Vem kom på första datorn
Datorns historia
Datorns historia sträcker sig ovan den period då människan konstruerat maskiner på grund av för att utföra beräkningar samt bearbeta information. Räknemaskiner besitter funnits inom flera hundra tid, dock detta fanns ursprunglig vid 1900-talet vilket dem blev elektriska. detta oss kallar datorer omfattar egentligen flera helt skilda koncept: dels utrustning avsedd för att underlätta beräkningar (därav den engelska termen computer, likt används vid flera tungomål, resp. matematikmaskin), dels utrustning vilket hanterar stora mängder kunskap, data, (därav detta franska termen ordinateur samt svenska datamaskin, senare dator) samt utrustning på grund av för att styra apparater tillsammans hjälp från logiska beslut (styrsystem). Beräkningar är kapabel ske tillsammans motsvarande datamaskin såsom utför operationer vid spänningar steglöst tillsammans hjälp från elektroniska komponenter, alternativt tillsammans digital datamaskin, var en anförande representeras från enstaka oftast decimal, hexadecimal, oktal alternativt tvådelad kodning samt beräkningen sker tillsammans diskretaspänningsnivåer likt representerar siffervärden.
Föregångare mot elektroniska datorer samt stickspår
[redigera | redigera wikitext]Kulram samt räknesticka fanns tidiga redskap för hjälp liksom människan skapade på grund av för att underlätta beräkningar, dock dessa kunna ej själva utföra någon kalkyl samt äger således nedsänkt komplexitet för att dem ej kallas datamaskin. Den inledande apparat såsom besitter kallats datamaskin existerar antikytheramekanismen, enstaka sofistikerad mekanisk konstruktion (kugghjul) ifrån inledande århundradet f.Kr., till kalkyl från varenda synliga planeters lägen nära ett viss tidpunkt.
Blaise Pascal uppfann 1642 den inledande mekaniska maskin för räkning, vilken kunde addera samt subtrahera samt förmå ses liksom enstaka föregångare mot datorn. Tre decennier senare konstruerade Gottfried Wilhelm von Leibniz ett maskin såsom dessutom klarade multiplikation samt division.
På 1700-talet utvecklades hålkortet vilket användes mot programstyrdavävmaskiner.
Därefter stagnerade utvecklingen fram mot 1820-talet, då Charles Babbage presenterade ritningarna mot differensmaskinen, inom princip ett mekanisk datamaskin vars schema fanns förutbestämt från själva utformningen. Babbage uppfann därefter den analytiska maskinen1834, ett fullt programmerbar mekanisk datamaskin tillsammans arbetsminne, processor, hålkortsläsare på grund av inmatning samt utdataenheter till text samt stansning från hålkort. Ada Lovelace skrev dem inledande datorprogrammen på grund av den analytiska maskinen, samt programspråket "Ada" existerar döpt mot hennes ära. Dock led konstruktionen från mekaniska bekymmer samt färdigställdes inte någonsin.
Under emigrationen ifrån Europa mot USA beneath 1800-talet gjorde man vart tionde tid folkräkningar såsom till vart decennium tog allt längre period. på grund av för att förenkla folkräkningen inom USA anordnades ett tävling 1890 vilket gällde för att konstruera enstaka maskin såsom kunde underlätta arbetet. Herman Hollerith vilket byggt enstaka hålkortsmaskin vann tävlingen samt startade sedan Computer-Tabulating-Recording Company likt 1924 bytte namn mot International Business Machines Corporation, dvs. IBM.
Reläer ägde sedan 1800-talet använts inom styrsystem samt grunderna på grund av digitaltekniken började ta form eller gestalt samt vid 1930-talet kom runtom inom världen, inom Europa, USA samt Japan, initiativ mot mera avancerade tillämpningar än enbart binärt som kombinerar från villkor samt Claude Shannon, skrev 1937 ifall ordnad teori till digitalteknik tillsammans boolesk algebra samt bestående av två delar aritmetik.
Den analoga elektroniken ägde utvecklats tillsammans förstärkare omkring elektronrör, samt operationsförstärkaren användes från bland andra Bell Telephone Company vid 1930-talet, enstaka standardkrets vilket såldes vilket färdiga moduler ifrån 1952 efter enstaka koncept från George Philbrick. beneath 30-talet började man vid allvar utföra "matematikmaskiner", analoga datorer, liksom kunde utföra ganska avancerade beräkningar. Inom reglertekniken ägde mekaniska lösningar funnits inom hundratals kalenderår, dock tillsammans med elektronrör blev detta praktiskt för att förstärka felsignaler vid en kontrollerbart sätt till reglering från enstaka process.
Konrad Zuses datorer
[redigera | redigera wikitext]I start vid 1930-talet ställdes den tyska ingenjörsstudenten samt doktorandenKonrad Zuse inför komplexa beräkningssituationer tillsammans grundlig raka ekvationssystem samt började reflektera vid hur man kunde beräkna dem tillsammans enstaka maskin, förbättrad än tidens mekaniska räknemaskiner samt räknesticka. denne började jobba såsom ingenjör hos enstaka flygplanstillverkare, dock sade upp sig till för att ägna sig åt datorprojektet vid heltid samt 1936–1938 färdigställde denne den inledande elektromekaniska datorn, Z1, baserad vid 20000 elektromagnetiska reläer. Den ägde ALU (aritmetisk logisk enhet), kontrollenhet, arbetsminne vid 64-ord från 22-bitars RAM-minne, inmatning skedde via tangentbord samt hålremsa samt utmatning vid ett små display liksom visade svaren dem binära flyttalsresultaten decimalt. Hastigheten fanns dock begränsad, 1 Hz klockfrekvens. Zuse lär äga påverkats från teorin till Turingmaskinen. Z1 följdes från datorerna Z2, Z3 samt Z4 inom samarbete tillsammans med Helmut Schreyer. Z3 ifrån 1941 plats den inledande tillförlitliga verkligt programstyrda datorn, tillsammans med 9 instruktioner, samt innehöll 2000 reläer, samt kunde beräkna kvadratrot vid 5 sekunder. 1937 designade dr Zuse ett datamaskin tillsammans med von Neumann-arkitektur, efter för att 1936 äga sökt patent vid idén, dock saknade tillgångar för att bygga den. Även villkorliga hopp plats enstaka koncept liksom han ej fick tillsammans inom dem tidiga maskinerna. dem övervägde för att bygga datorer tillsammans med elektronrör samt sökte anslag på grund av projektet hos Luftwaffe likt tyckte detta plats en onödigt uppdrag ur deras militära synvinkel. ett ytterligare, dr Pannke, uttryckte för att "allt likt är kapabel uppfinnas inom området beräkningsmaskiner existerar väl redan klart", tills han fick titta Z1 samt genast gav en forskningsbidrag. Hans inledande arbetsgivare beställde numeriskt värde processtyrningsdatorer, världens inledande digitala, S1 samt S2 (1942–1944), likt gjorde beräkningar vid flygplansvingar tillsammans hjälp från en hundratal mätgivare. beneath 1942–1946 designade Zuse även världens inledande högnivåspråkPlankalkül, tillsammans med intention för att behärska programmera sina maskiner. han tog fram programstrukturer på grund av olika tillämpningar, bland annat schackspel, samt uttryckt för att ifall 50 kalenderår bör ett datamaskin "kunna slå enstaka schackvärldsmästare", vilket även skedde 1997 (Deep Blue versus Garry Kasparov).
Apparaterna förstördes mot massiv sektion 1944 då dem allierade bombade Berlin beneath andra världskriget, samt hans verk påverkade därför ej utformningen från senare datorer nämnvärt. Den halvfärdiga Z4 kom dock för att räddas undan bombningarna samt byggdes tydligt 1948. universitet eller akademisk institution ETH-Zürich beställde ett vidareutveckling utgåva från Z4 vilket fanns genomskinlig 1950, trots för att man inom USA redan ägde lyckts tillsammans elektronrörsbaserade datorer, vilket ändå blev enstaka succé till ETH samt Zuse. han fortsatte utvecklingen tillsammans med reläer, elektronrör, transistorer samt slutligen TTL-logik inom Z43 ifrån 1964 samt sålde ca 250 datorer, innan företaget köptes upp från Siemens AG. Redan 1958 konstruerade han ett parallelldator tillsammans 50 processorer, vilken dock ej kunde byggas praktiskt tillsammans med den tidens teknik.[1]
Atanasoffs ABC-computer
[redigera | redigera wikitext]DoktorandenJohn Vincent Atanasoff behövde 1929 utföra avancerade beräkningar samt upplevde för att tidens analoga datorer ägde till stora begränsningar samt funderade vid digital approach, tillsammans binära beräkningar, likt ej led från identisk noggrannhetsproblem. 1937 skissade denne upp ett datamaskin vilket skulle jobba tillsammans binära beräkningar (alla då kända maskiner fanns decimala) samt digitalt, bygga vid elektronrör samt skulle äga en dynamiskt arbetsminne tillsammans med kondensatorer (med "refresh" såsom inom dagens PC-datorer). denne byggde tillsammans tillsammans Clifford Berry maskinen ABC-computer (Atanasoff-Berry Computer) beneath 1937–1941 tillsammans anslag ifrån Iowa State University, tillsammans med intention för att behärska beräkna stora raka ekvationssystem. Maskinen fungerade inom detta mesta, dock led från sporadiska tekniska bekymmer tillsammans med detta elektroniska sekundärminnet liksom Atanasoff uppfunnit till lagring från resultaten, nog till för att hindra praktiskt bruk vid universitetet. vid bas från USA:s access inom andra världskriget fick han lämna universitetet samt värvades in inom Amerikanska förenta staternas Flotta, US Navy innan detta tekniska problemet tillsammans med lagringen fanns löst, beneath löfte ifall för att universitetet skulle hantera patentansökan samt vidare tillväxt, vilket dock ej skedde. då denne återkom 1948 till för att titta maskinen plats den sedan länge skrotad. för att patentansökan ej hanterats rätt gjorde för att andra kunde nyttja hans lösningar samt dr Atanasoff tjänade inte någonsin några valuta vid sin uppfinning.[2] inom ENIAC användes Atanasoffs idéer.
Storbritannien samt EDSAC
[redigera | redigera wikitext]Alan datorteknologi tog redan 1936 fram ett grundlig teori till datorfunktionalitet, den hypotetiska Turingmaskinen, vilket dock ej byggdes. Den brittiska regeringen lät beneath massiv sekretess bygga Colossus på grund av för att avkoda Tysklandsenigmakrypterade aviseringar, en sysselsättning liksom datorteknologi deltog inom. Maskinen plats inom bruk 1943, dock påverkade ej heller den övriga utvecklingen, eftersom den fanns sekretessbelagd inom tre decennier. nära Cambridge utvecklades istället datorn EDSAC liksom 1949 blev den inledande vilket lagrade schema till reguljär användning.
År 1944 skapade Howard Aiken nära Harvarduniversitet inom USA den decimala datorn Harvard Mark inom, inspirerad från Babbages verk, samt använde Harvardarkitekturen.
ENIAC
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar ett översikt från Eniac.
John Mauchley, ett fysikprofessor nära University of Pennsylvania konstruerade tillsammans tillsammans med doktoranden Presper Eckert den decimala datorn Eniac vid uppgift från den amerikanska armén till kalkyl från projektilbanor. Mauchley ägde redan fått bekanta sig väl tillsammans Atanasoffs ABC-computer, beneath enstaka sju dagar mottagning hos denne inom juni 1941, vilket han senare medgav inom rättsprocess vilket denne förlorade. Eniac, vilket börjat byggas 1943, stod färdig ursprunglig 1946, då kriget liksom den fanns byggd till fanns ovan. Datorn, likt plats baserad vid elektronrör samt reläer, skapade dock stort nyfikenhet inom forskarvärlden samt utgjorde start vid enstaka explosionsartad tillväxt, då Tyskland nedsänkt inom ruiner efter kriget.
von Neumann-arkitekturen
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka beskrivning från von Neumann-arkitekturen.
John von Neumann, liksom varit inblandad inom Eniacprojektet, insåg för att inom stället på grund av för att programmeras genom inställningar från reläer samt kabeldragningar skulle datorprogram behärska lagras inom datorns minne tillsammans tillsammans uppgifter, vilket denne definierade 1945. Baserat vid detta skapade denne designen på grund av IAS-maskinen, såsom byggdes 1952, samt principen användes även inom Maurice Wilkes datamaskin Edsac1949 samt dem svenska datorerna BESK, SARA samt SMIL. Sedan dess besitter von Neumann-arkitekturen oftast varit den rådande principen till utformning från datorer. Harvardarkitekturen används emellertid ofta till för att öka prestanda.
Transistorbaserade datorer
[redigera | redigera wikitext]Den inledande generationens elektroniska datorer fanns baserade vid elektronrör, elektronrör. då John Bardeen, Walter Brattain samt William chockvåg nära Bell Labs uppfann transistorn1948 (vilket dem senare mottog Nobelpriset inom fysik för) utgjorde detta grunden till den andra generationen.
Den inledande transistorbaserade datorn plats TX-0, vilket utvecklades nära ovanligt ord Lincolnlaboratorium tillsammans inspiration ifrån detta tidigare MIT-projektet Whirlwind inom ifrån 1952. enstaka från ingenjörerna nära laboratoriet, Kenneth Olsen, grundade DEC vilket 1961 började sälja PDP-1, ett kommersiell minidator liksom liknade TX-0. PDP-1 konkurrerade främst tillsammans IBM 7090, ett transistorbaserad datamaskin ifrån IBM, såsom börjat intressera sig till datorer allt mer efter för att tidigare äga finansierat Aikens Mark inom. PDP-1 ägde visserligen bara hälften från prestanda jämfört tillsammans med IBM 7090, dock den kostade även mindre än ett tiondel således många. Den blev dock enstaka mindre succé samt såldes bara inom 50 exemplar. Efterföljaren PDP-8 vilket kom 1965 blev enstaka jättesuccé samt såldes inom 50 000 exemplar.
Integrerade kretsar
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar ett översikt från Integrerad krets.
Nästa stora framsteg kom 1958, då Jack Kilby vid Texas Instruments samt Robert Noyce vid Fairchild Semiconductor uppfann den integrerade kretsen, vilken medförde ännu effektivare miniatyrisering. Tekniker likt tidigare ägde använts både inom elektronrörsdatorer samt maskiner tillsammans med diskreta transistorer, såsom RTL, DTL, ECL samt inom viss mån TTL, kom successivt såsom monolitiska integrerade kretsar ifrån 1961. då Texas Instruments släppte sin utgåva från TTL inom 5400-serien (7400-serien) 1964 kom detta definitiva genombrottet såsom satte enstaka fräsch industristandard.
Fleranvändardatorer
[redigera | redigera wikitext]Denna era, vilket pågick fram mot 1980-talets start dominerades från stordatorer såsom IBM System/360, den inledande standardiserade datorserien tillsammans med maskiner inom olika prestandaklasser. Kända IBM-datorer inom mellanklass fanns IBM s/38, 36 resp. 34. Även DEC:s konkurrerande serier, såsom PDP-11, ägde stora framgångar, återigen genom för att flera gånger existera något mindre mäktig dock betydligt mer prisvärd än motsvarande IBM-modell. Eclipse samt VAX existerar andra modell, vid varenda dessa stora datorer såsom betjänade bota organisationer, var brukare anslöts via enstaka terminalkonsol, liksom inom sig ej ägde många datorprocesskraft, utan bara tog emot den bearbetade informationen.
VLSI, IBM PC samt hemdatorerna
[redigera | redigera wikitext]Redan 1964 släppte Olivetti enstaka bordsdator (persondator), Programma 101, den inledande apparat såsom användaren kunde bära tillsammans med sig till bruk vid olika platser, även hemma, samt även programmerbara själv tillsammans med små schema liksom kunde lagras vid magnetkort, jämte en antal massproducerade schema på grund av kontorspersonal, ingenjörer samt andra. Den plats därför kraftig trots sin storlek för att detta ursprunglig misstänktes för att den fanns gömt ansluten mot ett stordator. Detta plats totalt revolutionerande beneath ett period då datorer annars bara kunde handhas från exklusiva specialister samt sålde inom 40 000 exemplar enbart inom USA samt banade väg på grund av andra personliga datorer samt ägde fått ner datorns utgift mot beneath 5000 USD. HP 9100 byggde således många vid den för att Hewlett-Packard fick erlägga royalty. Olivetti anses äga gjort enstaka demokratisk revolution, eftersom datorkraften kunde komma samtliga människor mot sektion, samt varenda kunde lära sig programmera. många fokus vid 1960-talet nedsänkt vid beräkningsapparater, samt Fairchild fick inom uppgift för att ta fram enstaka programmerbar styrenhet mot ett räknedosa, samt utvecklingsteamet började ta fram ett fräsch vara vilket fanns ett tidig mikroprocessor. från olika skäl försenades leveransen, kunden valde enstaka ytterligare svar, Fairchilds ledning trodde ej vid konceptet samt utvecklingsteamet kunde ej jobba kvar. Dessa grundade istället Intel, utvecklade färdigt den inledande allmänt användbara mikroprocessorn vid ett monolitisk kiselbricka, 4-bitsprocessorn 4004, samt blev världens maximalt framgångsrika företag inom digitala elektronikkomponenter.
Konstruerandet från den monolitiskamikroprocessorn 1971, gjorde för att småföretag samt hobbyelektroniker mot ett prisvärd penning kunde producera programmerbara datorer samt en antal mikrodatorer samt enkortsdatorer kom vid marknaden dock användes främst från entusiaster samt inom elektroniska styrsystem. Altair 8800, ZX80, AIM-65 samt Heathkit H8 plats några enkla datorer ifrån denna epok. Integreringstrenden fortsatte samt nära 1980-talets start ägde man nått vilket likt kallas VLSI (Very Large Scale Integration, "mycket storskalig integrering") tillsammans miljontals transistorer inom ett integrerad krets. Detta gjorde för att kraftfulla processorer, minnen samt gränssnittskretsar kunde massproduceras billigt. då datorkraften ökade samt praktiska operativsystem samt passage mot högnivåspråk implementerades inom systemen blev dessa grunden på grund av ett färsk kategori datorer, persondatorerna, vilket dök upp vid kontor. datamaskin tillsammans tillräckliga prestanda på grund av praktiskt bruk började bli tillräckligt små på grund av för att användas privat samt detta gav upphov mot hemdatortrenden.
År 1977 släppte Commodore enstaka 8-bitars datamaskin (PET, "Personal Computer") samt ungefär samtidigt släppte Apple sin Apple II samt Tandy sin TRS-80, datorernas "treenighet". Strax efter kom den svenska ABC80 samt Atari 400, betalkort efter för att dem lanserat sin spelkonsol tillsammans utbytbara spel Atari 2600. en oräknelig andra fabrikat samt modell släpptes inom snabb takt samt olika standarder förekom. en försök för att standardisera programmeringen skedde tillsammans användning från detta Unix-inspirerade diskoperativsystemetCP/M, liksom MS-DOS inom många tog efter, vilket inom princip skulle möjliggöra användning från identisk schema vid samtliga datorer likt ägde identisk processor, oavsett fabrikat. Vanliga mikroprocessorer fanns 8-bitsfamiljerna Intel 8080, Zilog Z80, 6502, Motorola 6800, Hitachi 6309, National Semiconductor SC/MP, från vilka vissa finns tillgängliga ännu till användning. Dessa gav sedan upphov dels mot enchipsdatorerna, microcontrollers vilket Intel 8048, Intel 8051, Zilog Z8 samt Motorola 68HC08, dels mot 16-bitars processorer likt Motorola 68000, ZilogZ8000 samt Intel x86. Assemblern ifrån dem inledande mikroprocessorerna lever kvar mot ett sektion inom 2000-talets PC-datorer samt Apple Macintosh. Förutom assembler, användes ofta BASIC, Pascal samt Forth till programmering från små datorer, ej sällan tillsammans ett inbyggd tolk. Kompilering fanns ganska ovanligt, då sekundärminnen ej plats sålunda utvecklade; erhålla hemdatorer ägde diskettstation.
Under 1980-talet skedde enstaka förändring inom hur datorerna användes inom hemmiljö; ifrån för att äga varit en modernt nyttoverktyg utvecklades detta då mot för att bli ett underhållningsstation liksom användaren bland annat kunde spela datorspel på.[3]
1981 släppte IBM persondatorn IBM PC tillsammans ett öppen standard till instickskort samt andra komponenter. Några veckor innan släpptes dock ett ytterligare PC-dator nära namn Sirius inom samt liksom fanns skapad från Chuck Peddle. IBM PC existerar dock den datamaskin vilket blev känd samt inom betalkort växte detta fram enstaka industri till tillverkning från vilket man kallade IBM PC-kompatibla persondatorer. 1984 fick denna enstaka konkurrent ifrån Apple (Macintosh 128k) likt ägde en på grund av den tiden väldigt lättanvänt grafiskt interface likt gav inspiration mot flera moderna operativsystem, medan dem andra persondatorerna använde textbaserade operativsystem samt grafik inuti applikationsprogrammen. inom start plats IBM PC inriktad till kontorsbruk, tillsammans med tillbehör samt programvara, samt ägde en kostnad såsom även till småföretag blev exklusivt, samt IBM PC/AT plats enstaka lyxdator inom start, tillsammans med 6 MHz processor, 256 kB RAM samt hårddisk. Således fanns ett handelsplats beneath flera kalenderår till andra datortillverkare, såsom Commodore tillsammans med CBM 8032, Commodore 64, Commodore 128 samt Amiga 500, samt inom land utvecklade Luxor AB en flertal modeller från ABC800. en antal företag insåg för att IBM PC ägde satt ett standard samt genom passage mot IBM:s publicerade tekniska specifikationer tillverkade dem mer prisvärd PC-kompatibla maskiner vilket ofta ägde förbättrad prestanda än IBM:s. Compaq såsom ägde släppt ett (nätt samt jämnt) portabel PC-dator blev omtalade då dem 1986 gick före IBM teknologimässigt samt introducerade enstaka datamaskin baserad vid den nya Intel 80386. IBM:s respons vid konkurrensen fanns för att avsluta sig samt 1987 introducera IBM PS/2 tillsammans med konfidentiell arkitektur, Micro kanal Architecture, dock övriga valde för att satsa all energi vid person som följer efter någon annan mot PC, liksom vid sätt samt vis, tillsammans med uppgradering från detta mesta, lever ännu inom PC-datorerna likt används idag (2013). beneath 1990-talet blev enstaka enskild typiskt PC-dator således mäktig för att den kunde utföra arbeten såsom tidigare bara kunnat utföras effektivt inom stordator, vilket tog enstaka sektion från marknaden på grund av arbetsstationer samt terminaler, samt möjliggjorde distribueraddatabehandling. Likaså kunde ett PC-dator fungera väl vilket dator inom lokala nätverk.
PC
[redigera | redigera wikitext]Uttrycket PC kommer ifrån engelskans personal computer, "persondator". Uttrycket besitter använts inom oförkortad form eller gestalt sedan 1960-talet, dock förkortningen blev välkänd då IBM 1981 registrerade samt marknadsförde varumärket IBM PC. Specifikationen till denna tidiga hemdator publicerades öppet, samt IBM pc-kompatibla datorer blev vanliga. Dessa kom ofta för att kallas på grund av enbart PC, sålunda för att begreppet idag ofta syftar vid ett sorts datamaskin vars delar existerar förenliga tillsammans andra PC-datorer. enstaka konkurrerande assemblage existerar den sålunda kallade Mac-familjen, likt marknadsförs från företaget Apple. Macintosh-familjen existerar den enda konkurrent mot PC-datorerna från innebörd vid marknaden idag. Samtidigt besitter den mer generella betydelsen persondator bibehållits sidled.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Goldstine, Herman Heine (1993[1970]) (på engelska). The computer: from Pascal to von Neumann. Princeton, N.J.: Princeton University Press. Libris8711810. ISBN 0-691-02367-0 (pbk.)
- Halén, Ove (2001). ”Datorer inom Tekniska museets samlingar”. Dator mot vardags (2001) 2002(70),: sid. [90]–109, 113 : ill.. 0070-2528. ISSN0070-2528. Libris8396856
- Hally, Mike. (2005) (på engelska). Electronic brains: stories from the dawn of the computer age. London: Granta. Libris9805733. ISBN 1-86207-663-4 (hbk.)
- Kaijser, Arne; Gustav Sjöblom, Johan Gribbe, Per Lundin (2024). Maktens maskiner. Lund: samling förlag. sid. 149-159. Librisq8wpc6pznhbd5tqb. ISBN 9789179243876. https://arkiv.nu/wp-content/uploads/9789179243883.pdf. Läst 14 april 2024
- Kjellberg, Göran (1979). ”De inledande datorerna samt deras föregångare”. Dædalus (Stockholm) 1978/79(48),: sid. 89–108 : ill.. 0070-2528. ISSN0070-2528. Libris10655054
- Lund, Jörgen (1987). ”Något ifall dem inledande svenska datamaskinerna”. Dædalus (Stockholm) 1987(56),: sid. 129–141 : ill.. ISSN 0070-2528. ISSN0070-2528 ISSN 0070-2528. Libris2833857