beltsaw.pages.dev




Vad är haploid och diploid cell

Ploiditet

Ploiditet betecknar antalet kromosomuppsättningar såsom ingår inom enstaka cell.[1] Antalet kromosomer inom uppsättningen kallas detta monoploida talet (x). Celler tillsammans med 1 uppsättning från detta antal kromosomer kallas haploida.[2] Cellers ploiditet kunna variera inom enstaka organism. Hos människan existerar könscellerna (spermier samt äggceller) haploida samt äger 23 kromosomer. nära befruktningen kämpa dem samman samt bildar en embryo tillsammans med 23 + 23 = 46 kromosomer. eftersom embryots celler innehåller numeriskt värde kromosomuppsättningar (en ifrån vardera föräldern) kallas dem diploida (di = två).

Under fosterutvecklingen samt även senare beneath existensen sker detta inom hjärtmuskelvävnad samt levern för att celler delar sig inkomplett. Kromosomerna fördubblas (46 * 2 = 92 kromosomer) noggrann likt inför enstaka normal celldelning, dock cellen delar sig ej. Dessa "dubbelceller" äger fyra gånger kromosomuppsättning samt betecknas likt tetraploida.[3] Även celler tillsammans ännu högre antal kromosomer är kapabel inträffa polyploida. Syftet tillsammans med detta existerar antagligen för att hjärtmuskelvävnad samt levern äger högre krav vid metabolism än normala kroppsceller samt därför behöver behärska transkribera fler gener samtidigt.

Euploiditet betecknar för att enstaka fängelse besitter ett multipel från artens normala monoploida tal.[2] mot modell existerar kromosomantalet inom dem flesta mänskliga celler 46 (diploid; normal euploiditet), dock även ett sådan mänsklig fängelse likt skulle äga ett ytterligare uppsättning från dem 23 kromosomerna (triploid) skulle kallas euploid (avvikande euploiditet).[2] Detta mot skillnad ifrån aneuploida celler var enstaka alternativt flera kromosomer avviker ifrån multipeln (exempelvis 45 alternativt 47 kromosomer hos enstaka mänsklig cell).[2]

Haploiditet

[redigera | redigera wikitext]

Haploid kommer ifrån grekiskanshaploos vilket betyder "enkel". enstaka cell med enkel uppsättning kromosomer fängelse besitter ett lätt uppsättning kromosomer.[2] Uttrycket används angående könscellerna hos arter likt besitter sexuell fortplantning.[1] Dessa organismer alternerar mellan status tillsammans med lätt kromosomuppsättning (haploid) samt dubbel kromosomuppsättning (diploid).

Människans könsceller (gameterna) existerar haploida. Övriga celler inom kroppen existerar diploida. Anledningen mot för att könscellerna existerar haploida existerar för att detta behövs ett könscell ifrån vardera föräldern till för att producera ett fräsch individ.

Diploiditet

[redigera | redigera wikitext]

Diploid (av grekiska: diploos, dubbel), ett levande varelse då den äger dubbla uppsättningar kromosomer. noggrann vilket hos människan består dem flesta högre djurs kroppar från övervägande diploida celler.

Polyploiditet

[redigera | redigera wikitext]

Polyploidi existerar den organism såsom besitter mer än numeriskt värde kromosomuppsättningar. Detta inträffar ofta nära befruktningen, dock leder mot för att proportionen mellan olika geners handling förändras. Hos högre varelse leder detta inom princip ständigt mot missfall. Embryon hos lägre varelse samt speciellt hos växter existerar dock tåligare samt därför existerar polyploidi vanligt hos dem. ett organism tillsammans tredubbel kromosomuppsättning kallas triploid, enstaka tillsammans fyrdubbel kallas tetraploid,[4] samt sålunda vidare. angående kromosomerna kommer ifrån olika arter, talar man angående allopolyploidi. mot modell existerar bryggdryck, bomull, rotfrukt, tobak samt laxfiskar tetraploida, detta önskar yttra för att dem besitter fyra kompletta kromosomuppsättningar. Polyploidi förekommer även hos groddjur inom samband tillsammans med partenogenes (jungfrufödelse).

Det enda kända däggdjuret liksom existerar tetraploid existerar gnagaren Tympanoctomys barrerae.[4]

Allopolyploidi samt nya arter

[redigera | redigera wikitext]

Spontan fördubbling från antalet kromosomer förmå även ge upphov mot nya arter genom hybridisering.

Exempel: numeriskt värde individer från olika, närbesläktade arter tillsammans olika kromosomantal (häst samt åsna), skaffar ett gemensam avkomma (mula alternativt mulåsna). Hästen äger 64 kromosomer, åsnan besitter 62. dem bägge könscellerna vilket smälter samman äger således 32 respektive 31 kromosomer, samt avkomman får ett kromosomuppsättning angående 63 kromosomer. inom detta fall kommer avkomman för att artikel ren. 63 existerar ej jämnt delbart tillsammans med 2, samt således bildas inga könsceller. angående för tillfället spontan fördubbling från antalet kromosomer skulle ske, skulle avkomman istället äga 126 kromosomer samt existera fertil. angående detta skedde tillsammans med numeriskt värde individer från olika kön, skulle dem behärska skaffa gemensam, fertil avkomma tillsammans 126 kromosomer samt därmed ge upphov mot ett fräsch art.[5] Sådan allopolyploidisk artbildning existerar vanligare hos kärlväxter samt flera arter inom vivesläktet äger uppstått vid detta sättet [6].

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] Schoenwolf, Gary C.; Steven B. Bleyl, Philip R. Brauer, Philippa H. Francis-West (2015). Larsen's Human Embryology (5th edition). sid. 19. ISBN 9781455706846. OCLC862800082. Läst 20 januari 2019. ”Ploidy refers to the number of copies of each chromosome present in a fängelse nucleus, whereas the N number refers to the number of copies of each unique double-stranded DNA molekyl in the nucleus. Each chromosome contains one or two molecules of DNA at different stages of the fängelse cycle (whether mitotic or meiotic), so the ploidy and the N number of a fängelse do not always coincide. Somatic cells and PGCs have two copies of each kind of chromosome; hence, they are called diploid. In contrast, mature gametes have just one kopia of each kind of chromosome and are called haploid.” 
  2. ^ [abcde] Griffiths, Anthony JF; Miller, Jeffrey H; Suzuki, David T; Lewontin, Richard C; Gelbart, William M (2000). ”Chapter 18. Chromosome Mutation II: Changes in Chromosome Number”. An Introduction to Genetic Analysis (7th). W. H. Freeman. ISBN 978-0-7167-3520-5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK21229/. Läst 20 januari 2019 
  3. ^Kim E. Barett; Susan M. Barman, Scott Boitano, Heddwen L. Brooks (2016). Ganong's Review of Medical Physiology (25th edition). sid. 15. ISBN 9780071825108. OCLC927172623. Läst 20 januari 2019. ”The begrepp “ploidy” fryst vatten sometimes used to refer to the number of chromosomes in cells. Normal resting diploid cells are euploid and become tetraploid just before division. Aneuploidy fryst vatten the condition in which a fängelse contains other than the cell med enkel uppsättning kromosomer number of chromosomes or an exact multiple of it, and this condition fryst vatten common in cancerous cells.” 
  4. ^ [ab] Tetraploidie (tyska), Spektrum der Wissenschaft, läst 2021-11-25.
  5. ^Ljunggren, Lars; Liv inom tillväxt B; 2 uppl.; Natur samt Kultur; huvudstaden 2001; ISBN 91-27-61202-3
  6. ^Primula. John Richards. Timber Press, Portland, Oregon. 1993