Vilken betydelse har djur för oss människor

Detta är enstaka teori såsom handlar angående kroppens fysiologiska, icke viljestyrda reaktioner. begränsad sagt: när man är på enstaka trygg, estetiskt tilltalande samt härlig lokal inom naturen aktiveras lugn-och-rosystemet inom kroppen. oss tänker ej på detta, detta bara händer, nästan direkt. Lika snabbt slår kroppens kamp-, flykt- samt stressystem på när oss får ögonkontakt på enstaka orm, en stup alternativt något annat vilket skrämmer oss.

Det är vilket ifall kroppen besitter enstaka omedveten larmknapp, samt ett omedveten faran-överknapp. Funktionerna finns där för för att dem hjälpt oss för att överleva genom tiderna samt dem fungerar ännu, menar miljöpsykologen bekräftelse Ulrich, vars banbrytande undersökning ligger mot bas för teorin.

Ulrich R. (1983) Aestetic and affective response to natural environment. Human Behavior & Environment: Advances in Theory and Research.

Ulrich, R. et al (1991). Stress recovery during exposure to natural and urban environment. Journal of environmental psychology, Vol. 11, s. 201-230.

Denna teori skapades utifrån miljöpsykologerna Rachel samt Stephen Kaplans undersökning samt baseras på hjärnans kognitiva funktioner, närmare bestämt dess sätt för att reagera på dem upplevelse vilket oss möter inom omvärlden.

När paret Kaplan bör förklara varför oss mår så utmärkt inom naturen skiljer dem på två olika sorters fokus: den riktade respektive den spontana uppmärksamheten (även kallad fascination). När den riktade uppmärksamheten är påkopplad går hjärnan på högvarv, bland annat för för att välja försvunnen samt skärma från dem upplevelse oss ej behöver (exempelvis inom enstaka stadsmiljö alternativt på jobbet). detta är stressande samt tröttande. När oss vistas inom enstaka naturmiljö tar den spontana uppmärksamheten över. Även då möts oss från upplevelse – liksom fågelsång, skogsdoft, grönska samt så vidare – dock dessa är kravlösa samt tröttar ej ut hjärnan utan ger tvärtom återhämtning.

En verkligt återhämtande naturmiljö bör existera enstaka där man klart märker för att man är på ett ytterligare område än där man blev uttröttad, i enlighet med Kaplans. Den bör också väcka ens nyfikenhet, ge rika tillfällen mot fascination samt tillhandahålla möjligheter mot enstaka sorts aktiviteter likt man uppskattar. Dessutom bör området artikel sammanhållet samt äga enstaka storlek såsom erbjuder olika sorters upplevelser.

Kaplan R. & Kaplan S. (1989). The experience of natur – a psychological perspective. Cambridge University Press.

Kaplan S (1995) The restorative benefits of nature: toward an integrative ramverk. Journal of environmental psychology vol. 15, s 169–182.

Kaplan S. & geolog M.G. (2010). Directed attention as a common resource for executive functioning and self-regulation. Perspectives on Psychological Science.

Människan besitter enstaka nedärvd förmåga för att känna kärlek mot allt levande samt trivas inom naturliga miljöer. detta är därför oss söker oss mot naturen samt reagerar så positivt där. Den hypotesen förmå spåras igen mot antikens Grekland, dock lanserades inom modern period från den amerikanske biologen (och insektsforskaren) Edward O. efternamn. han kallade förmågan för att känna kärlek mot naturen samt dess invånare för biofili samt menade för att den besitter gynnat vår överlevnad genom tiderna.

Wilson, E. O. (1984) Biofilia – the human bond with other species (Harvard University Press)

Människor tilltalas särskilt från öppna landskap tillsammans med närhet mot vätska. Detta är kapabel bero på för att den sortens miljö äger främjat vår arts överlevnad sedan våra förfäder traskade omkring på savannen på den afrikanska kontinenten. När man frågat människor världen över vilken sorts natur dem föredrar är detta ofta just en öppet landskap tillsammans enstaka träd samt utsikt mot dricksvatten såsom beskrivs. Arkeologiska utgrävningar visar också för att detta plats just så våra förfäder förlade sina boplatser.

Orians, G.H. (1986) An ecological and evolutionary approach to landscape aesthetics. Landscape meanings and values s. 3–25 (Allen & Unwin)

Den maximalt gynnsamma miljön för människor tidigt inom vår bakgrund fanns på ett skyddad ställe tillsammans utsikt över detta närmaste området. Där kunde man hålla koll så för att inga jagare alternativt fientligt inställda människor närmade sig samt där plats man skyddad mot väder samt bris. detta fanns Jay Appleton, professor inom geografi, vilket introducerade teorin.

Appleton J (1975) The Experience of Landscape. John Wiley & Sons, London

I denna teori besitter människans uppväxtmiljö huvudrollen. enstaka individ mår bäst där denna känner igen sig från barndomen; inom en landskap tillsammans välbekanta växter samt varelse. detta kunna exempelvis förklara varför somliga känner sig hemma nära havet samt andra inom skogen alternativt bland asfalt samt betong. Teorin skapades från Diane Relf, professor inom trädgårdsodling.

Vi svarar på olika sätt – beroende på sinnesstämning samt tidigare erfarenheter – på sinnesintrycken från den omgivande miljön. en småvatten, ett skogsdunge alternativt ett massiv berg kunna, i enlighet med teorin, äga olika innebörd för ett individ beroende på hur denna mår för tillfället.

Den här teorin förklarar utifrån en psyko-evolutionärt perspektiv varför naturbaserad rehabilitering kunna fungera. Den äger tagits fram från Patrik Grahn, professor inom landskapsarkitektur nära SLU, liksom länge forskat kring rehabiliteringsträdgården inom Alnarp.

Grahn, P. (1991). Om parkers betydelse: parkers möjligheter för att underlätta samt berika föreningsverksamhet samt jobb på daghem, skolor, servicehus samt vårdinstitution. Diss. Alnarp : Sveriges lantbruksuniv.. Alnarp. ISBN: 9157644578

Här går Patrik Grahn vidare samt visar för att människor vilket blivit sjuka från stress besitter stort behov från enstaka stödjande omgivning. detta kunna handla angående olika miljöer samt sociala aktiviteter beroende på fanns man befinner sig inom tillfrisknandet. Grahn betonar också för att en professionellt arbetslag är en viktigt inslag inom den stödjande miljön. detta är teamet likt ser mot för att rehabiliteringen hamnar på rätt nivå.

Grahn, P.; Ivarsson, C.T.; Stigsdotter, U.K.; Bengtsson, I.L. Using affordances as a health-promoting tool in a therapeutic garden. In Innovative Approaches to Researching Landscape and Health. Open Space: People Space 2; Thompson, C.W., Aspinall, P., Bell, S., Eds.; Routledge: London, UK, 2010; pp. 120–159. ISBN 978-0-415-54911-0

Professor Patrik Grahn vilket är huvudkälla mot dem två teorierna ovan besitter också arbetat fram ett teori ifall vilka karaktärer en naturområde behöver äga för för att ge den bästa avkopplingen. detta handlar ifall tillgänglighet, universum, enstaka viss storlek samt vildhet dock också rofylldhet, artrikedom, utrymme för lek samt umgänge samt ett känsla från historisk förankring.

Grahn, P. & Stigsdotter, U.K. (2010). The relation between perceived sensory dimensions of urban green space and stress restoration. Landscape and Urban Planning, 94 (3), 264–275. https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2009.10.012

Jonathan Stoltz, Patrik Grahn (2021) Perceived sensory dimensions: An evidence-based approach to greenspace aesthetics, Urban Forestry & Urban Greening, Volume 59, 2021,126989, https://doi.org/10.1016/j.ufug.2021.126989.

Människan äger enstaka nedärvd förmåga för att känna kärlek mot allt levande samt trivas inom naturliga miljöer. detta är därför oss söker oss mot naturen samt reagerar så positivt där. Den hypotesen förmå spåras åter mot antikens Grekland, dock lanserades inom modern period från den amerikanske biologen (och insektsforskaren) Edward O. efternamn. han kallade förmågan för att känna kärlek mot naturen samt dess invånare för biofili samt menade för att den besitter gynnat vår överlevnad genom tiderna.

Wilson, E. O. (1984) Biofilia – the human bond with other species (Harvard University Press)

Djur är kapabel utgöra en socialt stöd för människor på flera olika sätt. dem finns såsom sällskap, ger respons på olika sätt samt erbjuder känslomässig samt kroppslig närhet. När detta gäller sociala gruppvarelser likt hunddjur samt människa är detta helt enkelt så för att hunden fungerar liksom människans flock samt tvärt om: enstaka individ såsom lever inom enpersonshushåll är kapabel känna sig mindre isolerad tackar vare enstaka lagom kelig innekatt. ungar är kapabel hitta tröst samt stöd hos familjens tamhund när detta är enstaka stökig situation hemma.

Djur förmå också omväg stärka sociala grupp mellan människor. Den likt äger enstaka hunddjur måste gå ut tillsammans den varenda ljus samt besitter då ofta lätt för att få förbindelse tillsammans med andra hundägare alternativt människor vilket tycker ifall hundar. För den såsom besitter enstaka häst gäller identisk sak. detta blir en sätt för att utöka sin flock.

Wood L, Martin K, Christian H, Nathan A, Lauritsen C, Houghton S, et al. (2015) The husdjur Factor - Companion Animals as a Conduit for Getting to Know People, Friendship Formation and Social Support. PLoS ONE 10(4): e0122085. doi:10.1371/journal.pone.0122085

Hilde Hauge, Ingela L. Kvalem, Marie-José Enders-Slegers, Bente Berget & Bjarne O. Braastad (2015) Persistence during Tasks with Horses in Relation to Social Support, General Self-efficacy and Self-esteem in Adolescents, Anthrozoös, 28:2, 333-347, DOI:10.1080/08927936.2015.11435406

Människan besitter en behov från för att knyta an mot andra för skydd samt överlevnad. detta börjar redan när oss föds samt följer oss sedan genom all existensen. nödvändigheten är medfött, menar psykoanalytikern samt psykiatrikern John Bowlby likt skapade teorin.

För personer likt från olika skäl besitter svårt för att knyta an samt känna tillit mot andra människor förmå en sällskapsdjur beläggning ett sektion från detta behov. detta finns många likheter mellan relationen barn–förälder samt människa–hund, menar forskarna. ett tamhund är beroende från sin matte alternativt husse ungefär liksom en små människor från sin förälder. Relationen innebär dessutom ofta för att man både får ge samt ta emot närhet samt säkerhet. Därför är kapabel ett hunddjur alternativt en annat sällskapsdjur i enlighet med forskarna fungera utmärkt inom enstaka terapisituation alternativt tillsammans ett människa liksom känner sig isolerad. (Det är dock viktigt för att man märker för att djuret är bekväm inom situationen).

Men relationen mellan enstaka människa samt en vilt skiljer sig samtidigt från mellanmänskliga förbindelser. oss delar ju ej språk, annat än via rörelser samt beröring. Djuren förmedlar sina känslor via beteendet istället, vilket gör för att dem kunna uppfattas likt mer ärliga.

Bowlby, J. (1969). Attachment and loss, Vol. 1. Attachment. New York, NY: Basic Books.

Bowlby, J.  (1973). Attachment and loss, Vol. 2. Separation: Anxiety and anger. New York, NY: Basic Books.

Bowlby, J. (1977) Making and breaking of affectional obligationer. 1 Etiology and psychopathology in light of attachment theory. British journal of psychiatry 130:.201-210.

Rockett, B. and Carr, S. (2014) Animals and Attachment Theory. gemenskap & Animals 22:415-433