beltsaw.pages.dev






Vad framsällas ut råolja och stenkol

Råolja

Materialegenskaper:

densitet: Densiteten vid eldningsolja varierar mellan 840 -940 kg/m³. Värmekapaciviteten ansätts vanligtvis mot 1,9 kJ/kg,°C nära överslagsberäkningar. Densiteten på grund av olja ligger inom storleksordningen 840 – 950 kg/m³.

Detta existerar en annat typ från ämne var detta ej finns hårdhet samt andra materialegenskaper.

Användning

Petroleum besitter enstaka rad användningsområden däribland liksom bränsle på grund av motordrivna fordon, inom struktur från bensin.

Som konstruktionsmaterial används enstaka mängd ämne såsom förädlats ifrån råolja, bland annat plaster, asfalt, tjära, vaxer, paraffin samt vaselin.

Framställning

Olja existerar en fossilt bränsle såsom bildades från växter samt havsdjur liksom fanns vid havens bottnar till hundratals miljoner tid sedan. beneath högt tryck samt upphöjd temperatur, inbäddade inom småsten samt lera, äger energin såsom lagrats inom växterna samt djuren genom år omvandlats mot kolväten, olja. Oljan samlas inom således kallade oljefällor från vilket ställe den förmå pumpas upp samt raffineras mot olika oljeprodukter.

Den process petroleum behöver vandra igenom på grund av för att man skall behärska dela upp den inom gasol, bensin, flygbränsle, diesel- samt villaolja, tunga eldningsoljor, asfalt (bitumen) kallas raffinering samt sker inom en raffinaderi. Principen på grund av en raffinaderi existerar för att ta existera vid den speciella egenskap för att varenda kolväte innehar enstaka viss kokpunkt. tackar vare denna egenskap hos kolvätena förmå man tillsammans hjälp från temperaturskiftningar separera råoljan inom olika varor såsom tidigare nämnts. dem lättaste ämnena går ut ur fraktioneringskolonnens högst belägna ledningar, ursprunglig gasol, därefter bensin samt sålunda vidare. dem lågor liksom ofta förekommer nära fraktioneringskolonner existerar enstaka förbränning från dem lätta gaserna. Dessa används vilket raffinaderibränsle alternativt inom andra processer dock ofta äger man ingen tillfälle för att nyttja dem, därav lågorna.

Historia

Råolja existerar enstaka från flera energikällor vars lagrade energi besitter sitt ursprung inom solen. Genom miljoner års tillväxt besitter organiskt ämne såsom härstammar ifrån djur- samt växtdelar lagrats genom för att bergarter lagrats ovanpå dessa. Högt tryck samt värme besitter sedan omvandlat materialet mot kolväten. detta existerar tackar vare detta förlopp likt olja, kol samt naturgas kallas fossila drivmedel (fossil betyder uppgrävd). Råolja består mot största delen från kolväten. läka denna process förekommer huvudsakligen vid havsbottnar inom ett syrefattig miljö var kolvätena ej är kapabel oxidera. Processen sker ständigt dock vid bas från vår långt större förbrukning från olja kommer den ej för att behärska ersättas från nya råoljelager inom identisk takt, därav benämningen icke förnyelsebar energi. Olja tros härstamma främst ifrån förhistoriska plankton samt alger, medan växtdelar förvandlas mot kol. Kolväten existerar dock enklare än berg samt dricksvatten samt förflyttar sig därför uppåt mot jordens yta. Den olja vilket bildar oljefyndighet existerar den lilla sektion olja likt vid bas från hinder inom jordskorpan ej kunnat nå ytan var den skulle konsumeras från bakterier.

Eftersom marknadens efterfrågan ej ständigt existerar densamma såsom utbudet äger man tillfälle för att nära ännu fler processer producera nya varor från exempelvis tyngre oljor liksom inom dagens läge ej existerar efterfrågade inom lika massiv utsträckning såsom enklare komponenter. tackar vare ett process såsom kallas termisk krackning kunna man vid bekostnad från dem tyngre råoljeprodukterna producera mer från mot modell den mer efterfrågade produkten bensin. Termisk krackning går ut vid för att avbryta ner dem långa kolväte-molekylerna mot mindre samt därmed producera ett mer lättflytande olja såsom möjliggör större bensinutvinning. Krackning existerar en samlingsnamn på grund av enstaka rad olika processer vilket möjliggör mer varierad alternativt önskad oljeproduktion

Pris

Priset vid petroleum bestäms mot enstaka ganska central sektion såsom ett reaktion vid kriser alternativt konjunkturnedgångar inom dem större ekonomierna, eftersom finansiell tillbakagång reducerar efterfrågan vid olja kraftigt. Sedermera försöker den internationella kartellen OPEC nyttja sitt påverkan ovan resurser vid petroleum på grund av för att göra stabil, höja alternativt sänka priset vid petroleum.

Produktion samt konsumtion

Konsumtionen per capita existerar hos Industriland|industriländerna uppenbarligen många högre än hos Utvecklingsland|utvecklingsländerna. mot modell existerar konsumtionen inom USA kalenderår 2003 26,0 tallrik per invånare samt inom Tyskland fanns detta ungefär 11,7 tallrik medan förbrukningen inom Kina existerar 1,7 tallrik, Indien 0,8 tallrik samt Bangladesh endast 0,2 tallrik.

Länder liksom producerar maximalt petroleum (2004) Länder såsom exporterar maximalt petroleum (2004)
  1. Saudiarabien - (OPEC)
  2. Ryssland
  3. USA
  4. Iran - (OPEC)
  5. Mexiko
  6. Kina
  7. Norge
  8. Kanada
  9. Venezuela - (OPEC)
  10. Förenade Arabemiraten - (OPEC)
  11. Kuwait - (OPEC)
  12. Nigeria - (OPEC)
  13. Storbritannien
  14. Irak - (OPEC)
  1. Saudiarabien - (OPEC)
  2. Ryssland
  3. Norge
  4. Iran - (OPEC)
  5. Venezuela - (OPEC)
  6. Förenade Arabemiraten - (OPEC)
  7. Kuwait - (OPEC)
  8. Nigeria - (OPEC)
  9. Mexiko
  10. Algeriet - (OPEC)
  11. Irak - (OPEC)
  12. Libyen - (OPEC)
  13. Kazakstan
  14. Qatar

USA konsumerar nästan läka sin produktion.<ref>https://archive.is/20120524123752/www.eia.doe.gov/emeu/cabs/topworldtables1_2.html Statistik ifrån den amerikanska staten</ref>

Oljeproduktion inom Sverige

Redan vid 1930-talet genomförde Skånska Cement AB ett borrarbete efter gas nära en samling dokument eller en elektronisk lagring av data Hajdar vid norra Gotland. detta gav dock ej några affärsmässig konsekvens. Detta följdes från provborrningar från Sveriges geologiska undersökning|SGU beneath 1960-talet. nära borrningarna påträffades spår från olja. 1 augusti 1969 startade Oljeprospektering AB, OPAB, sin aktivitet vid Gotland. Den inledande provborrningen plats Faludden 1. beneath 241 borrningar genomfördes beneath dem 17 kalenderår vilket OPAB bedrev aktivitet vid Gotland. Oljeproduktion startade 1974, samt plats fördelad ovan 12 områden vid norra Gotland samt 6 områden vid södra Gotland. beneath den period liksom OPAB bedrev verksamheten utvanns 69 022 Kubikmeter|m³ vid norra Gotland, samt 9 259 m³ vid södra Gotland, vilket tillsammans motsvarar cirka ett halv miljon tallrik (mått)|fat. inom femte månaden i året 1987 tog Gotlandsolja AB ovan verksamheten samt den bedrevs fram mot 1993. inom Gotlandsolja AB:s regi utfördes 82 borrningar likt gav 30 000 m³ olja.

Oljeleveranser inom Sverige

Leveranser inom miljoner m³, utan att inkludera leveranser mot utrikessjöfart. Uppgifterna kommer ifrån Svenska Petroleuminstitutet, Sammanfattning Oljeåret 2006:

Produktgrupp20062005200420031990198019701960
Motorbensin5,365,515,565,555,634,753,782,13
Dieselbränsle4,424,274,073,852,782,462,191,19
Flyg-/övriga bränslen1,151,181,181,041,050,910,880,38
Eldningsolja 1
(låg svavel)
1,311,511,842,453,307,338,883,82
Övriga eldningsoljor1,411,391,432,141,809,6514,646,02
Summa13,6513,8614,0815,0314,5625,1030,3713,54

Marknadsandelar 2006 (2005) inom landet. Uppgifterna kommer ifrån Svenska Petroleuminstitutet, Sammanfattning Oljeåret 2006:

FöretagMotorbensinDieselbränsleEldningsolja 1Övriga eldningsoljor
Statoil22,3 % (22,2 %)20,5 % (20,4 %)17,3 % (17,7 %)3,8 % (4,0 %)
Shell13,6 % (12,4 %)19,4 % (19,3 %)23,3 % (22,1 %)16,1 % (16,4 %)
Preem10,2 % (11,1 %)30,1 % (30,7 %)37, 3% (39,2 %)56,7 % (53,9 %)
OK-Q827,4 % (27,1 %)13,2 % (13,6 %)6,2 % (6,6 %)
JET13,6 % (12,9 %)0,4 % (0 %)
Norsk Hydro, Uno-X9,3 % (9,7 %)14,7 % (14,5 %)15,9 % (15,3 %)
Övriga leveranser
och korrigeringar
3,6 % (4,6 %)1,7 % (1,4 %)25,3 % (25,7 %)

Länkar

  1. http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/vad-ar-energi/Energibarare/Fossil-energi/olja/
  2. https://sv.wikipedia.org/wiki/Petroleum
  3. https://web.archive.org/web/20130508205905/http://www.sgu.se/dokument/fou/seminarier-2002.pdf
  4. https://web.archive.org/web/20071127043105/http://tanzania.sgu.se/sgu/sv/om_sgu/remisser/1999/b451-826_s.htm</ref>