Vilket universitet är äldst i sverige

Universitet existerar en högre lärosäte tillsammans med undersökning samt kurs. inom landet äger detta administrativt motsvarats från för att lärosätet tilldelats minimalt numeriskt värde vetenskapsområden (fakulteter); en högre lärosäte inom landet tillsammans med kurs samt undersökning inom endast en plats äger brukat benämnas högskola.^[1] Sedan 2010 existerar vetenskapsområdena avskaffade, samt detta existerar numera regeringen vilket beslutar ifall enstaka statlig högre utbildning äger korrekt för att kalla sig universitet.^[2] Den äldre fakultetsindelningen äger ej längre någon innebörd inom Sverige.^{[förtydliga]}

Ordet högskola kommer etymologiskt sett ifrån latin, universitas, totalitet alternativt samfund, samt existerar inom detta perspektiv ett förkortning från universitas magistrorum et scholarium, möte från mästare samt lärjungar. Detta äger dylika lärosäten kallats sedan 1200-talet. Dessförinnan kallades dem inom den latinskspråkiga delen från den medeltida världen studium generale.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Förebilder

[redigera | redigera wikitext]

Förebilden till dem europeiska universiteten kommer ifrån antiken samt Platons akademi. Den grundades inom ett skogsdunge nordväst ifall Aten 387 f.Kr. samt liknade pythagoreernas skolor inom Syditalien, likt Platon besökt. termen akademi kom ifrån för att denna skogsdunge fanns förknippad tillsammans med Akademos. Akademin fortlevde inom 900 tid, tills kejsar Justinianus inom stängde den 529 e.Kr. Studierna, likt varade inom tio kalenderår, utgjordes från huvudämnena aritmetik, två- samt tredimensionell matematik, astronomi samt akustik alternativt harmonik. Syftet plats framför allt för att träna dem praktiska färdigheterna, inom stället till för att lära ut förståelse, samt för att eleverna skulle förstå sambanden inom naturen.^[3]

Den antika grekisk-romerska undervisningen behandlade vid grundnivå modersmålet jämte litteraturläsning samt grammatik. Den högre undervisningen ägde ytterligare numeriskt värde ämnen: retorik samt dialektik (filosofi). inom Aten ägde man sedan gammalt fyra filosofiska skolor:den platonska, den aristoteliska alternativt peripateiska, den stoiska samt den epikureiska. Dessa fungerade inom grunden likt ekonomiska korporationer, samt plats fria anstalter vilket återhämtade sig vid privata donationer.^[4]

En ytterligare betydande förebild mot detta moderna universitetet existerar universitetet inom Gundishapur inom Persien liksom ägde internationell inriktning samt sekulär bas.

Universitetet inom Konstantinopel existerar en från dem äldsta universiteten, samt Taxila, Nalanda, universitetet inom Ratnagiri samt Al-Azharuniversitetet inom Egypten.

Medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

Universitetet anses allmänt vilket enstaka formell institution liksom äger sitt ursprung inom den medeltida kristna traditionen. Den europeiska högre utbildningen ägde beneath hundratals kalenderår lokal inom kristna katedralskolor alternativt klosterskolor, var munkar samt nunnor undervisade.

Att säkert fastställa vilket universitetet vilket existerar mest erfaren inom världen innebär flera svårigheter. till detta inledande gäller detta för att att fatta beslut eller bestämma något vad liksom behövs på grund av för att en lärdomssäte rätteligen bör benämnas därför, samt till detta andra för att utreda hur termen högskola äger hängt samman tillsammans denna institution. Länge tillskrevs Karl den store samt dennes Alkuin äran för att äga grundat detta inledande universitetet, nämligen Paris högskola, tillsammans Platons akademi inom Aten såsom förebild. således skriver mot modell Montesquieu inom Persiska brev. Ungefär samtidigt skulle den store monarken i enlighet med italienare äga grundat universitetet inom Pavia. detta fanns många prestige vid spel på grund av en nation för att äga detta äldsta universitetet inom världen, detta noteras ej minimalt genom för att oerhört flera besitter försökt besvara denna fråga, samt dem kontroverser mellan olika nationer vilket sprungit fram ur detta forskande. Numera existerar detta helt avpolletterat för att universitetet inom Paris skulle artikel äldst; den palatsskola liksom Karl den store lät instifta inom Aachen kunna ej sägas artikel ursprunget mot den nuvarande avdelningen inom Paris (man trodde förr för att palatsskolan plats rörlig samt följde hovet). inom likhet tillsammans med andra europeiska lärdomssäten äger högskola inom Paris vuxit fram ur enstaka katedralskola, den inom Notre-Dame dem Paris.^[5] Man kalkylerar för att detta högskola tillkom omkring 1100.

Universiteten såsom institutioner, tillsammans den innebörd termen äger idag, grundades beneath medeltiden. Universiteten uppstod likt samfund från yrkeslärda, vars stånd då bildades nära sidan från samhällets gamla stånd. dem motsvarade alltså hantverkarnas samt köpmännens skrån samt gillen. Deras aktivitet utgjordes från artes liberales inom motsats mot hantverkarnas artes illiberales.^[6]

Säkert kunna sägas för att karolingerna grundade en högskola inom Noyon, Brexgata798. 849 grundades en nytt högskola inom Konstantinopel från Bardas, universitetet från Magnaura, samt därefter grundades universitetet inom Salerno samt sedan universitetet inom Bologna. detta plats katolska kyrkan liksom inrättade dem inledande europeiska universiteten, samt detta fanns vanligt för att dessa uppstod såsom omorganisationer från redan befintlig skolor, liksom tillsammans med påvligt godkännande gavs korrekt för att ge högre utbildning. Klostren fanns före detta en centrum på grund av träning.

Vid mitten från 1100-talet visade detta sig nära dem maximalt besökta skolorna, framför allt dem inom Bologna samt Paris, nödvändigt för att producera enstaka fast ordning på grund av skolverksamheten samt disciplinen. vid således sätt bildades samfund, Universitates, skolmenigheter vilket blev ställda inom motsats mot stadsmenigheten. Samfunden möjliggjorde ett självständig förvaltning från dem egna angelägenheterna samt gav dem främmande lärda såsom bodde inom staden detta skydd vilket staden tillförsäkrade sina borgare, framför allt en säkert rättsskydd avpassat till deras förhållanden.^[7]

Under medeltiden ägde universiteten fyra fakulteter. Dessa var: teologi, rättsväsen, läkemedel samt tänkesätt. Filosofistudierna grundades vid sju huvudämnen, dem sju fria konsterna: grammatik, retorik, dialektik, toner, aritmetik, matematik samt astronomi. Grammatik, retorik samt dialektik ingick inom skolans inledande sektion, trivium, vilket sattes högst inom betydelsen för att den plats ett förutsättning på grund av dem andra studierna. Dessa kretsade varenda kring talkonsten - var förståelse uppstod inom nuet inom samt tillsammans för att dem framfördes. ursprunglig från allt sattes studiet från grammatiken. Den högre avdelningen, quadrivium, bestod från dem övriga ämnena. Quadrivium härleddes ur logiken samt innebar förståelse likt existerar utan sinnesupplevelser.

Allt efter lärarens personliga kunskaper bedrevs nära vissa skolor företrädesvis humanistiska, nära andra filosofiska studier. Medicinska studier bedrevs endast vid några platser, såsom Salerno samt Montpellier, samt den romerska rätten studerades företrädesvis nära Italiens skolor, liksom mer ägde karaktär från fackskolor. inom Tyskland, England samt särskilt inom land i västeuropa samt Burgund bildade sig ett krets från lärda vilket ägde mot sitt levebröd för att undervisa, medan lärarverksamheten vid vissa ställen inom Italien ägde bibehållit sig sedan den romerska tiden.^[8]

Anglosaxisk universitetsmodell

[redigera | redigera wikitext]

För den engelske 1800-talskardinalen John Newman fanns universitetets avsikt för att ”förbereda [studenten] på grund av för att fyllning varenda brev tillsammans heder samt bemästra varenda ämne”. Citatet existerar hämtat ifrån hans ”The Idea of a University” ifrån 1852, ett läsning likt skrevs såsom enstaka sektion från förberedelserna på grund av upprättandet från en katolskt högskola vid Irland. Texten plats emellertid helt präglad från en universitetsideal hämtat ifrån Oxford. detta existerar dock troligt för att Newman, såsom tvingats lämna sitt högskola likt samt fanns inom full färd tillsammans för att förbereda upprättandet från en nytt inom identisk anda dock präglat från hans personlig tro, tydliga detta ideal betydligt tydligare än vilket vilket någonsin gjorts från dem pedagog liksom levde samt verkade var bota sitt liv.

Enligt Newmans – samt Oxforduniversitetets – synsätt handlade universitetsutbildning ej angående för att lära ut specifika yrkesfärdigheter. för att bedriva undersökning alternativt ens forskningsanknuten utbildning hörde heller ej mot huvudsyftet. inom stället handlade detta ifall enstaka fostran liksom inom massiv utsträckning utgick ifrån den grekiska klassiska litteraturen samt liksom innebar mer än bara träning inom vår moderna fras. Universiteten inom Oxford samt Cambridge ägde även beneath 1800- samt 1900-talen lagt ett större tonvikt vid den uppfostrande aspekten samt mot samt tillsammans uppfattat sig stå inom föräldrarnas område – in loco parentis – beneath utbildningstiden. Detta ägde lett mot ett mera allomfattande rolluppfattning hos universitetens verksamheter sålunda för att dessa innefattat även stora delar från studenternas ledighet.

Även ifall såväl inställningen mot undersökning likt studenternas genomsnittsålder förändrats dröjer sig den uppfostrande ambitionen kvar ofta kvar. inom Oxford samt Cambridge, liksom nära dem flera högskola likt inspirerats från dem, bor studenterna än inom ljus många riktigt inom massiv utsträckning inom anslutning mot dem college dem existerar medlemmar inom samt liksom även håller inom huvuddelen från undervisningen.

Även angående Irland inte någonsin blev platsen på grund av något katolskt Oxford äger Newmans ”The Idea of a University” ändå varit ett avgörande inspirationskälla på grund av universitetsväsendets senare tillväxt. inom The Modern University and Its Discontents (Cambridge University Press, 475 s) beskriver den amerikanske historikern Sheldon Rothblatt universitetstankens idéhistoria inom framför allt den anglosaxiska världen tillsammans med utgångspunkt inom Newmans läsning. på baksidan dem moderna universitetens ideal står emellertid enstaka mängd olika influenser från vitt skilda ursprung.

[redigera | redigera wikitext]

Mot Newmans koncept ställer Rothblatt bland annat den tyska universitetsideologi likt formulerades från framförallt Wilhelm von Humboldt, verksam beneath start från 1800-talet. var ligger tonvikten inom betydligt högre grad vid ämneskunskaper samt forskningsanknytning. mot Humboldtmodellen hör även enstaka många kraftfull ställning på grund av professorerna nära dem olika ämnesinstitutioner likt ägde vuxit fram nära identisk period. ett ytterligare grundpelare existerar Lern- und Lehrfreiheit. i enlighet med denna princip präglades utbildningen från lärarnas frihet för att undervisa ifall vad dem tillsammans med ledning från sin forskarkompetens ansåg maximalt centralt samt riktigt (Lehrfreiheit) samt studenternas motsvarande frihet för att ta sektion från föreläsningar samt övrig utbildning efter eget gottfinnande (Lernfreiheit). ej ens detta tyska kejsardömets maximalt inflytelserik lärosäten svarade på grund av studenternas ledighet alternativt uppfostran. dem studentverksamheter vilket karaktäriserar dem tyska universiteten – från allt kejsardömets aristokratiska fäktklubbar mot dåtidens samt samtidens politiska studentgrupper – äger följaktligen varit oberoende sammanslutningar.

Även inom den anglosaxiska världen besitter idealet tillsammans forskningsanknytning slagit igenom tillsammans tiden. Detta gäller ej minimalt inom Oxford liksom ju existerar känt till dem eminenta forskningsmiljöer likt utvecklats var sedan Newmans dagar. Man förmå emellertid spåra ett uppfostrande aspekt likt existerar starkare var än nära mera Humboldtinspirerade högskola. nära den anglosaxiska världens högskola läggs kvar massiv tonvikt vid bland annat individuell handledning därför för att identisk akademiska handledare ofta följer varenda lärling genom bota utbildningen vilket allmän vägledare samt förebild. Ämnen såsom retorik samt skriftlig beskrivning besitter även ett helt ytterligare position var än nära den europeiska kontinentens mer tyskt inspirerade högskola. inom USA existerar den uppfostrande aspekten emellertid särskilt markant inom den start collegenivån. Sociologen Martin Trow besitter lanserat tanken för att den tydliga skillnaden mellan undergraduates samt graduate students förmå äga något för att utföra tillsammans för att universitetsväsendet inom USA etablerades innan landet ägde en helhetssystem till utbildningsnivåer motsvarande grundskola samt gymnasium. för att denna mellannivå kommit för att etableras innebär emellertid även för att den klassiska bildningen länge ägde ett tämligen kraftfull ställning bland välutbildade amerikaner.

Det svenska systemet nedsänkt ifrån start många nära detta tyska tillsammans ett klar betoning vid forskningsanknytning samt specialistutbildning. Även inom fråga angående studentaktiviteter nedsänkt dem tidiga svenska universiteten många närmare den tyska modellen. Uppsalas nationer ägde visserligen flera drag liksom påminde angående Oxfords samt Cambridges colleges: exempelvis svarade dem till såväl bokhus vilket till gemensamma matsalar samt hem, däremot ägde dem inte någonsin någon roll inom undervisningen. Denna styrdes inom stället nästan helt från professorerna. beneath 1900-talet inträdde emellertid en nytt skede inom dem svenska universitetens tillväxt, nämligen integrationen från dem inom en större statligt struktur. Vetenskapsteoretikern Aant Elzinga besitter beskrivit resultatet vilket en enhetligt ”University of Sweden” beneath ledning från enstaka gemensam universitetskansler, en gemensamt centralkansli (Universitetskanslersämbetet, sedermera Universitets- samt högskoleämbetet) samt tillsammans kurs- samt forskningsplanering styrda från riksdag samt statsmakt. Rikets samtliga professorer utsågs sedan gammalt från Kungl. Maj:t.^[9]

Universitet inom svensktalande länder

[redigera | redigera wikitext]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Högskolor samt högskola inom Sverige.

Finland

[redigera | redigera wikitext]

Se register ovan högskola inom land i norden till ett fullständig katalog.

Svenskspråkiga högskola inom Finland

[redigera | redigera wikitext]

Estland

[redigera | redigera wikitext]

Se nedan.

Universitet inom världen

[redigera | redigera wikitext]

• Estland
  • TÜ, Tartu Ülikool, Tartu universitet
  • TLÜ, Tallinna ÜlikoolTallinns universitet
  • TTÜ, Tallinna Tehnikaülikool, Tallinns tekniska universitet
  • International University Audentes, Tallinn
  • Estonian Business School, Estonian Business School, Tallinn
  • Eesti Muusika- ja Teatriakadeemia, Estlands Musik- samt Teaterakademi, Tallinn^{[död länk]}
  • Eesti Kunstiakadeemia, Estlands Konstakademi, Tallinn
  • Akadeemia Nord, Tallinn

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Inge Jonsson, ”Karl den store samt Parisuniversitetet”, Vetenskapens träd : Idéhistoriska studier tillägnade berg Lindroth, W&W huvudstaden 1974
• Elof Hellquist, Svensk ordhistorisk ordbok (1922)
• Sheldon Rotblatt, "The Modern University and its Discontents", 2006
• Bertrand Russell, Västerlandets visdom, Forum huvudstaden 1959
• Henrik Schück, Universitetens uppkomst, Heimdals småskrifter 13 (Stockholm 1912)
• Universitetskulturen - symboliken samt idén (pdf)^{[död länk]}, Örebro universitet
• Tobias Harding: "Universiteten liksom frihet alternativt fostringsanstalt" inom SvD [2]
• Andreas Kaplan: Higher Education at the Crossroads of Disruption, the University of the 21st century [3]