Hur produceras elen i sverige

Elektricitet inom Sverige besitter förekommit sedan 1870-talet då dem inledande demonstrationerna tillsammans batteri- respektive dynamodrivna båglampor samt glödlampor genomfördes. tid 1884 byggdes detta inledande elektricitetsverket från privatägda "Elektriska AB" inom götet vilket levererade ström mot knappt 1 000 glödlampor, inom huvudsak mot butiker samt restauranger inom dem centrala stadsdelarna. inom huvudstaden skulle detta dröja mot 1892 innan stadsägda Brunkebergsverket invigdes.

Distributionen inom dem inledande elsystemen skedde mot enstaka start vid nedsänkt spänning tillsammans med likström. Överföringsförlusterna inom ledningarna fanns därför många stora. Kraftöverföringen ovan långa sträckor blev inledningsvis möjlig genom trefasväxelström. kalenderår 1893 driftsattes världens inledande affärsmässig, cirka 15 kilometer långa kraftöverföring i enlighet med trefassystemet mellan Hällsjöns vattenfall samt gruvsamhället Grängesberg inom Bergslagen. ASEA:s ingenjörer Jonas Wenström samt Ernst Danielson plats ansvariga konstruktörer på grund av anläggningen.

Statistiken till elsystemets samt energisystemets tillväxt existerar ganska knapphändig. SCB fick uppdraget för att mäta elförsörjningen inledningsvis vid 60-talet, samtidigt vilket ytterligare energistatistik blev mer betydelsefull till samhällsbyggandet. Kring tid 1900 fanns detta mer än 50 elektricitetsverk runt angående inom land varav fyra plats belägna inom huvudstaden. detta existerar dock ej således för att elverken allmänt byggdes inom dem stora städerna. eftersom el inom begynnelsen främst användes mot belysning konkurrerade dem tillsammans med gasverken vilka ofta fanns inom dem större städerna. Gasverksägarna plats politiskt inflytelserika samt lyckades ofta skjuta upp utvecklingen.^[1] Mellan 1900 samt 1950 anlades en stort antal vattenkraftverk, mot ett start längs sydsvenska älvar samt senare inom Norrland. Den svenska vattenkrafteran varade mot mitten från 1960-talet, då producerades således många likt 95 andel från landets elbehov tillsammans hjälp från vattenkraft. Striden angående älv i sverige blev slutpunkten på grund av utbyggnaden från fler älvar.

Med Ågestaverket likt invigdes 1963 började energiproduktion tillsammans hjälp från atomenergi. Elproduktionen tillsammans med atomenergi inom landet nådde sin höjdpunkt 2004 tillsammans med ett produktion vid 75,0 TWh.^[2] 2020 producerade den 47,7 TWh.^[3] Idag äger land 6 reaktorer inom kommersiell drift. 2015 tillsatte regeringen ett parlamentarisk kommission (Energikommissionen) vilket tog fram förslag vid färsk politik på grund av den långsiktiga energiförsörjningen fram mot kalenderår 2050. Riksdagen beslöt 2018 för att försörjningstrygghet, konkurrenskraft samt ekologisk hållbarhet – fastställs såsom omfattande syfte på grund av energipolitiken. Vidare beslöts för att målet kalenderår 2040 bör existera 100 andel förnybar elproduktion. detta existerar en uppgift, ej en stoppdatum liksom förbjuder atomenergi samt innebär ej heller ett stängning från atomenergi tillsammans med politiska beslut.

År 2007 lämnade Energimyndigheten en förslag mot regeringen, vilket innebar minimalt en tjugofaldigande från elproduktionen ifrån vindkraftverk. till för att klara EU:s uppgift för att 20 andel från all energiproduktion tid 2020 bör anlända ifrån förnybara energikällor behöver elproduktion ifrån vindkraft bli 30 terawattimmar (TWh) tid 2020. kalenderår 2020 producerade vindkraften 27,9 TWh^[3], 17 % från den totala produktionen.

Elproduktionen mäts idag inom ramen till den officiella statistiken, vid ansvar från Energimyndigheten samt publiceras månadsvis. vid årlig grund publiceras mer högupplöst el- samt energistatistik inom publikationen "Årliga el-, gas- samt fjärrvärmeförsörjningen". Även branschföreningen Svensk Energi publicerar årsvis statistik ifrån sina medlemsföretag inom "Elåret". Statistik ovan elanvändning samt produktion finns även tillgänglig vid kommunal nivå samt inom energimyndighetens publikation Industrins energiförsörjning.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Fenomen orsakade från elektricitet plats redan kända beneath antiken. nära friktion från bärnsten kunde man observera ett elektrisk urladdning. termen “elektricitet” myntades från britten William Gilbert tid 1600 samt kommer ifrån detta grekiska termen på grund av bärnsten, ηλεκτρον (elektron) samt ifrån latinetsēlectricus (bärnstensliknande).^[4] ursprunglig beneath 1800-talet började den undersökning samt tillväxt vilket skulle utföra elektricitet mot enstaka från vår viktigaste energiformer.

Sitt inledande praktiska bruk fick elektriciteten genom telegrafin. Experiment tillsammans den ägde utförts redan 1850 samt 1853–1854 anlades den inledande telegrafiledningen mellan Uppsala samt huvudstaden.

Innan elektriciteten blev enstaka ledande energiform användes flera olika sätt för att utvinna energi. Vindenergi samt vattenenergi äger traditionellt nyttjas då resurser fanns. vid 1700-talet började koleldade ångmaskiner placeras in vilket kraftkälla. Kring sekelskiftet 1800 startade produktionen från stadsgas inom London. Stadsgas samt naturgas blev konkurrenter mot elektricitet.

Problemet äger ständigt varit för att överföra energin ifrån enstaka punkt (där den produceras) mot enstaka ytterligare punkt (där den förbrukas). en sätt för att åtgärda problemet vid mekanisk väg plats således kallade konstgångar alternativt stånggångar såsom ofta användes inom gruvdriften.

De inledande försöken tillsammans med elektrisk belysning

[redigera | redigera wikitext]

Redan 1809 demonstrerades den inledande båglampan inom Storbritannien från Sir Humphry Davy genom för att producera enstaka ljusbåge mellan numeriskt värde koltrådar kopplade mot en energikälla. inom land användes ljus i bågform inom större omfattning inledande gången 1876 nära Näs sågverk inom Dalarna samt Marma sågverk inom Hälsingland. kalenderår 1877 kom bågljusbelysning mot Sommelius & kompanis oljefabrik vid Skeppsbron, huvudstaden. Innan dess organiserades ett hel sektion uppvisningar från ljus i bågform såsom enstaka sorts kuriös känsla utanför bland annat Stockholms slott samt teatrar.^[5]

För produktionen från kraft liksom födda bågljuslamporna krävdes operativ dynamomaskiner såsom mot ett start drevs från ångmaskiner. ljus i bågform såsom vanlig belysningskälla plats dyr samt omständlig, eftersom kolstavarna förbrukades krävdes kontinuerlig efterjustering. Dessutom alstrade båglampan många värme samt rök, vilket gjorde lampan oanvändbar innesluten. inledningsvis tillsammans med amerikanenThomas Alva Edisons förbättring från glödlampan1879 kunde elektrisk belysning flytta innesluten. Den nya tekniken nyttjades inledningsvis framförallt inom huvudstaden samt götet samt vid några industrier inom mellansverige.

Initiativtagare till utvecklandet från elektricitetens tillväxt inom landet plats Ludvig Fredholm samt Georg Wenström. Fredholm ägde beneath ett utflykt mot London bevittnat experiment tillsammans med elektrisk belysning. Hemkommen mot land lyckades denne erhålla mot stånd enstaka satsning tillsammans provbelysning tillsammans med båglampor vid Gustaf Adolfs torg, Norrbro samt Mynttorget 5 september 1881. Georg Wenström plats mekanisk chef på grund av projektet, uppsättningen gjordes tillsammans med brittisk utrustning. Inför Hindersmässan inom Örebro 1882 planerades elektrisk information från teatern inom Örebro. inom samband tillsammans med arbetet introducerades Fredholm till Georg Wenströms broder Jonas Wenström, liksom då just fått färdigt inledande exemplaret från sin nya uppfinning, "Wenströms gryta". Den visade sig överlägsen den utländska utrustningen, samt ledde mot bildandet från Asea1883. inom april 1883 lät bankdirektör A. Norman såsom satt inom Aseas styrelse inför ett fest vid Sankt Paulsgatan inom huvudstaden installera glödlampor tillsammans enstaka lokomobil vid gården liksom kraftkälla samt ett Wenströmgryta inom rum för tvätt likt dynamo.^[6]

Båglampsbelysningen vid Gystaf Adolfs torg samt Norrbro kom senare för att permanentas samt 1883 tillkom belysning vid Villagatan samt Karlavägen.^[7]

År 1884 byggdes detta inledande elektricitetsverket från privata Elektriska AB inom götet liksom levererade ström mot knappt 1 000 glödlampor inom huvudsak mot butiker samt restauranger inom dem centrala stadsdelarna.^[8] Strax därefter utförde företaget den inledande mer grundlig anläggningen på grund av stadsbelysning inom Västerås samt året därpå inom Arboga. 1885 uppfördes detta inledande kommunala elektricitetsverket inom Härnösand.^[9] inom huvudstaden skulle detta dröja mot 1892 innan stadsägda Brunkebergsverket invigdes.^[10]

Under flera tid användes ljus i bågform samt glödlampsljus sidled, exempelvis inom huvudstaden. nära tiden till den Allmänna konst- samt industriutställningen 1897 fanns inom huvudstaden omkring 50 000 glödlampor, 1 100 båglampor samt 85 motorer vilket matades tillsammans med ström ifrån kommunala samt privata anläggningar, förbrukningen mättes från 643 elmätare.^[11] beneath flera kalenderår framöver skulle även gasljus finnas kvar liksom konkurrent mot elbelysning. inom huvudstaden avvecklades ljus av gas såsom offentlig gatubelysning inledningsvis 1941.^[12]

Utvecklingen från långväga elöverföringar

[redigera | redigera wikitext]

Problemet tillsammans med användandet från el till ljus samt motorer nedsänkt inom för att dåtidens teknik tillsammans likström ej tillät längre överföringssträckor. Försök för att överföra elenergi ovan längre sträckor strandade vid dem höga ledningsförlusterna.

Kraftöverföringen ovan långa sträckor blev ursprunglig möjlig genom trefasväxelström, eftersom den går för att omvandla upp alternativt ned. nära 1800-talets slut fanns endast likström kommersiellt användbart till eldistribution, dock vid flera håll inom världen pågick utvecklingen från trefas växelströmssystem. ett från pionjärerna vid detta på denna plats området plats svensken Jonas Wenström, mekanisk arbetsledare till svenskt industriföretag inom Västerås, såsom lyckades kalenderår 1893 tillsammans tillsammans sin arbetskamrat Ernst Danielson tillsammans med världens inledande affärsmässig kraftöverföring i enlighet med trefassystemet mellan Hällsjöns vattenfall samt gruvsamhället Grängesberg inom Bergslagen. Ledningens längd plats 15 km samt nära 300 kW överfördes tillsammans med ett spänning ifall 9,5 kV. Kraftförlusterna fanns ca 30 %. ^[13]

Ganska tidigt kom enstaka rad mindre elektricitetsverk för att uppföras inom Växjö, Örebro, huvudstaden samt Östersund, beneath 1890-talet tillkom 26 nya elektricitetsverk. Växjö blev inledande tätort tillsammans en kommunalt elektricitetsverk tillsammans kapacitet till annat än offentlig belysning, vilket plats fallet tillsammans med den anläggning vilket redan 1885 ägde uppförts inom Härnösand.^[14]

Kring tid 1900 fanns detta mer än 50 elektricitetsverk runt ifall inom land varav fyra plats belägna inom huvudstaden. Dessutom gick utvecklingen mot för att industrier såsom nedsänkt nära varandra gick samman till gemensam elproduktion.^[15] Samtidigt började vattenkraften avlösa respektive komplettera dem lokala ångdrivna samt koleldade elkraftverken. inom samt tillsammans med för att överföringsförlusterna kunde minskas genom trefassystemet kunde idag elkraftverken placeras allt längre försvunnen ifrån förbrukarna. Bland dem inledande såsom gick denna väg fanns huvudstaden såsom den 28 månad 1918 fick till inledande gången elenergi ifrån en eget vattenkraftverk via ett 132,6 km utdragen kraftledning ifrån Untraverket mot Värtaelverket utförd på grund av 100 000 volt samt 25 Hz. Överföringsspänningen plats den högsta inom land samt den näst högsta inom Europa. Kraftöverföringen inledde även Stockholms vattenkraftsepok likt svarade inom start till 90–95 % från Stockholms elbehov.^[16]

Samtidigt börjar elektriciteten för att tas inom bruk till andra ändamål. Redan tidigt tillkom den inledande elektriska järnvägen mot stånd nära Boxholm. 1901 börjar huvudstaden för att elektrifiera sitt spårvägsnät samt snart följde andra städer efter. inom takt tillsammans trefassystemets utbyggnad började allt fler kraftföretag för att uppstå till för att anlägga kraftverk. Nora Bergslags Elektriska AB bilades till för att ombesörja kraftförsörjningen inom Nora bergslag, Örebro Elektriska AB på grund av för att säkra leveransen, andra avgörande bolag plats Yngeredsfors Kraft AB vilket bilades till för att exploatera vattenkraften inom Ätran samt Sydsvenska Kraft AB den inom Lagan. Båda senare bolagen kom efterhand för att bygga upp vardera en tjugotal kraftverk inom Sydsverige.^[17]

I samband tillsammans med utbyggnaden från Trollhättefallet genomfördes enstaka analys ifall om staten borde tillvara sina regaleintressen inom vattenkraften genom för att inom stället på grund av utarrendera själva bygga vattenkraftverk. Efter långa tvister samt olika planer kring utbyggnaden bildades 1905 Styrelsen till Trollehätte kanal- samt vattenverk tillsammans med Wilhelm Hansen såsom VD. 1910 blev tagna anläggningen inom drift. Redan beneath konstruktionen från Trollhättans vattenkraftverk ägde nödvändigheten från ett fräsch organisationsform till statens vattenkraftsrörelse blivit kännbart. 1909 tillkom Kungliga Vattenfallsstyrelsen, samt Trollehätte kanal- samt vattenverk avvecklades. betalkort därefter började byggnationen från vattenkraftverken inom Porjus samt Älvkarleby.^[18]

Första världskriget innebar en uppsving till elektrifieringen. beneath dem inledande krigsårens högkonjunktur kunde dem befintlig ång- samt vattenkraftverken tillgodose nödvändigheten inom land. tillsammans dem senare årens bristande vid kol, olja samt fotogen blev detta allt svårare för att ett fåtal energin för att räcka mot. Fotogenbristen kom för att drastiskt öka landsbygdens efterfrågan vid elektricitet samt ett rad lokala småkraftverk tillkom. Man kom för att efterfråga statligt stöd till fortsatt utbyggnad. Vattenfallsstyrelsen genomförde beneath den denna plats tiden även enstaka grundlig utbyggnad från ledningsnätet samt organiserade även landsbygdselektrifiering vid samarbetsvillig bas.^[19]

Man ägde ju tidigt upptäckt fördelarna tillsammans med elektrifiering från järnvägen, dock dem privata järnvägsföretagen drog sig på grund av den utgift detta skulle medföra. 1910 beslutades angående enstaka elektrifiering från Riksgränsbanan, samtidigt angående utbyggnaden från Porjus påbörjades. 1915 plats elektrifieringen från bansträckan Kiruna-Riksgränsen tydlig, samt några kalenderår senare utsräcktes den elektrifierade sträckan mot Luleå.^[20]

I takt tillsammans anläggandet från allt fler elkraftverk runtom inom landet ökade även kraven vid säkra samt kraftfulla överföringar. således etablerades 1921 Sveriges inledande därför kallade stamlinje, ett kraftledning vid 120 kV 50 Hz mellan Trollhättan samt Västerås, 1950 höjdes spänningen mot 220 kV. 1934 bestod ledningsnätet från linje Säffle–Trollhättan–Göteborg, linje Trollhättan–Uddevalla, linje Göteborg–Alingsås–Trollhättan, sträcka Trollhättan–Skara–Skövde samt linje Trollhättan–Lidköping–Moholm–Hallsberg. Högsta spänning fanns 130 kV 50 Hz.

År 1936 blev tagna den 36 mil långa Krångedelinjen inom drift tillsammans med spänningen 220 kV. Den inledande stamledningen inom landet tillsammans med den spänningen vilket fanns den högsta spänningen inom stamnätet fram mot 1952. Sträckningen fanns Krångede, via Ljusdal, Ockelbo mot Horndal. Den ledningen födda även ifrån start omformarstationerna till järnvägens elektrifiering vilket samtidigt pågick efter norra stambanan. Krångede-ledningen blev den inledande förbindelsen ifrån Norrland mot mellan samt södra landet. Detta fanns inledningen vid samkörningen mellan Norrlandsälvarna samt produktionsanläggningarna inom södra land.

I samband tillsammans beslutet för att återuppta bygget inom Harsprånget 1945 beslutades även för att bygga ett 380 kV stamledning ifrån Harsprånget mot Hallsberg, den således kallade Harsprångslinjen. Denna nya 100 mil långa stamlinje plats startskottet mot enstaka mer storskalig transaktion från el ifrån norrländska älvar mot södra land. Fram mot för att Harsprångets tredjeplats aggregat blev tagna inom drift 1952 drevs linje tillsammans med 220 kV. ^[21]

Dagens elnät

[redigera | redigera wikitext]

Idag existerar landet övertäckt från en grundlig kraftledningsnät liksom delas upp inom stamnät (220 kV samt 400 kV), regionnät (40 kV - 130 kV) samt lokalnät (upp mot 20 kV). Sveriges stamnät förvaltas idag från statliga Svenska kraftnät. dem största regionnätsägarna existerar Vattenfall, Ellevio samt Eon. Sedan finns detta 150 bolag vilket distribuerar elen mot konsumenterna, däribland dessa tre (siffror ifrån 2019).^[22]

Mellan landet samt dem europeiska länderna finns idag en struktur från sjökablar till transaktion från högspänd likström. ifrån öster löper likströmslänkarna Estlink (mellan land i baltikum samt Finland) samt Fennoskan 1 samt 2 mellan land i norden samt land. Söderut löper flera likströmslänkar ifrån Norge samt land mot land, Tyskland samt Polen. Kontiskan existerar enstaka förbindelse på grund av högspänd likström mellan land samt land likt invigdes 1965. Mellan landet samt Polen ligger Polenkabeln enstaka 270 kilometer utdragen 450 kV ledning genom Östersjön, invigd tid 2000. detta finns enstaka liknande mot Litauen inom drift sedan 2016.

Vattenkraft

[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1900 samt 1950 anlades en stort antal vattenkraftverk inom landet, mot enstaka start längs sydsvenska älvar samt senare inom Norrland, bland dem förmå nämnas Jonsereds kraftstation (invigd 1901), Ebbes kraftstation (invigd 1906), Gullspångsverket (invigd 1908) samt Olidans kraftverk (invigd 1910) inom Göta flod. Olidans kraftverk, även kallad Trollhättans kraftstation plats vid sin period "Sveriges nationalkraftverk". Den inledande etappen omfattade 4 aggregat angående ca 40 MW, dem sista aggregaten färdigställdes 1919. detta fanns mot samt tillsammans med planer för att försörja Berlin samt Hamburg tillsammans elenergi ifrån Olidans kraftverk.^[23]

Flera stora vattenkraftverk byggdes inom statens regi. Kungliga Vattenfallsstyrelsen, sedermera Vattenfall, bildades 1909 ur Trollhätte kanal- samt vattenverk inom samband tillsammans med bygget från Olideverket inom Trollhättan.

Statens Järnvägar insåg tidigt för att eldrift på grund av järnväg ägde framtiden till sig samt ville bygga egna vattenkraftverk inom bland annat Torne flod på grund av för att elektrifiera malmbanan. detta blev strid tillsammans med nybildade statliga Vattenfall såsom ansåg för att en kraftverk inom Porjus kunde klara från både SJ:s behov samt försörja Norrland tillsammans med elström.^[24] tillsammans ett framtidsperspektiv ifall för att stimulera den fabriksrelaterade utvecklingen inom Norrland därför påbörjades bygget från detta överdimensionerade Porjus kraftverk kalenderår 1910. Bygget startade beneath stora strapatser inom väglöst nation. Innan den provisoriska järnvägen ägde byggts ifrån Gällivare sålunda fick allt ämne samt förnödenheter transporteras dem fem milen upp mot arbetsplatsen. Bostadssituationen till arbetsstyrkan vid cirka 800 man fanns även den primitiv tillsammans med boende inom enkla baracker. Stationens moderna tekniska utformning tillsammans maskinsalen nedsprängd inom berget samt långa bergtunnlar vilket vattenvägar väckte internationellt nyfikenhet. Stationen invigdes 1915.^[25]

Under inledande världskriget byggdes Porjus kraftverk (invigt 1915), Älvkarleby kraftverk (invigt 1915) samt Untraverket (invigt 1918). Därefter tillkom bland annat Lilla Edets kraftverk (invigt 1926) samt Hammarforsens kraftverk (invigt 1928). ett sektion från dessa kraftverk försörjde den något som ökar i storlek eller antal massa- samt pappersindustrin tillsammans med prisvärd energi. Krångede kraftverk (invigt 1936) ledde mot den inledande överföringen från energi ifrån Norrland mot Mellansverige. Anläggningen existerar landets största vattenkraftverk liksom uppförts inom enskild regi.

Kraftverket nära Lilla Edet inom Göta flod började byggas ut 1918 på grund av för att möjliggöra ett elektrifiering från västra stambanan mellan götet samt huvudstaden. beneath inledande världskriget ägde efterfrågan vid energi ökat starkt, dock efter kriget minskade efterfrågan samt byggnadsarbetet inom Lilla Edet drog ner vid takten. till för att behärska utnyttja fallets låga fallhöjd vid 7,3 meter dock höga flöde utan detta stora antalet små turbiner liksom skulle krävas angående man använde Francisturbiner, avgjorde man sig på grund av installera den nya samt oprövade Kaplanturbinen inom en från verkets tre aggregat. då kraftverket fanns färdigt 1926 visade sig Kaplanturbinen artikel enstaka succé då den kombinerade upphöjd verkningsgrad, reglerbarhet ovan en stort flödesområde samt detta nära tämligen låga fallhöjder.^[26]

Utbyggnaden från Hölleforsen inom Indalsälven påbörjades 1945.^[27] beneath projekteringen kom man fram mot för att ytterligare tio meters fallhöjd kunde utnyttjas ifall ett grundlig sänkning gjordes från älvfåran nedströms dammen. Då detta arbetet fordrade för att man förflyttade många stora mängder massor, införskaffade Vattenfall 1947^[28] den inledande stora släpgrävmaskinen från typen Marion 7400, senare inköptes ytterligare tre från dessa maskiner. Maskinen grävde ut 2 miljoner kubikmeter massor ur den sex kilometer långa utloppskanalen. tillsammans detta bygge skulle vägen ligga ner öppen till för att utnyttja mer fallhöjd genom långa utgrävda kanaler både uppströms samt nedströms kraftverken.

År 1945 återupptogs bygget från Harspångets kraftverk inom Stora Lule flod efter för att bygget ursprungligen startade 1919 dock lades inom malpåse 1923 såsom enstaka resultat från lågkonjunkturen efter inledande världskriget. beneath byggnadstiden 1945-1952 uppfördes en provisoriskt samhälle till för att inhysa delar från arbetsstyrkan, vilken liksom maximalt kom för att bestå från 1 100 man. inom Harsprångets samhälle fanns sjukstuga, numeriskt värde skolor, numeriskt värde affärer, brandstation, badhus, matställe, matsal till 600 personer samt enstaka kyrka, såsom maximalt bodde 2 000 personer inom samhället. Denna typ från mer organiserade provisoriska samhällen kom sedan för att bli vanliga beneath den fortsatta utbyggnaden från större samt mer avlägsna kraftstationer beneath 50-talet samt 60-talet. 1952 invigdes kraftverket tillsammans med 3 turbiner tillsammans med enstaka sammansatt inverkan vid 330 MW. Efter enstaka utbyggnad tillsammans numeriskt värde turbiner mellan 1974 samt 1983 ökades effekten mot 977 MW vilket gjorde kraftverket mot Sveriges största vattenkraftverk. Bara turbin 5 liksom blev tagna inom drift 1980 besitter enstaka konsekvens vilket existerar större än detta ursprungliga kraftverket tillsammans sina 450 MW.^[29] Årsproduktionen existerar ca 2 TWh en normalår, vilket motsvarar ca 1,5% från Sveriges elproduktion.

För för att möta den befarade elbristen beneath start vid 1960-talet forcerades bygget från Stalons kraftstation inom Kultsjöån en från Ångermanälvens källflöden, arbetena startade 1958 samt redan den 2 september 1961 fasades stationens enda aggregat vid 130 MW in vid elnätet^[30], i enlighet med dem ursprungliga utbyggnadsplanerna skulle byggtiden existera sju tid. Bygget dominerades från den 17,8 kilometer långa tilloppstunneln likt sprängdes ifrån båda ändar samt ifrån tre mellansänken till för att klara från den aggressiva tidplanen.^[31]

Tekniken tillsammans stora schaktarbeten inom vattenvägarna uppströms samt nedströms kraftverken på grund av för att vinna mer fallhöjd kulminerade inom bygget från Gallejaur kraftstation inom Skellefteälven mellan 1960 samt 1964. numeriskt värde från Vattenfalls totalt fyra släpgrävmaskiner från typen Marion 7400 sattes in till för att gräva landets största kraftstationskanal tillsammans 5 miljoner kubikmeter schaktning.^[32] Kanalen innebar för att man reverserade enstaka mindre liten flod samt ledde upp Skellefteälven genom denna kanal mot magasinet inom Gallejaurdammen till för att vid sålunda sätt nå ett fallhöjd vid 80 meter dock tillsammans betalkort tunnel.^[33]

Sommaren 1973 påbörjades bygget från Juktans kraftstation likt kom för att bli Sveriges största pumpkraftverk såsom blev tagna inom drift 1978. ifrån magasinet inom stort insjövatten Storjuktan pumpades en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig beneath nätter samt helger upp mot Blaiksjön, nära produktion från kraft tappas vattnet ifrån Blaiksjön samt leds via maskinstationen mot sjö i västerbotten genom enstaka avloppstunnel, tillsammans enstaka fallhöjd vid 275 meter. till pumpning samt elkraftgenerering användes ett reversibel pumpturbin direktkopplad mot enstaka sammansatt elektrisk maskin samt motor. Pumpkraftstationen fanns ovanlig genom för att den utnyttjade tre olika vattenmagasin. Efter avregleringen från elmarknaden ansågs detta ej längre lönsamt för att driva kraftverket såsom pumpkraftverk således 1996 konverterades Juktan mot en vanligt kraftverk. Man sprängde då upp enstaka färsk tilloppstub på grund av vattnet ifrån Storjuktan. Vattnet rinner då ifrån Storjuktan via turbinen samt ut inom sjö i västerbotten tillsammans med ett fallhöjd vid 85 meter.^[34] Då samtliga pumpfunktioner finns kvar därför besitter 2011 lagts enstaka riksdagsmotion ifall för att återställa kraftverket mot pumpkraftverk till för att behärska öka resurser vid reglerkraft till för att möjliggöra enstaka fortsatt vindkraftsutbyggnad.^[35]

Innan kärnkraften började införas inom land vid 1970-talet stod vattenkraften på grund av nästan bota den totala elproduktionen inom landet. därför sent vilket 1965 svarade vattenkraften på grund av 95 andel från den producerade elenergin. Andelen såsom kom ifrån vattenkraften sjönk inom samt tillsammans kärnkraftens utbyggnad.^[36] Vattenkraften ägde enstaka betydande andel inom industrialiseringen från land samt ledde mot för att landet ägde låga elpriser.

Under 1950-talet restes dock alltfler invändningar mot fortsatt utbyggnad från ännu orörda älvar. 1962 presenterade Vattenfall ett utbyggnadsplan till älv i sverige tillsammans med 12 kraftverk, liksom skulle ge cirka 2 400 GWh/år. nära 1960-talets slut kulminerade motsättningarna mellan naturskydds- samt utbyggnadsintressen, konflikten gällde utbyggnaden från älv i sverige samt kallas allmänt striden ifall älv i sverige. Den blev start mot slutet på grund av den svenska vattenkraftsutbyggnaden. inom april 1970 avgjorde regeringen Palme för att älv i sverige ej skulle byggas ut.^[37]

Det finns cirka 1 800 vattenkraftverk inom Sverige.^[38] från dem existerar drygt 200 större, tillsammans med definitionen för att dem äger enstaka inverkan vid 10 megawatt alternativt mer. Den svenska vattenkraften producerar mellan 50 samt 75 TWh per kalenderår beroende vid vattentillgång, en normalår produceras ungefär 65 TWh.^[39]

Kärnkraft

[redigera | redigera wikitext]

Nästan sidled tillsammans striden ifall älv i sverige utreddes frågan angående energiproduktion tillsammans med hjälp från atomenergi. Möjligheterna för att ett fåtal mekanisk insikt ifrån utlandet fanns begränsad samt landet satsade inom start vid enstaka personlig linje. tillsammans tanke vid försörjning tillsammans med utländska ingredienser liksom ägde gett negativa erfarenheter beneath båda världskrigen fanns detta meningen för att nyttja dem svenska tillgångarna från naturligt uran.^[40]

Ågestaverket (R3:an) utanför huvudstaden fanns den inledande tungvattenreaktorn tillsammans anrikat svenskt uran samt tungt vätska ifrån Norge inom kommersiell drift.^[40] Mellan år 1963 samt 1974 producerade den elektricitet mot detta allmänna nätet samt fjärrvärme mot Farsta. Verkets driftstillgänglighet närmade sig vid periodens slut mot närmare 100 %.^[41]

Ytterligare en kärnkraftverk tillsammans med tungt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig såsom debattledare, Marviken (R4:an), utanför Norrköping uppfördes mot stora kostnader beneath 1960-talet. Reaktorn skulle även äga förmågan för att ta fram klyvbart ämne till enstaka möjlig svensk atombomb. Bygget präglades från beslutsvånda samt tekniska bekymmer, samt kärnkraftverket kom inte någonsin för att tas inom bruk eftersom landet tid 1970 undertecknade icke-spridningsavtalet. Marviken byggdes angående mot oljekraftverk.

Därefter gick man ovan mot kokvattenreaktorer respektive tryckvattenreaktorer. Oskarshamns kärnkraftverk plats den inledande från denna typ samt blev tagna inom drift 1972. Idag besitter landet sex reaktorer inom kommersiell drift samt sex existerar avstängda:

• Barsebäcks kärnkraftverk
  • Barsebäck 1 (kokvattenreaktor, 630 MW, driftstart 1975, avstängd 1999)
  • Barsebäck 2 (kokvattenreaktor, 630 MW, driftstart 1977, avstängd 2005)
• Ringhals kärnkraftverk
  • Ringhals 1 (kokvattenreaktor, 860 MW, driftstart 1976, tagen ur drift 2020)
  • Ringhals 2 (tryckvattenreaktor, 870 MW, driftstart 1975, tagen ur drift 2019)
  • Ringhals 3 (tryckvattenreaktor, >1 000 MW, driftstart 1981)
  • Ringhals 4 (tryckvattenreaktor, ca 1 000 MW, driftstart 1983)
• Oskarshamns kärnkraftverk
  • Oskarshamn 1 (kokvattenreaktor, 500 MW, driftstart 1972, tagen ur drift 2017)
  • Oskarshamn 2 (kokvattenreaktor, 630 MW, driftstart 1975, tagen ur drift 2015)
  • Oskarshamn 3 (kokvattenreaktor, 1 200 MW, driftstart 1985, 1 450 MW efter effekthöjning 2009)
• Forsmarks kärnkraftverk
  • Forsmark 1 (kokvattenreaktor, 1 018 MW, driftstart 1980)
  • Forsmark 2 (kokvattenreaktor, 1 028 MW, driftstart 1981)
  • Forsmark 3 (kokvattenreaktor, 1 230 MW, driftstart 1985)

Alla reaktorer utom Ringhals 2–4 existerar från svensk konstruktion (utvecklade från en dotterbolag mot Asea), medan tre från dem fyra Ringhalsreaktorerna existerar amerikanska, byggda från Westinghouse.

I januari 1987, efter Tjernobylolyckan, införde regeringen Carlsson den således kallade ”tankeförbudsparagrafen”. inom lagen (1984:3) stod bland annat för att ”ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning alternativt vidta liknande förberedande eller inledande åtgärder inom avsikt för att inom landet bygga enstaka kärnkraftsreaktor”. Lagen innebar för att inom princip för att detta blev olagligt för att förbereda uppförandet från ett kärnreaktor inom Sverige.^[42] tid 2006 slopade regeringen Reinfeldt detta förbud.^[43]

Idag (2011) äger land ingen från regeringen fastställd avvecklingsplan på grund av landets kärnkraftverk. Regeringen äger inom enstaka proposition föreslagit för att gamla reaktorer bör erhålla ersättas tillsammans med nya nära dem befintliga kärnkraftverken inom landet, dvs. inom Forsmark, Oskarshamn samt Ringhals.^[44] Den 17 juni 2010 röstade riksdagen ja mot för att bygga nya kärnreaktorer, dock bara på grund av för att ersätta gamla. land bör liksom idag äga maximalt tio reaktorer.

Vindkraft

[redigera | redigera wikitext]

I landet vaknade intresset på grund av vindkraft såsom möjlig energikälla vid allvar inom samband tillsammans oljekriserna 1973 samt 1979. Styrelsen på grund av specialiserad tillväxt (STU) började undersöka förutsättningarna. kommitté på grund av energiproduktionsforskning (NE) tillkom 1975 samt fick mot övning för att genomföra bland annat denna sektion från detta energiforskningsprogram vilket beslutats från riksdagen. inom detta start arbetet ingick tekniska studier, vindprospektering samt för att låta Saab-Scania 1977 bygga en försöksaggregat ifall 60 kW nära Kalkugnen nära Älvkarleby nära norra Upplandskusten.^[45] dem inledande stora vindkraftverken byggdes 1982 nära Näsudden vid Gotland från Vattenfall samt inom Maglarp inom Skåne från Sydkraft. detta senare fanns inom drift fram mot 1993 samt fanns då detta vindkraftverk inom världen vilket ägde producerat maximalt el.^[46]

Ett ökat nyfikenhet till vindkraft började utföra sig gällande inom land inom start från 1990-talet, inom inledande grabb likt en utfall från dem framgångar liksom vindkraften fått utomlands. 1991 infördes investeringsstöd till vindkraftverk, vilket blev starten på grund av ett utbyggnad från vindkraften. Sedan dess besitter ökningstakten legat nära inom medelvärde 30 andel per tid. kalenderår 2009 antog riksdagen enstaka planeringsram till vindkraft likt på grund av tid 2020 omfattar enstaka årlig elproduktion ifall 30 terawattimmar (TWh) varav 20 TWh vid nation samt 10 mot havs.

År 2010 nedsänkt produktionen nära 3,5 TWh samt tid 2012 nära drygt detta dubbla, 7,1 TWh. ^[47]. detta äger skett samt sker enstaka snabb teknikutveckling. Den tydligaste trenden existerar för att vindkraftverken blir större. färsk produktion lokaliseras inom massiv utsträckning mot dem norra delarna från landet var detta finns utrymme för att bygga stora vindkraftparker. nära utgången från 2022 fanns 5 164 större vindkraftverk inom landet tillsammans ett sammanlagd påverkan 14 278 MW.^[48] . Utbyggnaden från vindkraften fortsätter inom snabb takt. beneath 2021 beräknas 2,9 GW byggas. Vindkraften går mot för att inom några kalenderår artikel Sveriges näst största kraftslag. beneath 2023 producerade vindkraften inom landet 34,5 TWh el. Vindkraften svarade till 21 % från elproduktionen inom landet samt vindkraftens elproduktion motsvarade 26 % från elanvändningen inom land. Branschens prognos existerar för att vindkraftproduktionen tid 2026 kommer för att öka mot 56 TWh.^[49] Sedan energiöverenskommelsen slöts 2016 besitter detta tagits beslut ifall investeringar inom färsk vindkraft på grund av mer än 100 miljarder. Den nya vindkraften beräknas sänka elpriset inom land tillsammans med 8,8 öre/kWh, totalt till landet tillsammans med 12,4 miljarder kronor per tid samt generera 7 800 årsarbeten tillsammans med byggnation samt 12 900 årsarbeten tillsammans med drift .

Energimyndigheten bedömde 2016 för att potentialen på grund av dem vindkraftprojekt såsom redan planeras inom Sverigev existerar 100 TWh/år. Svenska kraftnät beräknar inom referensalternativet inom sina långsiktsscenarier till elsystemets tillväxt fram mot tid 2040 tillsammans 82 TWh elproduktion ifrån vindkraft 2040 ^[50]. tillsammans med ett total elproduktion vid 174 TWh blir vindkraftens bidrag 47 andel från elproduktionen.

De havsbaserade vindkraftverken vid Lillgrund utanför malm tillkom 2007 samt existerar kvar den största havsbaserade vindkraftsparken inom landet. dem 48 verken angående vardera 2,3 MW producerar årligen 330 GWh, vilket motsvarar hushållsel till 60 000 hushåll.^[51]

Solel samt solceller

[redigera | redigera wikitext]

Att ur solenergin utvinna elektricitet tillsammans med hjälp från solceller (se fotovoltaik) existerar inom land än således länge ovanligt inom större skal dock existerar tillsammans tillsammans vindkraft samt bioenergi ett snabbt något som ökar i storlek eller antal handelsplats. Traditionellt äger solceller används inom därför kallade “självförsörjande system” var energin lagras inom batterier såsom sedan matar exempelvis belysning. Typiska tillämpningar existerar fritidshus, fritidsbåtar, fyrar samt elmatning från skyltar alternativt elektriska komponenter inom större anläggningar. Nätanslutna struktur äger betydligt större solcellsyta samt levererar den vunna elenergin mot detta allmänna elnätet. 2005 mot 2008 ägde detta varit möjligt för att ett fåtal investeringsstöd till installation från nätanslutna solcellsanläggningar inom anslutning mot lokaler tillsammans med offentlig aktivitet. detta finns även olika försöksverksamhet tillsammans solcellsanläggningar liksom vid Ullevi inom götet, Stockholms slott samt Haga slott. kalenderår 2008 fanns cirka 65 000 m² solceller inom land vilket genererade cirka 7 GWh.^[52][53] beneath 2014 fanns produktionen uppskattningsvis 75 GWh.^[54] beneath 2023 växte produktionen tillsammans 61 % mot 3,2 TWh^[55]. inom EU-sammanhang äger Tyskland den högsta produktionen från solel. 2020 levererade solelen var 51 TWh, 9 % från produktionen^[56].

Lagring

[redigera | redigera wikitext]

Pumpkraftverk

[redigera | redigera wikitext]

I ljus existerar nästa tre pumpkraftverk inom drift inom Sverige: Kymmen, Letten samt Eggsjön.^[57]Juktan samt Sillre existerar ombyggda mot vanliga vattenkraftverk.^[58][59]

Batterier

[redigera | redigera wikitext]

Sverige besitter 11 batteriparker tillsammans med sammanlagd 107 MWh energi kalenderår 2024, samt 27 nya parkerar angående totalt 496 MWh besitter byggstartats.^[60]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]