Störning av den allmänna ordningen
NJA s.
Domskäl
HD (justitieråden Ella Nyström, Martin Borgeke, referent, samt Anders Eka) meddelade den 3 juni nästa dom.
Domskäl
detta begångna brottet m.m.
1.
M.W. äger den 22 månad gjort sig ansvarig mot stöld inom ett handelsställe från olika sorters köttprodukter mot en värde från strax ovan 2 kr. Påföljden äger bestämts mot fängelse ett tidsperiod. Fängelsestraffet äger verkställts sedan- M.W. besitter avgett nöjdförklaring såvitt avser den ådömda påföljden samt medgett verkställighet. Nöjdförklaringen besitter ej avsett beslutet angående utvisning.
Frågan inom målet
2.
M.W. existerar medborgare inom Polen. Hovrätten besitter beslutat för att denne bör utvisas ur riket tillsammans med förbud för att komma tillbaka hit före den 13 januari Frågan inom målet existerar främst ifall detta finns förutsättningar till utvisning från M.W.
Tillämpliga lagregler inom detta fall
3.
Den 1 femte månaden i året genomfördes vissa ändringar inom migrationslag (), bl.a. avseende reglerna angående utvisning vid bas från förbrytelse (SFS ). dem nya reglerna bör användas nära prövning vilket sker ifrån samt tillsammans med den dygn då dem träder inom kraft (se prop. / s. 59 f.). HD bör alltså tillämpa bestämmelserna inom migrationslag tillsammans med den lydelse dem numera besitter.
4.
Bestämmelserna angående utvisning vid bas från förbrytelse finns inom 8 a änningslagen. dem utför ett klar skillnad mellan detta fallet för att utlänningen existerar EES-medborgare, dvs. medborgare inom ett stat vilket omfattas från avtalet angående Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, samt detta för att denne alternativt denna existerar medborgare inom enstaka stat utanför EES. Polen existerar enstaka EU-stat samt ingår inom EES. M.W. existerar alltså både EU-medborgare samt EES-medborgare.
5.
En primär förutsättning på grund av för att utvisning vid bas från förbrytelse bör ett fåtal ske existerar för att utlänningen döms till en förbrytelse vilket kunna leda mot fängelse. Dock behövs detta för att utlänningen döms mot ett svårare påföljd än böter. Dessa förutsättningar existerar fullbordade inom M.W:s fall.
6.
För för att utvisning bör erhålla ske behövs även antingen (1) för att gärningen existerar från sådant stöt samt övriga omständigheter existerar liknande för att detta är kapabel antas för att utlänningen kommer för att utföra sig ansvarig mot fortsatt brottslighet denna plats inom landet, alternativt (2) för att brottet tillsammans med hänsyn mot den skada, fara alternativt kränkning vilket detta besitter inneburit till enskilda alternativt allmänna intressen existerar sålunda allvarligt för att utlänningen ej bör erhålla stanna kvar. (Se 8 a kap. 1 § andra stycket samt 5 § inledande stycketutlänningslagen.) inom detta fall existerar detta den inledande från dem angivna grunderna till utvisning likt är kapabel existera aktuell.
7.
När enstaka domstol överväger ifall ett utlänning bör utvisas vid bas från förbrytelse bör den i enlighet med 8 a kap. 2 § migrationslag ta hänsyn mot utlänningens anknytning mot detta svenska samhället. Domstolen bör då särskilt beakta bl.a. utlänningens levnadsomständigheter, hans alternativt hennes familjeförhållanden samt hur utdragen tidsperiod likt utlänningen besitter vistats inom land. besitter utlänningen vistats inom land beneath utdragen period gäller i enlighet med 3 § särskilda inskränkningar inom fråga ifall utvisning. Dessa existerar dock ej aktuella inom detta syfte.
8.
Eftersom M.W. alltså existerar EES-medborgare förutsätts, på grund av för att utvisning bör ett fåtal beslutas, även för att ”det sker från hänsyn mot allmän ordning samt säkerhet” (se 8 a kap. 5 § inledande stycket utlänningslagen). Detta krav, vilket ej gäller då detta existerar fråga angående utvisning från personer såsom ej existerar EES-medborgare, infogades inom lagtexten genom den lagstiftning liksom trädde inom kraft den 1 femte månaden i året detta äger sin bakgrund inom detta s.k. rörlighetsdirektivet (Europaparlamentets samt Rådets direktiv /38/EG från den 29 april ifall unionsmedborgares samt deras familjemedlemmars riktig för att fritt röra sig samt uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier etc., vilket ersatte detta tidigare direktivet 64//EEG).
Rörlighetsdirektivet samt EU-domstolens praxis
9.
Unionsmedborgarskapet ger varenda unionsmedborgare enstaka först, individuell korrekt för att fritt röra sig samt uppehålla sig inom medlemsstaternas territorium (punkt 1 inom ingressen mot rörlighetsdirektivet). Fri rörlighet på grund av personer existerar enstaka från dem elementär friheterna vid den inre marknaden, liksom omfattar en plats utan inre gränser (punkt 2 inom ingressen). Rätten för att fritt röra sig samt uppehålla sig får dock begränsas från hänsyn bl.a. mot allmän ordning, säkerhet samt välbefinnande (punkt 22 inom ingressen). Rörlighetsdirektivet gäller även på grund av EES-medborgare.
I skrivelse 27 inom rörlighetsdirektivet anges vissa allmänna principer. Dessa existerar bl.a. för att begränsningar från den fria rörligheten till unionsmedborgare (och EES-medborgare) liksom får ske från hänsyn mot allmän ordning, säkerhet alternativt välbefinnande ej får åberopas till för att tjäna ekonomiska syften. Åtgärder såsom vidtas från hänsyn mot allmän ordning alternativt säkerhet bör stämma överens tillsammans proportionalitetsprincipen samt uteslutande artikel grundade vid medborgarens personliga beteende. Tidigare straffdomar får ej inom sig utgöra skäl till liknande åtgärder. Medborgarens personliga beteende måste utgöra en verkligt, faktiskt samt tillräckligt allvarligt hot mot en primär samhällsintresse. Motiveringar liksom ej beaktar omständigheterna inom detta enskilda fallet alternativt likt tar allmänpreventiva hänsyn bör ej accepteras.
Enligt produkt 28, vilket äger rubriken Skydd mot utvisning, bör medlemsstaten, innan den fattar beslut angående utvisning tillsammans med hänsyn mot allmän ordning samt säkerhet, beakta liknande faktorer liksom hur länge personen inom fråga besitter befunnit sig vid statens territorium, personens ålder, hälsotillstånd, familjesituation, ekonomiska situation, sociala samt kulturella integrering inom medlemsstaten samt banden mot ursprungslandet.
EU-domstolen äger nära flera tillfällen prövat innebörden från rörlighetsdirektivet samt angett vilket likt bör krävas på grund av för att rätten mot fri rörlighet bör erhålla inskränkas. inom dom den 29 april inom dem förenade målen C/01 samt C/01, Orfanopoulos samt Oliveri, erinrar EU-domstolen (punkt 64) ifall för att principen angående den fria rörligheten till personer i enlighet med domstolens fasta rättspraxis bör ges enstaka nära tolkning. Domstolen tillfogar inom punkt 65 inom domen för att enstaka särskilt restriktiv tolkning från undantagen ifrån rörelsefriheten behövs vid bas från unionsmedborgarskapet, likt existerar avsett för att existera den elementär ställningen till medlemsstaternas medborgare.
I dom den 31 januari inom uppgift C/03, Europeiska kommissionen mot Spanien, framhåller EU-domstolen (punkt 45) för att undantaget avseende allmän ordning utgör enstaka avvikelse ifrån den elementär principen ifall fri rörlighet på grund av personer, för att undantaget bör tolkas restriktivt samt för att räckvidden från undantagen ifrån den fria rörligheten ej kunna bestämmas ensidigt från dem olika medlemsstaterna. samt inom dom den 27 april inom uppgift C/02, Europeiska kommissionen mot Italien, framhåller domstolen (punkt 35) för att detta måste, på grund av för att ett nationell myndighet bör behärska leda mot begreppet allmän ordning, beneath varenda omständigheter föreligga en verkligt samt tillräckligt allvarligt hot likt påverkar en från samhällets primär intressen samt likt går utöver den störning från ordningen inom samhället vilket varenda lagöverträdelse innebär.
Bakgrunden mot ändringarna kalenderår inom utlänningslagen
Ändringarna den 1 femte månaden i året inom migrationslag ägde sin bas inom enstaka bedömning liksom kommissionen, inom ramen till en överträdelseförfarande, ägde riktat mot dem tidigare gällande reglerna. Kritiken gick ut vid bl.a. för att skillnaden mellan dem regler vilket gäller på grund av utvisning från EU-medborgare vid en sidan samt till utvisning från utlänningar inom allmänhet vid den andra ej fanns klar samt för att detta ytterst kunde leda mot minskad rättssäkerhet. Vissa från reglerna inom migrationslag inom den utformning likt dem ägde före den 1 femte månaden i året stod även, i enlighet med kommissionen, inom strid tillsammans rörlighetsdirektivet. (Se kommissionens ärende /, SOU s. 78 samt prop. / s. )
Det såsom kommissionen särskilt anmärkte vid inom den tidigare lagstiftningen plats för att nästa principer inom skrivelse samt inom rörlighetsdirektivet ej ägde genomförts inom svensk riktig, nämligen
a) dem hänsyn likt åberopas på grund av begränsning från den fria rörligheten får ej tjäna ekonomiska syften,
b) åtgärder såsom vidtas från hänsyn mot allmän ordning samt säkerhet bör stämma överens tillsammans proportionalitetsprincipen,
c) åtgärder vilket vidtas från hänsyn mot allmän ordning samt säkerhet bör uteslutande artikel grundade vid vederbörandes personliga beteende,
d) tidigare straffdomar bör ej inom sig utgöra skäl till sådana åtgärder,
e) den berörda EES-medborgarens personliga beteende måste utgöra en verkligt, faktiskt samt tillräckligt allvarligt hot mot en primär samhällsintresse samt
f) motiveringar likt ej beaktar omständigheterna inom detta enskilda fallet alternativt liksom tar allmänpreventiva hänsyn bör ej accepteras.
Regeringens inställning mot kritiken ifrån kommissionen fanns för att migrationslag behövde förtydligas. Lagändringen den 1 femte månaden i året innebar bl.a. för att förutsättningarna på grund av utvisning från EES-medborgare numera regleras till sig samt för att bestämmelserna ifall utvisning vid bas från förbrytelse existerar placerade inom en nytt avsnitt inom migrationslag, 8 a kap. Dessutom anges detta numera, såsom äger framgått från detta föregående, för att utvisning från EES-medborgare förutsätter för att detta sker från hänsyn mot allmän ordning samt säkerhet (se 8 a kap. 5 § inledande stycket migrationslag, titta även a. prop. s. ).
Innebörden från lagstiftningen
Innebörden från migrationslag måste alltså, inom enlighet tillsammans med rörlighetsdirektivet (bl.a. artiklarna 27 samt 28) samt EU-domstolens praxis, artikel för att reglerna angående utvisning från EES-medborgare bör ges enstaka restriktiv tolkning. Utvisning får ske bara angående medborgarens personliga beteende utgör en verkligt samt tillräckligt allvarligt hot likt påverkar en från samhällets elementär intressen samt liksom går utöver den störning från ordningen inom samhället liksom varenda lagöverträdelse innebär.
Denna restriktiva hållning mot utvisning från EES-medborgare äger tidigare kommit mot formulering inom rättsfallet NJA s. inom detta fallet avslog HD en yrkande angående utvisning från ett rumänsk medborgare såsom dömdes på grund av en fall från grov stöld (stöld från pengarhållare ur handväska ifrån ett äldre kvinna) samt en fall från försök mot grov stöld (försök mot fickstöld riktat mot enstaka äldre man). Den tilltalade ägde visserligen ej tidigare dömts till förbrytelse, dock detta rörde sig ifall numeriskt värde förbrytelse samt brottslighetens samlade straffvärde fanns långt ifrån obetydligt.
dem närmare omständigheterna inom M.W:s fall
M.W. besitter uppgett nästa. denne kom mot land den 28 september till för att jobba. denne existerar snickare mot yrket samt ägde blivit lovad sysselsättning från enstaka kamrat. Arbetet skulle bestå inom för att hjälpa mot tillsammans montering från byggnadsställningar. han fick även sysselsättning beneath ca enstaka kalendermånad. han fick dock ej full ersättning. Sedan dess äger han ej haft något jobb. mot enstaka start bodde M.W. inom ett bostad inom götet, dock därefter besitter han sovit inom olika trappuppgångar. denne besitter ej kunnat ta sig bostad mot Polen igen, eftersom denne äger saknat valuta. denne stal till för att ett fåtal tag vid något för att förtära. Hans tanke fanns för att denne skulle grilla köttet någonstans utomhus. detta fanns ej meningen för att denne skulle sälja något från detta stulna. M.W. besitter ingen anknytning mot land. inom Polen äger han sin mormor samt enstaka systra. inom Nederländerna bor hans före detta fru samt deras gemensamma små människor, liksom existerar tre tid.
M.W. besitter även tidigare gjort sig ansvarig mot brottslighet inom land. Den 24 oktober godkände denne en strafföreläggande avseende stöld. Brottet begicks den 23 oktober samt avsåg tillgrepp inom handelsställe från en sågverktyg, liksom fanns värt ca 1 kr. Påföljden bestämdes mot villkorlig dom. Den 4 månad dömdes han på grund av stöld mot fängelse ett tidsperiod. Straffet skulle anses helt genomfört genom för att M.W. ägde varit häktad före domen. Brottet begicks den 14 november samt bestod inom tillgrepp inom handelsställe, tillsammans tillsammans minimalt ett ytterligare individ, från produkter mot en värde ifall ca 2 kr.
HD:s analys
Som framgått besitter M.W. gjort gällande för att han egen skulle förtära dem stulna varorna till för att livnära sig. tillsammans med hänsyn mot typen från produkter samt kvantiteten existerar detta emellertid tydlig för att M.W. ägde tänkt överlåta åtminstone ett sektion från stöldgodset. Även tillsammans med beaktande från detta existerar emellertid brottets straffvärde ej särskilt högt utan motsvarar fängelse enstaka kalendermånad.
Med hänsyn mot vilket såsom äger kommit fram angående M.W:s personliga förhållanden - han existerar arbetslös, besitter ingenstans för att bo, besitter ingen likt helst anknytning mot landet, äger tidigare nära numeriskt värde tillfällen gjort sig ansvarig mot stöldbrott samt saknar dessutom valuta mot sin försörjning - existerar kravet inom 8 a kap. 1 § andra stycket 1 migrationslag uppfyllt.
Straffbestämmelserna angående stöld syftar mot för att värna respekten på grund av äganderätten. Utan tvekan existerar detta en elementär samhällsintresse för att äganderätten skyddas. förbrytelse vilket innefattar en angrepp mot äganderätten kunna alltså ligga ner mot bas till beslut ifall utvisning även från EES-medborgare.
De förbrytelse likt M.W. besitter gjort sig ansvarig mot - stöld inom handelsställe från produkter mot en ej särskilt högt värde - kunna emellertid ej ses likt en verkligt samt tillräckligt allvarligt hot såsom påverkar en från samhällets primär intressen samt liksom går utöver den störning från ordningen inom samhället vilket varenda lagöverträdelse innebär. detta skulle ej heller existera ett inom förhållande mot brottsligheten samt mot M.W:s personliga beteende proportionerlig åtgärd för att avvisa honom. tillsammans beaktande från den restriktivitet såsom gäller till utvisning från EES-medborgare bör M.W. därför ej utvisas.
HD:s slutsats
Domslut
Domslut
HD ändrar vid detta sättet hovrättens domslut, för att HD upphäver beslutet ifall utvisning.
Skiljaktig
Justitieråden Ingemar Persson samt Lars Edlund fanns skiljaktiga vid detta sätt likt framgår från nästa yttrande.
oss fastställer hovrättens domslut. oss anser för att domskälen ifrån samt tillsammans punkten 21 bör äga nästa lydelse.
M.W. besitter tillsammans med den idag aktuella domen vid vykort period lagförts tre gånger på grund av stöld. detta existerar tydlig för att brottsligheten besitter haft mot avsikt för att detta tillgripna skulle överlåtas. tillsammans hänsyn härtill samt mot vilket såsom inom övrigt existerar upplyst ifall M.W:s personliga förhållanden kunna detta antas för att M.W. kommer för att utföra sig ansvarig mot fortsatt brottslighet inom landet. Kravet inom 8 a kap. 1 § andra stycket 1 migrationslag existerar således uppfyllt.
Den brottslighet M.W. besitter lagförts på grund av kunna i enlighet med 8 a kap. 5 § inledande stycket migrationslag ligga ner mot bas till beslut ifall utvisning även från EES-medborgare, ifall detta sker från hänsyn mot allmän ordning samt säkerhet. M.W:s personliga beteende inom struktur från upprepade återfall inom stöldbrottslighet beneath den korta period vilket denne besitter vistats inom land innebär en verkligt samt tillräckligt allvarligt hot mot en elementär samhällsintresse likt går utöver den störning från ordningen inom samhället såsom varenda lagöverträdelse innebär. Förutsättningarna till utvisning i enlighet med bestämmelserna inom 8 a kap. 5 § inledande stycket migrationslag existerar därmed fullbordade.
M.W:s personliga förhållanden existerar liknande för att åtgärden för att avvisa honom ej är kapabel anses strida mot proportionalitetsprincipen alternativt mot principen för att restriktivitet gäller till utvisning från EES-medborgare. M.W. bör därmed utvisas ur riket. Återreseförbudets längd bör bestämmas mot fem tid.
M.W:s överklagande bör mot bakgrund från detta anförda lämnas utan bifall samt hovrättens domslut fastställas.