Noa har inga fel handlar om sammanfattning

1 träning & DEMOKRATI 2006, VOL 15, NR 3, Noa besitter inga fel : ifall bristfokus inom skolans utvecklingssamtal Johan Hofvendahl NOA HAS NO MISTAKES : ON THE DEFICIENCY FOCUS OF PARENT TEACHER lärjunge CONFERENCES. It has been suggested that a parent teacher lärjunge conference should centre on the capacities and good qualities of the lärling. This article focuses on teacher discourse in situations where the students answers (in mathematics tests, written assignments etc.) are either entirely or almost entirely correct. The study shows that, in eight cases out of ten, the comments made reflect a deficiency perspective, i.e. teachers man comments such as There are no mistakes here, No bekymmer with this one, Here you only had one mistake. Judging from the conferences studied, schooling fryst vatten more a matter of learning how to avoid errors than learning how to do whatever fryst vatten correct. The fara fryst vatten that students may develop a fear of making mistakes and learn that their own and other people s errors are to be emphasized. In an educational context, making mistakes should not be seen as a fara. A fear of getting it wrong interferes with development. Keywords: parent teacher lärling conference, teacher discourse, teacher leadership, motivation, self-confidence. Behandla ett människa vilket denna syns artikel samt ni gör hon sämre. dock behandla enstaka människa likt ifall denna plats vad denna besitter möjlighet för att bli samt ni gör hon mot detta denna skulle behärska bli. Johann Wolfgang Goethe introduktion Den likt är missnöjd tillsammans sitt sjukhusbesök, möjligen föredrar använda termen kvacksalvare hellre än läkare. Vissa ordval ger enstaka foto från talarens attityd alternativt nyfikenhet alternativt belägenhet. 1 Den liksom angående enstaka väl- Johan Hofvendahl är doktorand inom språk samt traditioner nära Linköpings högskola, lektor nära Stockholms högskola, avdelningen för nordiska språk, huvudstaden. E-post: johan.hofvendahl@nordiska.su.se

2 JOHAN HOFVENDAHL smakande beverage säger för att Glaset är halvtomt, går enstaka bister samt sorglig samt nedslående verklighet mot mötes medan Glaset är halvfullt bär på tillförsikt, uppmuntran samt inspiration enstaka betoning på situationens goda blad samt favör. eftersom detta mesta oss är kapabel säga, kunna sägas på mer än en sätt eftersom detta oftast finns minimalt en alternativt flera alternativ handlar varenda nu-är-det-dags-att-säga-något ifall enstaka valsituation. samt eftersom detta är ett människa på baksidan varenda sådant omröstning, kommer valet för att fungera samt uppfattas fungera såsom en lackmuspapper, detta önskar säga såsom enstaka markör på vad talaren ser samt vilket talaren intresserar sig för samt vad inom situationen talaren önskar tillskriva innebörd samt poängtera. inom denna lärande fokuseras enstaka återkommande valsituation inom skolans utvecklingssamtal, nämligen detta moment då läraren kommenterar en provresultat. inom en sådant moment står valet mellan för att prata ifall resultatets si samt så många rätt alternativt si samt så många fel. När eleven mot modell äger 52 rätt från 54, kunna läraren välja mellan kommentarer från typen Här ägde ni 52 rätt från 54 alternativt nästan samtliga rätt, där inom båda fallen antalet rätt står inom fokus, alternativt kommentarer från typen Här ägde ni två fel (eller motsvarande), där antalet fel samt resultatets brister fokuseras. Utvecklingssamtalet, vilket detta är tänkt, bör handla angående samt utgå från elevens starka sidor samt positiva attribut. såsom jag kommer för att visa, verkar detta emellertid vilket angående lärare föredrar för att kommentera elevens prestationer utifrån en problem-/bristperspektiv, detta även inom dem fall då eleven äger varenda rätt ( full kruka ). Studiens empiri baserar sig på 80 autentiska kvarts- samt utvecklingssamtal dokumenterade genom ljudinspelning 1992/93 (45 st) samt 2004 (35 st), samtliga tillsammans med studenter inom årskurs fem. inom detta följande presenteras några typiska samtalsutdrag från dem situationer där läraren kommenterar en provresultat. Syftet tillsammans med studien är för att visa upp hur dessa kommentarer typiskt ser ut samt för att diskutera vad detta kunna äga för konsekvenser inom en längre perspektiv. inom detta kontext används kraftigt förenklade transkriptioner för för att inom första grabb betona utdragens innehåll. Först ett bakgrund För för att sätta in studien inom sitt rätta kontext, önskar jag mot för att börja tillsammans framhålla följande: inom skoldiskursen 2 framhävas vikten samt dem goda förtjänsterna från för att stärka elevens självuppfattning samt självtillit. Detta antas komma mot stånd genom för att utgå från elevens starka sidor (Lgr 80, s 54). inom ett avhandling (Johansson & Wahlberg Orving 1993) uppger intervjuade lärare för att samtliga studenter ägde utvecklats positivt mot följd från för att man valt betona elevens starka samt positiva sidor (s 94). 62

3 NOA besitter INGA FEL : angående BRISTFOKUS inom SKOLANS UTVECKLINGSSAMTAL inom Lpo94 anges för att läraren bör stärka elevens vilja för att lära (s 14) samt tillit mot den egna förmågan (s 14). Temat återkommer inom ett text angående utvecklingssamtal från Skolverket (2001) där detta konstateras för att läraren bör jobba för för att stärka enstaka elevs självförtroende samt foto från sig själv genom för att utgå från elevens förmågor samt starka sidor (s 3). Hos Gunnel Oldbring (2001) framhålls vikten från för att plocka fram barnets goda sidor (s 63) samt för att lägga fokus på detta barnet kunna (s 63), samt hos Inga Andersson (2003) talas angående ett positiv modell likt avspeglar ett optimistisk ögonkontakt (s 3) samt liksom går ut på för att läraren letar efter dem kompetenser samt positiva förutsättningar vilket finns hos individen (s 3). Specialpedagogerna samt författarna mot boken Lösningsinriktad pedagogik (Måhlberg & Sjöblom 2002) framhåller perspektivet för att man likt lärare, istället för för att fokusera bekymmer samt brister, bör välja för att betona samt lyfta fram dem tillfällen likt fungerar bättre. 3 Sammantaget handlar detta alltså angående för att ställa förmågor samt starka sidor inom centrum för uppmärksamheten inom enstaka mål för att stärka eleven för att nå fortsatta samt förfinade framgångar. Dessa rekommendationer samt forskningsresultat finner stöd inom litteratur samt undersökning ifall ledarskap, personlig tillväxt samt motivation. detta är här man hittar hänvisningar mot exempelvis positiv förstärkning (t ex Svedberg 1992, Daniels & Daniels 2006), 4 Maslows behovspyramid (t ex Crain 1992) samt Red pen mentality (t ex Blanchard & Johnson 1984, Heritage 2004). detta finns även enstaka relativt fräsch kvist inom psykologin, positiv Psychology, där man hittar utgångspunkten a core focus on positiv outcomes (Cowen & Kilmer 2002, s 449). inom vissa texter beskrivs ett så kallad Pygmalioneffekt: 5 This so-called Pygmalion Effect fryst vatten poignantly demonstrated in the movie Dangerous Minds when Michelle Pfeiffer s character visits the home of one of her students and tells the parents they must be very proud of their son. Unable to initially conceal their chock at her proclamation, both the parents eventually square their shoulders as she continues to extol his virtues and shyly acknowledge their pride. The ung man, who has to that point done little more than occupy space in the classroom, stares blankly at the teacher, certain that she has mistaken him for someone else. But back in the classroom, his behavior changes. He begins to komma to class prepared, he participates in discussions and activities, and eventually becomes the excellent lärjunge she declared him to be (Edwards 2003, s 264). Antagandet lyder, alltså, för att genom för att behandla samt bemöta ett individ liksom ifall han alternativt denna (redan) är någon ytterligare, förmå man hos denna 63

4 JOHAN HOFVENDAHL individ plantera enstaka personlig vilja samt strävan för att bli någon ytterligare. 6 inom ledarskaps- samt motivationslitteraturen varnar man för detta ödesdigra misstaget för att gå miste ifall en tillfälle för att fira enstaka framgång (Fenton 1988, Steinberg 1996, Daniels & Daniels 2006). ifall en gott beteende (eller ett god prestation) förbises ifall ej händelsen indikeras samt uppmärksammas finns detta inget vilket motiverar personen ifråga för att upprepa alternativt för att förfina beteendet/prestationen. detta är också en återkommande tema inom dessa texter för att oss ofta ägnar (för) många energi åt negativ feedback, detta önskar säga för att poängtera fel samt brister hos den andre, hellre än för att berömma samt ge komplimanger. Detta utgör således ett bakgrund: detta finns ett tydlig rekommendation för att lärare bör utgå från elevens starka sidor samt framgångar. detta anses god för att göra så eftersom sådan behandling stärker elevens självbild samt tillit samt vilja för att lära samtidigt såsom detta skapar motivation samt stimulerar mot framtida framgångar. Fokus på fel samt brister är kapabel leda mot diskussioner angående felets orsaker samt uppkomst. Hur ser detta då ut inom skolans kvarts- samt utvecklingssamtal? Kanonbra Följande samtalsutdrag förmå tjäna liksom en underlag för några allmänna observationer. För transkriptionskonventioner, titta artikelns sista blad. extrakt 1 L E F 1 Lärare : bör oss TITTA på detta här ( ) så ni får titta hur detta GÅTT? 2 Alltså detta besitter gå- gått JÄTTEBRA dock oss förmå ändå KOLLa 3 på detta. HÖRförSTÅelsen är ju SVÅR för att titta nåt från dock 4 mor : Mm 5 Lärare : oss kunna titta på resultatet däremot. 6 mor : Mm 7 Lärare : detta äger gått ( ) JÄtteBRA. 8 (paus) 9 mor : detta känns väl skönt? 10 Lärare : Mm 11 student : Mm 12 mor : ((skrattar)) 13 (paus) 14 Lärare : kanonbra. 15 mor : Mm 16 Lärare : Finns ju ing- liksom inget mer för att säga. Full kruka. GRATTis. 17 mor : Mm ((skrattar tyst)) 18 Lärare : EH: samt SEN så skulle dom ((beskriver fräsch provuppgift)) 64

5 NOA besitter INGA FEL : ifall BRISTFOKUS inom SKOLANS UTVECKLINGSSAMTAL inom detta första modell kommenterar läraren elevens provresultat inom en hörförståelsetest inom engelska. från utdraget framgår på rad 16 för att eleven besitter samtliga rätt ( Full kruka ) samt detta besked föregås inom sig från starkt berömmande formulering såsom Alltså detta äger gå- gått JÄTTEBRA (rad 2), JÄtteBRA (rad 7), kanonbra (rad 14) inom varenda tre fallen tillsammans kraftig betoning samt Finns ju ing- liksom inget mer för att säga (början från rad 16). Läraren avslutar kommentaren tillsammans med en betonat GRATTis (slutet från rad 16) samt hyllar därmed elevens prestation. Strax därefter (från rad 18) byter läraren samtalsämne för för att prata angående enstaka fräsch provuppgift. Två saker ifall detta: För detta första, detta är kapabel tyckas för att extrakt 1 är ett alldeles för kreditkort sekvens för för att användas inom en demonstrerande avsikt. (Framöver använder jag ibland mot samt tillsammans mindre sekvenser än denna.) Utdraget representerar cirka 20 sekunder från en helt konversation samt kunna därför (möjligen) uppfattas liksom ett snuttifiering från en mer komplext kontext. Mot enstaka sådan perception står emellertid materialet inom sig självt såsom talar sitt eget tydliga språk samt såsom tvingar betraktaren för att titta för att sådan fara ej föreligger: likt extrakt 1 visar, är momentet ifråga, detta önskar säga för att kommentera en provresultat (i sin totalitet alternativt inom någon särskild detalj), enstaka relativt betalkort samt ofta väl avgränsad sekvens. Läraren startar tillsammans en Då bör oss titta på matten (eller motsvarande) 7 samt avslutar tillsammans för att lägga mot enstaka yttrande vilket omfattar besked från antingen si samt så många rätt -typ (till modell full kruka ) alternativt si samt så många fel -typ. Detta mönster återkommer inom enstaka övervägande majoritet från fall. Däremot skiljer sig utdragen åt inom begrepp från vad liksom händer mellan enstaka sådan inramning. För detta andra, vilket jag önskar betona, extrakt 1 torde här företräda en gott modell tillsammans hänsyn tagen mot vilket skolans styrdokument, undersökning samt allmän litteratur angående motivation samt ledarskap föreskriver alternativt att föreslå eller råda något. Läraren ger beröm. Läraren betonar elevens framgång. Läraren hyllar elevens prestation. Detta leder mot formulering för glädje, mot modell mammans anmärkning (riktad mot eleven) detta känns väl skönt? (på rad 9) samt mammans skratt (på raderna 12 samt 17) likt möjligen är kapabel analyseras såsom formulering för lycka samt stolthet. detta är ej en enda fel på den angående extrakt 1 representerar hur detta möjligen borde titta ut inom diskussion mellan lärare, student samt förälder, är detta möjligen en alarmerande konsekvens för att man ofta ser något helt annat, mot modell i enlighet med följande utdragskollektion: 65

6 JOHAN HOFVENDAHL extrakt 2 L E F 1 Lärare : HÄR ( ) skulle man lyssna på en radioprogram, 2 innehåll inom svar. 3 mor : Mhm? 4 Lärare : Noa besitter inga ( ) fel 5 mor : Okej 6 Lärare : på den delen. 7 mor : Nä extrakt 3 L E F 1 Lärare : samt HÄR äger man fått en meddelande från enstaka kille 2 likt heter Tom ((beskriver ett provuppgift)) samt 3 man bör läsa detta samt beläggning inom. samt även HÄR då 4 så är detta inga fel. Så detta är jättebra. extrakt 4 L E F 1 Lärare : HÄR är ju Benjamin duktig när han bör läsa ( ) 2 enstaka ord samt sen svara på frågor. 3 mor : Ja 4 Lärare : detta är INGA fel. 5 mor : Nä extrakt 5 L E F 1 Lärare : SEN SÅ NÄSTA, ( ) ((harklar sig)) då läste denne 2 enstaka faktatext ifall isbjörnen. detta går ju jättebra. 3 detta är ej en enda fel på den. Denna kollektion, utdragen 2 5, får här företräda en ganska vanligt utseende inom materialet. Följande är värt för att uppmärksamma: För detta första, inom samtliga fall hittar man en inga fel inom lärarens anmärkning mot respektive elevs prestation. detta bör här framhållas för att detta finns en fullständigt okomplicerat, lättillgängligt, lättförståeligt, alternativt sätt för att teckna verkligheten, nämligen varianten varenda rätt. en inga fel är taget från den röda pennans perspektiv, vilket liksom förmå kallas en bristperspektiv, medan den tänkbara varianten samtliga rätt, liksom vore för att hävda identisk verklighet tillsammans med detaljerad identisk sanningsanspråk, är för att betrakta provresultatet ur en framgångsperspektiv. Mellan brist- respektive framgångsperspektiv råder identisk förhållande liksom mellan dem två kommentarerna, angående ett måltid, detta här plats ej äckligt samt detta här fanns riktigt gott. Den värd såsom får den första kommentaren, möjligen ställer sig frågan ifall gästerna äger suttit samt letat aktivt efter suspekta bismaker inom maten, alternativt angående dem ägde förväntat sig något annat samt för att kommentaren därför skulle behärska uppfattas liksom en formulering för förvåning. en inga fel bär på betydelsen för att detta kunde äga funnits fel dock för att eleven äger klarat 66

7 NOA äger INGA FEL : ifall BRISTFOKUS inom SKOLANS UTVECKLINGSSAMTAL sig. Kommentarer från typen inga fel står därför ständigt inom relation mot något annat; dem dyker ej upp inom en vakuum. dem uppträder inom situationer då det-man-ska-undvika (det onormala, detta bekymrande, detta besvärande) är en potentiellt faktum. Inga fel -kommentarens relevans bygger på misstanken alternativt risken för att något ej är okej, för att detta finns något liksom ej är vilket detta bör. Eleven önskar inom normalfallet inget hellre än för att äga just samtliga rätt samt skulle rimligtvis, angående han alternativt denna fick välja, helt samt hållet utelämna allt eventuellt prat ifall fel samt brister samt svårigheter samt oro, detta önskar säga mening från detta stöt såsom gäller något potentiellt delikat samt därmed något potentiellt känsligt (jfr Silverman & Peräkylä 1990, Hofvendahl 2006). 8 För detta andra, detta bör ej förbises för att detta positiva, berömmande termen jättebra förekommer både inom extrakt 3 samt 5. inom båda fallen, emellertid, kommer jättebra inom direkt anslutning mot enstaka inga fel -kommentar. detta ligger därför nära mot hands för att uppfatta [jättebra + inga fel], alternativt inom omvänd ordning, liksom ett grupp, detta önskar säga för att jättebra inom detta kontext bör uppfattas inom bemärkelsen Jättebra för att detta ej finns några fel. en klart stöd för detta resonemang finns inom extrakt 3 där läraren först (från rad 3) säger samt även HÄR då så är detta inga fel mot vilket läraren knyter en detta är jättebra via konjunktionen så, enstaka diskursmarkör likt banar väg för tolkningen för att tillägget ( detta är jättebra ) uttrycker enstaka sorts slutsats baserad på lärarens inga fel -kommentar. ni ägde missat nån enstaka pryl där Man är kapabel möjligen anse för att allt detta handlar angående petitesser samt för att detta råder mer alternativt mindre oansenlig nyansskillnad mellan inga fel samt samtliga rätt tillsammans tillägget för att den likt säger inga fel faktiskt samt egentligen menar varenda rätt. inom åtminstone svenskt språkbruk är detta ju vanligt för att människor menar detta här fanns jättegott när dem angående ett måltid säger detta här fanns ej dumt alternativt detta här gick ej från för hackor alternativt detta här fanns ej så illa. Låt mig då få förbättra vad jag ovan besitter initierat: enstaka från dem stora poänger jag önskar göra, är för att lärare, möjligen liksom en utfall från ett yrkesskada, är en fel- samt skavank- samt bristfokuserande släkte samt för att detta riskerar bidra mot för att oss får studenter (och inom förlängningen samhällsmedborgare) likt tänker inom identisk banor samt handlar på identisk sätt. angående kollektionen ovan, utdragen 2 5, representerade allt mitt underlag för kurera mitt resonemang, skulle studien inom sin totalitet förmodligen landa just inom kontentan mer alternativt mindre oansenlig nyansskillnad. i enlighet med min tolkning är lärarens inga fel -kommentar ej ett tillfällighet utan snarare en 67

8 JOHAN HOFVENDAHL mer alternativt mindre omedvetet formulering för hur utbildning utageras inom (till exempel) ett situation såsom en kvarts- alternativt utvecklingssamtal. vilket stöd för ett sådan tolkning, önskar jag vilket nästa moment visa hur lärares kommentarer typiskt ser ut när detta varken handlar angående inga fel alternativt varenda rätt, detta önskar säga när elevens effekt ej uppgår mot provets (eller provuppgiftens) totala antal möjliga rätt. extrakt 6 L E F 1 Lärare : oss äger haft en par stycken RÄTTstavningsprov där, 2 ( ) samt FÖRsta ägde ni ju ( ) trettinio från FÖRtio 3 poäng på samt detta andra förtiotvå från förtiotvå. 4 (paus) 5 Lärare : Så detta plats alltså 6 mor : Mm 7 Lärare : en enda litet fel på dom. extrakt 7 L E F 1 Lärare : för att upptäcka obekanta anförande, går också jättebra. 2 en enda fel, samt detta fanns på den. ( ) angående tjugofem 3 gånger nåt plats TREhundra, så plats sex gånger nåt 4 ej så här dock ni plats inom närm- ni fanns ganska NÄra. 5 skola : Mm 6 Lärare : detta skulle artikel HÄLFten från detta. extrakt 8 L E F 1 Lärare : samt detta här tillsammans med BRÅKTAL, alltså jag tycker ej för att 2 du- ni ägde MISSat nån ENstaka pryl där dock 3 student : Mm 4 Lärare : detta är ej så för att jag kunna känna för att ÅH: detta HÄR 5 blir jag OROlig för på NÅgot sätt. dem finns ju liksom 6 ingen anledning. 7 student : Mm extrakt 9 L E F 1 Lärare : annars så tycker jag för att detta här är- detta är- detta 2 är ungefär på identisk sätt liksom ( ) FÖRRa provet. 3 mor : Mm 4 Lärare : detta finns nån ENstaka små grej HÄR, nån enstaka 5 små grej DÄR dock ingenting ( ) BEKYMMERSAMT liksom 6 JAG ser detta. Mot bakgrund från denna kollektion, utdragen 6 9, kunna man göra följande nedslag: För detta första, den gemensamma nämnaren inom dessa fall är för att läraren, inom sin yttrande mot elevens prestation, för på anförande en enda fel alternativt nån enstaka små grej (eller motsvarande). inom 68

9 NOA besitter INGA FEL : ifall BRISTFOKUS inom SKOLANS UTVECKLINGSSAMTAL samtliga fall är alltså elevens prestation 100 andel tillfredsställande sånär liksom på en alternativt, såsom inom extrakt 9, några få poäng. Jag önskar här påminna ifall för att lärarens yttrande ej är tvingande: varenda gång läraren står inför handlingen för att kommentera enstaka prestation, befinner sig läraren inom enstaka valsituation. tillsammans med andra mening, detta finns alternativ mot kommentaren en enda fel, mot modell nästan varenda rätt alternativt inom princip varenda rätt alternativt så gott såsom varenda rätt, etcetera. Skillnaden är för att en enda fel (eller motsvarande) besitter sina rötter inom en bristperspektiv medan detta tänkbara alternativet nästan samtliga rätt (eller motsvarande) är för att betrakta elevens prestation från en framgångsperspektiv en fokus snarare på vad eleven (glädjande) äger klarat än en fokus på vilket eleven (tyvärr) äger missat. Genom för att föra på anförande en enda fel, är detta just prestationens enda lilla enstaka grej vilket hamnar inom fokus medan resten, vad eleven besitter lyckats tillsammans med samt gjort god, hamnar inom bakgrunden samt försummas. Ibland framstår detta absurt. extrakt 6 är en utmärkt exempel: Fastän eleven besitter prickat in 81 rätt från 82 möjliga, väljer läraren för att kommentera resultatet tillsammans en en enda litet fel (rad 7). inom samt tillsammans med för att elevens enda fel kommenteras, görs felet ifråga mot enstaka omständighet från detta stöt vilket kräver någon typ från anmärkning. detta finns därmed enstaka fara för att läraren, rimligtvis helt oavsiktligt, tillskriver prestationens enda fel enstaka oproportionerligt massiv innebörd. oss får ett paradox: en enda litet fel äger liksom inom en trollslag förvandlats mot en stort, betydelsefullt, anmärkningsvärt, framträdande fel inom samt tillsammans med för att detta dyker upp samt pekas ut samt förs på anförande inom en så långt mer grundlig ocean från rätt. För detta andra, en enda fel görs mot för att sticka ut från mängden även inom dem fall då läraren väljer för att stanna upp nära felet samt diskutera alternativt behandla detta inom närmare detalj. Detta är vad vilket sker inom mot modell extrakt 7 samt 8 då läraren, inom första fallet, börjar förklara närmare den övning såsom eleven ej besitter klarat, alternativt, inom senare fallet, då läraren börjar värdera felet, mot modell inom vilken mån felet är från detta stöt vilket ger anledning mot för att bli OROlig (jfr extrakt 9). För detta tredjeplats samt slutligen, extrakt 8 samt 9 omfattar ej bara en nån ENstaka pryl respektive nån ENstaka små grej utan även dem potentiellt delikata orden OROlig samt BEKYMMERSAMT. Även ifall både orolig samt bekymmersamt förekommer inom en inte-sammanhang, detta önskar säga för att läraren ej blir orolig alternativt för att felet ej är bekymmersamt, hör dessa mening hemma inom en bristperspektiv, detta önskar säga dem handlar båda ifall sådant såsom man ej önskar uppleva alternativt existera tillsammans med ifall. Åter igen, för att föra orolig alternativt bekymmersamt på anförande, bär på betydelsen samt bygger på misstanken för att detta kunde äga varit fråga ifall bekymmer alternativt oro samt för att eleven besitter varit exponerad just för ett sådan potentiell fara. Min poäng är: angående detta för tillfället ej finns skäl för att bli orolig, 69

10 JOHAN HOFVENDAHL ifall idag felet ej är bekymmersamt, varför då ens kommentera elevens prestation inom sådana termer? Varför då påminna eleven ifall för att bekymmer samt oro hägrar vilket en betydelsefull potentiellt faktum, även inom dem fall då detta handlar bara ifall nån ENstaka små grej? Även här finns detta flera tänkbara alternativ: Istället för för att säga, likt inom extrakt 9, dock ingenting ( ) BEKYMMERSAMT likt JAG ser detta, skulle läraren mot modell behärska säga (hämtat från en framgångsperspektiv) dock från resultatet för att döma, är jag övertygad angående för att ni nästan behärskar detta. idag möjligen läsaren tänker: dock vilket bör man då göra angående man mot modell önskar använda prestationens (om än) enda fel likt underlag för för att prata angående vad eleven behöver jobba med? Finns detta över viktig taget något annat sätt för att komma in på enstaka sådan samtal än för att prata just ifall fel alternativt misstag alternativt motsvarande? Svaret är: Ja, detta gör detta. Läraren skulle mot modell behärska använda alternativet nästan samtliga rätt för för att därefter lägga mot vad ni behöver jobba tillsammans, emellertid, detta är för att, samt samtalsämnet är etablerat. detta är ej enstaka nödvändighet för att föra på anförande potentiellt känsliga mening samt formulering vilket OROlig alternativt fel alternativt nån ENstaka små grej när lärarens enda avsikt är för att etablera en samtalsämne vilket handlar angående vilket eleven behöver förbättra. detta är fullt möjligt för att komma åt sådana saker, för att göra just vad man behöver göra, utan för att ta vägen via en bristperspektiv. detta vore tragiskt ifall eleven, likt möjlig effekt, utvecklar enstaka rädsla för för att begå misstag, för för att ej prata angående vilket detta kunna lägga för hinder inom vägen för lärande samt tillväxt. inom en pedagogiskt kontext borde ej en misstag existera någon fara. detta är rädslan för för att begå misstag vilket är farlig, vilket slår hål på ambitionen samt modet för att försöka (på nytt). enstaka andra chans inom samtalet Lärarens fel- samt bristfokus gäller inom den omfattning för att ifall eleven besitter svarat fel inom en test, erbjuds denne alternativt denna ofta enstaka andra chans inom själva samtalet, 9 vilket förmå förbättra sig mot ganska långa sekvenser. en modell på detta: extrakt 10 L E F 1 Lärare : ni äger valuta samt ni bör erlägga samt detta gå- funkar 2 enda tills ni kommer mot slutet. Eh TVÅtusen tjugofem 3 kronor samt ni bör ( ) erlägga hundra. ( ) angående ni tänker 4 dig detta, vilket tror du- hittar ni svaret idag när oss 5 sitter här lite mer inom lugn samt ro? 6 student : Ettusen niohundra sjuttifem. ( ) Nä 70

11 NOA besitter INGA FEL : angående BRISTFOKUS inom SKOLANS UTVECKLINGSSAMTAL 7 (paus) 8 Lärare : angående ni tänker ta försvunnen hundra, vilket borde s- vilket borde 9 slutsumman bli? Alltså dom SLUTSIFFRORNA angående ni 10 tar försvunnen hundra? 11 (paus) 12 student : Fem. 13 (paus) 14 skola : Nä, jag vet ej. 15 (paus) 16 Lärare : Nä. dock gör såhär då. Okej, TVÅtusen tjugofem kronor. 17 ifall ni först tar försvunnen ( ) tjugofem kroner, 18 student : Mm 19 Lärare : vilket har- är ni nere inom då? 20 skola : Tvåtusen. 21 Lärare : Mm. Hur många mer bör ni ta BORT? angående ni ha- ni bör ta 22 försvunnen HUNdra spänn samt oss äger tagit försvunnen tjugofem. vad 23 bör ni ta försvunnen mer då? 24 (paus) 25 student : Eh::: 26 (paus) 27 student : Hundra 28 (paus) 29 skola : kronor. 30 Lärare : Nä, ni besitter redan TAGit tjugofem kronor utav dom. ni bör 31 inte- ni besitter tagit enstaka FJÄrdedel får man ju säga. ni äger 32 eh resten kvar. ( ) Hundra minus tjugofem, vilket är det? 33 skola : Eh ( ) sjuttiofem. 34 Lärare : Mm. Okej. idag ägde ni tvåtusen samt så bör ni ta försvunnen 35 sjuttiofem mot. vad får ni då? 36 (paus) 37 student : Eh ( ) tvåtusen. ( ) Nä, vilket ägde ja? Sjuttiofem? 38 Lärare : ((fortsätter för att lotsa eleven)) extrakt 10 motsvarar ungefär hälften från andra chans -sekvensen inom sin totalitet, dock jag bryter här från utrymmesskäl. ifall för tillfället eleven, vilket är en rimligt antagande, tycker för att detta är besvärligt för att prata angående fel samt brister inom allmänhet, är detta rimligtvis ännu mer besvärligt ja, mot samt tillsammans ansiktshotande för att bli anmodad för att lösa ett missad arbetsuppgift inför publik, inför läraren, inför mor samt far. Notera även formuleringen hittar ni svaret idag när oss sitter här lite mer inom lugn samt ro? (rad 4 5): detta är lärarens perspektiv likt här kommer mot uttryck; detta råder troligen ej så många just från lugn samt ro för enstaka student för att lösa enstaka missad övning inför publik. Hur liksom helst, vissa andra chans -elever hittar slutligen rätt svar, ofta genom en grundlig lotsningsarbete från läraren. andra andra chans -elever lyckas inom samtliga fall ej. Läraren får då ge upp dock är kapabel likväl konstatera för att 71

12 JOHAN HOFVENDAHL uppgiften är en god modell på enstaka svårighet, ett illustrerande svaghetsföreställning. inom båda fallen hamnar elevens misstag alternativt elevens felaktiga sätt för att tänka alternativt elevens slarv samt försumlighet inom centrum för uppmärksamheten. Felaktiga lösningar, feltänk, svagheter samt belägg för bristande karaktär ställs ut mot allmänt beskådande. Man är kapabel laborera tillsammans tankeexperimentet för att man sitter inom en utvecklingssamtal (medarbetarsamtal) tillsammans sin ledare samt för att man även äger sina (nu möjligen något ålderstigna) föräldrar på ställe såsom åhörare. Chefen säger ni gör ju en väldigt utmärkt arbete här, dock ni gjorde enstaka små blunder inom budgetarbetet förra månaden, förmodligen en slarvfel. Jag skulle vilja känna till hur ni skulle gå mot väga angående ni fick enstaka fräsch chans?. Man förmå ställa sig frågan hur detta ägde känts. Man förmå undra ifall man ägde betraktat ett sådan situation likt präglad från lugn samt ro. Den likt söker, denne skall hitta Man kunna för tillfället undra vilken omfattningen är, hur ofta detta ser ut i enlighet med ovan, för allt detta skulle ju (åter igen) behärska uppfattas vilket en fokus på petitesser ifall verkligheten vore den för att lärare sa ej en enda fel (etcetera) inom, säg, fyra fem andel från fallen. inom en försök för att närma sig en svar på den frågan, besitter jag gjort vissa beräkningar likt kunna summeras i enlighet med följande: inom materialet (80 samtal) finns detta totalt 159 lärarkommentarer vilket samtliga gäller för att eleven besitter gjort ett 100-procentig prestation. från dessa är 41 kommentarer (eller 25,7%) från typen samtliga rätt, allting rätt, rätt på allt (eller motsvarande) medan 118 kommentarer (74,3%) är från typen inga fel, inga bekymmer, inga oro (eller motsvarande). speciell uttryckt, även angående ett skola besitter samtliga rätt, väljer läraren inom tre fall från fyra enstaka anmärkning från en bristperspektiv ( inga fel, etc). inom materialet finns även 63 lärarkommentarer från vilka framgår för att eleven besitter gjort enstaka 100-procentig prestation sånär liksom på en (eller några få) fel. Samtliga dessa kommentarer är från typen en enda fel, ett små miss, nån enstaka grej (eller motsvarande), detta önskar säga detta finns ej en enda fall från typen nästan varenda rätt (eller motsvarande). olik uttryckt, när enstaka student besitter (till exempel) 81 rätt från 82 möjliga, väljer läraren inom samtliga fall (100%) ett yttrande från en bristperspektiv. Man kunna även lägga samman dessa siffror samt uttrycka saken i enlighet med följande: Materialet omfattar totalt 222 lärarkommentarer vilket gäller för att eleven äger samtliga alternativt nästan samtliga rätt. från dessa är 181 kommentarer (81,5%) hämtade från en bristperspektiv. inom åtta fall från tio, tillsammans med andra mening, begår läraren detta ödesdigra misstaget för att gå miste 72

13 NOA äger INGA FEL : ifall BRISTFOKUS inom SKOLANS UTVECKLINGSSAMTAL ifall en tillfälle för att fira ett framgång. inom åtta fall från tio får skola samt förälder höra den potentiellt oroliga, bekymrade lärarens röst. inom åtta fall från tio visar läraren test på röda pennans mentalitet. detta finns även belägg för enstaka bedömning i enlighet med denna från sekvenser från följande slag: extrakt 11 L E F 1 Lärare : Då bör oss göra såhär 2 mor : Mm 3 Lärare : för att ni bör få kika litegrann på dom nationella 4 proven inom SVENska samt ENGelska. 5 mor : Mm 6 Lärare : För dom tycker jag för att dom är kapabel va VETTiga för att få titta på. 7 vilket man äger gjort för ( ) fel. 8 mor : Mm 9 Lärare : Även rätt, dock detta är FELen liksom oss ( ) bör titta på så 10 oss ( ) kunna titta angående oss förmå LÄra oss nånting därifrån. extrakt 12 L E F 1 Lärare : detta här är helt schysst tycker jag. ( ) detta är nån 2 små s- små grej här samt 3 mor : Mm 4 Lärare : nån små grej där dock inget liksom ÅH, detta här besitter 5 ej Camilla förstått alls, liksom. 6 mor : Nä 7 Lärare : För detta är ju- detta är egentligen detta man letar efter. 8 Är detta nånting där detta är en ( ) mörk hål? 9 mor : noggrann från extrakt 11 samt 12 framgår för att läraren ej nödvändigtvis använder test likt en sätt för att undersöka vad eleven behärskar utan för för att titta vad man äger gjort för ( ) fel (utdrag 11 rad 7), enstaka bedömning såsom förstärks från extrakt 12 där läraren säger För detta är ju- detta är egentligen detta man letar efter (rad 7). Allmänt sett verkar företeelsen för att leta fel artikel starkt förknippad tillsammans lärcentrum samt lärare. detta finns mängder från modell på detta, samt exemplen dyker upp inom mängder från kontext. Här nedan återges inledningen från en Internetpublicerat skrivelse från ett förskola mot barnens föräldrar: 10 hallå varenda trevliga föräldrar! Tänk så fort tiden går, detta känns likt för att detta ej plats så länge sedan liksom oss tog emot varenda förväntansfulla ungar mot förskoleklassen. oss äger kämpat tillsammans samt detta besitter blivit ett god klass, möjligen för för att oss besitter uppmuntrat dom samt delat ut stjärnor samt ge beröm när dem äger gjort positiva saker samt varit utmärkt kompisar. Upp- 73

14 JOHAN HOFVENDAHL muntra en positivt tänkande istället för för att tjata samt leta efter fel allt för många. [Brevet fortsätter] detta finns alltså belägg för för att felsökeriet (bristperspektivet) är ett potentiell verklighet redan på förskolenivå. Själva formuleringen leta efter fel allt för många (sista meningen) tyder dessutom på för att man mot viss sektion ännu ägnar sig åt sådant. Man hittar liknande belägg inom en flertal examensarbeten samt uppsatser angående skola: Lori-Ann Linnarsson samt Camilla Sandkvist (2005), vilket handlar ifall elevers attityder mot matematik, skriver för att läraren [har] enstaka avgörande roll genom för att ge positiv respons istället för för att leta fel samt brister hos eleverna (s 9). inom Agneta Holmer samt Ulrika Eidelsson Thulin (2005), liksom utvärderar hur pedagoger samt rektorer definierar begreppet särskilda behov, hittar man uppmaningen för att [s]kolan måste avsluta leta fel (s 45). Hos Helena Hibell samt Eva Klevedal (2006), liksom handlar ifall mattelärares ögonkontakt på begåvade studenter, finner man detta försiktiga påståendet [d]et kunna ibland förekomma för att lärare letar efter svagheter hos studenter (s 24). Internet härbärgerar en stort antal lärare, studenter samt föräldrar såsom behandlar identisk tema. inom ett föreläsning angående mötet undersökning utbildningsinstitution berättade Eva Forsberg (lektor nära Pedagogiska avdelningen på Uppsala universitet) angående hur eleverna är kapabel reagera: Jaha, ännu enstaka myndig. samt vilket bör ni titta på? Hur många fel oss besitter inom våra test, eller?. 11 Jag ifrågasätter ej den pedagogiska poängen tillsammans för att leta efter fel för för att på så sätt få underlag på vad eleven behöver hjälp tillsammans. Jag ifrågasätter den pedagogiska (?) poängen tillsammans för att göra enstaka sådan pedagogik offentlig, detta önskar säga för att föra fel samt brister samt vad dem är kapabel användas mot samt varför man letar efter dem på anförande inom en utvecklingssamtal. femte månaden i året Björk samt Caroline Liberg (2000), vilket behandlar elevens väg in inom skriftspråket, menar för att läraren ej bör notera fel likt eleven gör inom början från sin tillväxt. [D]et säger sig självt för att en unge såsom ofta får fel påpekade för sig inom längden ej frivilligt utsätter sig för risken för att framstå liksom dum, enstaka såsom ej är kapabel (s 16). Detta, menar jag, gäller ju även inom allmänhet. Därmed är jag redan inne på vilket jag önskar ägna mig åt inom mitt nästa samt sista segment. enstaka möjlig följd inom Marianne Gröning (1987) förmå man läsa ifall enstaka pojke, Ola, liksom från detta för att denne börjar skolan genomgår den stora felprogrammeringen (s 15), för att leta fel både hos sig själv samt andra. Hans självförtroende nedmonteras bit för bit: denne spänner sig samt vågar mot senaste ej svara på frågorna, ännu mindre ta initiativ samt fråga. (s 15)

15 NOA besitter INGA FEL : angående BRISTFOKUS inom SKOLANS UTVECKLINGSSAMTAL kunna detta såsom jag här behandlar, lärarens/skolans/hela utbildningssystemets (?) bristfokus, tänkas äga alternativt (åtminstone) bidra mot enstaka liknande effekt? detta är självklart omöjligt för att besvara den frågan tillsammans detta aktuella materialet vilket utgångspunkt. Däremot omfattar materialet sekvenser liksom verkar peka just inom enstaka sådan riktning, mot modell i enlighet med följande: extrakt 13 L E (elev ej närvarande) F 1 far : äger denne FYra fel på sista här? ((= 50 från 54)) 2 Lärare : Ja, detta ägde denne. ( ) dock detta var- 3 far : samt TRE där? ((= 40 från 43)) 4 Lärare : Ja. ( ) samt NOLL här annars. 5 far : Ja 6 mor : dock FYra fel sa denne. denne kom bostad samt fanns rent 7 förtvivlad. 8 far : Ja 9 mor : Jag vet ej vilket han sa. detta slog SLINT för mig 10 sa han, så jag kunde ej STAva nåt sa denne. extrakt 14 L E F 1 Lärare : Sen ifall oss bör ta dom olika ÄMnena, ( ) vilket 2 bör oss börja med? 3 skola : Ja, ( ) detta agerar ingen roll. 4 Lärare : vilket VÄLjer ni då? 5 skola : Engelska. 6 Lärare : ENGelska. 7 (paus) 8 Lärare : Hur besitter detta gått tillsammans GLOsorna? 9 student : Två fel. 10 Lärare : Två fel på läka läsåret. 11 skola : Mm extrakt 15 L E F 1 Lärare : dock förtiotvå från förtiofem ( ) liksom idag 2 far : detta är utmärkt. 3 Lärare : får ni va JÄTTEnöjd tillsammans. 4 student : NÄ::: 5 Lärare : Jo:: ((skrattar)) 6 student : Jag är SLARVig. extrakt 16 L E F 1 Lärare : Nämen jag förstår för att denna är ambitiös. ( ) Sen så 2 önskar ni ju. 3 student : Ja 4 (paus) 5 Lärare : ifall ni MISSLYCKAS då? 75

16 JOHAN HOFVENDAHL 6 mor : Mm 7 Lärare : vilket händer då? 8 (paus) 9 student : ((skrattar)) ( ) Ja 10 Lärare : Blir ni ( ) vred alternativt sorgsen alternativt 11 student : Ja 12 Lärare : båda delarna? 13 skola : Mm Bland dessa extrakt hittar man ett student vilket kom bostad samt plats rent förtvivlad över sina fyra fel bland 50 rätt, extrakt 13. Man hittar också enstaka student vilket väljer för att värdera den samlade bilden från sina engelskkunskaper beneath en helt läsår (!) tillsammans med en öppenhjärtigt Två fel, extrakt 14 ej tillsammans med en Nästan varenda rätt, ej ens tillsammans en Bara två fel. ett tredjeplats skola önskar ej (som läraren föreslår) va JÄTTEnöjd tillsammans sina 42 rätt från 45 utan kommer istället tillsammans med en självgisslande Jag är SLARVig, extrakt 15, samt ett fjärde skola blir både vred samt sorgsen när denna misslyckas, extrakt 16 tillsammans misslyckande avses här för att äga (summa summarum) en fel på en helt test. Frågan är: Är detta enstaka egenskap såsom barnet äger tillsammans med sig (hemifrån?) mot skolan, alternativt är detta något liksom barnet lägger sig mot tillsammans med inom (och med) sitt möte tillsammans skolan? Min gissning, vilket inte någonsin är något annat än ett gissning, är för att eleven från skolstart samt kontinuerligt utsätts för lärarens perspektiv ( bara en fel, etc), för att eleven lär sig känna igen lärarens perspektiv samt för att eleven (slutligen) själv lägger sig mot tillsammans med lärarens perspektiv, för för att använda detta på sig själv. detta är ej rimligt för att anta för att ungar föds tillsammans (eller ofrånkomligen utvecklar) egenskapen för att känna förtvivlan, vrede samt sorg över prestationer likt dessa prestationer likt inom samtliga fall handlar ifall väldigt goda prestationer. en sista belägg för detta resonemang: Portfoliopedagogiken äger bland annat konsekvensen för att läraren, inom utvecklingssamtalet, är kapabel be eleven för att visa något vilket denne alternativt denna själv äger valt för att visa. detta är mot denna bakgrund följande samt sista extrakt bör förstås: extrakt 17 L E F 1 Lärare : Varför VALde ni den HÄR? ((= en matteprov)) 2 student : För för att jag fick samtliga RÄTT. 3 Lärare : Mm. ( ) Är detta VIKTigt? 4 (paus) 5 student : Ja På frågan varför eleven äger valt för att visa detta specifika matteprovet, svarar eleven För för att jag fick varenda RÄTT. Detta är vad eleven framhåller vilket underliggande motiv, ej för för att detta mot modell plats en 76

17 NOA äger INGA FEL : ifall BRISTFOKUS inom SKOLANS UTVECKLINGSSAMTAL roligt test alternativt för för att provet omfattade enstaka svår arbetsuppgift såsom eleven (mot förmodan) besitter lyckats lösa alternativt för för att provet ifråga visar vilket eleven behöver träna på för för att ta sig vidare inom ämnet. detta enda just denna skola ännu ej besitter lagt sig mot tillsammans, är för att prata ifall sitt effekt inom begrepp från inga fel. Slutsatser inom enstaka text från Myndigheten för skolutveckling (2004), vilket handlar angående dialogens karakteristik, förmå man läsa för att [d]et handlar angående för att lyfta fram detta positiva samt konstruktiva samt ej lägga energi på för att leta efter fel samt fallgropar (s 41). Man hittar identisk tema inom enstaka mängd från olika texter, vissa angående skolans utvecklingssamtal, andra angående mot modell ledarskap alternativt personlighetsutveckling. detta finns inom olika skrifter samt styrdokument ett tydligt tydlig strävan efter för att lärarna genomför utvecklingssamtal på just detta sätt ett dialog mellan lärare, skola samt förälder vilket därmed borde implicera för att lärare ej bör ägna sig åt fel samt fallgropar inom samtalet. Denna lärande visar för att detta förhåller sig på en annat sätt inom verkligheten. inom denna forskning, baserad på 80 inspelningar, äger jag fokuserat en särskilt moment inom skolans kvarts- samt utvecklingssamtal, nämligen då läraren för på anförande samt kommenterar en provresultat. Bland dessa kommentarer äger jag valt för att fokusera två varianter: kommentarer inom samband tillsammans med för att eleven besitter (1) varenda rätt alternativt (2) samtliga rätt sånär liksom på en (eller några få) poäng. Sammantaget omfattar materialet 222 sådana kommentarer. från dessa är 181 kommentarer (81,5%) hämtade från (vad jag kallar) en bristperspektiv: Läraren föredrar kommentarer från typen Här ägde ni inga fel alternativt Här ägde ni nåt enstaka fel framför tänkbara alternativ liksom mot modell Här ägde ni samtliga rätt alternativt Här ägde ni nästan samtliga rätt. Skillnaden är för att dem förra kommentarerna sätter fokus på fel samt brister samt vilket eleven besitter (eller kunde ha) missat medan dem senare (tänkbara) kommentarerna aktualiserar elevens lyckade bidrag en framgångsperspektiv. Betraktat inom ljuset från en gott ledarskap samt konsten för att motivera, är kapabel man säga för att läraren inom åtta fall från tio begår detta ödesdigra misstaget för att gå miste angående en tillfälle för att fira enstaka framgång. från detta tydligt ledande bristperspektivet för att döma, handlar lärcentrum snarare ifall för att leta efter/ undvika fel ( röda pennans mentalitet ) än för att betona framgång samt göra rätt. ett yttrande från typen Här ägde ni inga fel (eller motsvarande) uppträder inom situationer då det-man-ska-undvika detta onormala, detta bekymrande, detta besvärande är en potentiellt faktum. 77

18 JOHAN HOFVENDAHL Dess relevans bygger på misstanken alternativt risken för att något ej är okej, för att detta finns något såsom ej är såsom detta bör. speciell uttryckt, en inga fel bär på betydelsen för att detta kunde äga funnits fel dock för att eleven äger klarat sig. Genom för att föra på anförande nåt enstaka fel, är detta just prestationens enda, utan sällskap fel likt hamnar inom fokus medan resten, vilket eleven besitter lyckats tillsammans med samt gjort god, hamnar inom bakgrunden samt försummas. inom samt tillsammans för att elevens enda fel kommenteras, görs felet ifråga mot ett omständighet från detta stöt vilket kräver någon typ från yttrande. Detta besitter den paradoxala effekten för att nåt enstaka fel blir mot en stort, betydelsefullt, anmärkningsvärt, framträdande fel inom samt tillsammans med för att detta pekas ut inom en ocean från rätt. Mot bakgrund från autentiska modell, framställs inom denna forskning hypotesen för att skolans fel- samt bristfokus tillsammans med tiden får studenter för att tänka samt handla inom identisk banor. Bland dem modell likt används, finns studenter vilket känner förtvivlan (över resultatet 50 från 54), likt blir arga samt ledsna när dem misslyckas (det önskar säga besitter summa summarum en fel), vilket inom samtalet säger ifall sig själva Jag är slarvig (angående resultatet 42 från 45), alternativt vilket karakteriserar läka sin tillväxt inom engelska beneath en helt läsår (!) genom för att framhålla Två fel. detta finns därmed enstaka fara för att skolan planterar ett felrädsla hos eleverna. inom en pedagogiskt kontext borde detta ej existera farligt för att begå misstag. detta är rädslan för för att begå misstag liksom lägger hinder inom vägen för tillväxt samt nya försök. Noter 1. Jämför fångvaktare/plit, hund/byracka, lantbrukare/bondlurk. 2. detta önskar säga läroplaner, Skolverkets rekommendationer, skolforskningslitteraturen, etcetera. 3. Internet: < enstaka positiv förstärkare ( positiv reinforcer ) är ett belöning, mot modell valuta, föda, beröm, vilket stimulerar alternativt frammanar en visst beteende samt upplevs såsom positivt (Svedberg 1992, s 13). Denna idé kommer från behaviorismen (och inom synnerhet Burrhus Frederic Skinner) liksom äger fått ta emot många bedömning för sin alltför mekanistiska människouppfattning. ej desto mindre hittar man flera texter från idag vilket antingen förhåller sig mot behaviorismens utgångspunkter alternativt ännu (i viss mån) använder dem. 5. (Även Rosenthaleffekten.) inom George Bernard Shaws pjäs Pygmalion förvandlar professor Henry Higgins den slarviga Eliza Doolittle mot förnämlig, parant liten sjö genom för att behandla hon vilket sådan. Temat går igen på Ovidius Metamorfoser samt berättelsen angående ett bildhuggare (Pygmalion) såsom förälskar sig inom den kvinnostaty denne tillverkar (och såsom Afrodite låter väcka mot liv). Linda Edwards (2003) uppger för att detta finns sociologisk skolforskning likt visar för att enstaka liknande konsekvens är kapabel uppnås hos studenter. 6. Jämför start Goethecitat. 78

19 NOA äger INGA FEL : ifall BRISTFOKUS inom SKOLANS UTVECKLINGSSAMTAL 7. såsom utdragen visar, omfattar ett sådan introduktion ofta för att läraren även förklarar alternativt motiverar själva provuppgiften alternativt (som ibland är fallet) anger syftet på baksidan en särskilt test (t ex hur provkonstruktörerna äger tänkt samt vilket liksom menas alternativt vilket dom letar efter ). Detta visar för att dessa konversation inom massiv utsträckning går ut på för att läraren ägnar period åt för att avkoda skolan samt skolans uppgift. 8. Jämför David Silverman samt Anssi Peräkylä (1990) där potentiellt känsliga formulering likt mot modell virus virus alternativt semen (sperma) betraktas vilket möglich delicate items. titta även Hofvendahl (2006, s 108 samt s 123). 9. Detta gäller inom första grabb språkliga alternativt matematiska provuppgifter. 10. Internet: < veckobrev%20fb%20v24.doc> Fritt efter föreläsningsanteckningar, torsdag 31 augusti 2006 (Stockholm). 12. en segment ur Marianne Gröning (1987, s 15): för tillfället börjar livets allvar, ägde far sagt dagen innan den stora dagen, uppropet inom skolan. Föga anade lille Ola för att från samt tillsammans med för tillfället, så skulle han värderas efter antal fel likt denne gjorde. Hur många gånger skulle ej fröken överlämna skrivningen tillsammans med kommentaren Idag plats detta dåligt, Ola. ni ägde femton fel på skrivningen, för för att möjligen nästa dygn säga Fint Ola! idag plats ni duktig, bara tre fel. Referenser Andersson, Inga (2003): Föräldrars möte tillsammans skolan. Individ, omvärld samt lärande/ undersökning nr 15. Stockholm: Lärarhögskolan, avdelningen för individ, omvärld samt lärande. Björk, femte månaden i året & Liberg, Caroline (2000): Vägar in inom skriftspråket: tillsammans samt på personlig grabb. Stockholm: Natur samt tradition. Blanchard, Kenneth & Johnson, Spencer (1984): En-minuts-chefen. (Översatt från Christina Hornberger). Stockholm: Svenska Dagbladet. Cowen, Emory L & Kilmer, Ryan P (2002): positiv Psychology : Some plusses and some open issues. Journal of Community Psychology, 30(4), s Crain, William (1992): Theories of Development: Concepts and Applications. (3:e upplagan). Englewood Cliffs, NJ: Prentice ingång. Daniels, Aubrey C & Daniels, James E (2006): positiv reinforcement: misunderstood and misused. Intelligence, 60(3), s Edwards, Linda L (2003): lag Office Skills. West Legal Studies Series. New York: Clifton Park. Fenton, John (1988): Utnyttja möjligheterna. 101 sätt för att förbättra resultatet inom din organisation. Lund: Börsens förlag. Gröning, Marianne (1987): SÄG detta, tillsammans med rösten, tillsammans med munnen, tillsammans ögonen: angående konsten för att våga prata. Stockholm: Marianne Gröning Produktion AB. Heritage, Valerie (2004): Using 360 degrees to get a 180-degree turnaround a case study. Coach the Coach, Nr 6, s

20 JOHAN HOFVENDAHL Hibell, Helena & Klevedal, Eva (2006): Begåvning tillgång alternativt hinder? Åtta lärares uppfattningar angående begåvade studenter samt den egna undervisningen inom matematik. Göteborgs högskola, avdelningen för pedagogik samt didaktik. [Examensarbete inom Lärarprogrammet.] Hofvendahl, Johan (2006): Riskabla diskussion enstaka granskning från potenziell risker inom skolans kvarts- samt utvecklingssamtal. Arbetsliv inom omvandling 2006:1. Linköping Studies in Arts and Science, No Studies in Language and Culture, No. 7. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Holmer, Agneta & Eidelsson Thulin, Ulrika (2005): vilket är särskilda behov? enstaka undersökning inom enstaka samhälle över hur pedagoger samt rektorer reflekterar kring samt definierar begreppet särskilda behov. Högskolan inom Kristianstad, avdelningen för beteendevetenskap. [Examensarbete inom Specialpedagogik.] Johansson, Gunilla & Wahlberg Orving, Karin (1993): Samarbete mellan bostad samt utbildning. Erfarenheter från elevers, föräldrars samt lärares sysselsättning. Umeå högskola, Pedagogiska avdelningen. Lgr80, Läroplan för grundskolan Allmän sektion. Stockholm: Liber. Linnarsson, Lori-Ann & Sandkvist, Camilla (2005): Elevers attityd mot Matematik. Faktorer vilket påverkar lusten för att lära. School of Mathematics and Systems Engineering. Reports from MSI Rapporter från MSI. Report 05061, Växjö högskola. [Examensarbete inom Lärarutbildningen.] Lpo94, Läroplan för detta obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen samt fritidshemmet Stockholm: Fritzes. Myndigheten för skolutveckling (2004): Dialog inom verkligheten på jaktverksamhet efter röda trådar. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling: Liber. Måhlberg, Kerstin & Sjöblom, Maud (2002): Lösningsinriktad pedagogik: för ett roligare utbildning. Stockholm: Mareld. Oldbring, Gunnel (2001): Möjligheternas möte? enstaka lärande från utvecklingssamtalet inom skolan. Malmö: Högskolan. Silverman, David & Peräkylä, Anssi (1990): AIDS counselling: the interactional organisation of talk about delicate issues. Sociology of Health & Illness, 12(3), s Skolverket (2001): Utvecklingssamtal samt skriftlig information: kommentarer. Stockholm: Skolverket. Steinberg, John M (1996): Positiv påverkan. Kumla: KB Kumla tryckeri. Svedberg, Lars (1992): Gruppsykologi: ifall den inre samt den yttre scenen teori samt tillämpning. Lund: Studentlitteratur. 80

21 NOA besitter INGA FEL : ifall BRISTFOKUS inom SKOLANS UTVECKLINGSSAMTAL Transkriptionskonventioner L / E / F / (i utdragsrubrik) anger lärarens kön (i utdragsrubrik) anger elevens kön (oavsett elevens närvaro) (i utdragsrubrik) indikerar närvarande förälder ( mamma; pappa) ( ) minimal paus (mindre än 0,3 sek.) (paus) HÄR eh::: ell- ((xx)) längre paus (0,3 sekunder alternativt mer) indikerar (ofta kraftig) betoning kolontecken indikerar förlängd realisering (eeeeeh) indikerar avbrott inom talframställningen transkribentens anmärkning 81

22