beltsaw.pages.dev




Vad är kål på engelska

Kål

Kål (Brassica oleracea) existerar enstaka art inom kålsläktet likt hör mot familjenkorsblommiga växter likt besitter flera varieteter.[3][4][5]

Odling

[redigera | redigera wikitext]

Kål äger troligen odlats inom land åtminstone sedan vikingatiden. Hos vitkål (var. capitata f. alba), rödkål (var. capitata f. rubra), savojkål (var. sabauda) samt grönkål (var. acephala) används bladen, hos blomkål (var. botrys) samt broccoli (var. asparagoides) används istället dem omvandlade blomställningarna. Hos kålrabbi (var. gongylodes) används stjälken samt hos brysselkål (var. gemmifera) unga sidoskott.

De äldsta beläggen på grund av kålodling härrör ifrån Centraleuropa samt yngre stenålder. Flera kålarter odlades från kelterna beneath förromersk period. Romarna kände mot flera arter, bland annat vitkål samt blomkål. Hos den romerska överklassen åts främst dem späda kålskotten, samt den utväxta kålen betraktades främst såsom detta enkla folkets föda.

När kålen kom mot Norden existerar omstritt, dock troligen skedde detta ifrån England beneath vikingatiden.[6] Vitkål samt rödkål blev allmänt kända beneath medeltiden, medan blomkål omtalas inledande gången vid 1600-talet samt blev vanlig vid 1700-talet. Brysselkål omtalas inledande gången omkring 1800.[6]

Varieteter

[redigera | redigera wikitext]

Vildkål

[redigera | redigera wikitext]

Arten kål såsom gett upphov mot samtliga olika former från kål existerar vildkål[4] vilket finns inom norra Spanien, norra samt västra land i västeuropa, Brittiska öarna samt vid Helgoland inom Tyskland.[1] Den vilda formen existerar minskande, bland annat vid bas från fårbete, samt existerar inom vissa delar skyddad.[1]

Blomkål

[redigera | redigera wikitext]

Blomkål (Brassica oleracea fanns. botrytis)[4] existerar enstaka kålsort var själva blomställningen, liksom vanligen existerar ljus, existerar den likt äts.

Broccoli

[redigera | redigera wikitext]

Broccoli (Brassica oleracea plats. italica)[4] existerar ett kålsort var sidoskotten, likt bildar små runda kålhuvuden, existerar dem vilket äts.

Grönkål

[redigera | redigera wikitext]

Grönkål (Brassica oleracea plats. sabellica)[4] existerar enstaka kålsort var bladen, vilket existerar gröna samt krusiga, existerar dem liksom äts.

Kålrabbi

[redigera | redigera wikitext]

Kålrabbi (Brassica oleracea plats. gongylodes)[4] existerar ett kålsort tillsammans många uppsvälld stambas såsom äts.

Vitkål

[redigera | redigera wikitext]

Vitkål (B. o. Alba-Gruppen[4], B. o. fanns. capitata[5], B. o. plats. capitata f. alba[7][8]) bildar oftast runda huvuden från tätt runt stammen sittande grön-vita blad.[7]

Vitkålen kommer ifrån södra Europa samt odlades flitigt redan inom Romarriket. beneath äldre medeltid blev vitkålen mindre uppskattad, dock fick åter en uppsving beneath senmedeltiden, särskilt sedan man lärt sig konservera den vilket surkål. beneath 1700-talet serverades vitkålen ofta kokt, färserad alternativt kokt tillsammans animalisk föda mot kålsoppa. Hos allmogen betraktades vitkål liksom "fin" föda, då den ofta inköptes hos särskilda jordbrukare. Den användes ofta inom enstaka redd, vällingliknande kålsoppa.[6]

Under 1800-talet började vitkålen för att bli vanligare samt planteras från allmogen inom Skåne, då vid bekostnad från grönkålen.[9]

Vitkål kunna användas inom mot modell kåldolmar samt inom bit tillsammans med lingonsylt. Den innehåller flera vitaminer, mot modell B1, B2 samt C. enstaka variant vid vitkålen existerar spetskål.

Kålsoppa gjord vid vitkål äts traditionellt vid marknader inom västra Värmland varenda kalenderår.

Rödkål

[redigera | redigera wikitext]

Rödkål, (B. o. fanns. rubra[4], B. o. fanns. capitata f. rubra[10][11]), existerar liksom vitkål format mot en hårt knutet viktig tillsammans mer alternativt mindre violettröda blad.[11] Rödkål existerar vanligen tvåårig dock växer likt ettårig samt skördas före eventuell blomning, såsom förmå ske redan inledande året. Den växer mot modell inom begränsad omfattning inom södra landet.

Rödkål existerar enstaka vanlig korrekt vid julbordet inom delar från Sverige.[11] Rödkålen strimlas samt kokas tillsammans tillsammans ingredienser liksom ger kålen ett mjuk, söt samt syrlig smakupplevelse. Ingredienser likt ofta används existerar sirap, vinbärssaft, olja samt äpplen. Rödkålen erbjuds mat eller dryck varm vid julbordet, främst mot julskinkan.

Rödkål kunna även användas likt markör inom kemiska laborationer.[12][13]

Broccolo

[redigera | redigera wikitext]

Broccolo säljs ofta beneath namnet romanesco. Broccolo existerar ett hybrid mellan broccoli samt blomkål. Den liknar blomkål inom formen tillsammans med stjärnformade blomanlag. egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser existerar ljusgrön samt smaken existerar mild. Den förmå användas vid identisk sätt såsom blomkål. Broccolo existerar likt lättkokt alternativt rå vanlig nära garnering.

Broccolo existerar känslig till uttorkning samt etylengas. Den producerar även etylengas.[förtydliga] Förvaras kallt, 2‒4 ℃.

Grönsaken importeras ifrån bland annat Italien samt land i västeuropa augusti–mars. Svenskodlad finns den mitten från maj–slutet från juli.

Broccolo används ofta likt modell vid enstaka naturlig fraktal.[14]

Övriga varieteter

[redigera | redigera wikitext]

Följande varieteter listas mot Brassica oleracea:

Gaser

[redigera | redigera wikitext]

Kål, liksom exempelvis frön från växter ofta använda som mat samt lök, innehåller stora mängder svårsmälta kolhydrater. Dessa måste därför jäsas från bakterierna inom tjocktarmen innan näringsämnena är kapabel tas tillvara. Denna process skapar gaser.[15] Förvällning från kålen utför detta enklare till matsmältningen samt mindre mängd gas bildas.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abc] Holubec, V., Uzundzhalieva, K., Vörösváry, G., Donnini, D., Bulińska, Z. & Strajeru, S. 2011 Brassica oleracea Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2013.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 16 månad 2014.
  2. ^ [ab] ”Brassica oleracea L.”. ITIS Integrated Taxonomic upplysning System. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=23062. Läst 16 månad 2014. 
  3. ^ [abcdefghijklmno] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (22 oktober 2013). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2013 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2013/details/species/id/7145739. Läst 16 månad 2014. 
  4. ^ [abcdefghijklmnopqrstuvwxyzaaabacadaeafagahaiajakalamanaoapaqarasat] Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Brassica oleracea L. ifrån Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 16 månad 2014
  5. ^ [abcdefgh] ”Art: Brassica oleracea - kål”. Dyntaxa Svensk taxonomisk databas. Sveriges lantbruksuniversitet. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/220442?changeRoot=True. Läst 16 månad 2014. 
  6. ^ [abc] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  7. ^ [ab] ”vitkål”. Nationalencyklopedien. http://www.ne.se/vitk%C3%A5l. Läst 16 månad 2014. 
  8. ^”Vitkål”. www.odla.nu. Arkiverad ifrån originalet den 22 månad 2014. https://web.archive.org/web/20140222191601/http://www.odla.nu/vaxtlexikon/koksvaxter/vitkal. Läst 16 månad 2014. 
  9. ^Arbete samt redskap kap. 8 Matberedning, Nils-Arvid Bringéus.
  10. ^”rödkål”. Nationalencyklopedien. http://www.ne.se/r%C3%B6dk%C3%A5l. Läst 16 månad 2014. 
  11. ^ [abc] ”Rödkål”. www.odla.nu. Arkiverad ifrån originalet den 22 månad 2014. https://web.archive.org/web/20140222191657/http://www.odla.nu/vaxtlexikon/koksvaxter/rodkal. Läst 16 månad 2014. 
  12. ^”Rödkål - enstaka naturlig universalindikator”. Skolkemi. Umeå högskola. Arkiverad ifrån originalet den 2 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130302112405/http://school.chem.umu.se/Compiled/rodkal.html. Läst 16 månad 2014. 
  13. ^”KRC:s databas tillsammans laborationer”. Kemilärarnas resurscentrum. Stockholms högskola. Arkiverad ifrån originalet den 23 månad 2014. https://web.archive.org/web/20140223020139/http://www.krc.su.se/page.php?pid=114&cat=9&level=1. Läst 16 månad 2014. 
  14. ^Jörgen Städje. ”Mandelbrot - forskningen fortsätter”. IDG.se. Arkiverad ifrån originalet den 22 månad 2014. https://web.archive.org/web/20140222223151/http://www.idg.se/2.1085/1.431735/mandelbrot--forskningen-fortsatter. Läst 16 månad 2014. 
  15. ^”Gasbesvär”. 1177 Vårdguiden. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Gasbesvar/. Läst 16 månad 2014. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]