beltsaw.pages.dev




Är poppel ett svagt trä

Poppelsläktet

Poppelsläktet (Populus)[1][2] existerar en släkte inom familjenvideväxter.[1] Släktet kännetecknas från sina trekantiga ark samt kraftiga bark vid stammen. Flera arters förmåga för att skjuta rotskott utför för att dem arterna ofta ej existerar särskilt populära för att ett fåtal in inom trädgårdarna. dem existerar dioika, tvåbyggare.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Balsampoppel existerar den poppel vilket ursprunglig infördes mot landet inom start från 1700-talet. dem flesta från dem andra arterna kom in beneath identisk århundrade. tillsammans några undantag förökar sig poppeln ej inom vilt status utan måste växer genom sådd, ympning alternativt genom sticklingar.[3]

Poppel existerar idag Värmlands landskapsträd.[3]

Odling

[redigera | redigera wikitext]

Flera poppelarter äger ett upphöjd biomassaproduktion samt volymtillväxt samt kunna planteras tillsammans korta omloppstider. [4]Poppel samt hybridpoppel skjuter flera stubbskott[5] dock relativt ett fåtal rotskott.[källa behövs] till asp samt hybridasp existerar detta tvärtom, dem får flera rotskott samt erhålla stubbskott.[källa behövs]

Poppel går enkelt för att föröka genom vedartade sticklingar[6] medan detta existerar svårt för att ett fåtal vedartade sticklingar från asp samt hybridasp för att rota sig.[7] detta existerar möjligt för att föröka asp samt hybridasp genom örtartade sticklingar ifrån nya ny tillväxt dock till för att denna teknik bör fungera behövs många exakt passning från sticklingarna tillsammans avseende vid vattentillgång samt luftfuktighet.[7] numeriskt värde andra samt vanligare förökningsmetoder på grund av hybridasp existerar mikroförökning genom knoppmeristem inom laboratorium samt förökning genom rotskott.[7] Förökning genom rotskott görs genom för att gräva upp rötter samt plantera dem inom mark samt sedan ta rotskotten vilket kommer upp.[7] Vanlig asp förökas inom skogsbruk huvudsakligen genom rotskott såsom naturligt alstras inom massiv mängd.[8]

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet tror för att detta går för att producera 500 kubikmeter poppelved per hektar vid 20 tid vid marker tillsammans med god vattenhållande förmåga, även angående detta ej existerar påvisat. dem besitter ungefär hundra olika poppelvarianter vilket dem arbetar tillsammans på grund av för att analysera detta.[9]

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Poppelved förmå utgöra basmaterial till produktion från fordonsbränsle, dock denna användning besitter internationellt sett begränsad betydelse.[10]

Eftersom poppel huvudsakligen existerar mjuk samt föga motståndskraftig används den sällan vilket virke. eftersom den existerar lättbearbetad äger den dock använts mot vissa husgeråd, liksom virke inom träskor tillsammans med mera.[11] Några poppelarter utvecklar naturligt missfärgad kärnved vilket kunna påverka bearbetning samt användningsområde.[12] Asp ingår inom poppelsläktet samt används nära tillverkning från tändstickor.

Arter inom poppelsläktet existerar även vanliga nära tillverkning från alpinskidor.[13]

Forskare nära SLU samt Stockholms högskola äger experimenterat inom för att framställa bomullsliknande ämne ur poppel, tillsammans med förhoppningen för att inom framtiden ersätta därför många likt hälften från världens bomull tillsammans med en mer hållbart material.[14]

Några arter

[redigera | redigera wikitext]

Hybrider:

Dottertaxa mot poppelsläktet, inom alfabetisk ordning[1]

[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]

Källa

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abc] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., dem Wever A., Didžiulis V. (ed) (22 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17266446. Läst 26 femte månaden i året 2014. 
  2. ^Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Populus L. - Poppelsläktet ifrån Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 23 femte månaden i året 2015
  3. ^ [ab] Kjell Westerlind, Sveriges landskapsträd, 2014.
  4. ^Birger Hjelm, Tord Johansson, Almir Karacic (22 oktober 2011). ”Hybridpoppelns biomassa- samt volymproduktion – ett framtida potential”. information Skog-SLU. https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog11/faktaskog_31_2011.pdf. 
  5. ^Birger Hjelm, Tord Johansson (22 oktober 2012). [https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog12/faktaskog_05_2012.pdf ”Tillvaratagande från hybridpoppelns stubbar samt stubbskott — ett möjlig råvara till bioenergianvändning”]. information Skog-SLU. https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog12/faktaskog_05_2012.pdf. 
  6. ^”Föröka poppel tillsammans med sticklingar”. Skogssverige. 4 september 2008. https://www.skogssverige.se/jag-skulle-vilja-foroka-poppel-med-sticklingar-hur-gar-man-tillvaga-och-nar-skall-sticklingarna-tas. Läst 18 mars 2018. 
  7. ^ [abcd] ”Går detta för att ta sticklingar ifrån hybridasp?”. Skogssverige. 10 juni 2017. https://www.skogssverige.se/gar-det-att-ta-sticklingar-fran-hybridasp. Läst 18 mars 2018. 
  8. ^ 
  9. ^ 
  10. ^International Poplar Commission: Report of the 22nd möte of the kommission and of the 42nd möte of its Executive Committee, Santiago, Chile, 28 November – 2 månad 2004. (pdf) sid.9-10
  11. ^Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. grupp 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1018 
  12. ^Tord Johansson, Birger Hjelm (22 oktober 2013). ”Missfärgning från veden inom poppelstammar”. uppgifter Skog-SLU. https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog13/faktaskog_03_2013.pdf. 
  13. ^Alexander Bergström. [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:746696/FULLTEXT01.pdf ”Träkärnor inom alpina skidor - en examensarbete kring olika träslag samt dess attribut liksom träkärna inom alpina skidor.”]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:746696/FULLTEXT01.pdf. Läst 25 november 2019. 
  14. ^”Här existerar trädet vilket är kapabel ersätta bomull”. svt.se. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/har-ar-tradet-som-kan-ersatta-bomull. Läst 28 augusti 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]