Hur kom livet till galapagosöarna
Galápagosöarna
- Uppslagsordet ”Galapagos” leder hit. För andra betydelser, titta Galápagos.
Galápagosöarna[a] (spanska: Islas galápagos, "Sköldpaddsöarna"), officiellt Archipiélago dem Colón, existerar enstaka 7 994 km²[2] massiv vulkanisk ögrupp samt provins inom Stilla havet tillhörande Ecuador samt särskilt vän på grund av egenartad växt samt djurvärld, bland annat jättesköldpaddor.
Ögruppen består från 16 större småöar samt en flertal mindre småöar tillsammans enstaka befolkning vid omkring 24 700 invånare,[2] varav 7 290 bor inom huvudstaden Puerto Baquerizo Moreno.[3] Den största ön bland Galápagosöarna existerar Isabela tillsammans med ett yta vid 5 824 km²,[2] vilket existerar ungefär fyra gånger därför stort liksom den näst största ön Santa Cruz. Den sistnämnda existerar dock den maximalt befolkade inom ögruppen samt hyser den största staden, Puerto Ayora.[4] Galápagosöarna existerar kända på grund av sitt stora antal endemiska arter såsom studerades från Charles Darwin vid 1830-talet samt inspirerade hans teori ifall evolution via naturligt urval. Ögruppen hamnade vid Unescos världarvslista 1978.[5]
Galápagosöarna upptäcktes 1535 från den spanska biskopen Tomás dem Berlanga; Spanska imperiet kontrollerade dock öarna endast inom namn samt dem blev inom praktiken enstaka bas till sjörövare samt val fångare. dem getter samt råttor såsom introducerades beneath denna period skadade kraftigt dem befintliga ekosystemen vid flera småöar. Charles Darwins besökte Galápagosöarna vid HMS Beagle 1835 såsom enstaka sektion från enstaka grundlig brittisk analys från Sydamerikas kuster. beneath sin utflykt studerade denne öarnas växt samt djurliv samt utvecklade sin teori ifall evolution.[6]
Galápagosöarna hamnade beneath ecuadoriansk övervakning 1832, varefter dem började befolkas. Tidigare ägde öarna varit glest bebyggda samt ägde illa villkor till bosättning, bland annat vid bas från enstaka dålig ingång mot sötvatten. Den inledande flygplatsen vid Galápagosöarna byggdes från USA vid 1930-talet likt enstaka bas till för att skydda Panamakanalen. Efter andra världskriget överfördes samtliga amerikanska anläggningar mot Ecuador.
Öarna blev nationalpark 1959, vilket innebar för att 96% från öarnas landyta skyddades.[2] Då fanns tre bosättningar var tillsammans med sammanlagt omkring 1 500 invånare, dock antalet bosatta vid Galápagosöarna började växa efter 1960-talet då flygtrafiken dit började; vid 1980-talet ägde antalet invånare ökat mot mer än 15 000. 1986 blev detta omgivande havet en marint naturreservat.[7]Unesco ägde redan 1978 tagit tillsammans Galápagosöarnas landområde vid sin världsarvslista samt 2001 inkluderades även detta marina reservatet.[5] Befolkningen existerar ännu koncentrerad mot dem fyra småöar såsom äger sötvattenskällor, medan flera småöar inom stort sett existerar orörda från människan. Fiske samt plantageodling från exempelvis bananer samt kaffebönor samt boskapsskötsel, saltutvinning samt ekoturism existerar dem främsta industrisektorer vid Galápagosöarna.[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Förcolumbiansk tid
[redigera | redigera wikitext]Det existerar omtvistat ifall polynesier alternativt den Sydamerikanska urbefolkningen någonsin tog sig mot Galápagosöarna. andra stillahavsöar inom identisk allmänna region såsom Clippertonön, Desventuradasöarna samt Revillagigedoöarna fanns samtliga obebodda då dem upptäcktes från européer, utan några bevis vilket tyder vid någon förhistorisk handling. Den östligaste ön inom Stilla havet liksom upptäcktes tillsammans enstaka mänsklig befolkning plats Påskön, vars människor fanns polynesiska snarare än sydamerikanska. Thor Heyerdahl fann vid 1950-talet krukskärvor från sydamerikanskt ursprung vilket visade för att människor tidigare varit där.[8] Denna teori existerar ännu kontroversiell.
Europeisk upptäckt
[redigera | redigera wikitext]Galápagosöarna upptäcktes tillsammans säkerhet från Fray Tomás dem Berlanga1535.
Ecuador annekterade området den 12 februari1832.
I september1835 kom Charles Darwin mot Galápagosöarna samt pausade ungefär fem veckor, då denne studerade geologi samt biologi vid fyra från öarna. han skrev sedan boken Om arternas uppkomst, mot massiv sektion inspirerad från materialet denne samlade vid öarna.
En svensk likt gjort avtryck vid Galapagosöarna fanns Lars-Eric Lindblad (1927-1994) liksom 1967 arrangerade den inledande resan till turister mot Galapagosöarna.
Endemer
[redigera | redigera wikitext]Eftersom Galápagosöarna ligger därför isolerat finns var flera djurarter liksom bara lever vid just dessa småöar. varelse vilket bara finns vid ett lokal kallas till endemer. dem ryggradsdjur såsom främst finns vid Galápagos existerar kräldjur samt fåglar. Några djurarter såsom bara finns vid Galápagosöarna är:
- havsleguanen, Amblyrhynchus cristatus, likt man uppskattar för att detta finns uppemot 400 000 från, vilka lever vid samtliga öar
- Galapagos landleguan vilket besitter specialiserat sig vid för att förtära dem gula kaktusbollarna samt äger sin utbredning vid Santa Cruz, Baltra, Seymour, Isabela samt Fernandina
- galapagossköldpaddor, elva arter från släktet Chelonoidis , såsom man uppskattar för att detta sammanlagt finns 18 000 individer från vid Española, San Cristóbal, Santa Cruz, Pinzon, Isabela samt Santiago (C. abingdonii ifrån Pinta existerar utdöd, liksom C. niger ifrån Floreana)
- galapagospingvin (Spheniscus mendiculus), beneath tusen par vilket häckar vid Isabela, Fernandina, Floreana samt Santiago
- galapagosskarv, Phalacrocorax harrisi
- galapagoshäger, Butorides sundevalli
- galapagosvråk, Buteo galapagoensis, öarnas enda rovfågel
- tretton olika tangaror kända vilket "darwinfinkar"
- fyra arter härmtrastar från släktet Mimus likt fanns dem inledande arter liksom Darwin noterade för att dem varierade ifrån ö mot ö[9]
- galapagossjölejon, Zalophus wollebaeki, likt uppskattas mot cirka 50 000 individer såsom återfinns vid samtliga öar
- lavaödlan liksom existerar Galápagos representant inom släktet Microlophus samt liksom detta finns en stort antal från vid varenda öarna förutom Genovesa,
Många från dem vilt liksom ej existerar endemiska arter vid Galápagosöarna existerar istället endemiska underarter, sålunda vilket exempelvis den underart från brun pelikan, Pelecanus occidentalis urinator, liksom häckar vid öarna samt blåfotad skosula, Sula nebouxii excisa vilket detta häckar ungefär 20 000 från vid varenda öarna förutom Pinzon samt Santa Cruz.
Under andra hälften från 1900-talet började bosättarnas getter för att föröka sig inom allt större utsträckning samt påverka detta inhemska beståndet från växter samt vilt. Därför beslutades detta för att dessa skulle tas försvunnen, samt tid 2007 ägde ca 10 000 getter skjutits.
Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^Stavningen "Galapagosöarna" utan detta diakratiska tecknet förekommer även inom svenskan.