tidiga bosättare likt idag lever inom Akadien härstammar ifrån enstaka senare generation bosättare. Fransmännen kallade sina kolonier inom Nordamerika, förutom dagens Kanada även Louisiana inom USA, på grund av Nya land i västeuropa.
Brittiska kolonier inom Nordamerika etablerades längs tillsammans med USA:s östkust samt kring Hudson Bay inom norra Kanada. dem franska samt brittiska kolonierna växte samt mellan 1689 samt 1763 pågick enstaka kamp mellan länderna ifall kontrollen ovan Nordamerika, ett kamp liksom intensifierades från krigen inom Europa mellan dem båda stormakterna. land i västeuropa förlorade steg på grund av steg sina territorier mot britterna: ursprunglig Nova Scotia genom fördraget inom Utrecht 1713 samt sedan återstoden från sina nordamerikanska besittningar genom fördraget inom Paris 1763.
Under samt efter amerikanska revolutionen flydde uppskattningsvis 70 000 lojalister ifrån dem segrande amerikanska delstaterna. Omkring 50 000 från dessa slog sig ned inom Brittiska Nordamerika vilket då bestod från Newfoundland, Nova Scotia, provinsen Québec samt Prince Edward Island (grundad 1769). 1784 skapade man den nya kolonin New Brunswick till för att ge lokal åt lojalisterna. Genom Constitutional Act of 1791 delade Storbritannien upp provinsen Québec inom Övre Kanada samt Nedre Kanada.
USA inledde 1812 års konflikt genom för att attackera brittiska trupper inom Kanada, inom en försök för att utföra slut vid detta brittiska inflytandet inom Nordamerika, samt inom synnerhet dem brittiska attackerna mot handelsfartyg vid Atlanten. inom slaget nära York inom april 1813 brände amerikanska trupper dagens Toronto. Brittisk-kanadensiska trupper hämnades genom för att bränna ned huvudstaden Washington efter en överraskningsanfall inom augusti nästa tid, dock pressades sedan åter nära någon som har blivit besegrad eller nedslagen nära Pittsburgh, Baltimore samt New Orleans. Kriget slutade tillsammans med fördraget inom Ghent inom månad 1814. ursprunglig sedan land i västeuropa tappat bort eller missat dem konflikt Napoleon ledde började massinvandringen mot Kanada ta hastighet igen.
Genom Act of Union1840 slogs Övre samt Nedre Kanada ihop mot enstaka provins, vilket Storbritannien hoppades skulle anpassa den franska befolkningen. Sedan britterna kommit överens tillsammans med USA ifall gränsdragningen längs tillsammans den 49:e breddgraden (Oregonfördraget) grundade Storbritannien kolonierna British Columbia 1848 samt Vancouverön nästa kalenderår. Kanadas östra samt västra delar plats då ännu delat från Rupert's nation likt kontrollerades från Hudson's Bay Company. inom slutet från 1850-talet inledde politikerna inom Kanada enstaka serie expeditioner avsedda för att ta övervakning ovan detta stora sektor.
Åren 1864 samt 1866 höll brittiska politiker inom Nordamerika, tillsammans med John A. MacDonald inom täten, tre konferenser till för att producera enstaka federal union. Den 1 juli1867 beviljad detta brittiska parlamentet tre från sina kolonier – Kanada, Nova Scotia samt New Brunswick – ett personlig författning, British North amerika Act, samt därmed bildades den kanadensiska konfederationen. Inom kreditkort ägde dem återstående de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden samt territorierna gått tillsammans inom konfederationen. 1880 ägde Kanada fått sina nuvarande gränser, sålunda då likt vid dominionen Newfoundland likt gick tillsammans 1949. Alberta samt Saskatchewan fick dock ställning eller tillstånd likt provinser ursprunglig 1905.
År 1919 blev Kanada medlem inom Nationernas förbund samt genom Balfourdeklarationen 1926 vid den brittiska Imperiekonferensen fick Kanada mot slut rätten för att driva sin personlig utrikespolitik till för att nästa kalenderår skicka sin inledande ambassadör mot USA. Genom Westminsterstatuten (1931) fick Belfourdeklarationen laga kraft samt sedan dess är kapabel ej detta brittiska parlamentet stifta lagar tillsammans med jurisdiktion inom Kanada utan landets samtycke. Kanadensiskt nationalitet infördes 1947 samt sedan 1949 är kapabel man inom Kanada ej längre bestrida ärenden mot detta brittiska kronrådet. Rätten för att ändra Kanadas författning nedsänkt hos detta brittiska parlamentet ända mot dess Canada Act 1982 mot slut överförde även den rätten mot Kanada.
Quebecs självständighetsrörelse besitter drivit igenom numeriskt värde folkomröstningar (1980 samt 1995) ifall självständighet alternativt autonomi till provinsen, dock utan för att lyckas vinna tillräckligt stöd. 1997 avgjorde Kanadas högsta domstol för att ensidigt utträde ej fanns författningsenligt.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Kanada gränsar inom söder mot USA längs tillsammans med 49:e breddgraden, Stora sjöarna samt Saint Lawrencedalen. inom väst gränsar Kanada mot USA:s 49:e delstat, exklavenAlaska, längs tillsammans med 141:a längdgraden, Alexanderarkipelagen samt Kustbergen. Atlantprovinserna inom öster besitter sjögränser mot Grönland längs tillsammans med Davis sund samt Labradorhavet samt mot den franska besittningenSaint-Pierre-et-Miquelon.
Kanada gränsar mot tre hav: Atlanten, Norra ishavet samt Stilla havet (därav mottot A Mari Usque Ad Mare, ’från ocean mot hav’). Sedan 1925 fullfölja Kanada krav vid Arktis upp mot Nordpolen ifrån 60 mot 141 grader västlig längd – en krav liksom ej existerar allmänt erkänt. Den nordligaste bebyggelsen inom Kanada – samt inom världen – existerar Canadian Forces hållplats Alert nära 82,5 grader nordlig bredd vid Ellesmereön, 834 kilometer ifrån Nordpolen.
Den magnetiska nordpolen ligger vid kanadensiskt territorium, även angående den långsamt förflyttar sig mot Sibirien.
Kanada existerar världens näst största nation efter Ryssland – 22 gånger större än land. ett avgörande sektion från detta territorium ligger dock norr ifall trädgränsen samt vad gäller odlingsbar mark existerar landet "bara" detta fjärde inom världen (efter Ryssland, Kina samt USA). från identisk anledning existerar Kanada tillsammans sina 32 miljoner invånare en från världens maximalt glesbefolkade länder tillsammans bara 3,5 invånare per kvadratkilometer. Kanada existerar något större än USA, dock äger bara omkring tio andel från dess folkmängd.
Kanada maximalt tätbefolkade zon existerar Québec–Windsor-korridoren längs tillsammans med Saint Lawrencefloden samt Ontariosjön inom sydöstra Kanada. Större delen från Kanada norr angående detta plats upptas från Kanadensiska skölden, världens äldsta kulle liksom sträcker sig runt Hudson Bay – ifrån Stora Björnsjön inom Nordvästterritorierna väster samt bortom Labradorhalvön inom öster. Den mineralrika skölden skrapades ren ifrån den mesta jorden beneath den senaste istiden samt dess flera veck rymmer 60 andel från samtliga världens sjöar samt flera stora floder. Kanada äger världens största sötvattensförråd; bara inom Ontario finns ovan enstaka miljon insjöar.
Newfoundland, Nordamerikas östligaste ö (förutom Grönland), ligger utanför Saint Lawrenceviken liksom existerar världens största estuarium. Mellan New Brunswick samt Nova Scotia ligger Fundybukten tillsammans världens högsta tidvatten. noggrann norr därom ligger landets minsta provins, Prince Edward Island.
Väster angående Ontario breder den kanadensiska prärien ut sig mot Klippiga bergen vilket avskiljer British Columbia ifrån övriga landet. inom norr förändras vegetationen ifrån barrskog (tajga) samt trädlös terräng (tundra) mot detta utpräglade polarklimatet bland Kanadas arktiska småöar längst bort inom norr – några från dem hör mot dem största öarna inom världen. inom sydöstra Kanada finns blandad lövskog såsom ek, valnöt samt hickory. Kanadas karaktärsträd existerar sockerlönnen vilket ger lönnsirap (dess löv existerar nationalsymbol).
Landets högsta höjdpunkt existerar Mount Logan (5 951 m).[9]
I norr är kapabel vintertemperaturen sjunka mot minus 50 celsiusgrader, dock inom kustregionerna, inom synnerhet British Columbia, existerar vintrarna betydligt vänligare. Sommartid ligger medeltemperaturen vid omkring 20 celsiusgrader inom dem östra samt västra kustregionerna samt omkring trettio inom dem centrala delarna.
Styre samt politik
[redigera | redigera wikitext]Statsskick
[redigera | redigera wikitext]Kanada existerar enstaka förbundsstat samt konstitutionell monarki (samväldesrike). Kanadas statschef existerar ständigt identisk individ såsom existerar Storbritanniens monark, sedan 2022 monark Charles III. Formellt utser monarken Kanadas generalguvernör, liksom existerar monarkens personliga representant inom Kanada, vid inrådan från Kanadas premiärminister. Generalguvernören utför löpande statschefsuppgifter likt för att ta emot utländska dignitärer, underteckna officiella statshandlingar, formellt upplösa parlamentet inför omröstning samt sålunda vidare. Generalguvernören existerar vanligen enstaka opolitisk reträttpost likt inom allmänhet innehas från ett pensionerad från kanada politiker alternativt någon ytterligare framstående kanadensare. Generalguvernören existerar formellt även högste befälhavare ovan landets väpnade styrkor.
Kanadas författning utgör landets konstitutionella ramverk samt består både från ett textsamling samt outtalade traditioner samt konventioner såsom härrör ifrån Storbritannien (se Westminstermodellen). inom november 1981 träffades provinsernas regeringschefer till för att anta enstaka fräsch författning. Québec vägrade dock underteckna avtalet vilket försatte landet inom ett konstitutionell kris vilket kvar ej fått enstaka formell svar.
Kanadas premiärminister utses formellt från generalguvernören, dock posten innehas ständigt från den partiledare likt är kapabel uppbåda ett majoritet inom parlamentets underhus. detta existerar premiärministern vilket besitter den verkliga makten. Regeringen brukar bestå från partiföreträdare ifrån parlamentets båda kamrar, även ifall flertalet kommer ifrån Underhuset. Regeringsledamöterna svärs in inom kronrådet (Privy Council of Canada). Premiärministern förmå även utse inflytelserik ämbetsmän.
Den lagstiftande församlingen består från numeriskt värde kamrar: detta valbara underhuset samt senaten vars ledamöter utnämns. varenda ledamot från underhuset väljs genom lätt majoritet inom enmansvalkretsar (kallade "ridings"). Allmänna omröstning utlyses från generalguvernören vid anmodan från premiärministern samt måste behållas åtminstone vart femte tid. Medlemmarna inom senaten väljs från premiärministern vid regional grund samt tillsätts formellt från generalguvernören. dem existerar ledamöter tills dem blir 75 kalenderår gamla.
Valsystem
[redigera | redigera wikitext]Valsystemet mot detta kanadensiska parlamentet existerar i enlighet med principen på grund av enmansvalkretsar samt lätt (relativ) majoritet, även kallat "first past the post".[10]
Politik
[redigera | redigera wikitext]Kanada besitter fyra stora partier. detta område likt oftast varit inom regeringsställning existerar detta socialliberalaKanadas liberala område (Liberal Party of Canada, Parti libéral ni Canada), liksom styrde landet ifrån 1993 mot 2006 beneath premiärministrarna jean Chrétien samt Paul Martin. detta enda övriga område likt ägde bildat statsmakt fram mot dess plats detta idag upplösta mittenhögerpartiet Kanadas progressiva konservativa område (Progressive Conservative Party of Canada, Parti progressiste-conservateur ni Canada) samt dess konservativa föregångare liksom dominerade den politiska scenen beneath 1800-talet.
I månad 2003 gick dem progressiva-konservativa samman tillsammans med Canadian Alliance/Alliance canadienne samt bildade Kanadas konservativa område (Conservative Party of Canada, Parti conservateur ni Canada). inom månad 2006 bildade detta område ett minoritetsregering beneath premiärminister Stephen Harper.
Det största vänsterpartiet existerar Nya demokratiska grupp (New Democratic Party of Canada, Nouveau område démocratique). Bloc Québécois arbetar på grund av Québecs självständighet samt äger dem flesta från provinsens platser inom underhuset. detta finns flera mindre partier inom Kanada utan representation inom parlamentet. detta största bland dessa existerar Kanadas gröna område (Green Party of Canada, Parti vert ni Canada).
Efter nio tid från konservativt styre segrade Liberala grupp nära 2015 års kanadensiska parlamentsval. nära valen, hållna 19 oktober, gick grupp starkt vidare samt erövrade 184 från dem totalt 338 platserna inom Kanadas underhus. Partiledaren Justin Trudeau, son mot den långvarige liberale premiärministern Pierre Trudeau, tillträdde därefter vilket fräsch från kanada premiärminister.[11] nära valen gavs provinsen Québec extra stort nyfikenhet, ej minimalt genom detta faktum för att Trudeau, NPD:s partiledare Tom Mulcair samt BQ:s dito Gilles Duceppe ställde upp såsom parlamentskandidater inom angränsande valkretsar vid den östra delen från Montréal-ön.[12][13]
Premiärminister Justin Trudeaus område Liberalerna blev störst även inom parlamentsvalen 2019 samt 2021, varefter grupp fortsatte för att styra, dock för tillfället såsom minoritetsregering.[14]
Rättsväsende
[redigera | redigera wikitext]Rättsväsendet inom Kanada besitter massiv innebörd på grund av uttolkning från lagarna samt besitter även makten för att upplösa lagar såsom strider mot författningen. Regeringen tillsätter samtliga domare vid federal nivå samt domare mot högre instanser vid lokal samt territoriell nivå. Domarna inom Kanadas högsta domstol (Supreme Court of Canada/Cour suprême ni Canada), landets högsta juridiska instans, tillsätts direkt från regeringen medan domare inom högsta domstolen samt appellationsdomstolen väljs samt tillsätts från regeringen efter konsultation tillsammans fristående kontorspersonal. Domarna vid lägre lokal samt territoriell nivå tillsätts från provinsernas samt territoriernas respektive regeringar.
Engelsk rättstradition, således kallad common lag, praktiseras inom samtliga provinser inom Kanada utom inom Québec var Civil lag dominerar. Kanadas motsvarighet mot Brottsbalken existerar en federalt ansvarsområde samt appliceras enhetligt ovan bota landet.
Polisväsende
[redigera | redigera wikitext]Upprätthållandet från lagen existerar en provinsiellt ansvar, dock dem flesta provinser besitter delegerat polisiära data mot Kanadas ridande polis (engelska: Royal Canadian Mounted Police, RCMP, franska: Gendarmerie royale ni Canada, GRC), vilket existerar något från ett nationalsymbol.
Polisen inom Kanada existerar inom princip organiserad vid tre nivåer: federal polis, provinspolis samt plats polis. Då den kungliga ridande polisen genom avtal övertagit ansvaret på grund av såväl provinspolis vilket område polis inom stora delar från landet, äger Kanada enstaka ovanligt enhetlig polisorganisation på grund av enstaka förbundsstat. detta existerar bara inom Ontario samt Québec likt detta finns en fullt utbyggt struktur tillsammans med provinspolis samt lokala poliskårer.
Utrikespolitik
[redigera | redigera wikitext]Kanada besitter från såväl geografiska likt historiska skäl en nära förhållande mot USA samt länderna existerar sedan länge varandras största handelspartner. Länderna delar världens längsta oförsvarade gräns samt samarbetar inom militära övningar. från historiska skäl besitter även Kanada ett speciell relation mot Storbritannien såsom ännu betraktas liksom ”moderlandet”.
Under 1900-talet äger Kanada förespråkat multilateralism samt försökt hitta ett medlande position inom konflikter mellan både stora samt små nationer. beneath Suezkrisen dämpade Lester B. Pearson exempelvis spänningen genom för att introducera idén ifall FN:s fredsbevarande styrkor, vilket denne 1957 mottog Nobels fredspris på grund av. Kanada bidrar idag tillsammans större fredsbevarande styrkor än resten från världen tillsammans samt man existerar involverad inom mer än 40 olika uppgift samt äger vid något vis deltagit inom varenda FN:s insatser.
Kanada existerar medlem inom FN, Samväldet, La Francophonie, grön område, Nato, OECD, Nafta, Världshandelsorganisationen samt Apec.
Militär
[redigera | redigera wikitext]Kanada armé bestod kalenderår 2011 från cirka 115 000 man, varav omkring 68 000 reguljära trupper samt 26 000 reserver (Primary reserve). Kanadas väpnade styrkor (Canadian Armed Forces/Forces armées canadiennes) består från tre försvarsgrenar: armén (Canadian Army/Armée canadienne), flottan (Royal Canadian Navy/Marine royale canadienne) samt flygvapnet (Royal Canadian Air Force/Aviation royale canadienne). Efter för att äga förenats vid 1960-talet förlorade dem olika försvarsgrenarna sina tidigare titlar dock dessa återtogs kalenderår 2011. Tillsammans förfogar man ovan ca 2 500 pansarfordon, 33 stridsfartyg samt 140 stridsflygplan.
Budgetåret 2004–2005 omfattade militärbudgeten 14 miljarder dollar dock regeringen avsatte samtidigt ytterligare 12 miljarder beneath enstaka femårsperiod samt budgetåret 2008-2009 nedsänkt försvarsbudgeten vid 18,9 miljarder dollar. inom ökningen ligger både färsk utrustning, mot modell lastbilar, stridsvagnar, transportflyg, helikoptrar samt ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, dock även ett ökning från numerären samt målet existerar 13 000 fler soldater inom reguljära sårskydd samt 10 000 fler soldater inom reservförband.
Kanada äger deltagit inom flera från dem större krigen beneath 1900-talet, bland annat inledande, andra världskriget, Koreakriget, Gulfkriget samt kriget inom Afghanistan. Kanada besitter även beneath seklets andra hälft aktivt bidragit tillsammans trupp mot 42 från FN:s fredsbevarande insatser samt man deltar för tillfället inom insatser vid Haiti samt inom Kosovo. Sedan 1959 besitter Kanada samt USA upprätthållit en bilateralt luftförsvarskommando, North American Aerospace Defense Command (NORAD). nära samtliga större katastrofer beneath dem senaste år äger Kanada bidragit tillsammans trupper, bland annat genom Disaster Assistance Response grupp (DART).