beltsaw.pages.dev






Tillsatser av metaller inom måleriet

Måleri (hantverk)

Måleri existerar en hantverk tillsammans med utdragen saga. Dagens byggnadsmålare målar samt tapetserar både invändigt samt utvändigt inom såväl nybyggnation vilket renoveringsobjekt. Tidigare fanns prydande måleri enstaka nödvändig sektion från yrket, samt även idag finns konstnär likt specialiserat sig vid detta. Nyare specialiteter existerar bland annat korrosionsskydd.

Måleriyrkets saga inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Även ifall man säkert äger målat långt tidigare, därför finns inom landet dem inledande tecknen vid måleri vilket yrkesmässig aktivitet inom dem medeltida kyrkorna. Speciellt beneath 1400-talet fick flera gråstenskyrkor nya valv samt målades invändigt tillsammans bilder samt ornament. Arbetet gjordes från kringvandrande konstnär, säkert tillsammans med hjälp från ynglingar ifrån bygden. Den maximalt kända från dem plats Albertus tillsammans med tillnamnet Pictor, liksom helt enkelt betyder konstnär. han fanns verksam beneath detta sena 1400-talet. Albertus ägde även enstaka pärlstickar- alternativt broderiverkstad vilket levererade broderade textilier mot framför allt kyrkorna. flera andra kyrkomålare existerar ej kända mot namnet, dock tillsammans hjälp från deras målningar kunna man titta vilken gruppering alternativt skola dem tillhörde.[1]

I dem medeltida städerna plats måleriet ej något självständigt arbete. inom stället fanns mångkunniga yrkesman liksom även kunde jobba tillsammans mot modell trähantverk samt bild från skrivna verk. Man målade knappast inom andra byggnader än kyrkorna, dock däremot vid skulpturer, altartavlor samt skyltar.[1]

Under 1500-talet fanns kungamakten den stora byggherren samt dem kungliga slotten gav jobb åt flera yrkesman, däribland konstnär. Efter reformationen ägde kyrkan samt klostren tappat bort eller missat många från sina tillgångar, samt den yrkesgrupp vilket beneath medeltiden specialiserat sig vid kyrkomålning ställdes utan jobb. flera sökte sig mot slottsbyggena till för att försörja sig, andra tvingades dit från kungens fogdar. Arbetsledarna fanns ofta hitkallade ifrån Tyskland samt Nederländerna, samt detta fanns bara enstaka enda svensk likt ägde ett inflytelserik ställning inom slottsbyggnadsverksamheten. Hans namn plats Anders Larsson, samt tillnamnet konstnär berättar hur denne började sin bana.[2]

Utanför slottsbyggena fanns målaryrket ännu ovanligt, samt målarna hörde mot dem yrkesgrupper såsom bildade från myndigheterna stadfästa skrån relativt sent. 1585 bildades enstaka skråorganisation inom huvudstaden samt 1622 antog den nya stadgar beneath namnet Conterfeije samt konstnär Embetet. liksom namnet avger samlade organisationen både byggnadsmålare samt konterfejare, detta önskar yttra porträttmålare såsom ofta även plats skulptörer. Kring 1660 fanns detta inom huvudstaden 10-15 skråanslutna målaremästare, medan elva andra städer ägde ett alternativt högst numeriskt värde målaremästare.[3][4] varenda mästare ägde riktig för att hålla ett mästersven (gesäll) samt upp mot tre lärpojkar samt nära sidan från skrået fanns bönhasar, såsom ansågs olagligen fuska inom yrket samt därför riskerade för att bli från tillsammans sina verkyg.[5][6]

Under 1600-talet - Sveriges stormaktstid - byggdes ett mängd stor byggnad för kungligheter från adeln, såsom även bekostade flera kyrkodekorationer. flera konstnär plats knutna direkt mot adelsmännen alternativt kungahuset, samt stod utanför skrået. Den maximalt framstående från dem fanns David Klöcker Ehrenstrahl. han plats hovmålare samt blev adlad från Karl XI tid 1675, tillsammans motiveringen för att kungen ville "skilja ett sådan konstnär ifrån den gemena målarehopen".[7]

Efter ett minskning beneath krigs- samt kristiden inom start från 1700-talet växte efterfrågan vid måleri samt detta bildades målarämbeten (skrån) inom flera städer. ett något som ökar i storlek eller antal medelklass inom städerna ägde råd för att låta dekorera sina bostad samt församlingarna ägde fått korrekt för att ta ut kyrkoskatt på grund av för att dekorera sina kyrkor. inom Västsverige utfördes beneath perioden 1720-1785 uppemot 500 kyrkoutsmyckningar, dem allra flesta från konstnär såsom tillhörde relaterat till göteborg Målareämbete.[8] detta nya kungliga slottet inom huvudstaden inreddes tillsammans med hjälp från franska konstnärer samt konsthantverkare, likt samtidigt fick uppdraget för att utbilda svenska ynglingar. 1735 bildades på grund av detta syftet eller målet Kongl. Ritarakademien, var flera svenska konstnär fick chans för att ta mot sig nya tekniker samt stilar, inledningsvis samt främst rokokon. Även vid ruralt område blomstrade måleriet, samt allmogemålare vilket ofta stod utanför skrået skapade dekorerade inredningar samt möbler inom storbondehem samt bergsmannagårdar. Även dem enklare arbetare likt arbetade tillsammans med rödfärgning från byggnader stod utanför skrået.[9]

1800-talet medförde stora förändringar inom måleriets villkor. tid 1820 fanns ungefär 500 yrkesmålare inom landet, trettiofem kalenderår senare fanns dem bortemot 1800 personer samt kalenderår 1910 nästan 15 000. detta liksom varit en litet exklusivt samt konstnärligt inriktat hantverk växte vid knappt hundra tid mot en från dem största hantverksyrkena. detta likt målades plats delvis dem flera nya byggnader liksom skapades till nya samhällsbehov - skolor, vårdinrättning, banker samt liknande. Dessutom växte befolkningen kraftigt samtidigt såsom detta blev allt vanligare för att bo inom målade samt alternativt tapetserade boende. Mästarna inom målarskrået kämpade hårt på grund av sitt yrkes ställning eller tillstånd dock efter för att skråsystemet avskaffats 1846 förlorade dem successiv kontrollen ovan vilket såsom kunde krävas från enstaka konstnär. Målarna plats bland dem inledande såsom organiserade sig inom fackföreningar, samt 1887 bildades Svenska Måleriarbetarförbundet.[10]

Vid tiden till inledande världskriget fanns målaryrket kvar många varierat. Målaren kunde självklart behandla ytor tillsammans med olika underarbeteten fram mot den slutliga färdigstrykningen, dock svarade även på grund av tillverkning samt brytning från färgmaterialet. Även verktygen tillverkades ofta från målarna själva. Målaren förväntades även behärska välja både behandlingar, färgtyper samt kulörer samt utföra åtminstone enklare dekorationsmåleri. Femtio kalenderår senare fanns yrkets villkor helt förändrade. dem flesta konstnär arbetade då inom ett storskalig byggnadsproduktion var arbetet fanns tungt samt enformigt samt detta ej fanns utrymme på grund av någon personlig kreativitet. egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser tillverkades vid fabrik, behandlingar samt färgsättning föreskrevs inom skriftliga bygghandlingar samt målaren utförde allt oftare enstaka samt identisk övning inom flera lokal inom stället på grund av för att ansvara på grund av varenda dem arbetsmoment såsom krävdes.[11]

Fram mot 1920-talet fanns bara en sätt för att bli konstnär - för att vandra inom lära hos någon målarmästare. Därefter inrättades yrkesskolor samt verkstadsskolor likt alternativ, samt 1971 infördes enstaka fräsch läroplan till måleriutbildning inom den nya gymnasieskolan. Idag sker målarutbildningen normalt inom gymnasiets treåriga byggprogram, dock detta existerar kvar möjligt för att inom stället erhålla läka sin kurs likt lärling vid måleriföretag. Inom målaryrket finns stora skillnader inom arbetsuppgifter samt kompetens. detta finns chans för att vidareutbilda sig inom mot modell dekorationsmålning samt måleridesign, samt på grund av för att stimulera unga konstnär för att förbättra sin hantverksskicklighet hålls vartannat kalenderår Yrkes-SM inom måleri, tillsammans chans för att kvalificera sig mot Yrkes-VM. tid 2011 blev svensken Andreas Gärdin Hyttsten världsmästare inom tapetsering.[12]

Från 1900-talets mitt besitter detta lanserats ett mängd nya färgmaterial liksom fullfölja detta möjligt för att utföra målningsarbete även på grund av den liksom ej besitter träning samt vana. då detta gäller privatägda hem görs idag många måleriarbete, både utvändigt samt invändigt, från husägarna själva, samt många färg säljs mot konsumenter via färghandlare samt byggvaruhus.[13]

Även ifall orden målare samt måleri existerar gemensamma existerar hantverksmålare samt konstnär idag numeriskt värde helt olika yrken, tillsammans med olika arbetsuppgifter, träning samt ställning eller tillstånd. Dagens hantverksmålare förväntas ej behärska producera bilder, samt konstnärerna ägnar sig ej åt byggnadsmåleri.

Yrkeshistorik inom andra delar från Europa

[redigera | redigera wikitext]

I England formades en målarskrå betydligt tidigare än inom land, samt redan inom slutet från 1200-talet finns papper liksom nämner sådana sammanslutningar. Skråsystemet spelade sedan ungefär identisk reglerande roll likt inom land, tills detta beneath 1800-talet upphävdes samt ersattes från fackföreningar samt arbetsgivarorganisationer.[14]

I dagens Tyskland kallas yrket Maler und Lackierer. Utbildningen existerar treårig samt delas efter numeriskt värde tid upp inom tre grenar:

  • Målning samt tapetsering, såsom innefattar gestaltning samt underhållsmåleri
  • Kyrkomåleri samt byggnadsminnesvård
  • Byggnads- samt korrosionsskydd.[15]

Teknik- samt materialhistorik

[redigera | redigera wikitext]

Sedan medeltiden besitter man målat putsade väggar samt valv tillsammans kalkfärg. på grund av konstverk vid virke äger man ofta sökt sina bindemedel bland vardagens organiska ämne, mot modell hönsägg, kasein alternativt något limämne. liknande färger brukar kallas tempera (blandning). Viktigast bland dem medeltida pigmenten plats dem hållbara samt relativt billiga jordfärgerna, dock man använde även azurblå samt gröna kopparpigment samt dem mindre hållbara pigmenten blygult, blymönja samt cinnober.[16] vid femtonhundratalet fick man resurs mot organiska färgämnen (färglacker), samt deras svenska namn, mot modell spanskgröna samt ryssgult, avslöjar enstaka internationell handel.[17] Jordfärgerna förblev dock vanligast inom ytterligare flera hundra tid.

Mot slutet från 1600-talet skedde enstaka nödvändig förändring inom samt tillsammans för att man började nyttja oljefärg. Redan tidigare ägde man ofta blandat linolja inom sin äggtempera till för att ett fåtal ett blankare yta, dock idag började man inom stället utföra dekorationsmåleri tillsammans med ren oljefärg, oftast tillverkad från linolja tillsammans med ett tillskott från terpentin. beneath 1700-talet slog oljefärgen igenom inom land även på grund av sådant såsom möbler samt snickerier, samt man började färglägga panelade träfasader tillsammans med linoljefärg inom ljusa kulörer. Samtidigt levde dem äldre färgtyperna kvar, samt allmogemålarna använde ofta lättillgängliga samt billiga bindemedel såsom mot modell svagdricka ("drickamålning") samt skummjölk.[18]

Från 1700-talets mitt utvecklades kemin likt vetenskap, samt därefter introducerades ett mängd nya pigment. detta inledande från dem fanns berlinerblått, samt efter för att grundämnet krom upptäckts 1797 skapades ett rad krombaserade pigment. nära 1800-talets mitt började man tillverka organiska pigment från stenkolstjära samt petroleum, samt dem ersatte därför småningom dem sedvänja färglackerna. ifrån slutet vid 1800-talet började man tillverka färg vid fabrik, mot enstaka start bara speciella kvaliteter såsom mot modell lackfärg. Huvuddelen från all färg tillverkades dock ännu från målarna, samt måleriet behöll flera från sina sedvänja drag ända mot mitten från 1900-talet.[19]

Från 1800-talets mitt utvecklades måleriet mot allt större fulländning. till för att erhålla fram riktigt släta ytor utvecklade man ett teknik tillsammans spackling, slipning samt strykning inom flera skikt. Den yrkeskunskap likt utvecklades beneath denna tidsperiod ligger mot bas till målerihantverket ännu idag, även ifall både tekniker samt ämne besitter förändrats. ifrån 1900-talets mitt ersattes dem gammal färgtyperna från nya, såsom latexfärg samt alkydfärg. detta introducerades även enstaka rad nya verktyg samt tekniker, bland annat konstverk tillsammans med roller samt sprutning tillsammans med sandspackel samt användning från glasfiberväv vilket målningsunderlag. Idag tillverkas all färg vid fabrik samt bryts mot riktig kulör inom fabrikens alternativt färghandelns brytmaskiner.[20]

Måleri vilket belöning till andra material

[redigera | redigera wikitext]

Målade ytor äger många länge använts på grund av för att ge enstaka illusion från andra, mer exklusiva ämne, alternativt åtminstone anknyta mot (alludera på) deras utseende samt därmed mot deras ställning eller tillstånd alternativt symboliska innebörd. inom senmedeltidens land fanns den förnämsta samt högst värderade bildkonsten textil, samt liksom enstaka mer prisvärd kompensation målade kyrkomålarna ofta en "draperi" längs väggens nederdel. Detta draperimotiv fortlevde långt vidare inom tiden.[21] beneath 15- samt 1600-talet anknöt målarna gärna mot renässansensbeslagsornamentik samt målade former likt påminde ifall bearbetad, mot modell inrullad, metall.[22] Man imiterade även stuckatur samt stenhuggeriarbete genom för att producera illusionen från tre dimensioner tillsammans med hjälp från målningstekniken grisaille.[23]

Under detta senare 1600-talets stilriktning ville man gärna nyttja ädla träslag samt autentisk marmor, samt då detta ej plats möjligt använde man sig från imitationsmåleri. Ådring samt marmorering fanns sedan viktiga inslag inom måleriet ända fram mot detta tidiga 1900-talet samt används även idag från dekorationsmålare samt inom byggnadsvården.[24] då detta vid 1800-talet började bli vanligt tillsammans med papperstapeter kunde den såsom ej ägde råd tillsammans dem inom stället låta schablonmåla sina väggar.[25]

Även utvändigt besitter man målat till för att efterlikna andra ämne. Riddarhuset, vilket stod färdigt 1674, blev förebilden till svenska adelsgårdar från målat rött timmer tillsammans med grå knutar likt imiterade berg samt ockramålade glasruta såsom imiterade ek.[26] beneath 1700-talet målades putsade stora gårdar tillsammans citrongul kalkfärg, samt inom enstaka spridd litteratur tillsammans mönsterritningar rekommenderades för att "trähus bör målas tillsammans med citrongul oljefärg samt knutar, lister samt fönsterfodringar tillsammans med enstaka ljusgrå stenfärg, sålunda vinner huset anseende såsom stenhus."[27]

Det sena 1800-talets nya ämne samt tekniker gjorde detta möjligt för att imitera olika trä- samt stenarter tillsammans massiv noggrannhet. Konsten för att marmorera samt ådringsmåla tillsammans tunna laserande oljefärger utvecklades inom land i västeuropa samt spreds genom skrivna verk samt planscher vilket visade färdiga imitationsmålningar samt gav instruktioner mot målaren. flera sådana planschverk kom ifrån Tyskland, samt 1895 utgavs den inledande svenska mönsterboken, utförd från marmoristen Per Malmén. beneath dem svenska storstädernas kraftiga tillväxt nära 1800-talets slut gjordes många imitationsmåleri inom dem nybyggda bostads- samt institutionshusen, liksom vid möbler samt inom dem nya skärgårdsflottornas inredning.[28]

Efter 1910 minskade imitationsmåleriets popularitet samt inom samt tillsammans 1930-talets funktionalism blev detta direkt gammalmodigt. tillsammans med 1970-talets förnyade nyfikenhet till hantverk kom en uppsving även till imitationsmåleri samt detta utvecklades nya tekniker för att marmorera samt ådra tillsammans med moderna färgtyper.[29]

Gifter samt hälsorisker

[redigera | redigera wikitext]

Blyvitt, såsom länge fanns detta ledande pigmentet inom linoljefärg, existerar giftigt, samt detsamma gäller andra blyprodukter såsom tidigare användes liksom absorptionsmedel inom linoljefärgen. Målarna tillverkade själva sin färg, samt detta innebar för att pigmenten måste finfördelas, rivas. Vintertid, då detta plats ont angående annat sysselsättning, kunde lärlingar samt gesäller stå läka dagarna samt riva blyvitt. detta giftiga dammet ledde mot för att flera konstnär led från förgiftning, såsom kunde ge skador vid olika kroppsdel samt således småningom leda mot döden. kalenderår 1860, då man utvecklat zinkvitt likt en alternativt vitt pigment, förbjöds invändig användning från blyvitt inom landet, samt 1921 antog den internationella arbetsorganisationen ILO ett överenskommelse tillsammans identisk innebörd. på grund av utvändigt måleri inom landet användes blyvitt in vid 1920-talet, då detta ersattes från titanvitt.[30]

Även andra gammal pigment, mot modell blymönja samt kvicksilverpigmentet cinnober, existerar giftiga. beneath 1800-talet utvecklades nya pigment såsom innehöll ämnen oss idag vet existerar giftiga. Bland dem fanns detta starkt gröna Schweinfurtergrönt, såsom innehöll arsenik. detta användes bland annat vid på grund av tapeter, samt då dem blev gamla samt torra spreds damm liksom gjorde människor sjuka. Hur många från detta likt berodde vid arseniken blev inte någonsin klarlagt, samt då man diskuterade risker tänkte man mer vid dem likt skulle bo inom rummen än vid målarna vilket hanterade tapeterna. Skräcken på grund av arsenik ledde mot uttrycket giftgrönt, samt kring kalenderår 1900 införde landet säkerhetsbestämmelser vilket plats stränga inom jämförelse tillsammans övriga Europa.[30]

1900-talets nya färgtyper samt lösningsmedel ledde mot nya risker inom målarnas arbetsmiljö. Petroleumbaserade lösningsmedel liksom lacknafta blev många vanliga då man övergick ifrån sedvänja olje- samt limfärger mot alkydfärg. Lösningsmedlen angrep nervsystemets fettlösliga vävnader samt beneath 1950-80-talen drabbades flera konstnär från förgiftningsskador.[31] 1987 förbjöds dem lösningsmedelsburna färgerna inom normalt invändigt yrkesmåleri inom land, samt likt en alternativ lanserades vattenburen alkydfärg. 2016 besitter inom stort sett all färg till professionell byggnadsmålning dricksvatten vilket lösningsmedel. Omställningen besitter drivits fram ej bara från hänsyn mot målarnas välbefinnande utan även genom EU:s krav vid begränsade atmosfäriska utsläpp av ämnenofta föroreningar från organiska lösningsmedel (VOC-direktivet). Man besitter även rensat försvunnen giftiga pigment samt fungicider, dock inom stället innehåller färgerna allt flera andra ämnen liksom ibland misstänks ge upphov mot allergier framför allt medan egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser torkar.[32][33]

Utvändigt måleri

[redigera | redigera wikitext]

Ofta sker konstverk från byggnader samt andra fasta anordningar på grund av för att skydda ytor mot nötning ifrån atmosfären, såsom luftström, nederbörd samt solblekning, samt till för att underlätta rengöring. Utöver detta målar man på grund av för att försköna, samt vilket gäller träbyggnader därför äger detta syftet historiskt sett varit detta huvudsakliga. detta liksom inom inledande grabb skyddar både målade samt omålade bostad existerar konstruktivt träskydd. angående man väljer sina ämne tillsammans vård samt ser mot för att detta finns fullgod vattenavrinning samt ventilation förmå man förhindra flera skador.[34] inom dagens tidspressade samt trendkänsliga byggande existerar detta dock ej ständigt fallet, samt mot skillnad ifrån äldre tiders kraftiga virke använder man idag ofta tunna brädor liksom behöver målas på grund av för att ej brytas ned från solens ultravioletta strålning.[35]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] Så målade man sid 41
  2. ^Så målade man sid 58-59
  3. ^Så målade man sid 84
  4. ^Söderlund, Ernst (1949). Hantverkarna, andra delen:Stormaktstiden, Frihetstiden samt Gustavianska tiden. Den svenska arbetarklassens bakgrund. Stockholm: Tiden 
  5. ^Hallman, Mila (1907). Målare samt urmakare, flickor samt lösdrivare. Historier ifrån gamla Stockholm. Stockholm: Fröléen 
  6. ^Så målade man sid 85-86
  7. ^Så målade man sid 89
  8. ^Hallbäck, Sven Axel (1947). Det efterreformatoriska kyrkomåleriet vid 1600- samt 1700-talen inom land, sektion 1: relaterat till göteborg Stads konst- samt målarämbete samt dess verksamhetsområde.. Diss. relaterat till göteborg högskola 
  9. ^Så målade man sid 96-99, 147
  10. ^Så målade man sid 146-149
  11. ^Så målade man sid 232-233
  12. ^Så målade man sid 235-236, 249-250
  13. ^Så målade man sid 239
  14. ^https://en.wikipedia.org/wiki/House_painter_and_decorator
  15. ^https://de.wikipedia.org/wiki/Maler_und_Lackierer
  16. ^Så målade man sid 33-34
  17. ^Så målade man sid 50
  18. ^Så målade man sid 71, 103, 280
  19. ^Så målade man sid 269, 302, 306
  20. ^Så målade man sid 158, 206-209, 288
  21. ^Så målade man sid 28
  22. ^Så målade man sid 48-49,83
  23. ^Så målade man sid 329
  24. ^Så målade man sid 321-326
  25. ^Så målade man sid 185
  26. ^Fridell Anter, Karin; Enberg, Kristina (1997). Utvändig färgsättning. Förutsättningar, arbetssätt, exempel.. Stockholm: Byggforskningsrådet. sid. 140 
  27. ^Wijnblad, C.J. (1993) [1775]. Ritningar vid fyratio wåningshus af berg samt trettio af träd. en exakt kopia eller reproduktion av ett dokument Rekolid (Nationalmuseum) 
  28. ^Så målade man sid 159
  29. ^Så målademan sid 323, 326
  30. ^ [ab] Så målade man sid 156, 296
  31. ^Dahlquist, Anders; Wikström, Britt-Marie (1980). Bara några konstnär. Lösningsmedelsskadade konstnär berättar. Stockholm: Liv inom Sverige 
  32. ^Så målade man sid 244
  33. ^”Tester | Testfakta: Vanlig väggfärg förorenar ditt hem”. www.testfakta.se. http://www.testfakta.se/tester/hem-och-hush%C3%A5ll/vanlig-v%C3%A4ggf%C3%A4rg-f%C3%B6rorenar-ditt-hem. Läst 20 månad 2016. 
  34. ^Gross, Holger (1992). Färg vid virke - ytbehandling från utvändigt trä. AB Svensk byggtjänst samt träinformation AB. sid. 7, 34 samt 50. ISBN 91-7332-595-3 
  35. ^Fridell Anter, Karin; Svedmyr, Åke; Wannfors, Henrik (2010). Byggnadsmåleriets färger. ämne samt användning.. Stockholm: båge. sid. 23 

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]

  • Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (2015). Så målade man (3. [uppdaterade samt utök.] utg). Stockholm: Svensk Byggtjänst. Libris18319192. ISBN 9789173336178 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]