Är island med i eu 2021
Bryssel
- Artikeln behandlar Bryssels saga samt funktion. till föremål eller textstycken angående samhälle samt distrikt, titta Bryssel (olika betydelser).
Bryssel (franska: Bruxelles[bʁysɛl] (lyssna) alternativt [bʁyksɛl] (lyssna); nederländska: Brussel[ˈbrʏsəl] (lyssna)) existerar Belgienshuvudstad. nära sidan angående Flandern samt Vallonien existerar Bryssel även ett från Belgiens tre regioner. Bryssels huvudstadsregion (franska Région dem Bruxelles-Capitale, nederländska Brussels Hoofdstedelijk Gewest), likt existerar helt omsluten från Flandern, skapades 1989 samt består från 19 kommuner.
Bryssels tätort (franska Bruxelles-Ville alternativt Ville dem Bruxelles, nederländska Brussel-Stad alternativt Stad Brussel), den samhälle var gamla stadskärnan ligger (samt vissa områden utanför centrum, bland annat Laeken), äger 185 000 invånare (2020). Den administrativa region Bryssel besitter enstaka befolkning vid drygt 1,2 miljoner. Stor-Bryssel, inklusive förorter inom regionerna Flandern samt Vallonien, besitter enstaka befolkning vid ungefär 2,5 miljoner (2019). Stora delar från innerstaden ligger inom andra kommuner än Bryssels samhälle, mot modell Anderlecht, Schaerbeek samt Ixelles.
Sedan andra världskrigets slut äger Bryssel varit en centrum till internationell politik samt diplomati. Bryssel existerar funktionell huvudort till EU samt säte till kommissionen, rådet samt Europaparlamentet (det sistnämnda tillsammans tillsammans med Strasbourg). inom staden ligger även flera från Europeiska unionens byråer (myndigheter). inom staden finns även WCO, Eurocontrol samt Natos högkvarter.
I Bryssel existerar språken franska samt nederländska juridiskt jämlika, även angående franska existerar helt ledande inom staden samt modersmål till 85–90 andel från befolkningen.[källa behövs] Ungefär 10–15 % från befolkningen äger nederländska liksom modersmål.[källa behövs] detta franska språkets dominans började beneath 1800-talet. Innan dess fanns nederländska detta ledande språket.
Stadens skyddshelgon existerar Sankt Mikael (Saint-Michel alternativt Sint-Michiel). Brysselkål odlades inledningsvis inom Belgien samt existerar uppkallad efter staden. Kända attraktioner inom Bryssel existerar Atomium, Manneken Pis, Mont des Arts, Grand-Place-torget, stadshuset, Justitiepalatset samt St. Michael samt St. Gudula katedralen.
Bryssel besitter flera högskola, däribland Université Libre dem Bruxelles (ULB) samt Vrije Universiteit Brussel (VUB). Louvain-en-Woluwe, enstaka filial mot Université catholique dem Louvain (UCL), inhyser enstaka medicinsk fakultet. inom staden finns även detta nederländskspråkiga Katholieke Universiteit Brussel.
Ortnamnet
[redigera | redigera wikitext]De äldsta formerna från namnet existerar Broecsele, Brozella alternativt Bruocsella från nederländskabroek 'bäck' samt sali 'liten bebyggelse'. Betydelsen blir 'Bosättning inom träskmark'.[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]År 977 gav den tyske kejsaren Otto II nedre Lorraine, nära imperiets västra gräns, mot Karl från Nedre Lorraine, den franske kungen Ludvig IV:s bannlyste son, samt redan då omnämndes Bryssel. Staden anses äga grundats då Karl lät bygga en litet fort runt 979 vid ön Sint-Gorik (på franska Saint-Géry) inom vattendrag Senne. nära slutet från 900-talet, inom samband tillsammans Karls död, blev tagna Nedre Lorraine ovan från Lambert inom från Leuven. beneath Lambert II från Leuvens mandatperiod byggdes dem inledande stadsmurarna. Den lilla staden blev vid 1100-talet ett betydelsefull kommersiell knutpunkt, vid vägen mellan Brygge (på nederländska Brugge) samt Köln, samt beneath denna period bytte grevarna från Leuven namn mot "Greve från Brabant". ifrån 1357 mot 1379 byggdes ett färsk ort inom närheten, då den tidigare demonstrerat sig artikel till små. Denna sektion från staden existerar idag känd såsom "inre ringen".
Väveriindustrin blev redan vid 1300-talet enstaka från stadens viktigaste näringar samt beneath 1500-talet fanns Bryssel enstaka från Nederländernas viktigaste städer. år 1550–1561 byggdes Willebroekkanalen vilken gav staden ett 28 kilometer utdragen samt 3,2 meter djup vattenväg mot havet. Habsburgarna gynnade Bryssel samt utvecklade en påkostat hovliv inom staden, särskilt Karl V. Då Filip II utsåg Margareta från Parma mot ståthållare ovan Nederländerna blev Bryssel säte på grund av dess regering.[3]
Nederländska frihetskriget blev förödande på grund av staden, likt 1576–1585 plats ockuperad från dem revolterande dock därefter återtogs från Alexander Farnese. beneath Pfalziska tronföljdskriget 1695 attackerades staden från monark Ludvig XIV från land i västeuropa, vilket ledde mot för att kurera stadens hjärta jämnades tillsammans med marken, bland annat Grote Markt. Stadens stadshus klarade sig otroligt nog.
Under Maria Teresia från tillhör österrike statsmakt blomstrade Bryssel upp vid nytt, dess innevånarantal steg mot 75 000. Sedan Kungariket Förenade Nederländerna bildats fanns Bryssel omväxlande tillsammans Haag säte till hovet samt generalstaterna.[3]
Belgiska revolutionen
[redigera | redigera wikitext]År 1830 ägde den belgiska revolutionen utrymme inom Bryssel efter enstaka uppfattning från La Muette dem Portici (på nederländska De Stomme van Portici) nära dem Munt-teatern (på franska La Monnaie). Bryssel blev detta nya landets huvudstad.
Den 21 juli1831 steg Leopold inom, Belgiens förste monark, upp vid tronen, samt lät påbörja arbetet tillsammans med för att riva Bryssels stadsmur samt bygga nya byggnader. beneath Leopold II:s mandatperiod gick staden igenom flera förändringar, exempelvis överbyggdes vattendrag Zenne eftersom den förde sjukdomar tillsammans sig, ett järnvägslinje började byggas samt Tervuren-avenyn skisserades.
De numeriskt värde världskrigen
[redigera | redigera wikitext]Under kurera inledande världskriget ifrån 20 augusti 1914 hölls Bryssel besatt från tyskarna.[3]
Från samt tillsammans med 10 femte månaden i året 1940 beneath andra världskriget bombades Bryssel från den tyska armén, vilket 17 femte månaden i året besatte staden. Staden undgick dock större skador beneath kriget, enstaka från dem byggnader vilket skadades plats dock Gestapos högkvarter inrymt inom Justitiepalatset – dess en hög byggnad eller struktur sprängdes försvunnen samt byggnaden eldhärjades. Den 3 september 1944 ryckte Eisenhowers allierade trupper in inom Bryssel.[3]
Senare tid
[redigera | redigera wikitext]Heyselkatastrofen ägde boende inom staden den 29 maj1985. Huvudstadsregionen Bryssel grundades 18 juni 1989.
Bryssel äger varit värd på grund av världsutställningar1897, 1910, 1935 samt 1958. mot utställningen 1958 byggdes Atomium.
Den 22 mars 2016 ägde terrordåden inom Bryssel lokal tillsammans tre koordinerade explosioner. dem inledande numeriskt värde skedde nära flygplatsen Zaventem samt ett senare ombord vid en tunnelbanetåg nära stationen Maalbeek inom Bryssels tunnelbana. Totalt dog 35 personer inklusive dem tre självmordsbombarna samt ovan 300 skadades, varav flera allvarligt.[4] Terrororganisationen Islamiska staten tog vid sig ansvaret på grund av attackerna.[5]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Bryssel existerar beläget ungefär mitt inom Belgien, 110 kilometer ifrån den belgiska landremsa vid havet. Staden ligger nära Scheldes biflod Senne samt nära Willebroeck- samt Charleroikanalerna. Willebroeckkanalen existerar många äldre samt utvidgades 1829–1831 samt åter efter inledande världskriget då den yttre hamnen mellan Laeken samt Vilvorde tillkom.[6]
Bryssels innerstad äger formen från enstaka femhörning samt begränsades tidigare från fortifikationer. Numera kringgärdas femhörningen från boulevarderna Boulevard d'Anvers, du Jardin Botanique, Bisschiffshem, du Régent, de Waterloo, du Midi, de l'Abattoir, Barthélémy samt de l'Entrepot. Områdena Laeken, Quartier Nord-est samt Qartier Léopold äger senare inkorporerats tillsammans med staden. dem båda senare existerar exklusivare villaförorter. Stadens äldre infartsled ovan Boulevard Maurice Lemmonnier, drogs fram inom samband tillsammans med för att enstaka fräsch bro ovan Senne byggdes 1867–1874. Den går sidled tillsammans enstaka ytterligare betydelsefull väg, Rue dem la Régence samt Rue Royale, liksom bildar gränsen mellan den äldre lägre liggande staden, la ville basse inom väster samt nordväst samt den äldre lägre staden, la ville haute inom öster samt sydost vid enstaka rad kullar.[6]
19 kommuner
[redigera | redigera wikitext]Huvudstadsregionen Bryssel består från 19 kommuner vilket inom praktiken utgör staden Bryssel.
Arkitektur
[redigera | redigera wikitext]Bryssel utmärks många från arkitektur ifrån jugend samt art déco, var flera från byggnaderna existerar skapade från nyskapande pionjärer likt Victor Horta samt Henry van dem Velde alternativt andra kända brysselarkitekter liksom Paul Hankar, Antoine Pompe, Francois Strauven samt P. Teenaerts. Även den österrikiske arkitekten Josef Hoffmann lät bygga enstaka från sina maximalt kända byggnader inom staden. Bland senare tiders brysselarkitekter noteras André Jacqmain samt Charles Vandenhove.[7]
Många från stadens äldre smala gränder finns kvar även angående innerstaden genomgick ett grundlig ombyggnad vid 1860-talet. inom dess gamla centrum ligger Grand-Place likt trots förstörelsen 1695 bevarat flera barockbyggnader. denna plats ligger bland annat stadshuset (Hotel ni Ville) huvudsakligen ifrån start från 1400-talet samt Le Cygne såsom idag existerar ett matställe. Strax nordväst angående Grand-Place ligger Place dem la Bourse tillsammans med börshuset uppfört 1871–1873 inom klassicerande stilriktning samt kyrkan Saint Nicolas byggd vid 1400-talet. Norr på denna plats angående ligger Place Sainte Catherine tillsammans kyrkan Sainte Cathrine, Place dem la Monnaie tillsammans med post- samt telegrafhuset (byggt 1885-1892) samt Monnaie-teatern (uppförd 1817, nedbrunnen 1855 dock återuppförd efter dem gamla ritningarna) samt Place dem Brouckère. Söderut finns Grand Sablin samt Place dem la Chapelle tillsammans kyrkan Notre Dame dem la Chapelle (grundlagd omkring 1210 samt huvudsakligen färdigställd 1483).
Västerut inom staden vid enstaka från dess högsta punkter ligger den berömda St. Michael samt St. Gudula katedralen. Bland religiös attraktioner noteras dess glasmålningar ifrån 1500-talet. på denna plats finns även nationalbanken (uppförd 1865) samt Palais dem la Nation. Längre söderut ligger gamla universitetsbyggnaden (uppförd 1849), Mont des Arts samt Place Royale tillsammans enstaka ryttarstaty från Gottfrid från Bouillon (uppförd 1848) samt Palais Royal dem Bruxelles (Kungliga palatset, uppfört 1827–1830, ombyggt 1905–1909) samt Palais des Académies inom södra delen från den närbelägna slottsparken. nära Place Royal alternativt den närbelägna Place ni Musée ligger museet till modern kultur (uppfört vid 1700-talet) samt kungliga biblioteket (grundat 1837), Musée Acien (uppfört 1876) samt Palais des Beaux Arts. Längre söderut ligger musikkonservatoriet (uppfört 1876–1877) vilket innehåller konstsamlingar samt var drottning Kristina bodde 1655. vid enstaka höjd längre söderut reser sig detta stora Justitiepalatset, påbörjat 1866 från Wellens efter ritningar från namn Poelaert samt invigt 1883.[6]
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Bryssels spårvägar existerar en från världens tio största spårvägsnät tillsammans 19 linjer.
Bryssels tunnelbana består från fyra linjer samt från numeriskt värde spårvagnstunnlar (premetro). Metron byggdes år 1965–1969, då såsom en underjordiskt spårvägssystem (så kallad premetro). tid 1976 uppgraderades systemet mot enstaka tunnelbana samt detta enda liksom behövde göras fanns för att höja plattformarna mot för att passa mot tågens underlag. detta finns numeriskt värde premetrotunnlar likt trafikeras från spårvagnslinjer.
SnabbtågssystemetEurostar ansluter mot Bryssel. dem tre stora järnvägsstationerna existerar Bryssel Noord/Bruxelles Nord, Bryssel Centraal/Bruxelles huvud samt Bryssel Zuid/Bruxelles Midi.
Bryssel äger numeriskt värde flygplatser, Bryssel-Zaventems landningsplats inom Zaventem (i region Flandern) samt Bryssels södra landningsplats nära Charleroi (i distrikt Vallonien).
Ett antal motorvägar utgår ifrån Bryssel samt ansluter mot stora delar från landet. detta belgiska motorvägsnätet existerar finmaskigt.
Bryssel besitter ett ringled.
Sport
[redigera | redigera wikitext]Fotbollslaget RSC Anderlecht agerar inom Jupiler League (Belgiens högsta division). Constant Vanden lager etapp (kallades Astrid Park mellan 1917 samt 1983 inom folkmun Émile Versé Stadium) existerar lagets hemmaarena samt denna plats spelades ett semifinal inom Europamästerskapet inom fotboll 1972.
FC Brussels agerar inom andra divisionen.
Här finns även Belgiens nationalarena monark Baudouin-stadion (före detta Heyselstadion vars namn ändrades efter Heyselkatastrofen 1985). var agerar Belgiens herrlandslag inom fotboll samt Belgiens herrlandslag inom sport. denna plats spelades finalen inom Europamästerskapet inom fotboll 1972. Öppningsmatchen inom Europamästerskapet inom fotboll 2000 spelades även på denna plats. UEFA Champions League-finalerna besitter gått denna plats 1958, 1966, 1974, 1985 samt 1996. Finalerna inom Cupvinnarcupen inom fotboll spelades på denna plats 1964, 1976 samt 1980.
Europeiska unionen
[redigera | redigera wikitext]Bryssel fungerar vilket huvudort till Europeiska unionen, samt existerar säte till dem viktigaste politiska institutionerna inom EU.[8]
EU äger ej formellt utsett ett huvudstad, även ifall Amsterdamfördraget anger Bryssel liksom säte till Europeiska kommissionen samt Europeiska unionens råd.[9][10] Fördraget placerar detta formella sätet på grund av Europaparlamentet inom den franska staden Strasbourg, var omröstningarna äger rum; dock förläggs mötena till politiska grupper samt utskott (där detta mesta arbetet sköts) formellt inom Bryssel tillsammans tillsammans en antal plenum. Tre fjärdedelar från parlamentet existerar idag placerat nära Espace Léopold.[11] Mellan 2002 samt 2004 ägde även Europarådet sitt säte inom staden.[12] kalenderår 2017 öppnade Europeiska historiens bostad inom Bryssel, vid initiativ från Europaparlamentet.
Företeelser liksom existerar uppkallade efter Bryssel
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia.