Varför anföll tyskarna belgien i första världskriget

Slaget nära Verdun fanns en från krigshistoriens längsta samt maximalt blodig eller täckt med blod stöt, såsom utspelades beneath inledande världskriget nära västfronten, runt Verdun. Slaget, likt fanns detta tyska kejsardömets inledande storoffensiv i väster efter den start inmarschen inom Belgien samt nordost land i västeuropa beneath augusti-september 1914, inleddes från enstaka nio timmar utdragen förberedelse artilleribeskjutning den 21 månad 1916. ursprunglig den 18 månad identisk kalenderår fanns detta läka ovan.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den tyska krigsplaneringen till en eventuellt konflikt vid numeriskt värde fronter, vilket 1905 ägde utarbetats från dåvarande tyske generalstabschefen Alfred von Schlieffen, visade sig snart efter världskrigets eruption, den 1 augusti 1914, fungera uselt. Planen gick ut vid för att ursprunglig snabbt slå ut land i västeuropa (vilket Preussen lyckats tillsammans med förbluffande enkelt 1870 beneath Fransktyska kriget) samt därefter behärska vända sina samlade tillgångar mot Ryssland. Man antog nämligen för att Tsarens jätterike skulle behöva utdragen tidsperiod vid sig till för att behärska mobilisera tillräcklig styrka på grund av för att behärska utgöra en hot mot Tyskland. kalenderår 1914 utgjorde Rhen inget hinder till dem tyska arméerna, Alsace samt ett sektion från Lorraine ("Rikslandet Elsass-Lothringen") ägde åter blivit tyskt nära Freden inom Frankfurt am Main1871. dock von Schlieffen ägde inom sin förberedelse menat för att detta viktigaste till för att snabbt behärska besegra land i västeuropa igen, plats för att skära från Paris ifrån landremsa vid havet. Därför utgick den tyska krigsplanen (för just den incident från för att Tyskland anfölls vid två fronter) ifrån ett nordligare angreppspunkt. Således genom Belgien (och även Nederländerna, vilket dock den tyske kejsaren, Wilhelm II, förbjöd.) Gällande Belgien bad Tyskland ifall fri lejd till för att möta land i västeuropa. då svaret ifrån Belgien blev avslag, kunde tyskarna ej omgående ändra sin förberedelse samt tvingades (ur sitt perspektiv) för att även anfalla Belgien. F.ö. nekade Belgien även land i västeuropa all struktur från hjälp, den tyska inmarschen mot trots. Belgien ville ursprungligen undvika tysk-fransk konfrontation vid belgisk mark. ursprunglig då detta ej gick för att undvika anslöt sig den belgiska armén mot Frankrikes hjälp. (En massiv sektion från den belgiska armén tvangs dock retirera mot Antwerpen, var dem belägrades tills möjligheterna på grund av undsättning blev utsiktslösa)

Emellertid körde den tyska offensiven västerut fast inom start från september (vid Undret nära Marne) samt dessutom ägde numeriskt värde ryska arméer ryckt in inom Tyskland. Den tyske generalstabschefen Helmuth von Moltke d.y. (brorson mot den mer beryktade Helmuth von Moltke d.ä.) ersattes tillsammans med Erich von Falkenhayn. Därefter inleddes inom land i västeuropa den s.k. kapplöpningen mot havet varvid tyskar samt fransmän (inkl. dem ett fåtal britter liksom hunnit ankomma efter Storbritanniens inhopp vid den fransk-ryska sidan) försökt kringränna varandra, tills dem nådde Engelska kanalen nära Niewpoort inom Belgien. idag gick detta ej längre för att kringränna varandra - ifrån gränsen mot Schweiz upp mot Flanderns kust grävde arméerna ned sig inom skyttegravar samt kriget blev statiskt.

På denna sträcka från lite drygt 50 mil fanns mot slutet från 1915 omkring 7 miljoner soldater samlade längs en smalt frontområde. ett liknande truppkoncentration äger inte någonsin överträffats, varken förr alternativt senare.

Soldaterna plats välutrustade tillsammans med både kulsprutor samt artilleri, dock vapenslag likt stridsvagnar samt flyg fanns ännu långt ifrån sin tekniska fulländning. Detta förhållande gjorde kriget än mer statiskt. T.ex. kunde enstaka framryckning vid 1 km beskrivas liksom "en massiv framgång".

Under 1915 ägde britter samt fransmän vid varenda tänkbara sätt försökt för att avbryta igenom den tyska skyttegravsfronten utan för att lyckas. Tyskarna å sin blad tvangs gång vid gång avvara trupper på grund av för att hjälpa Österrike-Ungern mot ryssarna vid östfronten. dock Falkenhayn arbetade samtidigt ut enstaka strategi på grund av för att slå mot inom väster. beneath 1915 ägde tyskarna lärt sig för att dem fransk-brittiska stormningsförsöken oftast ledde mot enorma förluster. Detta ville Falkenhayn idag försöka utnyttja mot sin fördel.

Planen plats för att ursprunglig försöka erövra en särskilt enhet, därefter skulle Frankrikes återerövringsförsök kosta därför resehandling många blod för att land i västeuropa skulle behöva dra sig ur kriget. för att valet föll vid den starkt stärka gränsstaden (1871-1918) Verdun fanns ingen slump. till detta inledande ägde stadens befästningar (av armerad betong) rykte för att "vara ointaglig", den nedsänkt dessutom strategiskt placerad ifall en riktigt genombrott från fronten skulle inträffa (vilket dock ej ingick inom Falkenhayns huvudsakliga förhoppningar) samt dessutom saknades brittiska trupper inom området. Tyskarna ägde erhållit resultat ifall hur brittiska samt franska officerare ej kom överens. samt någon gemensam ledare till västfronten saknades. Dåvarande general namn Joffre (ersatt beneath slaget från general Robert Nivelle) plats fransk överbefälhavare samt Douglas Haig brittisk dito. Joffre menade för att ett gemensam överbefälhavare måste existera fransman, eftersom man befann sig inom land i västeuropa. detta fanns emellertid otänkbart på grund av Haig samt dennes brittiska kollegor för att låta brittiska styrkor stå beneath franskt officer. (Problemet löstes ej förrän efter för att Förenta Staterna inom april 1917 motvilligt dragits in inom kriget. Den franske marskalken Ferdinand Foch utsågs ursprunglig inom mars 1918^[5] mot gemensam överbefälhavare inom väster.) Falkenhayn hoppades därför även för att den inledande tyska storoffensiven vid västfronten sedan krigets introduktion skulle öka misstron mellan franska samt brittiska generaler. Detta genom för att koncentrera sig vid "helfranskt" försvarsområde, vilket Verdun plats. dock anfallets främsta syfte fanns för att "nöta ut" samt reducera kraftigt den franska armén samt samtidigt hålla nere sina egna förluster.

Slaget

[redigera | redigera wikitext]

Slaget ägde namnet Operation Gericht, "Domen". eftersom Verdun fanns ett därför känslomässigt nödvändig ort på grund av fransmännen (se nedan), räknade tyska krigsledningen tillsammans för att den skulle försvaras hårt, vilket även blev fallet - ungefär tio andel från varenda franska soldater såsom miste existensen beneath inledande världskriget gjorde detta på denna plats.

Den tyska armén angrep fransmännen tillsammans med historiens hittills längsta förberedelse artilleribeskjutning vilket varade läka nio timmar ^[6]! Därefter ryckte tyskarna fram, till inledande gången tillsammans med stöd från eldkastare. Tyskarnas framryckning gick långsamt, dock man lyckades erövra Fort Douaumont, den centrala franska befästningen. Staden Verdun lyckades man dock ej inta.

Tyskarna ägde uppfattningen för att fransmännens stridsvilja avtagit samt för att deras moral sjunka, därför dem tänkte för att intagandet från en starkt fäste skulle innebära för att läka detta franska försvaret skulle falla ihop. dem valde för att angripa den stärka staden Verdun såsom plats omringad från enstaka ”fortcirkel”, detta önskar yttra fort liksom nedsänkt runt staden inom ett cirkel. Verdun ägde sedan 1600-talet varit ett tecken ovan detta franska försvaret.

Den 21 månad började den tyska offensiven tillsammans med en ny tillväxt ifrån ett från Krupps 380 mm fartygskanoner vilket träffade katedralen inom Verdun vid nära 32 km försvunnen. Slaget sattes igång samt staden Verdun bombarderades, detta fick dem kraftigt decimerade franska styrkorna för att försöka flyga eller fly undan undan dem tyska granaterna.^[7] Slaget verkade tappat bort eller missat på grund av fransmännen, dock förstärkningar anlände samt fransmännen började sätta upp nya försvarslinjer, varpå detta tyska anfallet mattades. Tyskarna ägde tidigare fraktat dit luftfarkost, samt för tillfället började enstaka luftstrid såsom pågick beneath enstaka utdragen period. Nere vid marken således fortsatte striden tillsammans med allt högre tempo. Tyskarna ryckte ännu fram samt deras kanoner krossade stärka kullar samt kulsprutenästen. dem franska trupperna kämpade hårdnackat samt gjorde lokala motanfall mitt inom enstaka pågående artilleribeskjutning. Fransmännen kunde ej hålla tillbaka dem tyska trupperna mer än några enstaka timmar. Detta ledde den 25 månad mot för att tyskarna nådde Douaumont, detta största från dem yttre forten kring Verdun.^[7][a]

Man är kapabel summera detta liksom hände beneath dem nästa månaderna tillsammans för att en antal byar samt befästningar bytte ägare närmare 20 gånger; egentligen hände inget från större vikt. Efter månader från fruktlösa anfall ifrån båda sidor, därför lyckades dem franska trupperna mot slut driva igen tyskarna mot dem positioner dem haft innan attacken.

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]

Motoffensiv

[redigera | redigera wikitext]

Försvaret från Verdun anförtroddes åt general Philippe Pétain (senare hög officer samt krigshjälte, dock såsom slutade sina dagar såsom enstaka livstidsfånge, dömd på grund av landsförräderi beneath andra världskriget) såsom skickligt organiserade en tidigare försummat försvar. beneath perioden slutet från juni mot enstaka bit in inom juli fanns situationen ur franskt perspektiv många väsentlig. Bland annat efter enstaka attack tillsammans omvandlad till gas fosfor den 21/6 höll detta franska försvaret vid för att kollapsa. Utan Pétains förebyggande åtgärder ägde därför troligtvis även skett. dock detta ursprungliga tyska målet, för att Frankrikes arméer skulle förblöda övergick delvis inom tysk stolthet ovan dem egentligen blygsamma erövringarna (huvudsakligen fortet Douamont) samt då britterna den 24 juni beneath general Henry Rawlinson inledde slaget nära Somme, liksom totalt slukade än fler offer än vad Verdun kom för att utföra, sålunda lättade trycket mot både dem inre forten samt staden Verdun. Tyskland fick ifrån samt tillsammans den 11 juli åter vandra vid defensiven. samt många sakta (som vanligt vid Västfronten) återerövrade land i västeuropa den terräng tyskarna erövrat. inom augusti stod detta uppenbart för att Falkenhayns krigsplan ej fungerat samt han ersattes från fältmarskalk Paul von Hindenburg. Fort Douamont återerövrades den 24 oktober. Slaget, likt definitivt anses avslutat den 15 månad, blev ej den succé Falkenhayn hoppats vid. vid fransk blad utropades Pétain liksom "segraren nära Verdun".

Resultat

[redigera | redigera wikitext]

Termen "oavgjort" passar troligtvis bäst in vid slagets utfall. land i västeuropa återerövrade den mark liksom egentligen bara skulle fungera liksom lockbete. detta kostade land i västeuropa 377 231 döda, skadade samt saknade, medan dem tyska förlusterna slutade något lägre, 337 000 man.^[8] Samtidigt fanns förlusterna inom slaget nära Somme (som ofta anses likt den maximalt meningslösa människoslakten från varenda beneath all världskriget) 419 000 britter samt 200 000 fransmän mot 650 000 tyskar.^[9]

Sammantaget vid Västfronten tid 1916 förlorade Ententen 1.119.000 man samt Tyskland 1.084.000 man. samt fronten förblev inom princip oförändrad. Dessa uppgifter besvarar troligen frågan "Vem vann?" förbättrad än något annat svar.

Enligt uppskattningar avfyrades ungefär 23 miljoner^[8] granater nära slaget nära Verdun, från vilka stora mängder kvar ligger kvar odetonerade inom marken.^[10] Bara inom Belgien äger 400 minröjare dödats alternativt skadats nära röjning efter krigets slut.^[10] beneath slaget förstördes nio byar såsom inte någonsin återuppbyggdes. ett massiv yta existerar sålunda giftig samt farlig vid bas från kvantiteten blindgångare för att området besitter angivits såsom zone rouge. Platsen äger inte någonsin blivit minröjd. Bredvid slagfältet står idag en ossuarium innehållande skeletten ifrån dem 130 000 kroppar man ej lyckades känna igen efter slaget.^[8]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Sumner Ian., Martin William., red (2009). Verdun 1916: den mänskliga köttkvarnen. dem stora slagen ; 2. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bokhus. Libris11787653. ISBN 9789185789412 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]