Vad kan utgöra ett policyproblem

Den politiska utvecklingen dem senaste år samt den globala klimatkrisen äger gjort nydanande reflektioner kring demokratins arrangemang samt värde allt mer brådskande. Trots demokratins historiskt stora framgångar talar allt fler indikator på grund av för att demokratin vilket styrelseskick faktiskt står inför enstaka tillbakagång. inom flera etablerade demokratier äger väljarnas missnöje tillsammans politiska partier samt dem demokratiska systemens kraft för att skicka välstånd ökat, samtidigt såsom en antal icke-demokratiska – men materiellt framgångsrika – länder får högre poäng än flera demokratier inom vissa oberoende mätningar från hur nöjda medborgarna existerar tillsammans med styret från sitt land.

Vad gäller väljarnas tillfälle för att påverka beslut växer just idag ifrågasättandet från hur mottagligt detta politiska systemet egentligen existerar på grund av väljarnas åsikter. dem representativa demokratierna verkar inom flera fall oförmögna för att hantera några från dagens maximalt brännande bekymmer, såsom klimatkrisen samt något som ökar i storlek eller antal finansiell samt social ojämlikhet. detta besitter även demonstrerat sig svårt för att säkra enstaka politisk styrning från offentlig aktivitet vilket existerar både produktiv samt tillvaratar centrala demokratiska samt etiska värden. Sammantaget, menar flera, existerar demokratins position liksom ”det bästa styrelseskicket” hotad.

Forskningsresultaten vid detta plats existerar idag svårtolkade samt analyserna behöver fördjupas. IFFS tema Demokratins bekymmer samt möjligheter driver därför forsk­ning ifall faktiska samt tänkbara hot mot demokratin, samt angående hur demokratin förmå utvecklas samt förbättras, både tillsammans med avseende vid inflödes- samt utflödessidan.

Demokratins avgränsningsproblem

IFFS vetenskapsman besitter länge jobbat tillsammans med teoretisk samt tillämpbar tillväxt från några från demokratins klassiska avgränsnings­problem: Vilka bör ett fåtal existera tillsammans med samt fatta vilka beslut? existerar dess domän bara nationalstater alternativt bör den även tillämpas vid övernationella stater alternativt möjligen mot samt tillsammans globalt? Frågan ifall demokratins domän besitter även enstaka koppling mot den pågående klimatkrisen samt frågeställningar inom temat Framtida generationer. detta demokratiska styrelseskicket äger en slags ”nutidsbias” samtidigt likt detta existerar framtida människor såsom kommer för att ett fåtal leva tillsammans konsekvenserna från flera från dem beslut vilket saknas idag. Bör man mot modell inrätta enstaka ombudsman till framtida generationer? Vilket mandat bör då enstaka sådan ombudsman ha?

En ytterligare domän likt är kapabel omfattas från detta demokratiska styret existerar icke-geografiska enheter likt internationella institutioner samt företag. Detta anknyter bland annat mot traditionen tillsammans samarbeten, företag såsom ägs alternativt styrs från dem anställda. Detta existerar vanligt inom flera marknadsekonomier dock äger ej utgjort mer än en blygsamt inslag inom den svenska ekonomin. Medarbetarägda företag skulle behärska motarbeta den ökande ekonomiska ojämlikheten eftersom ett större andel från dem såsom arbetar inom företagen då skulle ett fåtal större sektion från företagens utdelning. inom takt tillsammans med för att allt fler både behöriga samt okvalificerade person som arbetar påverkas från globaliseringen samt automatiseringen inom näringslivet ökar arbetsplatsdemokratins relevans, samt undersökning pekar vid för att då dem anställda får mer kraft, tillit samt effekt ökar såväl den ekonomiska effektiviteten såsom dem anställdas arbetstillfredsställelse.

IFFS demokratiforskning undersöker såväl omfattande ämnen ifall demokratins domäner likt konkreta problem att diskutera angående hur idén angående detta demokratiskt styrda företaget förmå utvecklas.

Politiska samt ekonomiska eliter

Nästintill varenda samhällen besitter eliter, detta önskar yttra små grupper liksom bestämmer oproportionerligt många ovan andra grupper. Ibland existerar en sådant övertag demokratiskt grundat, likt då ett politisk elit existerar vald från människor. dock detta finns även andra grundläggande principer eller fundament till eliter: hävd samt tradition, alternativt befintlig resurs mot större tillgångar inom form eller gestalt från valuta alternativt träning. Eliters påverkan står inom en spännings­förhållande mot politisk lika rättigheter såsom demokratins förutsättning samt resultat.

En inom detta kontext viktig samling existerar dem sålunda kallade policyprofessionella, individer liksom utan för att artikel förtroendevalda existerar anställda till för att påverka politik samt politiker. inom landet, liksom inom andra västerländska demokratier, existerar detta ett assemblage såsom vuxit sig allt större dem senaste decennierna. enstaka ytterligare nödvändig fråga gäller hur eliter uppstår, reproduceras samt transformeras. vid senare kalenderår besitter forsk­ning angående eliter identifierat nätverk likt ett betydelsefull mekanism på baksidan varför individer besitter olika ingång mot viktiga tillgångar vilket inom sin tur är kapabel leda mot kraft samt ställning eller tillstånd. beneath programperioden planeras därför undersökning ifall internationella elitnätverk samt deras förhållande mot demokratins tillbakagång, bland annat tillsammans med fokus vid utvecklingen inom forna Sovjetunionen var mäktiga elitnätverk planta fram samt ”oligarker” uppstått vilka lagt grunden på grund av utvecklingen mot enstaka militaristisk autokrati.

IFFS demokratiforskning syftar mot för att ge en nytt bidrag mot kunskapen ifall hur eliter bildas samt vilken roll liksom nätverk samt elitskolor agerar inom processen, något såsom förmå bidra mot den aktuella diskussionen ifall strukturell ojämlikhet samt företagsledning.

Samhällsstyrningens kunskapsunderlag samt konsekvenser

En väl operativ demokrati förutsätter för att politisk styrning från offentlig aktivitet fungerar därför för att verksamheten blir ändamålsenlig samt produktiv samt tillvaratar viktiga demokratiska samt etiska värden. beneath dem senaste decennierna besitter flera reformer från styrningen från den svenska offentliga sektorn genom­förts på grund av för att öka dess standard samt effektivitet. dock vilket underlag vilar sådana reformer på? samt vilka effekter får denna styrning på grund av professionella gruppers autonomi, arbetsmiljö, behöriga yrkesutövning samt förutsättningar för att ta etiskt samt demokratiskt ansvar?

IFFS undersökning fokuserar vid styrning samt ledning från dels sjuk- samt hälso­vård, dels forskningspolitiken – områden tillsammans avancerat kunskapsinnehåll samt starka professioner såsom tar ett avgörande sektion från den offentliga sektorns tillgångar inom krav. oss utvärderar dem kunskapsunderlag styrningen bygger vid, vilka aktörer likt ligger på baksidan deras tillkomst samt den process inom vilken dem framställs samt används. oss undersöker även hur den vardagliga verksamheten hos vårdens praktiker (som doktor samt sjuksköterskor) samt vetenskapsman påverkas. Utöver viktiga empiriska bidrag avser forskningen för att ge normativa samt konstruktiva bidrag mot hur framtidens kunskapsförsörjning samt styrningspraktik är kapabel organiseras vid dessa områden.

Evidensbaserat beslutsfattande samt experternas roll

Politiska beslut samt samhällsreformer bör helst existera evidensbaserade. ifall detta råder konsensus dock detta pågår kvar enstaka argumentation ifall vilken evidens likt bör användas till för att stödja vilka policybeslut. Dessa ämnen existerar från massiv vikt då detta råder grundlig osäkerhet, såsom detta ofta fullfölja då oss bör värdera utmaningar på grund av mänsklighetens kommande – mot modell klimatförändringar samt risker samt möjligheter kopplade mot fräsch teknologi. IFFS undersökning undersöker evidensens roll inom policybeslut samt syftar mot för att underlätta kommunikationen mellan policyansvariga samt vetenskapsman genom för att tillhandahålla ramverk på grund av för att jämföra samt sammanföra olika sorters evidens, samt verktyg till för att nyttja dem inom beslutsfattande.

I detta kontext existerar även experternas roll betydelsefull. då politiska beslutsfattare samt allmänhet försöker att fatta beslut eller bestämma något ifall dem är kapabel lita vid dem bedömningar liksom görs från experter fästs ofta massiv vikt nära angående experterna existerar överens. angående detta finns konsensus alternativt nästan konsensus kring ett granskning får den vanligen mer gehör än ifall åsikterna går isär. dock styrka hos denna tecken beror vid hur samt varför enigheten äger uppkommit. angående enigheten uppstått på grund av för att parterna besitter nått sina slutsatser oberoende från varandra samt inom kontext likt uppmuntrar ifrågasättande, finns större skäl för att fästa vikt nära den än angående den existerar resultatet från sociala mekanismer liksom gjort för att möglich kritiker stötts försvunnen. beneath vilka omständigheter utgör förekomsten från enighet en skäl för att lita vid dem bedömningar detta råder enighet om?

Polarisering

Ökad politisk polarisering antas prägla vår samtid samt förväntas erhålla ännu större innebörd framöver. tillsammans detta menar man vanligen för att människor inom högre grad avskyr, samt därför besitter svårare för att acceptera, dem vilket besitter andra politiska åsikter än dem själva samt därför existerar mindre benägna för att söka samförstånd samt kompromisser. Detta är kapabel både påverka samt påverkas från hur dem poli­tiska partierna agerar, samt inom förlängningen finns ett fara för att denna tillväxt förmå hota alternativt destabilisera demokratin. Oron till ökad polarisering kopplas även ofta mot diskussionen ifall detta förändrade medielandskapet, vilket spridningen från kon­spirationsteorier, uppkomsten från filterbubblor samt ekokammare samt algoritmernas roll.

För för att närmare analysera politisk polarisering behövs ett mer noggrann definition samt ökad medvetande från begreppet. enstaka betydelsefull fråga existerar angående polarisering ständigt bör ses såsom något uselt, bland annat tillsammans med tanke vid för att åsiktspluralism samt massiv ideologisk samt religiös bredd ofta ses liksom en värde inom demokratiska kontext. Dessutom behövs systematiska undersökningar från om dem påstådda attityd­förändringarna verkligen äger ägt lokal inom den omfattning såsom man tänker sig. Politiska motsätt­ningar existerar inget nytt, således vilket finns detta på grund av bevis på grund av för att oss existerar inom enstaka annor­lunda situation just nu? IFFS undersökning angående politisk samt ytterligare polarisering undersöker såväl empiriskt kontrollerbara sakförhållanden vilket möjligheter mot normativ tillväxt samt analytisk begreppsskärpning.