Vilka tjänade mest på franska revolutionen
Videopresentation sektion 1:
Ladda ner powerpointen här
Del 2:
Ladda ner powerpointen här
Under 1780-talet spred sig den revolutionära yran mot Europa. Revolutioner utbröt vid flera håll, bland annat inom Polen samt Nederländerna. dock den maximalt kända samt inflytelserika blev revolutionen inom land i västeuropa 1789.
Stormningen från Bastiljen, 14 juli 1789
Varför blev detta revolution inom Frankrike?
detta fanns en antal bakomliggande faktorer såsom möjliggjorde ett revolution inom land i västeuropa. till detta inledande fanns landet en envälde, var kungen (vid denna tidsperiod Ludvig XVI) styrde utan för att behöva rådfråga någon. detta fanns ett riksdag, dock den ägde ej sammankallats sedan kalenderår 1614. Viktiga grupper inom samhället, likt adeln samt borgarna, ville gärna äga mer politiskt inflytande.
Enväldet tillsammans dess starka centralmakt blev väldigt beroende från den enskilda kungens temperament. detta visade sig för att Ludvig XVI plats enstaka ganska svag samt obeslutsam monark vilket fattade ett sektion dåliga beslut. detta kurera förvärrades från för att hans fru, Marie Antoinette, förde en skandalomsusat lyxliv såsom retade upp detta franska folket.
Marie Antoinette
Frankrike plats ännu en ståndssamhälle, var adel samt präster ägde medfödda privilegier såsom t ex skattefrihet. detta ”tredje ståndet” bestod från både borgare samt bönder, samt den belästa, rika samt ambitiösa borgarklassen ville ett fåtal mer påverkan inom samhället (och ville helst ej klumpas ihop tillsammans bönderna). Borgarna inspirerades från Upplysningsidéerna.
Ytterligare enstaka betydelsefull bakomliggande faktor fanns för att andra revolutioner ägde skett. dem franska borgarna kunde peka vid både England samt Nederländerna såsom grannstater var borgarna ägde mer påverkan, samt USA:s framgångsrika självständighetskrig gjorde frågan ännu mer aktuell.
I själva verket fanns USA:s frihetskrig även enstaka betydelsefull direkt faktor mot för att revolution utbröt även inom land i västeuropa. land i västeuropa ingrep inom kriget emot Storbritannien, samt bidrog därmed mot för att säkra USA:s självständighet, dock led svåra militära förluster såsom kostade många för att ersätta. Dessutom kom den franska expeditionsstyrkan inom USA tillbaka efter kriget samt kunde informera till samtliga angående amerikanarnas frihetskamp.
Detta betydde för att Frankrikes statskassa fanns tom vid 1780-talet, samt inom slutet från årtiondet kom några dåliga kalenderår då skördarna slog fel. tillsammans med missväxten hotades landet från grundlig svält, samt matpriserna inom städerna sköt inom höjden. eftersom statskassan fanns tom kunde kungen ej skjuta mot egna valuta, samt staten fanns redan belånad mot sin att vara berusad eller övermättad kreditgräns. detta enda vilket återstod plats för att öka beskattningen på grund av för att erhålla in valuta såsom kunde användas till för att importera föda ifrån andra länder.
Den nya beskattningen kunde dock knappast läggas vid människor inom stort: dem fanns redan utarmade från missväxten, sålunda ökad beskattning vid dem skulle bara förvärra läget på grund av dem utan för att ge staten mer valuta. Enda lösningen fanns för att lägga ett extraskatt vid frälsestånden, alltså adel samt präster. Detta bröt dock mot deras urgamla rättigheter, samt kunde ärför ej göras utan för att sammankalla riksdagen.
Revolutionens inledande skede
då kungen inom desperation sammankallade ståndsriksdagen på grund av inledande gången sedan 1614 kollapsade hans enväldiga inflytande. Sammankallandet signalerade för att kungen plats oförmögen för att styra landet vid personlig grabb. dock hur skulle landet styras?
Den riksdag liksom samlades sommaren 1789 skulle egentligen diskutera kungens nya skatteförslag, dock började istället diskutera hur landet skulle styras. Representanterna till tredjeplats ståndet, tillsammans tillsammans med en antal ledamöter på grund av dem numeriskt värde andra stånden, vägrade acceptera den gammal ståndsriksdagen samt bildade istället enstaka personlig samling, nationalförsamlingen, var varenda ledamot ägde ett röst. Kungen reagerade många negativt vid detta samt upplöste nationalförsamlingen tillsammans arméns hjälp.
Händelseförloppet utvecklades idag bortom all övervakning. Rykten ifall nationalförsamlingens upplösning spreds ovan landet, samt vid ruralt område började desperata bönder för att utföra uppror. Ännu värre plats detta inom städerna, var radikala lärda, ”sansculotter” uppmanade stadsborna för att revoltera mot kungen samt kräva för att nationalförsamlingen återinsattes. detta kurera kulminerade inom för att Paris befolkning revolterade samt grep makten inom sin personlig ort. Den kungliga fästningen Bastiljen erövrades samt dess garnison dödades från den uppretade folkmassan.
Kungen skickade för tillfället militära styrkor till för att kväsa upproret inom Paris, dock för tillfället började även armén bli opålitlig. Upplysningsidéer samt missnöje ägde spritt sig även bland soldaterna, samt flera från dem fanns ej längre beredda för att skjuta vid sina landsmän. då armén tvekade vacklade kungens beslutsamhet, samt han gav efter på grund av Parisupprorets krav.
I samt tillsammans med detta gav kungen definitivt upp maktkampen. Nationalförsamlingen återinsattes samt skapade enstaka fräsch konstitution till land i västeuropa. Kungamakten behölls, dock begränsades i enlighet med team. Konstitutionen inspirerades från den amerikanska, samt byggde även vid en accepterande från människors universella fri- samt rättigheter.
Revolutionens andra skede
inom samt tillsammans 1789 års händelser ägde land i västeuropa förvandlats ifrån en kungligt envälde mot enstaka konstitutionell monarki (som England). dock den ekonomiska krisen ägde ej lösts från detta. Hungersnöden fortsatte, samt nationalförsamlingen ägde svårt för att ett fåtal slut vid upproren vid ruralt område. enstaka hel sektion från vreden kunde kvar rikta sig mot kungen. Hösten 1789 marscherade Paris kvinnor mot Versailles på grund av för att kräva för att kungen gjorde något åt dem höga matpriserna. detta därför kallade ”Kvinnotåget” mot Versailles slutade tillsammans med för att kvinnorna stormade detta kungliga palatset samt tog kungafamiljen mot fånga. Hädanefter satt kungafamiljen inom husarrest inom Paris.
Kvinnotåget mot Versailles (http://en.wikipedia.org/wiki/French_Revolution)
Kungen slutade dock ej för att hoppas vid för att återta sin förlorade inflytande. denne försökte ett fåtal Europas stormakter för att utföra något åt revolutionen. mot ett start hände dock ingenting, eftersom dem övriga staterna plats skadeglada ovan för att titta land i västeuropa upptar plats tillsammans sina inre bekymmer. dock då dem franska revolutionärerna började prata ifall för att sprida revolutionens idéer ovan kurera Europa, började dem andra kungahusen bli oroliga. Ludvigs fru Marie Antoinette plats ifrån Österrike, samt Habsburgarna blev snart övertygade angående för att dem måste ta mot vapen mot revolutionärerna. 1792 utbröt konflikt mellan å en sidan land i västeuropa, å andra sidan Österrike samt Preussen.
Inledningsvis gick kriget många uselt till land i västeuropa. Detta berodde vid för att dem militära befälhavarna oftast plats adelsmän, samt dessa ägde flytt landet då revolutionen inträffade. Utan erfaret ledarskap led dem franska arméerna stora nederlag, samt fientligt inställda arméer invaderade landet.
Denna kris ledde mot extraordinära åtgärder till för att skydda revolutionen. Kungen avsattes samt avrättades, samt land i västeuropa blev republik. till för att behärska fatta snabba beslut bildades ett speciell verkställande institution, välfärdsutskottet, beneath ledning från den radikala politikern Maximilien dem Robespierre. Välfärdsutskottet (i klartext Robespierre själv) fick autokratisk inflytande för att genomdriva dem reformer likt behövdes till för att rädda landet.
Maximilien dem Robespierre
Skräckväldet
Robespierre genomförde flera viktiga reformer till för att göra stabil landet. på grund av för att stoppa fiendens arméer förklarade han för att varenda medborgare måste ta mot vapen. Därmed infördes allmän värnplikt. Istället på grund av för att lita mot professionella arméer använde sig land i västeuropa från medborgarsoldater. detta gjorde för att deras arméer blev många större än motståndarnas. Dessutom motiverades dem franska soldaterna ej bara från sin ersättning, utan från för att skydda dem rättigheter vilket konstitutionen givit dem. dem franska värnpliktsarméerna vände vid krigslyckan samt drev åter fienden.
Robespierre ägde lyckats besegra revolutionens yttre fiender, dock dem inre återstod. han försökte krossa allt inre motstånd genom numeriskt värde olika reformer. på grund av detta inledande genomdrev han enstaka centralstyrd vetenskapen om resurserhandel och finans. Regeringen började reglera olika varors kostnader. Framför allt sattes ett maxkostnad på grund av vilket bakverk fick kosta inom städerna. Detta innebar för att stadsbefolkningen återigen fick råd för att köpa ordentligt tillsammans föda. Bönderna vid ruralt område ville förstås ej sälja sin föda mot underpriser, dock då skickade regeringen militära styrkor vilket tvångskonfiskerade maten.
Den andra reformen plats införandet från ett hemlig polis såsom skulle spåra upp samt eliminera revolutionens fiender. ifrån start riktade dessa in sig vid människor såsom ville återskapa detta gamla kungliga enväldet, dock tillsammans tiden blev Robespierre allt mer paranoid samt började rikta den hemliga polisen mot varenda sina motståndare. Resultatet blev den stora terrorn, alternativt skräckväldet. Ungefär 40 000 människor avrättades vid Robespierres beställning innan människor tröttnade. 1794 störtades Robespierre samt avrättades inom sin tur.
Brittisk antirevolutionär propaganda lyfte fram skräckväldets avrättningsverktyg, giljotinen (http://en.wikipedia.org/wiki/French_Revolution)
Efter Robespierres död hejdades hans mer radikala åtgärder, såsom insättning från allmän samt lika rösträtt till samtliga män, samt 1789 års idéer lyftes fram vid nytt. Den franska nationalförsamlingens politik började idag alltmer domineras från olika partier, liksom stred ifall för att äga maximalt påverkan. Samtidigt fortsatte krigen mot Österrike samt Preussen, för tillfället tillsammans med franska motoffensiver likt avsåg för att sprida revolutionen tillsammans med vapenmakt. flera inom land i västeuropa tröttnade vid instabiliteten samt började titta sig ifall efter ett kraftfull man likt skulle behärska styra riket tillsammans fast grabb. mot slut steg ett sådan man fram: Napoleon Bonaparte.
Konsekvenser från franska revolutionen
Följderna från franska revolutionen plats flera. Tydligast fanns för att ståndssamhället avskaffades samt ersattes från en klassamhälle. inom klassamhället får man ej privilegier ifrån födseln, utan tanken existerar för att man bör förtjäna dem.
Den ledande samhällsklassen inom detta efterrevolutionära samhället plats borgarklassen. Därmed blev borgarnas värderingar, likt självständighet, merittänkande samt kapitalism, ledande inom samhället.
Franska revolutionen blev även ytterligare enstaka inom raden från inspirationskällor till framtida revolutionsrörelser. Robespierre samt skräckväldet tillförde ett färsk dimension mot detta. Robespierre blev enstaka förebild på grund av hur långt man kunna artikel redo för att vandra på grund av för att förändra samhället.
Viktiga konsekvenser från franska revolutionen plats även napoleonkrigen samt framväxten från dem moderna ideologierna.
Referenser
En utmärkt kortfattad överblick ovan revolutionens eruption samt förlopp existerar Julian Swann, ”The French Revolution” inom Pamela M Pilbeam (red.), Themes in Modern europeisk History 1780-1830 (Routledge 1995). Michael D. Richards samtalar om franska revolutionens innebörd inom relation mot andra historiska revolutioner inom Revolutions in World History (Routledge 2004). Bailey Stone ger en internationellt kontext mot revolutionen i Reinterpreting the French Revolution. A Global-Historical Perspective (Cambridge university Press 2002)
Den vilket önskar vandra in vid djupet vid diskussionen ifall revolutionens orsaker samt konsekvenser bör studera Theda Skocpols States & Social Revolutions. A Comparative Analysis of France, Russia & China (Cambridge University Press 1979).