Ledarskap skolkultur och skolans uppdrag

Uttrycket äger ingen entydig definition samt detta förmå därför artikel förnuftigt för att orientera sig inom hur detta förstås samt används inom olika sammanhang.

I den på denna plats artikeln uppmärksammas för att föreställningar angående en pedagogiskt ledarskap ej existerar något nytt, utan äger funnits beneath detta senaste århundrandet, hur detta kopplats mot den politiska styrningen från lärcentrum samt konsekvenserna från detta, samt hur man inom svensk undersökning tagit sin an samt definierat begreppet.

Pedagogiskt ledarskap – samtida uppgift tillsammans historia

Att förstå skolans ledarskap inom begrepp från pedagogiskt ledarskap existerar ej nytt (Leo, 2013; Johansson, 2015; Svedberg, 2016). Idéer angående ”pedagogiskt ledarskap” besitter funnits länge, dock detta fanns beneath 1900-talet vilket idéerna konkretiserades inom formella texter. Beskrivningar från ”pedagogiskt ledarskap” besitter funnits tillsammans med inom dem stora skolutredningarna liksom genomfördes vid 1940-talet, inom samband tillsammans med grundskolereformen 1962, SIA-utredningen vid 1970-talet, decentraliseringen vid 1990-talet. dem fanns även inom managementreformerna vilket följde inom spåret från mål- samt resultatstyrning tillsammans med detta alltmer ökade intresset från för att påverka skolans resultatutveckling. tillsammans med styrsystemets förändringar samt en ökat fokus vid påverkan besitter rektors position, roll samt ansvar kommit allt mer inom fokus.

Vad existerar detta då vilket förändrats samt bestått ovan tid? Redan inom 1946 års Skolkommission identifierades för att rektors viktigaste arbetsuppgift borde existera för att leda detta pedagogiska arbetet (Svedberg, 2016; Johansson, 2015). Detta existerar något likt återkommer ovan tidsperiod, liksom även för att detta ledarskap möter utmaningar inom åtminstone numeriskt värde avseenden – inom relation mot lärares frihet (och eventuella oantastbarhet) samt inom relation mot skolledarens övriga sysslor, ofta uttryckt liksom administration.

Bestående existerar för att inom styrdokument ifall skolan äger rektors ansvar till pedagogiska frågeställningar aktualiserats inom större alternativt mindre utsträckning sedan mitten från 1900-talet. inom solens tid används begreppet pedagogiskt ledarskap från både Skolverket samt Skolinspektionen liksom nyckelbegrepp till både rektorer samt förskolechefer. detta existerar viktigt för att hålla isär styrdokumentens, utredningars samt myndigheters definitioner, ifrån forskningsdefinitioner.

Pedagogiskt ledarskap – enstaka styrningsfråga?

Rektors ställning äger stärkts genom 2010 års skollag likt träffar fast för att detta pedagogiska arbetet nära ett skolenhet/förskoleenhet bör ledas samt samordnas från enstaka rektor/förskolechef (9 §). inom dem olika läroplanerna framhävas även rektors/förskolechefs ansvar likt pedagogisk ledare, liksom bland annat innebär för att titta mot för att verksamheten bedrivs inom enlighet tillsammans med målen samt för att resultat/verksamhet följs upp. Skolinspektionen besitter tillsammans denna utgångspunkt bedrivit kvalitetsgranskning från rektors ledarskap (Skolinspektionen 2010; 2012) samt definierar på grund av sina syften begreppet pedagogiskt ledarskap vid nästa sätt:

Pedagogiskt ledarskap existerar allt liksom handlar angående för att tolka målen samt förklara aktiviteter på grund av enstaka god måluppfyllelse inom relation mot dem nationella målen inom skolan samt till för att utveckla skolans påverkan således för att varenda student når sålunda långt såsom möjligt inom sitt utbildning samt sin tillväxt. detta betyder för att skolchef måste äga förståelse ifall samt kompetens på grund av för att tolka uppdraget, omsätta detta inom utbildning, leda samt styra lärprocesser, samt producera medvetande hos medarbetare till samband mellan bidrag samt effekt. (Skolinspektionen, 2012:1, s 6, vår kursivering)

Här får detta pedagogiska ledarskapet enstaka innebörd liksom leder tankarna mot rektors ansvar på grund av ansvar till tillväxt samt systematiskt kvalitetsarbete. (Skolinspektionen, 2017a) eftersom Skolinspektionen granskar skolledares jobb påverkar myndigheten därmed även hur detta pedagogiska ledarskapet uppfattas från rektorer samt förskolechefer.

Frågan existerar hur forskarsamhällets medvetande från pedagogiskt ledarskap ser ut.

Svensk undersökning ifall pedagogiskt ledarskap

Medan vissa vetenskapsman betonar för att pedagogiskt ledarskap existerar en ”begrepp likt åldrats tillsammans med värdighet” (Svedberg, 2016), betonar andra för att detta rör sig ifall en svårfångat term (Nestor 1993), alternativt en term såsom kommit ”till vägs ände” (Berg, 2015). detta verkar artikel en term såsom både består samt förändras (Skott & Nihlfors, 2015). numeriskt värde centrala aspekter från pedagogiskt ledarskap handlar ifall för att detta förmå röra sig angående en direkt alternativt omväg ledarskap samt angående detta existerar kopplat mot enstaka alternativt flera koordinerade ledare.

I undersökning används ibland direkt samt indirekt pedagogiskt ledarskap på grund av för att utföra skillnad vid hur rektor vid olika sätt är kapabel producera förutsättningar till samt engagemang på grund av detta såsom kallas skolans kärnprocesser, detta önskar yttra barns samt ungdomars utbildning samt tillväxt (Törnsén, 2009). till för att förstå vad arbetet likt lärorik chef konkret kunna innebära, utifrån enstaka sådan utgångspunkt, äger detta även konstruerats modeller (Törnsén & Ärlestig, 2014).

Med detta direkta pedagogiska ledarskapet menar man ofta en ledarskap nära klassrummen samt undervisningen, medan detta indirekta ledarskapet mer beskrivs vilket för att rektor bör producera förutsättningar till den pedagogiska verksamheten. detta är kapabel då handla ifall för att producera ett organisation var detta finns tillfälle till pedagog för att tänka ovan den pedagogiska verksamheten alternativt för att lösgöra sig ifrån administrativa sysslor på grund av för att ägna sig åt utbildning inom samt ifall verksamheten (Scherp & Scherp, 2007). andra vetenskapsman besitter betonat hur lärares kollegiala alternativt kollektiva utbildning existerar viktigt till skolans ledarskap (Granberg & Ohlsson, 2016).

Det besitter även blivit allt vanligare för att förklara ledarskap likt ett funktion snarare än ett roll alternativt individ, vilket inom sin tur öppnat upp till problem att diskutera ifall rektors ledarskap bör utföras från enstaka individ alternativt ifall detta förmå delas från fler (Alvunger, 2015; Wilhelmsson & Döös, 2012). Delat ledarskap besitter kommit för att bli ett kontroversiell fråga idag då skollagen anger för att detta bör finnas enstaka skolchef vid enstaka utbildning, samtidigt liksom vetenskapsman betonar värdet från delat ledarskap inom komplexa organisationer. detta äger även uppmärksammats för att detta pedagogiska ledarskapet är kapabel ges olika förutsättningar samt innebörd beroende vid olika huvudmannasammanhang (Jarl, 2013).

Pedagogiskt ledarskap – kritiska röster

Kritik mot vad såsom läggs in inom begreppet pedagogiskt ledarskap äger framförts från såväl praktiskt verksamma (som lärare), från Skolinspektionen samt från vetenskapsman. dem praktiskt verksamma riktar då blicken mot rektors faktiska ledarskap. Även Skolinspektionen samt offentliga utredningar äger problematiserat begreppet utifrån dem verksammas perspektiv. inom dem enkäter såsom Skolinspektionen utfört framkommer för att detta finns stora skillnader mellan hur lärares ser vid skolledarnas pedagogiska sysselsättning. dem pedagog likt anser för att skolchef tar en stort ansvar upplever oftare för att dem själva äger förutsättningar för att hjälpa eleverna. (Skolinspektionen, 2017b).

Från forskningshåll äger Olof Johansson (2015) synliggjort för att detta finns olika uppfattningar ifall pedagogiskt ledarskap bland skolans yrkesverksamma. han menar för att svensk lärcentrum samt kurs skulle må utmärkt från mer stabila samt tydliga innebörder från begreppet. andra vetenskapsman äger fäst mindre uppmärksamhet nära uppfattningar bland yrkesverksamma. dem äger snarare fokuserat för att begreppet skulle behöva fånga den ökade komplexitet likt skolledarskap äger för att hantera idag.

Här refereras ofta mot ledarskaps- samt organisationsforskning utanför skolledarforskning, tillsammans hänvisning mot för att man var skulle behärska hitta svar vid frågeställningar kopplade mot skolledarskapets utmaningar samt komplexitet (Berg, 2015; Blossing, 2011). Vissa vetenskapsman menar för att detta pedagogiska ledarskapet är kapabel skiljas ifrån administrativa samt organisatoriska fakta samt för att fakta är kapabel delas mellan olika personer (Löwstedt, 2015). andra betonar för att pedagogiskt ledarskap väsentligen handlar angående för att äga fokus vid utbildning från upphöjd standard (Håkansson & Sundberg, 2016).

Det är kapabel avslutningsvis konstateras för att detta pedagogiska ledarskapet äger enstaka utdragen bakgrund inom land. detta existerar ej en neutralt term oberoende från dem vilket använder detta. detta lever tillsammans med inom politiska förskjutningar ovan tidsperiod, tillsammans med olika styrningsideal, liksom även tillsammans med undersökning samt levd skolverksamhet. Dess innebörd påverkas från olika idéer ifall skolans syften samt funktion inom samhället. Politiker samt myndigheter, rektor, pedagog samt vetenskapsman existerar samtliga tillsammans samt tolkar samt formar dess innehåll. Den såsom önskar sätta sig in inom vad en pedagogiskt ledarskap förmå existera fullfölja därför förnuftigt inom för att orientera sig inom olika föreställningar, samt för att existera uppmärksam vid vem liksom använder begreppet samt utifrån vilka syften.

Text: trogen kvinna ny tillväxt samt Anita Nordzell

Källor:

Towards new forms of educational leadership?

Pedagogiskt ledarskap nära vägs ände…? Länk mot ytterligare webbplats.

Blossing, Ulf (2011). förmå rektorer omsätta en pedagogiskt ledarskap? inom Ulf Blossing (red) Skolledaren inom fokus – kunskaper, värden samt verktyg. S 175-191. Lund: Studentlitteratur.

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2016). Utmärkt skolutveckling: undersökning ifall skolförbättring samt måluppfyllelse. Stockholm: Natur & tradition Akademisk.

Om rektors pedagogiska ledarskap inom ljuset från skolans managementreformer. Länk mot ytterligare webbplats.

Huvudmännens, rektorernas samt lärarnas uppfattningar angående pedagogiskt ledarskap. SOU 2015:22. Länk mot ytterligare webbplats.

Leo, Ulf (2013). Rektors pedagogiska ledarskap. ett kunskapsöversikt. sammanslutning av kommuner Skåne.

Debattartikel: Synen vid rektors roll bör förändras. Länk mot ytterligare webbplats.

Nestor, Bo. (1993). Pedagogiskt ledarskap samt lärorik ledning – numeriskt värde svårfångade term. inom Bert Stålhammar (red.) Skolledare inom enstaka föränderlig omvärld, s 146-189. Göteborg: Förlagshuset Gothia.

Granberg, Otto & Ohlsson, Jon (2016). Kollektivt utbildning – inom arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.

Lärande samt skolutveckling. Ledarskap till demokrati samt meningsskapande. Länk mot ytterligare webbplats.

Rektors ledarskap. enstaka bedömning från hur skolchef leder skolans jobb mot ökad måluppfyllelse. Länk mot ytterligare webbplats.

Skolinspektionens bedömning Rektors ledarskap – tillsammans ansvar på grund av den pedagogiska verksamheten.

Rektors ledarskap – detta granskar oss. därför undersöka Skolinspektionen rektors ledarskap. Länk mot ytterligare webbplats.

Skollagen 2010:800.

Educational Leadership inom Transition. Länk mot ytterligare webbplats.

Svedberg, Lars (2016). Pedagogiskt ledarskap samt lärorik ledning. Lund: Studentlitteratur. Kap 3, för att definiera pedagogiskt ledarskap, s. 45-55 (10 s.)

Törnsén, Monika (2009). Successful principal leadership: prerequisites, processes and outcomes. Diss.) Umeå : Umeå högskola, 2009

Törnsén, Monika & Ärlestig, Helene (2014). Pedagogiskt ledarskap, syfte, process samt påverkan. I: Jonas Höög & Olof Johansson (red.). Framgångsrika skolor – mer ifall struktur, traditioner samt ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Kap 4 s. 77-99

Kollektiva former från ledarskap inom utbildningsinstitution samt förskola: inom spåren från nya skollagen. Länk mot ytterligare webbplats.