Vad pratar man för språk i surinam
Surinam
- För andra betydelser, titta Surinam (olika betydelser).
| Republiek Suriname | ||
|---|---|---|
| Valspråk: Justitia - Pietas - Fides (Latin: rätt och jämlikhet - Fromhet - Lojalitet) | ||
| Nationalsång: God zij met ons Suriname | ||
| Huvudstad (även största stad) | Paramaribo | |
| Officiellt språk | Nederländska | |
| Statsskick | republik | |
| - | President | Chan Santokhi |
| - | Regeringschef | Ronnie Brunswijk |
| Självständighet | från Nederländerna | |
| - | Erkänd | 25 november1975 |
| Area | ||
| - | Totalt | 163 820 km²[1] (93:e) |
| - | Vatten (%) | 4,77 % |
| Befolkning | ||
| - | 2016 (juli) års uppskattning | 585 824[1] (173:e) |
| - | 20121 års folkräkning | 541 638[2] |
| - | Befolkningstäthet | 3,58 inv./km² (190:e) |
| BNP (PPP) | 2022 års beräkning | |
| - | Totalt | ▲ 10,676 miljarder USD[3] (165:e) |
| - | Per capita | ▲ 17 300 USD[3] (89:e) |
| BNP (nominell) | 2015 års beräkning | |
| - | Totalt | ▼ 2,988 miljarder USD[3] (177:e) |
| - | Per capita | ▼ 4 843 USD[3] (130:e) |
| HDI (2021) | ▲ 0,730[4] (99:e) | |
| Valuta | Surinamesisk dollar () | |
| Tidszon | UTC-4 | |
| Topografi | ||
| - | Högsta punkt | Juliana-toppen, 1 230 m ö.h. |
| - | Största sjö | W.J.van blommestein Meer |
| - | Längsta flod | Courantyne, ? km |
| Kör på | Vänster | |
| Nationaldag | 25 november | |
| Nationalitetsmärke | SME | |
| Landskod | SR, SUR, 740 | |
| Toppdomän | .sr | |
| Landsnummer | 597 | |
| 1. Folkräkningen hölls den 13 augusti 2012. | ||
Surinam (nederländska: Republiek Suriname), formellt Republiken Surinam, existerar enstaka stat inom norra Sydamerika nära Atlanten. Landet gränsar mot Brasilien, Guyana samt Franska Guyana samt existerar Sydamerikas minsta självständiga nation (motsvarar ungefär Tunisiens yta). enstaka massiv sektion från Surinam existerar bevuxet från tropisk regnskog samt var finns enstaka många artrik flora samt fauna. Landets befolkning uppskattades inom juli 2016 mot 585 000.[1]
Surinam existerar tillsammans tillsammans grannlandet Guyana dem enda nationerna vid detta amerikanska fastlandet liksom tillämpar vänstertrafik.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Det besitter funnits bosättningar inom Surinam sedan 3 000 tid före vår tideräkning. dem största stammarna plats arawakerna, ett nomadisk kuststam likt levde från jaktverksamhet samt fiske. dem plats dem inledande invånarna inom området.
Senare bosatte sig även kalina-folket inom området samt besegrade arawakerna tillsammans med hjälp från sina överlägsna segelfartyg.
Medan dem större arawak- samt kalina-stammarna levde längs landremsa vid havet samt vid savannen, levde mindre grupper från andra ursprungsbefolkningar inom inlandets regnskog, mot modell akurio, trió, warrau samt wayana.
Surinam plats före självständigheten 1975 ett nederländsk koloni beneath namnet Holländska Guyana samt senare Nederländska Guyana. beneath 1600-talet kämpade Storbritannien samt Nederländerna angående makten ovan detta vilket idag existerar Surinam, samt detta fanns slutligen holländarna likt lyckades ta övervakning ovan området samt gjorde detta mot ett koloni. beneath den fortsatta delen från 1600-talet samt även 1700-talet hämtades slavar ifrån Afrika mot kolonin samt användes framförallt inom jordbruket. flera från dessa slavar lyckades dock rymma in inom djungeln samt startade var små separatiströrelser liksom bland annat anföll dem odlingar var dem andra slavarna hölls fångna samt tvingades jobba. Efter för att slaveri avskaffades beneath 1860- samt 1870-talet började man istället importera arbetskraft ifrån bland annat Indien samt land. likt enstaka resultat från detta utgörs ungefär hälften från landets nuvarande befolkning från ättlingar mot dessa slavar samt invandrare, samt Surinam existerar idag en från dem maximalt mångkulturella länderna inom Sydamerika.
När Surinam blev självständigt 1975 flyttade totalt 300 000 människor mot Nederländerna, motsvarande mer än hälften från dagens befolkning. kalenderår 1980, fem tid efter självständigheten, ersattes den civila regeringen från ett militärregim vilket deklarerade för att landet plats ett socialistrepublik. Militären fortsatte för att styra fram mot 1987, även ifall regeringarna formellt fanns civila. 1987 resulterade internationella påtryckningar inom för att en demokratiskt omröstning hölls. 1989 störtades återigen den civila regeringen från militären, dock nya demokratiska omröstning hölls 1991 samt äger sedan dess hållits 1996, 2000, 2005, 2010 samt 2015. Sedan 2010 plats den tidigare militärdiktatorn Dési Bouterse landets president. inom juli 2020 utsågs den politiska veteranen samt tidigare justitieministern Chan Santokhi mot fräsch president. Santokhi efterträdde den tidigare militärdiktatorn Desi Bouterse såsom återkommit mot makten 2010. Bouterse besitter dömts mot fängelse på grund av ett massaker vid 1980-talet, dock domen äger överklagats[5].
Geografi samt natur
[redigera | redigera wikitext]Klimat samt miljö
[redigera | redigera wikitext]Klimatet existerar tropiskt dock mildras från passadvindarna.
Surinam existerar övertäckt mot 94,7 andel från tropisk regnskog liksom indelas inom 16 olika skogstyper. Den skogbevuxna arealen reducerar eftersom man avverkar träd till för att sälja utomlands timmer. Skogsavverkningen inom Surinam existerar historiskt nedsänkt jämfört tillsammans med andra länder inom region. Mellan kalenderår 2000 samt 2009 minskade Surinams regnskogstäcke tillsammans med inom medelvärde 0,02 andel per kalenderår.
Ett annat miljöproblem existerar för att vattendragen inom inlandet existerar förorenade vid bas från gruvdriften. Ungefär 75 andel från elektriciteten framställs tillsammans vattenkraft samt återstående från fossila drivmedel.
Surinam besitter flera nationalparker, varav ett finns tillsammans med vid Unescosvärldsarvslista. kurera 12 andel från landets yta består från nationalparker. tackar vare dessa samt ett än därför länge massiv samt relativt ren mängd träd samt regnskog besitter man börjat bedöma möjligheterna på grund av ekoturism liksom skulle behärska ge ökade inkomster mot landet.
Politik
[redigera | redigera wikitext]Republiken Surinam existerar enstaka konstitutionell demokrati baserad vid ett grundlag likt antogs 1987 samt likt gav presidenten ett kraftfull ställning tillsammans med korrekt för att tillsätta regeringen. ett nationalförsamling väljs vart femte kalenderår inom allmänna omröstning samt äger mot arbetsuppgift för att utse president. enstaka folkkongress består från representanter på grund av nationalförsamlingen liksom från samtliga ledamöter inom dem regionala samt lokala fullmäktigeförsamlingarna.
En långdragen tvist angående kustgränsen mellan Guyana samt Surinam utlöstes inom september 2007 samt bidrar mot bilaterala spänningar. Även tillsammans Franska Guyana besitter Surinam enstaka konflikt angående gränsdragning.[6]
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Surinam existerar indelat inom tio region (distrikten): Brokopondo, Commewijne, Coronie, Marowijne, Nickerie, Para, Paramaribo, Saramacca, Sipaliwini samt Wanica.
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Surinams vetenskapen om resurserhandel och finans domineras från bauxitindustrin, likt står på grund av mer än 15 andel från BNP samt 70 andel från exportinkomsterna. Landet exporterar även ett massiv mängd sötningsmedel, samt landets främsta handelspartner existerar Nederländerna, USA samt olika länder inom Västindien. Den kinesiska minoriteten importerar produkter ifrån Kina samt säljer dessa.
Surinams vetenskapen om resurserhandel och finans äger beneath dem senaste decennierna präglats från relativt nedsänkt tillväxt samt instabilitet, tillsammans undantag på grund av mot modell den inledande halvan från 1990-talet då landets vetenskapen om resurserhandel och finans upplevde en visst uppsving. dem senaste år besitter den nuvarande regeringen dels städat upp efter den ganska misslyckade Wijdenbosch-regeringen såsom styrde beneath andra halvan från 90-talet samt blev avsatt inom demokratiska omröstning 2000, dels utlovat samt slutfört olika ekonomiska reformer inom hopp ifall för att ett fåtal hastighet vid ekonomin. Den nuvarande regeringen äger bland annat upphört för att finansiera statsbudgeten tillsammans för att trycka valuta, vilket man hoppas skall hjälpa mot för att undvika upphöjd inflation vilket landet präglades från beneath bland annat den föregående regeringen. Man besitter även avskaffat flera prisregleringar vid olika produkter, devalverat valutan tillsammans med nästan 90 andel på grund av för att växelkurserna skall stämma förbättrad överens tillsammans med verkligheten samt avskaffat dem statliga bensinsubventionerna.
Huruvida Surinam kommer för att gå vidare utvecklas ekonomiskt beror framförallt vid ifall regeringen lyckas genomföra fler från dem politiska samt ekonomiska reformer likt äger utlovats, bland annat strängare övervakning från statens utgifter, hålla ett nedsänkt inflation, underlätta till fler investeringar inom landet samt förbättra bauxit- samt guldgruvorna. Den nederländska staten äger, sedan Surinam blev självständigt, bistått landet tillsammans finansiell hjälp inom struktur från bland annat förmånliga lån till utvecklingsprojekt samt rena bidrag. Denna ekonomiska hjälp stoppades dock temporärt beneath dem militärstyren vilket Surinam äger haft beneath vissa perioder sedan 1970-talet.
Surinam existerar väldigt urbaniserat; befolkningen bor huvudsakligen längs landremsa vid havet samt främst inom huvudstaden Paramaribo (även kallat Par'bo), dessutom bor detta flera surinameser inom gamla kolonialmakten Nederländerna, då invånarna inom Surinam fick avgöra angående dem ville bo inom Nederländerna alternativt inom Surinam inom samband tillsammans självständigheten.
År 2002 levde 70 andel från landets hushåll beneath fattigdomsgränsen. Detta existerar dock svårt för att mäta då detta finns ett massiv informell zon inom landet, samt den stora surinamesiska minoriteten inom Nederländerna skickar även valuta mot släkt inom hemlandet. salg från brottsligt droger inbringar avsevärda summor mot Surinam.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]- Befolkningstillväxt: 1,05 % (2016)
- Födelsetal: 16,0 födslar per 1 000 invånare (2016)
- Dödlighet (hela befolkningen): 6,1 dödsfall per 1 000 invånare (2016)
- Nettomigration: 0,6 migranter per 1 000 invånare (2016)
- Spädbarnsdödlighet: 25,3 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
- Manlig spädbarnsdödlighet: 29,5 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
- Kvinnlig spädbarnsdödlighet: 20,9 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
- Antal barn/kvinna: 1,95 (2016)
- Befolkningens medianålder: 29,5 tid (2016)
- Mäns medianålder: 29,1 tid (2016)
- Kvinnors medianålder: 29,9 kalenderår (2016)
- Befolkningens medellivslängd nära födseln: 72,2 kalenderår (2016)
- Mäns medellivslängd nära födseln: 69,8 tid (2016)
- Kvinnors medellivslängd nära födseln: 74,8 tid (2016)
- Analfabetism: 4,4 % (2015)
- Hos män: 3,9 % (2015)
- Hos kvinnor: 5,0 % (2015)
- Ungdomsarbetslöshet: 15,3 % (2013)
- Hos män: 11,6 % (2013)
- Hos kvinnor: 21,7 % (2013)
- Andel överviktiga hos den vuxna befolkningen: 26,1 % (2014)
- Andel underviktiga unge beneath 5 års ålder: 5,8 % (2010)
- Religiös tillhörighet: protestanter 26,8 %, hinduer 22,3 %, katoliker 21,6 %, muslimer 13,9 %, ingen tro 10,7 %, ytterligare 4,7 %
- Språk: nederländska, engelska, sranang tongo (surinamesiska), urdu, javanesiska samt mandarin
Siffror tagna ifrån The World Factbook.[1]
Internationella rankningar
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcd] ”Suriname” (på engelska). The World Factbook. huvud Intelligence Agency. 12 januari 2017. Arkiverad ifrån originalet den 7 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190107065133/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ns.html. Läst 8 månad 2017.
- ^”Suriname” (på engelska). GeoHive. Arkiverad ifrån originalet den 6 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140806094936/http://www.geohive.com/cntry/suriname.aspx. Läst 8 månad 2017.
- ^ [abcd] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.
- ^”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 månad 2022.
- ^”Skriv ut varenda kapitel”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/surinam/skriv-ut-alla-kapitel/. Läst 28 januari 2021.
- ^”Om Surinam | SwedenAbroad”. www.swedenabroad.com. Arkiverad ifrån originalet den 26 månad 2016. https://web.archive.org/web/20161226180809/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Karibien/Landfakta/Om-Surinam/. Läst 26 månad 2016.