Gör dig själv oberoende av

Känn dig egen, manade Sokrates. Liksom andra antikens filosofer betonade han vikten från självkännedom. inom dygn, numeriskt värde tusen tid senare, står självkännedom åter inom centrum – vid ledarskapskurser, pedagogiska utbildningar samt inom detta privata uppmuntras oss mot självreflektion. dock existerar detta verkligen enstaka förståelse liksom existerar värd för att sträva efter? samt existerar detta således enkel för att uppleva sig själv?

Filosofer äger sedan Sokrates dagar debatterat dessa problem att diskutera. ingen hävdar för att oss vet noggrann allt ifall oss själva. Vissa saker existerar detta helt tydligt ganska svårt för att ett fåtal insikt ifall, likt våra förmågor (hur existerar detta tillsammans med min sociala begåvning?) alternativt karaktärsdrag (är jag modig alternativt egentligen ganska feg?). Striden gäller snarare enstaka viss typ från detaljer ifall oss själva: detaljer angående vårt ’inre liv’, våra egna psykologiska status. Hur enkel existerar detta mot modell för att känna till vilket man tänker, känner samt tror? denna plats är kapabel man skilja vid optimister samt pessimister bland filosoferna. Optimisten svarar för att detta existerar många enkel för att erhålla trygg förståelse ifall dessa saker, pessimister för att detta existerar betydligt svårare än detta förmå verka.

En från dem stora optimisterna plats den franske 1600-talsfilosofen René Descartes. denne kom fram mot för att detta oss vanligen tar till insikt existerar alltför opålitligt, för att vår vardagliga perception angående yttervärlden, angående andra människor, angående matematik samt vetenskap är kapabel betvivlas. möjligen existerar allt enstaka dröm? möjligen finns detta ett ond demon vilket bedrar oss? alternativt, inom modern tappning, möjligen existerar våra intryck bara datorsimulering, möjligen lever oss likt inom filmen The Matrix?

Descartes kom dock fram mot för att detta finns enstaka sak liksom oss ej förmå betvivla: för att oss tänker. Pessimister håller oftast tillsammans med ifall för att oss förmå känna till för att oss tänker. dock dem påpekar gärna för att detta existerar enstaka många mager insikt. på grund av även ifall jag kunna känna till för att jag tänker sålunda följer ju ej för att jag vet vilket jag tänker. Jag lyssnar vid nyheterna samt reflektioner seglar genom mitt kännedom – ifall vad Riksbanken just gjort, angående Obamas senaste anförande, angående klimatförändringarna. dock hur många förstår jag egentligen? möjligen glider mina reflektioner genom mitt kännedom bara liksom tillfälliga gäster, igenkända dock ej nära bekanta?

Vad värre är: även ifall jag besitter trygg insikt ifall vilket jag tänker sålunda existerar ej heller detta enstaka särskilt djuplodande insikt. till för att uppleva mig egen måste jag även uppleva mot mina attityder (vad jag tror, önskar, …), mina känslor (vad jag älskar, fruktar, avundas, …) samt mina förnimmelser (av färg, lukt, värme, smärta, …) samt, menar pessimisterna, många från detta vet oss väldigt lite om.

Sigmund Freud hör mot dem stora pessimisterna. angående Freud äger korrekt finns detta dolda kontinenter inom oss vilket ej är kapabel nås annat än genom långvarig utvärdering från detta egna psyket. oss äger exempelvis önskningar vilket oss bestämt skulle förneka för att oss besitter (som önskan för att gifta sig tillsammans med sin mor). Dessutom bidrar oss genom förträngning aktivt själva mot för att dem gömda önskningarna förblir gömda.

Freuds teorier angående detta mänskliga psyket existerar kontroversiella, inom solens tid mer än någonsin tidigare. dock psykologisk undersökning äger även demonstrerat för att alldeles oberoende från Freud således finns detta skäl för att ifrågasätta den optimistiska synen vid förståelse ifall detta egna psyket.

Traditionellt äger man tänkt sig för att förståelse ifall den egna inre världen är kapabel uppnås genom introspektion – enstaka struktur från inåtriktad övervakning. till för att besvara frågan vilket man tror, önskar samt känner, behöver man bara ’titta efter’. i enlighet med optimister, såsom Descartes, existerar introspektion helt tillförlitligt. Introspektionen leder inte någonsin fel, samt den erbjuder oss direkt insikt ifall detta egna själslivet, helt skild ifrån den ganska opålitliga insikt oss besitter ifall yttervärlden samt andra människors själsliv.

Psykologiska experiment äger dock demonstrerat för att introspektion existerar ett häpnadsväckande förrädisk kunskapskälla. inom en berömt experiment undersökte en par amerikanska vetenskapsman försökspersoners förmåga för att att fatta beslut eller bestämma något varför dem gjort en visst omröstning. Valet plats enkelt: dem fick välja vilka strumpor vilket plats från bäst standard. dem fick välja bland fyra par såsom, utan för att dem visste detta, fanns noggrant likadana.

Det visade sig för att fyra från fem försökspersoner helt enkelt valde dem strumpor liksom nedsänkt längst bort åt motsats till vänster. ingen angav dock strumpornas placering liksom skälet mot varför dem valde såsom dem gjorde. inom stället talade dem ifall hur strumporna såg ut, kändes, samt annat. Psykologer kallar detta fenomen på grund av konfabulering. Man väljer strumporna likt ligger åt motsats till vänster, dock vet ej för att detta existerar detta verkliga skälet på baksidan handlingen samt hittar inom stället vid en skäl liksom verkar rimligt, rationellt samt kulturellt godtagbart.

Mängder från experiment besitter sedan dess bekräftat detta fenomen. enstaka lag svenska vetenskapsman besitter demonstrerat för att oss ej bara äger dålig insikt angående varför oss fullfölja vissa omröstning, oss märker ej ens då utgången från våra omröstning ej blir den avsedda. inom en försök fick män titta bilder vid kvinnoansikten, numeriskt värde åt gången, samt ombads välja vilken från dem numeriskt värde kvinnorna liksom plats maximalt attraktiv. Omedelbart senare fick männen titta bilden igen samt motivera sitt omröstning. Fast idag visades bilden vid den kvinna dem ej ägde valt. detta märkte dem dock ej. Trots för att bilderna ägde bytts ut samt trots för att kvinnorna ej plats särskilt lika, angav männen skäl till varför dem valt just denna kvinna. Skälen, såsom kunde äga tillsammans med håret alternativt munnen för att utföra, stämde tillsammans med bilden dem betraktade. dock ej tillsammans med den dem inledningsvis ägde valt.

Dessa modell skiljer sig ifrån dem likt intresserade Freud, eftersom dem ej inbegriper någon energisk förträngning. Snarare visar dem för att många från vårt inre liv försiggår vid ett halvt omedveten, mer alternativt mindre automatisk nivå, samt för att introspektion ej existerar en särskilt god sätt för att ett fåtal förståelse angående dessa mentala processer.

Ibland handlar detta dock angående förträngning, mot modell då detta gäller fördomar. oss önskar gärna uppfattas såsom accepterande samt fördomsfria. oss uttalar oss därefter, samt lyckas därmed förtränga dem mindre accepterande uppfattningar vilket oss egentligen besitter.

Vi säger oss artikel till enstaka givmild invandring dock undviker för att erbjuda bostad dem nya grannarna ifrån Iran vid bryggdryck. alternativt sålunda önskar oss gärna äga fler kvinnor inom näringslivet dock föreslår inte någonsin någon kvinna mot ett massiv styrelsepost. på denna plats existerar ej introspektion mot någon hjälp; för att undersöka dem egna handlingarna existerar då enstaka förbättrad teknik för att lära uppleva sig egen.

En ytterligare komplikation existerar för att introspektionen är kapabel påverka detta oss försöker erhålla förståelse angående. vetenskapsman äger demonstrerat för att ifall man reflekterar många ovan sina känslor, ovan vilket man känner inför sin partner exempelvis, kunna detta inom sig leda mot för att känslorna förändras. ifall detta existerar rätt ställer detta mot uppenbara bekymmer på grund av introspektion vilket kunskapskälla.

Det går förstås för att diskutera vad varenda dessa experiment verkligen visar. möjligen existerar detta således för att oss inom valsituationer vilket ej existerar från någon större vikt, liksom för att välja strumpor, helt enkelt följer ett impuls samt sedan försöker rationalisera denna impuls.

Men från detta följer knappast för att oss inom största allmänhet bedrar oss vilket gäller våra motiv samt avsikter. då mer står vid spel brukar oss ju noga tänka igenom skälen på grund av samt emot ett viss papper. ifall oss sedan tillfrågas varför oss valde likt oss gjorde är kapabel man förvänta sig för att oss existerar tämligen god vid för att ange dem verkliga skälen mot våra handlingar.

Också denna plats finns begränsningar – oss existerar mot modell väldigt god vid för att bedra oss själva samt intala oss för att oss besitter mer osjälviska motiv än oss vanligen äger. dock detta existerar rimligt för att anta för att självbedrägeri existerar en undantag, samt för att detta inom största allmänhet måste finnas ett överensstämmelse mellan dem skäl liksom redogör vår papper samt dem skäl liksom oss själva skulle ange. Annars existerar detta många svårt för att titta hur våra förklaringar kunna fungera sålunda god såsom dem fullfölja inom samverkan tillsammans andra människor.

Vissa mentala tillåtelse verkar även artikel enklare för att ett fåtal insikt angående än andra. därför även angående oss möjligen misstar oss vilket gäller våra uppfattningar samt önskningar, tar oss sällan fel vid våra förnimmelser. Jag kunna självklart till en ögonblick ta miste vid näraliggande förnimmelser, mot modell kall luft samt smärta. dock då jag verkligen känner smärta därför vet jag detta.

Introspektion förmå alltså ej underkännas helt. Snarare existerar slutsatsen för att kunskapen angående detta egna inre existensen existerar mer lik ytterligare insikt än man tidigare trott; både vilket gäller yttervärlden samt jaget existerar detta många oss förmå känna till, dock oss existerar ej ofelbara alternativt allvetande. såsom ett berömd brittisk tänkare, Timothy Williamson, nyligen uttryckt det: ”Vi existerar kognitivt hemlösa.” Trots för att oss vet väldigt många – både angående yttervärlden samt oss själva – finns detta ingen förståelse såsom oss existerar garanterade, vilket mot sin natur existerar sådan för att oss ej förmå låta bli för att nå den.

Den liksom att föreslå eller råda något självreflektion bör därför existera medveten ifall för att metoden ej levererar helt pålitliga konsekvens. dock existerar detta verkligen enstaka dålig nyhet? en skäl mot för att detta existerar svårt för att att nå ett mål eller resultat självkännedom förmå ju artikel för att detta finns sålunda många för att känna till. till för att citera Oscar Wilde: ”Bara den ytlige känner sig själv.”

En helt ytterligare fråga kvarstår också: existerar detta verkligen således eftersträvansvärt för att uppleva sig själv? detta finns evidens på grund av för att deprimerade människor tenderar för att äga enstaka mer rätt perception ifall sig själva än dem liksom ej existerar deprimerade.

Detta antyder för att självkännedom ej självklart fullfölja oss lyckligare, liksom således flera självhjälpsböcker tycks utgå ifrån. oss besitter varenda varit tillsammans angående situationer var tron vid den egna förmågan fullfölja underverk, även då denna tro senare visar sig existera mindre välgrundad. samt ifall reflektion ovan våra känslor leder mot för att dessa känslor förändras, existerar detta ej heller självklart för att denna förändring bara existerar från godo. Tvärtom visar experiment för att känslorna inför ens partner oftast försvagas från sådan reflektion.

Det finns därför skäl för att existera skeptisk mot påståendet för att självkännedom existerar enstaka väg mot lycka: detta helt genomlysta jaget existerar inget för att sträva efter. Samtidigt står detta uppenbart för att radikal oförmåga för att uppleva sig egen existerar från ondo. Psykologer äger konstaterat för att då glappet existerar väldigt stort mellan dem känslor samt uppfattningar likt man anser sig äga samt dem känslor samt uppfattningar såsom man faktiskt besitter, således får detta negativa konsekvenser. Man mår helt enkelt förbättrad, existerar mer tillfreds samt harmonisk, angående man besitter ett någorlunda rätt foto från sig själv.