Hur många invånare finns det i bohuslän

För andra betydelser, titta Bohuslän (olika betydelser).

Bohuslän existerar Sveriges västligaste landskap samt existerar beläget nära vattensträcka samt norra delen från Kattegatt vid västkusten.

Landskapet gränsar inom norr samt nordost mot Norge samt inom öster mot Dalsland samt Västergötland. inom söder går gränsen mot Västergötland vid Hisingen inom relaterat till göteborg samhälle. detta existerar känt på grund av sitt fiske, salta bad samt kala klippor. Bohuslän besitter 20 000 registrerade fornlämningar.

Namnet

[redigera | redigera wikitext]

Landskapet existerar namngivet efter Bohus fästning, likt inom sin tur fått sitt namn efter den holme liksom den existerar byggd vid, Bágaholmr, nuvarande Fästningsholmen inom Nordre flod utanför Kungälv. Förleden Bohus- (Baghahus 1319) inom sin tur förmå härledas mot fornvästnordiskansbágr = hindrande, ligger inom vägen, vansklig, motstridande, samt avsåg Nordre flod, likt utgjorde enstaka besvärlig farled. Efterledet -hus betyder 'slott, fäste'. termen län kommer från för att Bohuslän besitter varit en förvaltningslän beneath Bohus slott.^[2] enstaka ytterligare framförd teori angående ursprunget mot förleden Bohus-, existerar för att namnet kommer från strömmen inom Nordre flod, söder ifall Fästningsholmen, vilket vid 1200-talet kallades Bágastraumr. Innebörden existerar då detta fornvästnordiska verbet bágha = flöda, flöda ovan, strömma.^[3] Län betydde till övrigt ”lån”. Ämbetsmännen lånade skatteintäkter ifrån medborgarna till enstaka senare inbetalning mot staten.

Namnet Bohuslän började användas vid 1400-talet samt avsåg mot ett start endast södra delen från landskap, likt tidigare kallats Älvsyssel. således småningom kom detta även för att omfatta landskapets norra sektion, Viken, detta tidigare Ranrikesyssel. ett norsk namnform existerar Båhuslen.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Tiden fram mot den svenska erövringen

[redigera | redigera wikitext]

I islänningasagorna samt fornaldarsagorna kallas Bohuslän tillsammans tillsammans med Østfold på grund av Alvhemmen. Den norske kungen Harald Hårfager erövrade området ifrån dess jarl, Hrane den Götske samt gjorde detta mot ett sektion från detta samlade norska riket, ca 870.

Digerdöden runt 1349 skadade Bohuslän svårt. Nära hälften från befolkningen dog samt hälften från gårdarna ödelades. Dessutom plats 1300- samt 1400-talen periodvis många kyliga samt befolkningstillväxten avstannade. Jordbruket återhämtade sig inledningsvis beneath 1600-talet.

Efter Kalmarunionens upplösning ingick landskap inom kungariket Danmark-Norge. nära freden inom Roskilde1658 avträddes läka provinsen utom Enningdalen mot land.

Sillfisket

[redigera | redigera wikitext]

Sillfisket besitter varit kritisk till Bohusläns bakgrund. Åtta stora sillperioder inom Bohuslän finns nedtecknade:^[4]

Under perioden 1556–1588 justerade danske kungen Fredrik II fisket tillsammans med skatter samt tullar. Cirka 500 000–800 000 tunnor sill blev tagna beneath dessa perioder upp per tid beneath september–december.

Under 1700-talets senare sektion upplevde landskap enstaka blomstringsperiod tackar vare den därför kallade stora sillperioden (omkring 1747–1808). flera små fiskelägen växte mot sig. Samtidigt förändrades naturen då ett massiv sektion från skogen höggs ner till för att användas mot byggnadsmaterial på grund av hem samt båtar samt likt bränsle till fiskeindustrin. Kvar blev kala klippor liksom kvar ger landskap dess karaktär. Stora delar från skogen inom inlandet återplanterades inom start från 1900-talet. beneath 1800- samt 1900-talet ägde Bohuslän även ett avgörande stenindustri.

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Bohuslän gränsar inom väster mot havsområde samt Kattegatt. inom sydost bildar Göta flod gräns mot Västergötland samt inom norr utför Idefjorden detsamma mot Norge. Den norra delen från landskap gränsar inom öster mot Dalsland. Hisingen, inom söder, existerar delad mellan Bohuslän samt Västergötland.

Bohusläns största utsträckning inom nordsydlig riktning existerar 157 kilometer samt inom östvästlig 53 kilometer. landskap existerar såsom smalast nära Saltkällefjorden var detta endast existerar 4 kilometer brett.^[5] detta ligger inom sin totalitet inom Västra Götalands län samt mot största delen inom detta tidigare relaterat till göteborg samt Bohus län.

Topografi

[redigera | redigera wikitext]

Landskapet existerar relativt bergigt, särskilt dem östra delarna. Trots detta existerar den högsta toppen, Björnerödspiggen, endast 222 meter ovan havet.

Bohusläns ögrupp består från en stort antal medelstora samt mindre småöar samt skär, dock även tre från Sveriges sex största småöar ligger helt alternativt delvis inom landskapet: Orust, Tjörn samt Hisingen. enstaka register ovan dem större öarna:

Hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar ganska fattigt vid större sjöar, den största existerar Öresjö (11 km²) såsom delvis ligger inom Västergötland. Den största stort insjövatten helt inom landskapets gränser existerar Södra Bullaresjön vid 10 km². andra större sjöar existerar Kornsjöarna (på gränsen mot Dalsland), Kärnsjön, Norra Bullaresjön samt Stora Hällungen.^[6] detta största vattendraget existerar gränsfloden Göta flod liksom nära Kungälv delar sig samt tillsammans sin övre kvist, Nordre flod, rinner genom landskap. andra avgörande vattendrag existerar Örekilsälven, Enningdalsälven samt Kynne älv.^[5]

Styre samt politik

[redigera | redigera wikitext]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Indelningar före 1680

[redigera | redigera wikitext]

Under vikingatiden fanns Bohuslän ett sektion från Viken, vilket innefattade kustområdena runt Oslofjorden samt öster angående vattensträcka. landskap fanns då indelat inom Ranrike inom norr samt Älvsyssel inom söder. Namnet Viken kom tillsammans tiden för att användas likt benämning på grund av enbart Bohuslän, på grund av för att senare särskilt avse norra Bohuslän, vilket alternativ mot Ranrike.

Tidigt fanns enstaka indelning inom 16 skeppsredor (norskaskipreide), var ett skeppsreda motsvarade 20 roddarbänkar. Detta såsom enstaka sektion inom beredskapen mot angrepp. Efter för att Bohuslän blev svenskt ersattes skeppsredorna från härader tillsammans med inom stort sett identisk gränser samt namn.

Från omkring 1050 mot 1658 plats Bohuslän (norska Båhus fehirdsel, senare Båhus len) en slottslän uppdelat vid numeriskt värde sysslor mot start från 1300-talet samt därefter vid ett grupp Båhus fehirdsel, liksom tillhörde Oslos biskopsdöme.

Efter området övergick mot land 1658 styrdes provinsen från enstaka guvernör, tillsammans Bohus fästning nära Kungälv likt residens. Tillsammans tillsammans med götet samt häradena Sävedal, Askim samt Östra Hising bildade detta Bohus län 1680, dock fortsatt mot 1693 beneath Skånska generalguvernementet. Länet namnändrades mot relaterat till göteborg samt Bohus län efter för att residenset 1700 flyttades mot götet.

Indelningar ifrån 1680

[redigera | redigera wikitext]

Landskapet ingick före 1998 inom relaterat till göteborg samt Bohus län liksom 1998 uppgick inom Västra Götalands län. Socknarna inom Inlands Torpe härad tillhörde mellan 1971 samt 1998 Älvsborgs län.

Landskapets delar tillhörde ifrån 1681 mot 1842 Bohusläns lagsaga samt därefter Västgöta, Dals samt Bohusläns lagsaga tills Sveriges varenda lagsagor avskaffades 31 månad 1849.

Området tillhör relaterat till göteborg stift.

Härader samt städer

[redigera | redigera wikitext]

Städer

[redigera | redigera wikitext]

Vid övergången mot land 1658 fanns inom landskap städerna Kungälv, Marstrand samt Uddevalla. Strömstads ort fick, efter ett vykort period såsom köping, stadsprivilegier 1676. Dessa städer inrättades liksom stadskommuner då 1862 års kommunalförordningar trädde inom kraft. Lysekil, såsom inrättats likt köping 1863 blev Lysekils tätort 1903, den sista inom landet tillsammans personlig jurisdiktion. Genom inkorporeringar vid Hisingen kom även delar från staden götet för att falla inom landskap Bohuslän.

Flertalet från Bohusläns städer, liksom övriga svenska städer från mindre storlek, lades beneath landsrätt beneath inledande delen från 1900-talet:^[7] Kungälv (1928), Marstrand (1934), Lysekil (1937) samt Strömstad (1943). Endast Uddevalla ägde kvar sin rådhusrätt ända fram mot 1971, då samtliga domstolar inom landet blev tingsrätter.

Socknar, fögderier, domsagor, tingslag samt tingsrätter

[redigera | redigera wikitext]

Se respektive härad.

Kommuner ifrån 1952 mot 1970

[redigera | redigera wikitext]

Städer (5 st): Kungälvs ort, Lysekils tätort, Marstrands ort, Strömstads tätort samt Uddevalla tätort.

Landskommuner (31 st): Bullarens landskommun, Forshälla landskommun, Hermansby landskommun, Inlands Torpe landskommun, Kode landskommun, Kville landskommun, Lane-Ryrs landskommun, Ljungskile landskommun, Morlanda landskommun, Munkedals landskommun, Myckleby landskommun, Romelanda landskommun, Råda landskommun, platsnamn landskommun, Skredsviks landskommun, Smögens landskommun, Stenungsunds landskommun, Stångenäs landskommun, Svarteborgs landskommun, säve landskommun, Södra Sotenäs landskommun, Sörbygdens landskommun, Tanums landskommun, Tegneby landskommun, Tjärnö landskommun, Tjörns landskommun, Torslanda landskommun, Tossene landskommun, Vette landskommun, Ytterby landskommun samt Öckerö landskommun.

Kommuner ifrån 1971

[redigera | redigera wikitext]

Kommuner, räknat ifrån norr mot söder, existerar Strömstad, Tanum, Munkedal (delvis), Sotenäs, Lysekil, Uddevalla, Orust, Lilla Edet (delvis), Stenungsund, Tjörn, Kungälv, götet (delvis) samt Öckerö.

Försvar

[redigera | redigera wikitext]

Landskapsregementet

[redigera | redigera wikitext]

Det moderna Bohusläns regemente bildades 1720 genom enstaka sammanslagning från ett skvadron från Riksänkedrottningens livregemente mot ridhäst samt Bohusläns kavalleri samt dragonregemente. Regementet övade samt fanns förlagt mot Backamo lägerplats mellan år 1724-1913 då regementet flyttade in inom nybyggda kaserner inom Uddevalla var detta plats förlagt mot dess nedläggning 1992. Regementets traditioner förs vidare från Bohusdalgruppen inom Hemvärnet vilket existerar organiserad nära Skredsviksbasen.

Ekonomi samt infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Transporter

[redigera | redigera wikitext]

Bohuslän existerar jämfört tillsammans andra landskap relativt järnvägsfattigt, detta vid bas från antikustprincipen. Planer vid för att bygga ett stambana mellan Oslo samt Köpenhamn genom Bohuslän, Halland samt Skåne realiserades inte någonsin fullt ut dock resulterade dels inom Bohusbanan samt dels inom detta likt senare blev Västkustbanan. Vidare fanns detta olika planer vid för att dra ned Inlandsbanan ovan Bergslagsbanan mot antingen Lysekil alternativt Krossekärr väster ifall Grebbestad dock dessa planer blev inte någonsin förverkligade.

• Bohusbanan liksom idag sträcker sig 180 km mellan götet samt Strömstad byggdes 1903-1909. Tvärt emot vilket man skulle behärska tro fanns detta den norra bandelen mellan Uddevalla samt Skee liksom byggdes inledningsvis. Skee-Strömstad byggdes likt ett privatbana dock löstes in redan 1903 från staten samt Statens Järnvägar (SJ). Senare byggdes den södra delen inom olika etapper. Bohusbanan elektrifierades 1939 (Göteborg–Uddevalla) samt 1950 (Uddevalla–Strömstad). detta plats meningen för att Bohusbanan skulle gå vidare in inom Norge, ifrån Skee mot Halden dock dessa planer lades ned inom samt tillsammans med unionsupplösningen 1905.

• Lysekilsbanan. kalenderår 1913 plats Lysekils Järnväg (LyJ) färdigbyggd. Den fanns enstaka privatbana fram mot 1939, samt elektrifierades 1950. Banan existerar 35 km utdragen, utgår ifrån Smedberg vid Bohusbanan, samt äger sin ändstation inom Lysekils hamn. Förr plats den ett nödvändig lokaljärnväg till resande samt frakt mot samt ifrån Uddevalla samt hamnen inom Lysekil, idag existerar den enbart enstaka godsjärnväg vid vilken detta går vagnuttagningar. Lysekilsbanan existerar landets brantaste järnväg tillsammans ett stigning vid 25 promille den sista angripen ifrån Sämstad fram mot Lysekil.

• I Uddevalla återfinns en ändan från gamla UVHJ, Uddevalla-Vänersborg-Herrjunga Järnväg, liksom idag kallas Älvsborgsbanan Banan fanns öppnad på grund av allmänheten inom läka sin sträckning således tidigt liksom 1867. Ombyggd mot normalspår 1899 samt förstatligad 1940. ovan denna bandel går sommartid X 2000-tåg ifrån huvudstaden mot Uddevalla samt Strömstad via Herrljunga vid Västra stambanan.

Samtliga järnvägar inom landskap existerar enkelspåriga. Spårvägens sträckning vid Hisingen besitter dubbelspår (liksom inom resten från spårvägsnätet inom Göteborg).

Befolkning

[redigera | redigera wikitext]

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Bohusläningar kallades från invånarna inom grannskapet till baggar, en vedernamn vilket annars användes liksom öknamn ifall norrmän, samt liksom alltså levde vidare efter för att Bohuslän blivit svenskt.

De liksom bodde norr ifall Lysekil kallades nolhottar alternativt havrepinnar. Bohusläningar såsom bodde söder angående Lysekil kallades bönepungar.^[9]

Tätorter

[redigera | redigera wikitext]

Religion

[redigera | redigera wikitext]

Kristendomens införande

[redigera | redigera wikitext]

Om man utgår ifrån för att gränsen mellan forntid samt medeltid inom stora delar från övriga Europa går nära cirka kalenderår 475, bland annat därför för att detta romerska riket då upphörde, därför blir den "nordiska" motsvarigheten vikingatidens slut, cirka 1050. andra halvan från 800-talet anses artikel startpunkten till kristendomens insättning inom nuvarande land, Norge samt Bohuslän, sannolikt inom den ordningen. Harald Gormsson Blåtand fanns monark från land 958 – cirka 986 samt sade sig äga kristnat all land. Danelagen, dvs norra samt östra England stod ca 876 mot 954 beneath nordgermanska (främst danska, daner, därav namnet) herrars överhöghet varför nordiska hövdingar plats väl förtrogna tillsammans kristendomen.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Bibliografier

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Brusewitz, Gustaf Henrik (1860-1864). Elfsyssel (södra Bohus-län) : historiska minnen, samlade ur således väl äldre likt nyare verk samt urkunder : tillsammans afbildningar af dem märkvärdigaste fornlemningar, historiska ställen m.m. götet. Libris22548786. https://runeberg.org/elfsyssel/ 
• Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns saga samt skildring. D. 1-3. [S.l]. Libris10322623. https://runeberg.org/aehbhob/ 
• Svenska turistföreningen (1917). Svenska turistföreningens årsskrift. 1917. Stockholm: Fören. Libris428545. https://runeberg.org/stf/1917/ 
• Ödman, Johan (1746). Chorographia Bahusiensis thet är : Bahus-läns beskrifning, således til thesz natur, art samt beskaffenhet beneath fred samt feigd inom gamla antik tider beneath danska regeringen, såsom til thesz för tillfället warande tilstånd sedan thet kom, genom freds-fördrag beneath Sweriges crono, både hwad inbyggarenas wäsende, affär ock näring inom varenda stånd widkommer, vilket ock samtliga the märckwärdigheter, man kunnat vid varenda orter inom hwart giäl utur dystra mörckret upleta ock för tillfället inom dagsliuset bringa, efter mångas  : åstundan ... Stockholm: Salvius. Libris19404753. http://hdl.handle.net/2077/42438 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]