beltsaw.pages.dev






Flyktingmottagande avtalstexter information från fn

EU:s samt Sveriges grundfördrag
i samt tillsammans med Lissabonfördraget


FÖRDRAGET ifall EUROPEISKA UNIONEN

AVDELNING inom - Allmänna bestämmelser

AVDELNING II - Bestämmelser ifall demokratiska principer

AVDELNING III - Institutionella bestämmelser

AVDELNING IV - Bestämmelser angående fördjupade samarbeten

AVDELNING V - Allmänna bestämmelser angående unionens yttre åtgärder samt särskilda bestämmelser ifall den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken

KAPITEL 1 - Allmänna bestämmelser angående unionens yttre åtgärder

KAPITEL 2 - Särskilda bestämmelser angående den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken

AVSNITT 1 - Gemensamma bestämmelser

AVSNITT 2 - Bestämmelser ifall den gemensamma säkerhets- samt försvarspolitiken

AVDELNING oss - Slutbestämmelser

Ingress

HANS höghet BELGARNAS KONUNG, REPUBLIKEN BULGARIEN, REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT, HENNES höghet DROTTNINGEN från land, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT, REPUBLIKEN ESTLANDS PRESIDENT, IRLANDS PRESIDENT, REPUBLIKEN GREKLANDS PRESIDENT, HANS höghet KONUNGEN från SPANIEN, REPUBLIKEN FRANKRIKES PRESIDENT, REPUBLIKEN ITALIENS PRESIDENT, REPUBLIKEN CYPERNS PRESIDENT, REPUBLIKEN LETTLANDS PRESIDENT, REPUBLIKEN LITAUENS PRESIDENT, HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN från LUXEMBURG, REPUBLIKEN UNGERNS PRESIDENT, MALTAS PRESIDENT, HENNES höghet DROTTNINGEN från NEDERLÄNDERNA, REPUBLIKEN tillhör österrike FÖRBUNDSPRESIDENT, REPUBLIKEN POLENS PRESIDENT, PORTUGISISKA REPUBLIKENS PRESIDENT, RUMÄNIENS PRESIDENT, REPUBLIKEN SLOVENIENS PRESIDENT, REPUBLIKEN SLOVAKIENS PRESIDENT, REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT, KUNGARIKET SVERIGES statsmakt, HENNES höghet DROTTNINGEN från FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN samt NORDIRLAND,


SOM existerar BESLUTNA för att övergå mot ett fräsch fas inom den europeiska integrationsprocess såsom inleddes tillsammans upprättandet från Europeiska gemenskaperna,

SOM äger INSPIRERATS från Europas kulturella, religiösa samt humanistiska arv, ur vilket dem universella värden besitter utvecklats likt utgörs från människans okränkbara samt oförytterliga rättigheter liksom frihet, demokrati, likhet samt rättsstaten,

SOM ERINRAR angående den historiska betydelsen från för att delningen från den europeiska kontinenten besitter upphört samt nödvändigheten från för att producera ett fast grundval på grund av uppbyggnaden från detta framtida Europa,

SOM BEKRÄFTAR den vikt såsom dem fäster nära principerna angående frihet, demokrati samt respekt på grund av dem mänskliga rättigheterna samt dem elementär friheterna samt nära rättsstatsprincipen,

SOM ÖNSKAR stärka solidariteten mellan sina människor samtidigt likt dem respekterar deras bakgrund, tradition samt traditioner,

SOM ÖNSKAR ytterligare stärka institutionernas demokratiska karaktär samt effektivitet på grund av för att sätta dessa inom stånd för att inom enstaka gemensam institutionell ram förbättrad fullgöra dem information liksom äger anförtrotts dem,

SOM äger FÖRESATT SIG för att stärka samt nå enstaka konvergens mellan ekonomierna inom sina länder samt för att upprätta ett finansiell samt monetär union vilket inom enlighet tillsammans bestämmelserna inom detta fördrag samt fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt omfattar ett gemensam samt stadig valuta,

SOM existerar BESLUTNA för att tillsammans med beaktande från principen angående ett hållbar tillväxt samt inom ramen till ett förverkligad inre handelsplats, ett ökad sammanhållning samt en förbättrat miljöskydd främja ekonomiska samt sociala framsteg till sina människor samt för att genomföra ett politik vilket säkerställer för att framsteg inom fråga ifall finansiell integration åtföljs från motsvarande framsteg vid andra områden,

SOM besitter FÖRESATT SIG för att införa en gemensamt unionsmedborgarskap till medborgarna inom sina länder,

SOM äger FÖRESATT SIG för att genomföra ett gemensam utrikes- samt säkerhetspolitik, vilken omfattar den gradvisa utformningen från ett gemensam försvarspolitik likt inom enlighet tillsammans med bestämmelserna inom nyhet 42 skulle behärska leda mot en gemensamt försvar, samt därmed stärka den europeiska identiteten samt självständigheten inom avsikt för att främja fred, säkerhet samt framsteg inom Europa samt övriga delar från världen,

SOM äger FÖRESATT SIG för att underlätta fri rörlighet till personer, samtidigt liksom säkerheten samt tryggheten till deras människor säkerställs, genom för att upprätta en region tillsammans frihet, säkerhet samt rätt och jämlikhet, inom enlighet tillsammans bestämmelserna inom detta fördrag samt fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt,

SOM besitter FÖRESATT SIG för att gå vidare processen till för att producera enstaka allt fastare sammanslutning mellan dem europeiska folken, var besluten saknas därför nära medborgarna vilket möjligt inom enlighet tillsammans subsidiaritetsprincipen,

SOM BEAKTAR dem ytterligare steg såsom bör tas till för att föra den europeiska integrationen framåt,

HAR BESLUTAT för att upprätta ett europeisk union samt besitter till detta ändamål liksom befullmäktigade utsett

(förteckningen ovan befullmäktigade återges ej här)

SOM, sedan dem utväxlat sina fullmakter samt funnit dem artikel inom god samt behörig struktur, äger enats angående följande.

AVDELNING inom - Allmänna bestämmelser

Genom detta fördrag upprättar dem HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA mellan sig enstaka EUROPEISK UNION, härefter kallad "unionen", såsom från medlemsstaterna tilldelas befogenheter till för att deras gemensamma syfte bör behärska uppnås.

Detta fördrag markerar enstaka fräsch fas inom processen på grund av för att producera ett allt fastare sammanslutning mellan dem europeiska folken, var besluten bör saknas sålunda öppet samt således nära medborgarna liksom möjligt.

Unionen bör grundas vid detta fördrag samt fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallade fördragen). Dessa båda fördrag äger identisk rättsliga värde. Unionen bör ersätta samt efterträda Europeiska gemenskapen.

Unionen bör bygga vid värdena respekt på grund av människans värdighet, frihet, demokrati, lika rättigheter, rättsstaten samt respekt på grund av dem mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter till personer likt tillhör minoriteter. Dessa värden bör artikel gemensamma till medlemsstaterna inom en samhälle såsom kännetecknas från diversitet, icke-diskriminering, tolerans, rätt och jämlikhet, samhörighetskänsla samt principen ifall jämställdhet mellan kvinnor samt män.

1. Unionen bör äga likt syfte för att främja freden, sina värden samt folkens välfärd.

2. Unionen bör tillhandahålla sina medborgare en enhet tillsammans frihet, säkerhet samt rätt och jämlikhet utan inre gränser, var den fria rörligheten på grund av personer garanteras samtidigt likt lämpliga åtgärder vidtas avseende kontroller nära yttre gränser, asyl, invandring samt förebyggande samt bekämpande från brottslighet.

3. Unionen bör upprätta ett inre handelsplats. Unionen bör verka på grund av enstaka hållbar tillväxt inom Europa likt bygger vid välavvägd finansiell tillväxt samt vid prisstabilitet, vid enstaka social marknadsekonomi tillsammans upphöjd konkurrenskraft var full aktivitet samt sociala framsteg eftersträvas, samt vid ett upphöjd miljöskyddsnivå samt enstaka förbättrad miljö. Den bör främja vetenskapliga samt tekniska framsteg.

Den bör bekämpa social utestängning samt diskriminering samt främja social rätt och jämlikhet samt socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor samt män, samhörighetskänsla mellan generationerna samt skydd från barnets rättigheter.

Den bör främja finansiell, social samt territoriell sammanhållning samt samhörighetskänsla mellan medlemsstaterna.

Den bör respektera rikedomen hos sin kulturella samt språkliga diversitet samt sörja på grund av för att detta europeiska kulturarvet skyddas samt utvecklas.

4. Unionen bör upprätta enstaka finansiell samt monetär union såsom besitter euron liksom valuta.

5. inom sina förbindelser tillsammans den övriga världen bör unionen bekräfta samt främja sina värderingar samt intressen samt bidra mot skydd från sina medborgare. Den bör bidra mot fred, säkerhet, hållbar tillväxt från vår mark, samhörighetskänsla samt ömsesidig respekt mellan folken, fri samt rättvis köp, utrotning från fattigdomen samt skydd till dem mänskliga rättigheterna, särskilt barnets rättigheter, samt mot strikt efterlevnad samt tillväxt från internationell korrekt, inklusive respekt på grund av principerna inom Förenta nationernas stadga.

6. Unionen bör sträva mot sina syfte tillsammans med lämpliga medel, beroende vid dem befogenheter såsom den tilldelas inom fördragen.

1. inom enlighet tillsammans med nyhet 5 bör varenda befogenhet likt ej äger tilldelats unionen inom fördragen tillhöra medlemsstaterna.

2. Unionen bör respektera medlemsstaternas likhet inför fördragen samt deras nationella identitet, liksom kommer mot formulering inom deras politiska samt konstitutionella grundstrukturer, inbegripet detta lokala samt regionala autonomi. Den bör respektera deras väsentliga statliga funktioner, särskilt funktioner vars avsikt existerar för att hävda deras territoriella integritet, upprätthålla team samt ordning samt skydda den nationella säkerheten. inom synnerhet bör den nationella säkerheten även inom fortsättningen artikel varenda medlemsstats eget ansvar.

3. i enlighet med principen ifall lojalt samarbete bör unionen samt medlemsstaterna respektera samt hjälpa varandra då dem fullgör dem data vilket följer från fördragen.

Medlemsstaterna bör vidta varenda lämpliga åtgärder, både allmänna samt särskilda, på grund av för att säkerställa för att dem ansvar fullgörs såsom följer från fördragen alternativt från unionens institutioners akter.

Medlemsstaterna bör hjälpa unionen för att fullgöra sina information, samt dem bör avstå ifrån varenda åtgärd vilket kunna äventyra fullgörandet från unionens mål.

1. Principen angående tilldelade befogenheter bör styra avgränsningen från unionens befogenheter. Principerna angående subsidiaritet samt proportionalitet bör styra utövandet från dessa befogenheter.

2. i enlighet med principen angående tilldelade befogenheter bör unionen endast handla inom ramen på grund av dem befogenheter såsom medlemsstaterna besitter tilldelat den inom fördragen till för att nå dem uppgift liksom fastställs var. varenda befogenhet såsom ej besitter tilldelats unionen inom fördragen bör tillhöra medlemsstaterna.

3. i enlighet med subsidiaritetsprincipen bör unionen vid dem områden var den ej äger exklusiv befogenhet vidta ett åtgärd endast angående samt inom den mån såsom målen till den planerade åtgärden ej inom tillräcklig utsträckning förmå uppnås från medlemsstaterna, vare sig vid huvud nivå alternativt vid regional samt område nivå, samt därför, vid bas från den planerade åtgärdens omfattning alternativt verkningar, förbättrad kunna uppnås vid unionsnivå.

Unionens institutioner bör tillämpa subsidiaritetsprincipen inom enlighet tillsammans med protokollet angående tillämpning från subsidiaritets- samt proportionalitetsprinciperna. dem nationella parlamenten bör titta mot för att subsidiaritetsprincipen följs inom enlighet tillsammans detta förfarande liksom anges inom protokollet.

4. i enlighet med proportionalitetsprincipen bör unionens åtgärder mot innehåll samt struktur ej vandra utöver vilket vilket existerar nödvändigt till för att nå målen inom fördragen.

Unionens institutioner bör tillämpa proportionalitetsprincipen inom enlighet tillsammans protokollet ifall tillämpning från subsidiaritets- samt proportionalitetsprinciperna.

1. Unionen bör erkänna dem rättigheter, friheter samt principer likt fastställs inom Europeiska unionens stadga ifall dem primär rättigheterna från den 7 månad 2000, anpassad den 12 månad 2007 inom Strasbourg, såsom bör äga identisk rättsliga värde vilket fördragen.

Bestämmelserna inom stadgan bör ej vid något sätt utöka unionens befogenheter sålunda likt dem definieras inom fördragen.

Rättigheterna, friheterna samt principerna inom stadgan bör tolkas inom enlighet tillsammans dem allmänna bestämmelserna inom sektion VII inom stadgan angående dess tolkning samt tillämpning samt tillsammans med vederbörlig hänsyn mot dem förklaringar likt detta hänvisas mot inom stadgan, var källorna mot dessa bestämmelser anges.

2. Unionen bör att koppla eller förena med något sig mot europeiska konventionen ifall skydd på grund av dem mänskliga rättigheterna samt dem primär friheterna. Denna anslutning bör ej ändra unionens befogenheter såsom dem definieras inom fördragen.

3. dem elementär rättigheterna, såsom dem garanteras inom europeiska konventionen ifall skydd till dem mänskliga rättigheterna samt dem primär friheterna, samt såsom dem följer från medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, bör ingå inom unionsrätten liksom allmänna principer.

1. Rådet får vid berättigat förslag ifrån enstaka tredjedel från medlemsstaterna, ifrån Europaparlamentet alternativt ifrån Europeiska kommissionen tillsammans enstaka majoritet vid fyra femtedelar från sina medlemmar samt efter Europaparlamentets godkännande slå fast för att detta finns ett genomskinlig fara till för att enstaka medlemsstat allvarligt åsidosätter värden likt anges inom skrivelse 2. Innan detta kämpa fast bör rådet lyssna den berörda medlemsstaten samt får inom enlighet tillsammans identisk förfarande framföra rekommendationer mot denna stat.

Rådet bör regelbundet granska angående dem skäl såsom äger lett mot en sådant fastslående kvar äger giltighet.

2. Europeiska rådet får vid förslag ifrån enstaka tredjedel från medlemsstaterna alternativt ifrån Europeiska kommissionen samt efter Europaparlamentets, godkännande samt efter för att äga uppmanat ifrågavarande medlemsstat för att framföra sina synpunkter, enhälligt slå fast för att enstaka medlemsstat allvarligt samt ihållande åsidosätter värden liksom anges inom produkt 2.

3. då en fastslående i enlighet med punkt 2 besitter gjorts får rådet, liksom bör fatta beslut , besluta ifall för att temporärt upphäva vissa från dem rättigheter likt den ifrågavarande medlemsstaten besitter mot resultat från användningen från fördragen, inbegripet rösträtten inom rådet till företrädaren till den medlemsstatens statsmakt. Rådet bör därvid beakta dem tänkbara följder likt en sådant temporärt upphävande förmå ett fåtal på grund av fysiska samt juridiska personers rättigheter samt skyldigheter.

Den ifrågavarande medlemsstatens ansvar i enlighet med fördragen bör beneath varenda omständigheter gå vidare för att artikel bindande på grund av den staten.

4. Rådet får senare besluta ifall för att ändra alternativt återkalla åtgärder liksom besitter vidtagits i enlighet med punkt 3, då den situation liksom ledde mot för att åtgärderna infördes besitter förändrats.

5. dem omröstningsbestämmelser vilket inom enlighet tillsammans denna nyhet gäller på grund av Europaparlamentet, Europeiska rådet samt rådet fastställs inom skrivelse 354 inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt.

1. Unionen bör förbättra särskilda förbindelser tillsammans närbelägna länder inom avsikt för att producera en enhet tillsammans välstånd samt god grannsämja såsom grundar sig vid unionens värderingar samt utmärks från nära samt fredliga förbindelser likt bygger vid samarbete.

2. nära tillämpning från punkt 1 får unionen ingå särskilda avtal tillsammans dem berörda länderna. Dessa avtal får innebära ömsesidigt rättigheter samt ansvar samt chansen för att genomföra åtgärder gemensamt. Genomförandet från dem bör omfattas från regelbundet samråd.

AVDELNING II - Bestämmelser angående demokratiska principer

Unionen bör inom all sin aktivitet respektera principen angående likhet mellan sina medborgare, likt bör erhålla lika uppmärksamhet ifrån unionens institutioner, kroppsdel samt byråer. varenda individ likt existerar medborgare inom enstaka medlemsstat bör äga unionsmedborgarskap. Unionsmedborgarskapet bör komplettera samt ej ersätta detta nationella medborgarskapet.

1. Unionens sätt för att fungera bör bygga vid representativ demokrati.

2. Medborgarna bör företrädas direkt vid unionsnivå inom Europaparlamentet.

Varje medlemsstat bör företrädas inom Europeiska rådet från sin stats- alternativt regeringschef samt inom rådet från sin statsmakt, vilka själva bör artikel demokratiskt ansvariga, antingen inför sitt nationella parlament alternativt inför sina medborgare.

3. varenda medborgare bör äga korrekt för att delta inom unionens demokratiska liv. Besluten bör saknas sålunda öppet samt sålunda nära medborgarna liksom möjligt.

4. dem politiska partierna vid europeisk nivå bör bidra mot för att producera en europeiskt politiskt kännedom samt mot för att uttrycka unionsmedborgarnas vilja.

1. Institutionerna bör vid lämpligt sätt ge medborgarna samt dem representativa sammanslutningarna chans för att ge formulering på grund av samt offentligt diskutera sina åsikter vid varenda unionens åtgärdsområden.

2. Institutionerna bör föra enstaka öppen, klar samt regelbunden dialog tillsammans dem representativa sammanslutningarna samt detta civila samhället.

3. Europeiska kommissionen bör äga en grundlig samråd tillsammans varenda berörda parter inom avsikt för att säkerställa för att unionens åtgärder blir enhetliga samt öppna.

4. en antal unionsmedborgare, såsom uppgår mot minimalt enstaka miljon personer samt vilket kommer ifrån en avgörande antal medlemsstater, får ta initiativ mot för att uppmana Europeiska kommissionen för att, inom ramen till sina befogenheter, lägga fram en lämpligt förslag inom problem att diskutera var dessa medborgare anser för att detta behövs ett unionsrättsakt till för att tillämpa fördragen.

De förfaranden samt villkor vilket behövs på grund av för att lägga fram en sådant initiativ bör fastställas inom enlighet tillsammans nyhet 24 inledande stycket inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt.

De nationella parlamenten bidrar aktivt mot ett väl operativ union

a) genom för att bli informerade från unionens institutioner samt ett fåtal sig tillsända en preliminär version av ett dokument eller arbete mot unionens lagstiftningsakter inom enlighet tillsammans med protokollet angående dem nationella parlamentens roll inom Europeiska unionen,

b) genom för att titta mot för att subsidiaritetsprincipen följs inom enlighet tillsammans dem förfaranden likt anges inom protokollet ifall tillämpning från subsidiaritets- samt proportionalitetsprinciperna,

c) genom för att inom ramen till området tillsammans med frihet, säkerhet samt rätt och jämlikhet delta inom mekanismerna på grund av analys från genomförandet från unionens politik vid detta region inom enlighet tillsammans med nyhet 70 inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt samt genom för att delta inom den politiska övervakningen från Europol samt utvärderingen från Eurojusts aktivitet inom enlighet tillsammans med artiklarna 88 samt 85 inom detta fördraget,

d) genom för att delta inom förfarandena på grund av förändring från fördragen inom enlighet tillsammans skrivelse 48 inom detta fördrag,

e) genom för att bli informerade angående ansökningar ifall anslutning mot unionen inom enlighet tillsammans nyhet 49 inom detta fördrag,

f) genom för att delta inom detta interparlamentariska samarbetet mellan dem nationella parlamenten samt tillsammans Europaparlamentet inom enlighet tillsammans med protokollet angående dem nationella parlamentens roll inom Europeiska unionen.

AVDELNING III - Institutionella bestämmelser

1. Unionen bör äga enstaka institutionell ram tillsammans avsikt för att främja dess värderingar, sträva efter för att förverkliga dess uppgift, tjäna dess egna, dess medborgares samt medlemsstaternas intressen samt för att säkerställa resultat, effektivitet samt kontinuitet inom dess politik samt verksamhet.

Unionens institutioner bör artikel följande:

  • Europaparlamentet.
  • Europeiska rådet.
  • Rådet.
  • Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen).
  • Europeiska unionens domstol.
  • Europeiska centralbanken.
  • Revisionsrätten.

2. varenda institution bör handla inom ramen på grund av dem befogenheter såsom den äger tilldelats genom fördragen, inom enlighet tillsammans med dem förfaranden, villkor samt uppgift såsom anges var. Institutionerna bör samarbeta lojalt tillsammans med varandra.

3. Bestämmelserna angående Europeiska centralbanken samt revisionsrätten, samt närmare bestämmelser ifall övriga institutioner, återfinns inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt.

4. Europaparlamentet, rådet samt kommissionen bör bistås från enstaka finansiell samt social kommitté samt enstaka regionkommitté, vilka bör äga rådgivande funktion.

1. Europaparlamentet bör tillsammans tillsammans med rådet lagstifta samt utöva budgetfunktionen. detta bör utöva politisk övervakning samt äga rådgivande funktion inom enlighet tillsammans med dem villkor likt fastställs inom fördragen. detta bör välja kommissionens ordförande.

2. Europaparlamentet bör artikel sammansatt från företrädare till unionens medborgare. Deras antal får ej överstiga 750, plus mötesledare. Medborgarna bör företrädas tillsammans degressiv proportionalitet, tillsammans minimalt sex ledamöter per medlemsstat. ingen medlemsstat får tilldelas fler än 96 platser.

Europeiska rådet bör vid Europaparlamentets initiativ samt tillsammans dess godkännande tillsammans med enhällighet anta en beslut ifall Europaparlamentets sammansättning, varvid principerna inom inledande stycket bör respekteras.

3. Europaparlamentets medlemmar bör väljas genom allmänna, direkta, fria samt hemliga omröstning till enstaka period från fem år.

4. Europaparlamentet bör välja sin ordförande samt sitt presidium bland sina ledamöter.

1. Europeiska rådet bör ge unionen dem impulser såsom behövs på grund av dess tillväxt samt avgöra dess allmänna politiska riktlinjer samt prioriteringar. detta bör ej äga någon lagstiftande funktion.

2. Europeiska rådet bör bestå från medlemsstaternas stats- alternativt regeringschefer samt från sin ordförande samt kommissionens ordförande. Unionens höga representant på grund av utrikes problem att diskutera samt säkerhetspolitik bör delta inom dess arbete.

3. Europeiska rådet bör sammanträda numeriskt värde gånger per halvår efter kallelse från sin ordförande. angående dagordningen kräver detta, är kapabel plats samt enstaka från Europeiska rådets medlemmar besluta för att den bör biträdas från ett minister samt, då detta gäller kommissionens ordförande, från enstaka ledamot från kommissionen. ifall situationen kräver detta, bör mötesledare sammankalla en extra sammankomst inom Europeiska rådet.

4. Europeiska rådet bör besluta tillsammans med konsensus, ifall ej annat ordineras inom fördragen.

5. Europeiska rådet bör välja sin ordförande tillsammans med kvalificerad majoritet till ett mandatperiod från numeriskt värde samt en halvt kalenderår, såsom förmå förnyas ett gång. inom incident från förhinder alternativt seriös försummelse får Europeiska rådet avbryta ordförandens mandat i enlighet med identisk förfarande.

6. Europeiska rådets ordförande ska

a) leda Europeiska rådets sysselsättning samt driva detta framåt,

b) säkerställa förberedelserna från samt kontinuiteten inom Europeiska rådets sysselsättning inom samarbete tillsammans kommissionens ordförande samt vid grundval från arbetet inom rådet inom konstellationen allmänna frågor,

c) verka till för att underlätta sammanhållning samt konsensus inom Europeiska rådet,

d) lägga fram enstaka redogörelse till Europaparlamentet efter varenda sammanträde inom Europeiska rådet.

Europeiska rådets ordförande bör vid sin nivå samt inom denna egenskap företräda unionen utåt inom dem problem att diskutera vilket omfattas från den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken, utan för att dem befogenheter åsidosätts liksom äger tilldelats unionens höga representant på grund av utrikes- samt säkerhetspolitik.

Europeiska rådets ordförande får ej inneha en nationellt mandat.

1. Rådet bör tillsammans tillsammans Europaparlamentet lagstifta samt utöva budgetfunktionen. detta bör fastställa politik samt fungera koordinerande inom enlighet tillsammans med dem villkor såsom fastställs inom fördragen.

2. Rådet bör bestå från enstaka företrädare vid ministernivå till varenda medlemsstat tillsammans med befogenhet för att fatta bindande beslut på grund av regeringen inom den medlemsstat såsom han alternativt denna företräder samt för att utöva dess rösträtt.

3. Rådet bör besluta tillsammans kvalificerad majoritet angående ej annat ordineras inom fördragen.

4. ifrån samt tillsammans med den 1 november 2014 bör kvalificerad majoritet definieras likt minimalt 55 andel från rådets medlemmar, dock minimalt 15 rådsmedlemmar, vilka bör företräda medlemsstater vilket tillsammans omfattar minimalt 65 andel från unionens befolkning.

En blockerande minoritet bör omfatta minimalt fyra rådsmedlemmar; inom annat fall bör kvalificerad majoritet anses existera uppnådd.

Övriga bestämmelser såsom gäller på grund av val tillsammans med kvalificerad majoritet fastställs inom skrivelse 238.2 inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt.

6. Rådet bör sammanträda inom olika konstellationer, ovan vilka ett katalog bör antas inom enlighet tillsammans med nyhet 236 a inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt.

Rådet inom konstellationen allmänna ämnen bör säkerställa samstämmigheten inom dem olika rådskonstellationernas sysselsättning. detta bör tillsammans tillsammans Europeiska rådets ordförande samt kommissionen förbereda samt säkerställa uppföljningen från Europeiska rådets möten.

Rådet inom konstellationen utrikes problem att diskutera bör utforma unionens yttre åtgärder i enlighet med strategiska riktlinjer liksom Europeiska rådet fastställer samt säkerställa samstämmigheten inom unionens åtgärder.

7. ett kommitté tillsammans konstanta representanter till medlemsstaternas regeringar bör ansvara till för att förbereda rådets arbete.

8. Rådets möten bör artikel offentliga då detta överlägger samt röstar angående en en preliminär version av ett dokument eller arbete mot lagstiftningsakt. varenda rådsmöte bör därför delas upp inom numeriskt värde delar, varav enstaka sektion ägnas åt överläggningar angående unionens lagstiftningsakter samt enstaka sektion åt icke lagstiftande verksamhet.

9. ordförande till andra rådskonstellationer än utrikes ämnen bör innehas från medlemsstaternas företrädare inom rådet vid grundval från en struktur tillsammans lika cirkelrörelse vid dem villkor liksom bör fastställas inom enlighet tillsammans skrivelse 236 b inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt.

1. Kommissionen bör främja unionens allmänna nyfikenhet samt ta lämpliga initiativ inom detta avsikt. Den bör säkerställa användningen från fördragen samt från dem åtgärder vilket institutionerna antar inom enlighet tillsammans med fördragen. Den bör övervaka användningen från unionsrätten beneath övervakning från Europeiska unionens domstol. Den bör genomföra budgeten samt förvalta schema. Den bör samordna, verkställa samt förvalta inom enlighet tillsammans dem villkor vilket fastställs inom fördragen. tillsammans undantag från den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken samt övriga inom fördragen angivna fall bör den företräda unionen utåt. Den bör ta initiativ mot unionens årliga samt fleråriga programplanering på grund av för att erhålla mot stånd interinstitutionella avtal.

2. ett unionslagstiftningsakt får antas endast vid förslag från kommissionen, ifall ej annat ordineras inom fördragen. Övriga akter bör antas vid förslag från kommissionen ifall detta ordineras inom fördragen.

3. Kommissionens mandattid bör artikel fem år.

Kommissionens ledamöter bör väljas vid grundval från sin allmänna duglighet samt sitt engagemang till Europa samt bland personer vars oavhängighet ej förmå ifrågasättas.

Kommissionen bör fullgöra sina fakta tillsammans fullständig oavhängighet. Utan för att detta påverkar användningen från skrivelse 18.2 får kommissionens ledamöter varken begära alternativt ta emot instruktioner ifrån någon statsmakt, någon institution, något kroppsdel alternativt någon byrå. dem bör avhålla sig ifrån varenda papper liksom existerar oförenlig tillsammans deras ansvar alternativt utförandet från deras uppgifter.

4. Den kommission likt tillsätts mellan dagen på grund av ikraftträdandet från Lissabonfördraget samt den 31 oktober 2014 bör bestå från enstaka medborgare ifrån varenda medlemsstat, inklusive mötesledare samt unionens höga representant på grund av utrikes ämnen samt säkerhetspolitik, likt bör artikel enstaka från kommissionens vice ordförande.

5. ifrån samt tillsammans den 1 november 2014 bör kommissionen bestå från en antal ledamöter, inklusive mötesledare samt unionens höga representant på grund av utrikes ämnen samt säkerhetspolitik, vilket motsvarar numeriskt värde tredjedelar från antalet medlemsstater, angående ej Europeiska rådet tillsammans med enhällighet beslutar för att ändra detta antal.

Kommissionens ledamöter bör väljas bland medlemsstaternas medborgare genom en struktur tillsammans med helt lika cirkelrörelse mellan medlemsstaterna likt fullfölja detta möjligt för att återspegla samtliga medlemsstaters demografiska samt geografiska spridning. Detta struktur bör fastställas från Europeiska rådet tillsammans med enhällighet inom enlighet tillsammans med nyhet 244 inom fördraget angående Europeiska unionens funktionssätt.

6. Kommissionens ordförande ska

a) ange riktlinjer på grund av kommissionens uppgifter,

b) besluta ifall kommissionens interna organisation på grund av för att titta mot för att detta råder samstämmighet inom dess sysselsättning samt för att den arbetar effektivt samt liksom en kollegialt organ,

c) utse vice ordförande bland kommissionens ledamöter, tillsammans med undantag från unionens höga representant till utrikes ämnen samt säkerhetspolitik.

En kommissionsledamot bör avgå angående mötesledare begär detta. Unionens höga representant till utrikes problem att diskutera samt säkerhetspolitik bör inom enlighet tillsammans förfarandet inom produkt 18.1 avgå angående mötesledare begär detta.

7. tillsammans med hänsyn mot valen mot Europaparlamentet samt efter lämpligt samråd bör Europeiska rådet tillsammans med kvalificerad majoritet föreslå Europaparlamentet ett kandidat mot befattningen likt kommissionens ordförande. Denna kandidat bör väljas från Europaparlamentet tillsammans med enstaka majoritet från dess ledamöter. ifall denna kandidat ej får majoritet, bör Europeiska rådet tillsammans kvalificerad majoritet inom enstaka tidsperiod föreslå ett färsk kandidat såsom bör väljas från Europaparlamentet inom enlighet tillsammans identisk förfarande.

Rådet bör inom samförstånd tillsammans den valda mötesledare anta förteckningen ovan övriga personer liksom detta föreslår mot ledamöter från kommissionen. Dessa bör väljas vid grundval från förslag ifrån medlemsstaterna samt inom enlighet tillsammans med kriterierna inom punkt 3 andra stycket samt punkt 5 andra stycket.

Ordföranden, unionens höga representant på grund av utrikes ämnen samt säkerhetspolitik samt dem övriga kommissionsledamöterna bör kollektivt godkännas nära enstaka val inom Europaparlamentet. vid grundval från detta godkännande bör kommissionen utses från Europeiska rådet tillsammans med kvalificerad majoritet.

8. Kommissionen bör kollektivt existera ansvarig inför Europaparlamentet. Europaparlamentet får välja angående misstroendevotum mot kommissionen inom enlighet tillsammans med nyhet 234 inom fördraget angående Europeiska unionens funktionssätt. angående en sådant misstroendevotum antas, bör kommissionsledamöterna kollektivt avgå, samt unionens höga representant till utrikes problem att diskutera samt säkerhetspolitik bör avgå ifrån kommissionen.

1. Europeiska rådet bör tillsammans med kvalificerad majoritet samt tillsammans med godkännande från kommissionens ordförande utnämna unionens höga representant på grund av utrikes problem att diskutera samt säkerhetspolitik. Europeiska rådet är kapabel avbryta den höga representantens mandatperiod inom enlighet tillsammans med identisk förfarande.

2. Den höga representanten bör leda unionens gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitik. Den höga representanten bör genom sina förslag bidra mot utformningen från denna politik samt bör såsom rådets bemyndigade ställföreträdare verkställa den. Den höga representanten bör handla vid identisk sätt inom fråga ifall den gemensamma säkerhets- samt försvarspolitiken.

3. Den höga representanten bör artikel ordförande inom rådet inom konstellationen utrikes frågor.

4. Den höga representanten bör existera ett från kommissionens vice ordförande. Den höga representanten bör säkerställa samstämmigheten inom unionens yttre åtgärder. Den höga representanten bör inom kommissionen äga detta ansvar såsom vilar vid kommissionen till dem yttre förbindelserna samt till samordningen från övriga delar från unionens yttre åtgärder. nära utövandet från detta ansvar inom kommissionen samt endast på grund av dessa ansvarsområden bör den höga representanten omfattas från dem förfaranden vilket reglerar kommissionens sysselsättning sålunda långt vilket detta existerar förenligt tillsammans med punkterna 2 samt 3.

1. Europeiska unionens domstol bör bestå från domstolen, tribunalen samt specialdomstolar. Den bör säkerställa för att team samt riktig följs nära tolkning samt tillämpning från fördragen.

Medlemsstaterna bör fastställa dem möjligheter mot överklagande såsom behövs på grund av för att säkerställa en effektivt domstolsskydd inom dem områden liksom omfattas från unionsrätten.

2. Domstolen bör bestå från ett domare per medlemsstat. Den bör biträdas från generaladvokater.

Tribunalen bör äga minimalt ett domare per medlemsstat.

Domstolens domare samt generaladvokater samt tribunalens domare bör utses bland personer vars oavhängighet ej förmå ifrågasättas samt liksom möter dem villkor likt avses inom artiklarna 253 samt 254 inom fördraget angående Europeiska unionens funktionssätt. dem bör utses från medlemsstaternas regeringar inom samförstånd vid sex tid. Avgående domare samt generaladvokater är kapabel utnämnas vid nytt.

3. Europeiska unionens domstol bör inom enlighet tillsammans med fördragen

a) att fatta beslut eller bestämma något ärenden var mål väcks från ett medlemsstat, ett institution alternativt fysiska alternativt juridiska personer,

b) informera förhandsavgöranden då ett nationell domstol besitter begärt förhandsavgörande ifall tolkningen från unionsrätten alternativt giltigheten från akter såsom antagits från institutionerna,

c) besluta inom dem övriga fall likt ordineras inom fördragen.


AVDELNING IV - Bestämmelser angående fördjupade samarbeten

1. dem medlemsstater vilket önskar upprätta en fördjupat samarbete sinsemellan inom ramen på grund av unionens icke-exklusiva befogenheter är kapabel utnyttja dess institutioner samt utöva dessa befogenheter genom för att tillämpa relevanta bestämmelser inom fördragen inom dem gränser samt vid dem villkor likt fastställs inom denna skrivelse samt inom artiklarna 326-334 inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt.

De fördjupade samarbetena bör syfta mot för att främja unionens uppgift, skydda dess intressen samt stärka dess integrationsprocess. Samtliga medlemsstater bör då vilket helst behärska delta inom samarbetet inom enlighet tillsammans med skrivelse 328 inom fördraget angående Europeiska unionens funktionssätt.

2. Beslutet angående bemyndigande från en fördjupat samarbete bör antas från rådet likt enstaka sista utväg, ifall detta fastställer för att dem uppgift likt eftersträvas genom samarbetet ej är kapabel uppnås inom rimlig period från bota unionen samt förutsatt för att minimalt nio medlemsstater deltar inom samarbetet. Rådet bör besluta inom enlighet tillsammans med förfarandet inom produkt 329 inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt.

3. samtliga rådsmedlemmar får delta inom rådets överläggningar, dock endast dem rådsmedlemmar likt företräder medlemsstater såsom deltar inom en fördjupat samarbete får delta inom omröstningen. Omröstningsbestämmelserna anges inom skrivelse 330 inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt.

4. Akter likt antas inom ramen till en fördjupat samarbete bör artikel bindande endast på grund av dem medlemsstater såsom deltar inom detta. dem bör ej betraktas såsom en regelverk vilket måste godtas från kandidatstaterna.


AVDELNING V - Allmänna bestämmelser angående unionens yttre åtgärder samt särskilda bestämmelser angående den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken

KAPITEL 1 - ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ifall UNIONENS YTTRE ÅTGÄRDER

1. Unionens åtgärder inom internationella kontext bör utgå ifrån dem principer likt besitter legat mot bas till dess personlig tillblivelse, tillväxt samt utvidgning samt liksom den strävar efter för att föra fram inom resten från världen: demokrati, rättsstaten, dem mänskliga rättigheternas samt elementär friheternas universalitet samt odelbarhet, respekt till människors värde, likhet samt samhörighetskänsla samt respekt på grund av principerna inom Förenta nationernas stadga samt inom folkrätten.

Unionen bör sträva efter för att förbättra förbindelser samt bygga partnerskap tillsammans tredjeländer samt internationella organisationer, regionala alternativt globala, såsom delar dem principer liksom avses inom inledande stycket. Den bör främja multilaterala lösningar vid gemensamma bekymmer, särskilt inom ramen till Förenta nationerna.

2. Unionen bör utforma samt föra enstaka gemensam politik samt vidta åtgärder samt verka till för att säkerställa enstaka upphöjd grad från samarbete inom samtliga områden på grund av internationella förbindelser till att

a) skydda sina värden, sina elementär intressen, sin säkerhet, sitt oberoende samt sin integritet,

b) konsolidera samt stödja demokrati, rättsstaten, dem mänskliga rättigheterna samt folkrätten,

c) skydda freden, förebygga konflikter samt stärka internationell säkerhet, inom enlighet tillsammans ändamålen samt principerna inom Förenta nationernas stadga samt principerna inom Helsingforsavtalets slutakt samt målen inom Parisstadgan, inklusive dem vilket avser dem yttre gränserna,

d) främja ett hållbar finansiell, social samt miljömässig tillväxt inom utvecklingsländerna tillsammans med detta huvudsakliga syftet för att utrota fattigdom,

e) främja integreringen från varenda länder inom världsekonomin, även genom successiv avskaffande från restriktioner till internationell handel,

f) bidra mot utformningen från internationella åtgärder till för att skydda samt utveckla miljön samt till ett hållbar förvaltning från jordens råvaror inom avsikt för att garantera enstaka hållbar utveckling,

g) hjälpa befolkningar, länder samt regioner liksom drabbas från naturkatastrofer alternativt katastrofer orsakade från människor, och

h) främja en internationellt struktur vilket bygger vid fördjupat multilateralt samarbete samt en gott internationellt styre.

3. Unionen bör respektera dem principer samt eftersträva dem uppgift såsom anges inom punkterna 1 samt 2 då den utarbetar samt genomför yttre åtgärder vid dem olika områden liksom omfattas från denna sektion samt från femte delen inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt samt yttre aspekter från övrig politik.

Unionen bör sörja på grund av samstämmigheten mellan dem olika områden likt omfattas från dess yttre åtgärder samt mellan dessa samt övrig politik. Rådet samt kommissionen bör tillsammans med bistånd från unionens höga representant på grund av utrikes problem att diskutera samt säkerhetspolitik säkerställa denna samstämmighet samt samarbeta inom detta syfte.

1. Europeiska rådet bör vid grundval från dem principer samt syfte vilket anges inom produkt 21 fastställa unionens strategiska intressen samt mål.

Europeiska rådets beslut ifall unionens strategiska intressen samt uppgift bör gälla den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken samt andra områden såsom omfattas från unionens yttre åtgärder. dem kunna gälla unionens förbindelser tillsammans en nation alternativt ett område alternativt äga en tematiskt upplägg. inom besluten bör deras längd samt dem medel anges likt unionen samt medlemsstaterna ställer mot förfogande.

Europeiska rådet bör besluta tillsammans enhällighet vid ett rekommendation ifrån rådet likt rådet bör anta inom enlighet tillsammans med dem närmare bestämmelser liksom anges på grund av respektive plats. Europeiska rådets beslut bör genomföras inom enlighet tillsammans dem förfaranden liksom ordineras inom fördragen.

2. Unionens höga representant på grund av utrikes ämnen samt säkerhetspolitik får inom fråga ifall den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken, liksom kommissionen inom fråga ifall övriga områden på grund av yttre åtgärder, lägga fram gemensamma förslag på grund av rådet.


KAPITEL 2 - SÄRSKILDA BESTÄMMELSER angående DEN GEMENSAMMA UTRIKES- samt SÄKERHETSPOLITIKEN

AVSNITT 1 - GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Unionens åtgärder vid den internationella platsen bör i enlighet med detta avsnitt utgå ifrån principerna inom, eftersträva målen inom samt genomföras inom enlighet tillsammans med dem allmänna bestämmelserna inom avsnitt 1.

1. Unionens befogenhet inom fråga ifall den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken bör omfatta samtliga utrikespolitiska områden samt varenda problem att diskutera likt rör unionens säkerhet, inbegripet den gradvisa utformningen från ett gemensam försvarspolitik liksom är kapabel leda mot en gemensamt försvar.

Den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken omfattas från särskilda regler samt förfaranden. Den bör fastställas samt genomföras från Europeiska rådet samt rådet tillsammans med enhällighet, angående ej annat ordineras inom fördragen. Antagandet från lagstiftningsakter bör undantas. Den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken bör genomföras från unionens höga representant till utrikes ämnen samt säkerhetspolitik samt medlemsstaterna, inom enlighet tillsammans med fördragen. Europaparlamentets samt kommissionens särskilda roller vid området fastställs inom fördragen. Europeiska unionens domstol bör ej artikel behörig tillsammans avseende vid dessa bestämmelser, tillsammans undantag från dess behörighet för att granska för att nyhet 40 inom detta fördrag följs samt för att granska lagenligheten från vissa beslut liksom avses inom skrivelse 274 andra stycket inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt.

2. Unionen bör, inom ramen på grund av principerna samt målen på grund av sina yttre åtgärder, föra, utforma samt genomföra ett gemensam utrikes- samt säkerhetspolitik likt grundas vid enstaka tillväxt från medlemsstaternas ömsesidigt politiska samhörighetskänsla, vid ett identifiering från ämnen från allmänt nyfikenhet samt vid förverkligandet från enstaka ständigt ökande grad från samstämmighet inom medlemsstaternas åtgärder.

3. Medlemsstaterna bör aktivt samt förbehållslöst stödja unionens utrikes- samt säkerhetspolitik inom enstaka anda från lojalitet samt ömsesidig samhörighetskänsla samt bör respektera unionens åtgärder vid detta område.

Medlemsstaterna bör jobba tillsammans på grund av för att förstärka samt förbättra sin ömsesidigt politiska samhörighetskänsla. dem bör avstå ifrån varenda papper likt strider mot unionens intressen alternativt är kapabel minska dess effektivitet vilket ett sammanhållande kraft inom dem internationella relationerna.

Rådet samt den höga representanten bör sörja till för att dessa principer följs.

Unionen bör genomföra den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken

a) genom för att fastställa dem allmänna riktlinjerna,

b) genom för att anta beslut liksom innehåller

i) dem åtgärder såsom bör vidtas från unionen,

ii) dem ståndpunkter såsom bör intas från unionen,

iii) dem närmare bestämmelserna på grund av genomförandet från dem beslut likt avses inom leden inom samt ii, och

c) genom för att stärka detta systematiska samarbetet mellan medlemsstaterna ifall deras politik.

1. Europeiska rådet bör känna igen unionens strategiska intressen, ange målen samt fastställa dem allmänna riktlinjerna, inklusive till ämnen likt äger försvarsmässiga konsekvenser. detta bör anta nödvändiga beslut.

Om den internationella utvecklingen kräver detta, bör Europeiska rådets ordförande sammankalla en ytterligare sammanträde inom Europeiska rådet till för att fastställa den strategiska inriktningen från unionens politik inför denna utveckling.

2. Rådet bör utforma den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken samt fatta dem beslut liksom behövs till för att fastställa samt genomföra denna vid grundval från dem allmänna samt strategiska riktlinjer likt Europeiska rådet besitter fastställt.

Rådet samt unionens höga representant till utrikes problem att diskutera samt säkerhetspolitik bör säkerställa enhetlighet, påverkan samt effektivitet inom unionens handlande.

3. Den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken bör genomföras från den höga representanten samt medlemsstaterna tillsammans med utnyttjande från nationella tillgångar samt unionens resurser.

1. Unionens höga representant till utrikes problem att diskutera samt säkerhetspolitik, såsom existerar ordförande inom rådet inom konstellationen utrikes ämnen, bör genom sina förslag bidra mot utformningen från den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken samt titta mot för att dem beslut likt antas från Europeiska rådet samt rådet genomförs.

2. Unionen bör företrädas från den höga representanten inom problem att diskutera liksom rör den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken. Den höga representanten bör vid unionens vägnar föra den politiska dialogen tillsammans tredjeplats part samt framföra unionens ståndpunkt inom internationella organisationer samt nära internationella konferenser.

3. då unionens höga representant möter sitt mandat, bör han alternativt denna stödja sig vid ett europeisk sektion till yttre åtgärder. Denna sektion bör samarbeta tillsammans med medlemsstaternas diplomattjänster samt bör bestå från kontorspersonal ifrån berörda avdelningar inom rådets generalsekretariat samt kommissionen samt skickad anställda ifrån medlemsstaternas nationella diplomattjänster. Hur den europeiska avdelningen på grund av yttre åtgärder bör organiseras samt jobba bör anges inom en beslut liksom antas från rådet. Rådet bör besluta vid förslag från den höga representanten efter för att äga hört Europaparlamentet samt efter kommissionens godkännande.

1. då den internationella situationen kräver enstaka operativ bidrag från unionen, bör rådet anta nödvändiga beslut. dem bör ange syfte, omfattning, dem medel såsom bör ställas mot unionens förfogande, nära behov duration, samt vid vilka villkor dem bör genomföras.

Om förhållandena ändras vid en sätt vilket existerar från central innebörd till ett fråga likt existerar objekt till en sådant beslut, bör rådet titta ovan principerna samt målen på grund av beslutet samt fatta dem nödvändiga besluten.

2. dem beslut likt avses inom punkt 1 bör artikel förpliktande på grund av medlemsstaterna nära deras ställningstaganden samt handlande.

3. Den berörda medlemsstaten bör lämna data ifall varenda nationellt beslut alternativt nationell åtgärd liksom planeras inom ramen på grund av en beslut i enlighet med punkt 1; informationen bör lämnas inom således god tidsperiod för att föregående samråd kunna ske inom rådet angående detta behövs. Skyldigheten för att lämna förhandsinformation bör ej gälla åtgärder likt endast innebär för att beslut från rådet förs ovan mot nationell nivå.

4. ifall förändringar inom situationen utför detta helt nödvändigt samt inom avsaknad från enstaka granskning från detta rådsbeslut vilket avses inom punkt 1 får medlemsstaterna tillsammans beaktande från dem allmänna målen inom detta beslut vidta dem brådskande åtgärder liksom behövs. dem berörda medlemsstaterna bör genast underrätta rådet angående liknande åtgärder.

5. angående genomförandet från en beslut i enlighet med denna nyhet medför allvarliga svårigheter till enstaka medlemsstat, bör denna lägga fram saken till rådet likt bör fundera frågan samt söka lämpliga lösningar. sådana lösningar får ej strida mot målen till detta beslut likt avses inom punkt 1 alternativt minska dess effektivitet.

Rådet bör anta beslut såsom anger unionens inställning mot enstaka speciell fråga från geografisk alternativt tematisk karaktär. Medlemsstaterna bör titta mot för att deras nationella politik överensstämmer tillsammans unionens ståndpunkter.

1. varenda medlemsstat alternativt unionens höga representant på grund av utrikes problem att diskutera samt säkerhetspolitik, alternativt den höga representanten tillsammans med stöd från kommissionen får hänskjuta ämnen ifall den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken mot rådet samt lägga fram initiativ alternativt förslag till rådet.

2. inom sådana fall likt kräver en snabbt beslut bör den höga representanten vid eget initiativ alternativt vid begäran från ett medlemsstat kalla mot en ytterligare rådssammanträde inom fyrtioåtta timmar alternativt, inom enstaka nödsituation, inom mindre tid.

1. Beslut i enlighet med detta avsnitt bör saknas från Europeiska rådet samt rådet tillsammans med enhällighet, ifall ej annat ordineras inom detta avsnitt. Antagandet från lagstiftningsakter bör undantas.

En rådsmedlem likt avstår ifrån för att välja får motivera sitt avstående genom för att avge ett formell förklaring i enlighet med detta stycke. angående sålunda sker bör rådsmedlemmen ej artikel ansvarig för att tillämpa beslutet dock bör godta för att beslutet existerar förpliktande på grund av unionen. Den berörda medlemsstaten bör inom ett anda från ömsesidig samhörighetskänsla avhålla sig ifrån varenda papper vilket skulle behärska strida mot alternativt hindra ett unionshandling vid grundval från detta beslutet, samt dem andra medlemsstaterna bör respektera dess ståndpunkt. angående dem rådsmedlemmar likt vid detta sätt motiverar sitt avstående företräder minimalt enstaka tredjedel från medlemsstaterna, såsom samtidigt omfattar minimalt ett tredjedel från unionens befolkning, bör beslutet ej antas.

2. Rådet bör tillsammans med avvikelse ifrån bestämmelserna inom punkt 1 tillsammans med kvalificerad majoritet

- då detta antar en beslut likt fastställer unionens åtgärder alternativt ståndpunkter vid grundval från en beslut från Europeiska rådet ifall unionens strategiska intressen samt syfte i enlighet med nyhet 22.1,

- då detta antar en beslut såsom fastställer unionens åtgärder alternativt ståndpunkter vid en förslag ifrån unionens höga representant på grund av utrikes ämnen samt säkerhetspolitik vilket besitter lagts fram vid speciell begäran från Europeiska rådet vid dess eget alternativt den höga representantens initiativ,

- besluta angående genomförande från en beslut såsom fastställer unionens åtgärder alternativt ståndpunkter,

- utse ett speciell representant inom enlighet tillsammans produkt 33.

Om enstaka rådsmedlem redogör för att denne från skäl från grundläggande innebörd liksom rör nationell politik samt likt denne redogör till avser för att motsätta sig antagandet från en beslut såsom bör saknas tillsammans med kvalificerad majoritet, bör val ej ske. Den höga representanten bör inom nära samråd tillsammans den berörda medlemsstaten söka ett svar vilket denna är kapabel godta. ifall detta ej lyckas, får rådet tillsammans med kvalificerad majoritet begära för att frågan bör hänskjutas mot Europeiska rådet till en enhälligt beslut.

3. Europeiska rådet får tillsammans med enhällighet anta en beslut ifall för att rådet bör besluta tillsammans med kvalificerad majoritet inom andra fall än dem vilket avses inom punkt 2.

4. Punkterna 2 samt 3 bör ej tillämpas vid beslut liksom besitter militära alternativt försvarsmässiga konsekvenser.

5. inom procedurfrågor bör rådet fatta beslut tillsammans enstaka majoritet från sina medlemmar.

Medlemsstaterna bör samråda tillsammans med varandra inom Europeiska rådet samt rådet angående varenda utrikes- samt säkerhetspolitiska ämnen från allmänt nyfikenhet på grund av för att fastställa enstaka gemensam inställning. Innan någon åtgärd får vidtas inom internationella kontext alternativt något åtagande liksom skulle behärska påverka unionens intressen får göras, bör varenda medlemsstat samråda tillsammans övriga medlemsstater inom Europeiska rådet alternativt rådet. Medlemsstaterna bör genom en konvergent uppträdande säkerställa för att unionen kunna hävda sina intressen samt värderingar inom internationella kontext. Medlemsstaterna bör existera solidariska sinsemellan.

När Europeiska rådet alternativt rådet besitter bekräftat unionens gemensamma inställning i enlighet med inledande stycket, bör unionens höga representant till utrikes problem att diskutera samt säkerhetspolitik samt medlemsstaternas utrikesministrar samordna sin aktivitet inom rådet.

Medlemsstaternas diplomatiska beskickningar samt unionens delegationer inom tredjeländer samt nära internationella organisationer bör samarbeta sinsemellan samt bidra mot utformningen samt genomförandet från den gemensamma inställningen.

Rådet får vid förslag från unionens höga representant till utrikes problem att diskutera samt säkerhetspolitik utse enstaka speciell representant såsom bör äga mandat på grund av särskilda politiska problem att diskutera. Den särskilda representanten bör utöva sitt mandat beneath ledning från den höga representanten.

1. Medlemsstaterna bör samordna sitt uppträdande inom internationella organisationer samt nära internationella konferenser. dem bör var hävda unionens ståndpunkter. Unionens höga representant på grund av utrikes ämnen samt säkerhetspolitik bör svara till denna samordning.

Inom internationella organisationer samt nära internationella konferenser var ej samtliga medlemsstater deltar bör dem deltagande medlemsstaterna hävda unionens ståndpunkter.

2. inom enlighet tillsammans med produkt 24.3 bör dem medlemsstater såsom existerar företrädda inom internationella organisationer samt nära internationella konferenser var ej samtliga medlemsstater deltar hålla dem senare samt den höga representanten informerade angående samtliga ämnen såsom existerar från gemensamt intresse.

Medlemsstater liksom även existerar medlemmar från Förenta nationernas säkerhetsråd bör samråda tillsammans varandra samt hålla övriga medlemsstater samt den höga representanten fullt informerade. Medlemsstater likt existerar medlemmar från säkerhetsrådet kommer då dem fullgör sina information för att hävda unionens ståndpunkter samt intressen, dock utan för att detta bör påverka deras ansvar i enlighet med bestämmelserna inom Förenta nationernas stadga.

När unionen äger intagit ett ståndpunkt mot ett fråga vid Förenta nationernas säkerhetsråds dagordning, bör dem medlemsstater likt existerar medlemmar från säkerhetsrådet begära för att unionens höga representant inbjuds för att lägga fram unionens ståndpunkt.

Medlemsstaternas diplomatiska samt diplomatisk myndigheter samt unionens delegationer inom tredjeländer samt nära internationella konferenser samt deras representationer nära internationella organisationer bör samarbeta på grund av för att säkerställa för att dem beslut såsom antas i enlighet med detta avsnitt samt liksom fastställer unionens ståndpunkter samt åtgärder följs.

De bör intensifiera samarbetet genom för att utbyta upplysning samt utföra gemensamma bedömningar.

De bör bidra mot för att genomföra unionsmedborgares korrekt mot skydd inom en tredjelands territorium i enlighet med skrivelse 20.2 c inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt samt dem åtgärder såsom antagits i enlighet med skrivelse 23 inom detta fördraget.

Unionens höga representant på grund av utrikes problem att diskutera samt säkerhetspolitik bör regelbundet lyssna Europaparlamentet angående dem viktigaste aspekterna samt dem elementär valmöjligheterna då detta gäller den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken samt den gemensamma säkerhets- samt försvarspolitiken samt informera Europaparlamentet angående hur dessa politikområden utvecklas. Den höga representanten bör titta mot för att vederbörlig hänsyn tas mot Europaparlamentets synpunkter. dem särskilda representanterna får medverka då Europaparlamentet informeras.

Europaparlamentet får ställa ämnen alternativt avge rekommendationer mot rådet samt den höga representanten. numeriskt värde gånger ifall året bör Europaparlamentet hålla ett diskussion ifall dem framsteg såsom äger gjorts på grund av för att genomföra den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken, inbegripet den gemensamma säkerhets- samt försvarspolitiken.

Unionen får ingå avtal tillsammans ett alternativt flera stater alternativt internationella organisationer vid områden vilket omfattas från detta kapitel.

Utan för att detta påverkar användningen från produkt 240 inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt bör ett kommitté till utrikes- samt säkerhetspolitik övervaka den internationella situationen vid dem områden såsom omfattas från den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken samt bidra mot för att utforma politiken genom för att avge yttranden mot rådet vid begäran från detta, från unionens höga representant till utrikes problem att diskutera samt säkerhetspolitik alternativt vid eget initiativ. Kommittén bör även övervaka genomförandet från den avgjorde politiken, dock utan för att detta påverkar den höga representantens befogenheter.

Inom ramen till detta avsnitt bör kommittén till utrikes- samt säkerhetspolitik vid rådets samt den höga representantens ansvar utöva politisk övervakning samt strategisk ledning från krishanteringsinsatser i enlighet med skrivelse 43.

Rådet får, till enstaka krishanteringsinsats liksom beslutats från rådet samt vars längd rådet beslutar angående, bemyndiga kommittén för att fatta lämpliga beslut ifall den politiska kontrollen samt den strategiska ledningen från insatsen.

I enlighet tillsammans med produkt 16 inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt samt tillsammans med avvikelse ifrån punkt 2 inom den artikeln bör rådet anta en beslut angående bestämmelser angående skydd till enskilda personer inom fråga ifall behandling från personuppgifter inom medlemsstaterna, då dessa utövar aktivitet likt omfattas från detta kapitels användningsområde, samt angående den fria rörligheten på grund av liknande information. Oberoende myndigheter bör granska för att dessa bestämmelser följs.

Genomförandet från den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken bör ej påverka användningen från dem förfaranden till alternativt respektive omfattning från institutionernas befogenheter vilket anges inom fördragen till utövandet från dem unionsbefogenheter liksom avses inom artiklarna 3-6 inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt.

På identisk sätt bör genomförandet från den politik såsom avses inom nämnda föremål eller textstycken ej påverka användningen från dem förfaranden på grund av samt respektive omfattning från institutionernas befogenheter såsom anges inom fördragen till utövandet från unionsbefogenheterna i enlighet med detta kapitel.

1. Institutionernas förvaltningsutgifter mot resultat från genomförandet från detta avsnitt bör belasta unionens budget.

2. Driftsutgifterna till för att genomföra detta avsnitt bör även belasta unionens ekonomisk plan, bortsett ifrån driftsutgifter inom samband tillsammans operationer vilket besitter militära alternativt försvarsmässiga konsekvenser samt inom fall då rådet enhälligt beslutar något annat.

Om utgifterna ej bör belasta unionens ekonomisk plan bör dem belasta medlemsstaterna inom enlighet tillsammans den vid bruttonationalinkomsten grundade fördelningsnyckeln, ifall ej rådet enhälligt beslutar något annat. dem medlemsstater, vilkas företrädare inom rådet besitter avgett ett formell förklaring i enlighet med nyhet 31.1 andra stycket existerar ej skyldiga för att bidra mot finansieringen från utgifter inom samband tillsammans operationer likt äger militära alternativt försvarsmässiga konsekvenser.

3. Rådet bör anta en beslut angående dem särskilda förfaranden vilket bör garantera snabb resurs mot anslag inom unionens ekonomisk plan liksom existerar avsedda till brådskande finansiering från initiativ inom ramen till den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken samt särskilt till introduktion aktivitet inför uppgift från den typ likt avses inom artiklarna 42.1 samt 43. Rådet bör besluta efter för att äga hört Europaparlamentet.

Förberedande aktivitet på grund av dem uppgift såsom avses inom artiklarna 42.1 samt 43 liksom ej bör belasta unionens ekonomisk plan bör finansieras genom ett startfond tillsammans bidrag ifrån medlemsstaterna.

Rådet bör vid förslag från unionens höga representant på grund av utrikes ämnen samt säkerhetspolitik tillsammans med kvalificerad majoritet anta beslut ifall närmare bestämmelser för

a) upprättande samt finansiering från startfonden, särskilt vilka finansiella belopp likt fonden bör tilldelas,

b) förvaltning från startfonden, samt

c) ekonomisk kontroll.

Om detta planerade uppdraget inom enlighet tillsammans med artiklarna 42.1 samt 43 ej får belasta unionens ekonomisk plan, bör rådet bemyndiga den höga representanten för att utnyttja fonden. Den höga representanten bör meddela mot rådet angående hur uppdraget äger genomförts.

AVSNITT 2 - BESTÄMMELSER angående DEN GEMENSAMMA SÄKERHETS- samt FÖRSVARSPOLITIKEN

1. Den gemensamma säkerhets- samt försvarspolitiken bör utgöra enstaka integrerande sektion från den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken. Den bör tillförsäkra unionen ett operativ kapacitet vilket stöder sig vid civila samt militära tillgångar. Unionen förmå nyttja dessa tillgångar nära uppgift utanför unionen till för att skydda freden, förebygga konflikter samt stärka den internationella säkerheten inom enlighet tillsammans principerna inom Förenta nationernas stadga. Dessa information bör genomföras tillsammans kapacitet såsom tillhandahålls från medlemsstaterna.

2. Den gemensamma säkerhets- samt försvarspolitiken bör omfatta den gradvisa utformningen från unionens gemensamma försvarspolitik. Den kommer för att leda mot en gemensamt försvar, då Europeiska rådet tillsammans enhällighet besitter beslutat detta. Europeiska rådet bör inom därför fall rekommendera medlemsstaterna för att anta en sådant beslut inom enlighet tillsammans med sina respektive konstitutionella bestämmelser.

Unionens politik i enlighet med detta segment bör ej påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- samt försvarspolitik samt den bör respektera dem förpliktelser vilket vissa medlemsstater, vilket anser för att deras gemensamma försvar förverkligas genom Atlantpaktsorganisationen (NATO), besitter i enlighet med Nordatlantiska fördraget samt existera förenlig tillsammans med den gemensamma säkerhets- samt försvarspolitik såsom äger upprättats inom den ramen.

3. inom avsikt för att genomföra den gemensamma säkerhets- samt försvarspolitiken bör medlemsstaterna ställa civil samt armé kapacitet mot unionens förfogande på grund av för att bidra mot dem syfte såsom fastställs från rådet. dem medlemsstater liksom tillsammans upprättar multinationella styrkor får även ställa dem mot förfogande till den gemensamma säkerhets- samt försvarspolitiken.

Medlemsstaterna förbinder sig för att successiv utveckla sin militära kapacitet. Byrån till tillväxt från försvarskapacitet samt på grund av undersökning, anskaffning samt försvarsmateriel (nedan kallad "Europeiska försvarsbyrån) bör känna igen dem operativa behoven, främja åtgärder till för att tillgodose dessa, bidra mot för att känna igen samt inom förekommande fall genomföra varenda åtgärd vilket behövs på grund av för att stärka försvarssektorns fabriksrelaterade samt tekniska bas, delta inom utformningen från ett europeisk politik till kapacitet samt försvarsmateriel samt hjälpa rådet för att bedöma ifall den militära kapaciteten besitter förbättrats.

4. Beslut ifall den gemensamma säkerhets- samt försvarspolitiken, inbegripet beslut såsom rör inledandet från en sådant uppgift liksom avses inom denna skrivelse, bör antas från rådet tillsammans enhällighet vid förslag från unionens höga representant till utrikes ämnen samt säkerhetspolitik alternativt vid initiativ från ett medlemsstat. Den höga representanten får, nära behov tillsammans tillsammans med kommissionen, föreslå för att såväl nationella tillgångar såsom unionens instrument används.

5. Rådet får anförtro åt enstaka assemblage medlemsstater för att genomföra en uppgift inom unionens ram på grund av för att värna angående unionens värden samt tjäna dess intressen. Genomförandet från en sådant uppgift bör omfattas från skrivelse 44.

6. dem medlemsstater vilket möter högre krav vid armé kapacitet samt vilket äger gjort mer bindande åtaganden vid området tillsammans med tanke vid dem maximalt krävande uppdragen bör upprätta en permanent strukturerat samarbete inom ramen till unionen. Detta samarbete bör omfattas från skrivelse 46. detta bör ej påverka bestämmelserna inom nyhet 43.

7. ifall ett medlemsstat skulle utsättas på grund av en väpnat angrepp vid sitt territorium, existerar dem övriga medlemsstaterna skyldiga för att ge den medlemsstaten stöd samt bistånd tillsammans varenda mot buds stående medel inom enlighet tillsammans skrivelse 51 inom Förenta nationernas stadga. Detta bör ej påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- samt försvarspolitik.

Åtagandena samt samarbetet vid detta region bör existera förenliga tillsammans åtagandena inom Nordatlantiska fördragsorganisationen, likt till dem stater likt existerar medlemmar inom denna även inom fortsättningen bör utgöra grunden till deras kollektiva försvar samt den instans likt genomför det.

1. dem uppgift såsom avses inom skrivelse 42.1 var unionen förmå nyttja civila samt militära tillgångar bör inbegripa gemensamma insatser på grund av avrustning, humanitära insatser samt räddningsinsatser, militära rådgivnings- samt biståndsinsatser, konfliktförebyggande samt fredsbevarande insatser, insatser tillsammans med stridande sårskydd nära krishantering, inklusive fredsskapande åtgärder samt stabiliseringsinsatser efter konflikter. samtliga dessa uppgift förmå bidra mot kampen mot terrorism, inklusive genom stöd mot tredjeländer inom avsikt för att bekämpa terrorism vid dess territorium.

2. Rådet bör anta beslut ifall dem uppgift likt avses inom punkt 1 samt ange deras syfte, omfattning samt dem allmänna villkoren på grund av deras genomförande. Unionens höga representant på grund av utrikes problem att diskutera samt säkerhetspolitik, vilket arbetar beneath ledning från rådet samt inom nära samt ständig förbindelse tillsammans kommittén till utrikes- samt säkerhetspolitik, bör sörja på grund av samordningen från dem civila samt militära aspekterna från dessa insatser.

1. Inom ramen på grund av dem beslut vilket antas inom enlighet tillsammans med nyhet 43 får rådet anförtro genomförandet från en uppgift åt enstaka lag medlemsstater vilket sålunda önskar samt likt förfogar ovan den kapacitet likt behövs på grund av en sådant uppgift. Dessa medlemsstater bör inom samverkan tillsammans med unionens höga representant till utrikes ämnen samt säkerhetspolitik sinsemellan anlända överens angående hur uppdraget bör genomföras.

2. dem medlemsstater liksom deltar inom utförandet från uppdraget bör vid eget initiativ alternativt vid begäran från enstaka ytterligare medlemsstat regelbundet informera rådet angående hur uppdraget fortskrider. dem deltagande medlemsstaterna bör omedelbart underrätta rådet angående genomförandet från uppdraget får avgörande följder alternativt innebär för att detta syfte, den omfattning alternativt dem närmare villkor på grund av uppdraget såsom anges inom dem beslut såsom avses inom punkt 1 måste ändras. Rådet bör inom liknande fall anta dem beslut såsom existerar nödvändiga.

1. Europeiska försvarsbyrån, såsom avses inom skrivelse 42.3 samt såsom lyder beneath rådet, bör äga likt övning att

a) bidra mot för att känna igen medlemsstaternas militära kapacitetsmål samt bedöma hur medlemsstaterna fullgör sina kapacitetsåtaganden,

b) främja för att dem operativa behoven harmoniseras samt för att verksamma samt förenliga anskaffningsmetoder antas,

c) lägga fram multilaterala arbete på grund av för att dem militära kapacitetsmålen bör uppnås samt sörja till samordning från dem schema såsom genomförs från medlemsstaterna samt förvaltning från särskilda samarbetsprogram,

d) stödja försvarsteknikforskning, samordna samt organisera gemensam forskningsverksamhet samt utredningar angående tekniska lösningar likt motsvarar dem framtida operativa behoven,

e) bidra mot för att känna igen samt inom förekommande fall genomföra varenda åtgärd likt behövs på grund av för att stärka försvarssektorns fabriksrelaterade samt tekniska bas samt utföra försvarsutgifterna mer effektiva.

2. Europeiska försvarsbyrån bör artikel öppen till samtliga medlemsstater såsom önskar delta inom den. Rådet bör tillsammans kvalificerad majoritet anta en beslut ifall stadgan på grund av byrån, dess säte samt regler på grund av dess aktivitet. inom beslutet bör hänsyn tas mot graden från effektivt deltagande inom byråns aktivitet. nära byrån bör särskilda grupper bildas från medlemsstater likt genomför gemensamma uppdrag. Byrån bör nära behov fullgöra sina data inom samråd tillsammans med kommissionen.

1. dem medlemsstater såsom önskar delta inom detta permanenta strukturerade samarbete likt avses inom skrivelse 42.6 samt liksom möter dem kriterier samt fullfölja dem militära kapacitetsåtaganden såsom anges inom protokollet angående detta permanenta strukturerade samarbetet, bör underrätta rådet samt unionens höga representant till utrikes ämnen samt säkerhetspolitik angående sin avsikt.

2. Inom tre månader ifrån den underrättelse såsom avses inom punkt 1 bör rådet anta en beslut angående upprättande från detta permanenta strukturerade samarbetet samt fastställa förteckningen ovan deltagande medlemsstater. Rådet bör besluta tillsammans med kvalificerad majoritet efter för att äga hört den höga representanten.

3. varenda medlemsstat liksom inom en senare skede önskar delta inom detta permanenta strukturerade samarbetet bör underrätta rådet samt den höga representanten angående sin avsikt.

Rådet bör anta en beslut liksom bekräftar deltagandet från den berörda medlemsstat liksom möter kriterierna samt utför dem åtaganden likt avses inom artiklarna 1 samt 2 inom protokollet ifall detta permanenta strukturerade samarbetet. Rådet bör besluta tillsammans kvalificerad majoritet efter för att äga hört den höga representanten. Endast dem rådsmedlemmar liksom företräder deltagande medlemsstater bör delta inom omröstningen.

Kvalificerad majoritet bör definieras inom enlighet tillsammans med produkt 238.3 a inom fördraget angående Europeiska unionens funktionssätt.

4. ifall ett deltagande medlemsstat ej längre möter kriterierna alternativt ej längre är kapabel uppfylla dem åtaganden liksom avses inom artiklarna 1 samt 2 inom protokollet angående detta permanenta strukturerade samarbetet, får rådet anta en beslut angående temporärt upphävande från den medlemsstatens deltagande.

Rådet bör besluta tillsammans med kvalificerad majoritet. Endast dem rådsmedlemmar likt företräder deltagande medlemsstater, tillsammans med undantag från den berörda medlemsstaten, bör delta inom omröstningen.

Kvalificerad majoritet bör definieras inom enlighet tillsammans skrivelse 238.3 a inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt.

5. angående ett deltagande medlemsstat önskar lämna detta permanenta strukturerade samarbetet, bör den underrätta rådet ifall sitt beslut, samt rådet bör då notera för att den berörda medlemsstatens deltagande upphör.

6. Rådets beslut samt rekommendationer inom ramen till detta permanenta strukturerade samarbetet, tillsammans undantag från dem liksom anges inom punkterna +, bör antas tillsammans enhällighet. nära tillämpning från denna punkt bör endast rösterna ifrån dem deltagande medlemsstaternas företrädare krävas på grund av enhällighet.

AVDELNING oss - SLUTBESTÄMMELSER

Unionen existerar enstaka juridisk person.

1. Fördragen får ändras inom enlighet tillsammans en ordinarie ändringsförfarande. dem får även ändras inom enlighet tillsammans förenklade ändringsförfaranden.


Ordinarie ändringsförfarande

2. varenda medlemsstats statsmakt, Europaparlamentet alternativt kommissionen får förelägga rådet en preliminär version av ett dokument eller arbete mot ändringar från fördragen. Dessa en preliminär version av ett dokument eller arbete är kapabel bland annat syfta mot för att utöka alternativt minska dem befogenheter likt unionen tilldelas inom fördragen. Dessa en preliminär version av ett dokument eller arbete bör översändas från rådet mot Europeiska rådet samt tillställas dem nationella parlamenten.

3. angående Europeiska rådet efter för att äga hört Europaparlamentet samt kommissionen tillsammans med lätt majoritet antar en beslut ifall för att undersöka dem ändringar likt föreslås, bör Europeiska rådets ordförande sammankalla en konvent såsom består från företrädare till dem nationella parlamenten, medlemsstaternas stats- alternativt regeringschefer, Europaparlamentet samt kommissionen. Även Europeiska centralbanken bör höras då detta existerar fråga ifall institutionella ändringar vid detta monetära området. Konventet bör behandla utkasten mot ändringar samt bör tillsammans med konsensus anta ett rekommendation mot enstaka sammanträde mellan företrädarna på grund av medlemsstaternas regeringar i enlighet med punkt 4

Europeiska rådet får efter Europaparlamentets godkännande tillsammans lätt majoritet besluta för att ej sammankalla konventet angående ändringarnas omfattning ej motiverar detta. inom detta senare fallet bör Europeiska rådet fastställa mandatet till enstaka sammanträde mellan företrädarna till medlemsstaternas regeringar.

4. enstaka möte mellan företrädarna på grund av medlemsstaternas regeringar bör sammankallas från rådets ordförande inom avsikt för att inom samförstånd anlända överens ifall dem ändringar liksom bör göras inom fördragen.

Ändringarna träder inom kraft då dem äger ratificerats från varenda medlemsstaterna inom enlighet tillsammans med deras respektive konstitutionella bestämmelser.

5. ifall fyra femtedelar från medlemsstaterna inom numeriskt värde tid efter undertecknandet från en fördrag ifall förändring från fördragen äger ratificerat detta fördrag samt ett alternativt flera medlemsstater äger stött vid bekymmer tillsammans nämnda ratifikation, bör Europeiska rådet ta upp frågan.


Förenklade ändringsförfaranden

6. varenda medlemsstats statsmakt, Europaparlamentet alternativt kommissionen får förelägga Europeiska rådet en preliminär version av ett dokument eller arbete mot sådana ändringar från samtliga alternativt delar från bestämmelserna inom tredjeplats delen inom fördraget angående Europeiska unionens funktionssätt likt rör unionens inre politik samt inre åtgärder.

Europeiska rådet får anta en beslut ifall förändring från samtliga alternativt delar från bestämmelserna inom tredjeplats delen inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt. Europeiska rådet bör besluta tillsammans med enhällighet efter för att äga hört Europaparlamentet samt kommissionen samt Europeiska centralbanken då detta existerar fråga angående institutionella ändringar vid detta monetära området. Detta beslut träder inom kraft ursprunglig sedan detta besitter godkänts från medlemsstaterna inom enlighet tillsammans med deras respektive konstitutionella bestämmelser.

Det beslut liksom avses inom andra stycket får ej utöka dem befogenheter såsom unionen tilldelas inom fördragen.

7. då fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt alternativt sektion V inom detta denna plats fördraget ordinerar för att rådet bör besluta tillsammans enhällighet vid en visst enhet alternativt inom en visst fall, får Europeiska rådet anta en beslut angående bemyndigande till rådet för att besluta tillsammans kvalificerad majoritet vid detta området alternativt inom detta fallet. Detta stycke bör ej tillämpas vid beslut liksom besitter militära alternativt försvarsmässiga konsekvenser.

När fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt ordinerar för att lagstiftningsakter bör antas från rådet inom enlighet tillsammans med en särskilt lagstiftningsförfarande, får Europeiska rådet anta en beslut angående bemyndigande för att sådana akter får antas inom enlighet tillsammans detta ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Varje initiativ ifrån Europeiska rådet vid grundval från inledande alternativt andra stycket bör översändas mot dem nationella parlamenten. ifall enstaka invändning ifrån en nationellt parlament besitter meddelats inom sex månader ifrån detta översändande, bör detta beslut liksom avses inom inledande alternativt andra stycket ej antas. inom avsaknad från invändningar får Europeiska rådet anta beslutet.

Vid antagandet från dem beslut likt avses inom inledande alternativt andra stycket bör Europeiska rådet besluta tillsammans enhällighet efter godkännande från Europaparlamentet, likt bör besluta tillsammans med enstaka majoritet från sina ledamöter.

Varje europeisk stat såsom respekterar dem värden vilket avses inom nyhet 2 samt vilket förbinder sig för att främja dem får ansöka angående för att bli medlem från unionen. Europaparlamentet samt dem nationella parlamenten bör underrättas ifall denna begäran. Den ansökande staten bör ställa sin begäran mot rådet, likt bör besluta tillsammans enhällighet efter för att äga hört kommissionen samt efter godkännande från Europaparlamentet, likt bör fatta sitt beslut tillsammans majoritet från sina ledamöter. dem villkor på grund av medlemskap vilket Europeiska rådet äger enats ifall bör beaktas.

Villkoren på grund av för att upptas såsom medlem samt dem anpassningar från fördragen vilket unionen bygger vid, vilket på det sättet blir nödvändiga, bör fastställas inom en avtal mellan medlemsstaterna samt den ansökande staten. Detta avtal bör föreläggas samtliga avtalsslutande stater på grund av ratifikation inom överensstämmelse tillsammans med deras konstitutionella bestämmelser.

1. varenda medlemsstat får inom enlighet tillsammans med sina konstitutionella bestämmelser besluta för att utträda ur unionen.

2. Den medlemsstat liksom beslutar för att utträda bör anmäla sin intention mot Europeiska rådet. Mot bakgrund från Europeiska rådets riktlinjer bör unionen förhandla fram samt ingå en avtal tillsammans med denna stat var villkoren på grund av dess utträde fastställs, tillsammans med beaktande från dess framtida förbindelser tillsammans unionen. Detta avtal bör förhandlas inom enlighet tillsammans med produkt 218.3 inom fördraget angående Europeiska unionens funktionssätt. detta bör ingås vid unionens vägnar från rådet liksom bör besluta tillsammans med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande.

3. Fördragen bör upphöra för att existera tillämpliga vid den berörda staten ifrån samt tillsammans den ljus då avtalet angående utträde träder inom kraft alternativt, ifall detta ej finns något sådant avtal, numeriskt värde kalenderår efter den registrering såsom avses inom punkt 2, ifall ej Europeiska rådet inom samförstånd tillsammans med den berörda medlemsstaten tillsammans enhällighet beslutar för att förlänga denna tidsfrist.

4. nära tillämpning från punkterna 2 samt 3 får den medlem inom Europeiska rådet samt rådet liksom företräder den medlemsstat vilket utträder ej delta, vare sig inom dem överläggningar alternativt inom dem beslut inom Europeiska rådet samt rådet vilket rör den medlemsstaten.

Kvalificerad majoritet bör definieras inom enlighet tillsammans med skrivelse 238.3 b inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt.

5. ifall den stat likt besitter utträtt ur unionen begär för att vid nytt ett fåtal att koppla eller förena med något sig, bör dess begäran omfattas från förfarandet inom skrivelse 49.

Protokollen samt bilagorna mot fördragen bör utgöra enstaka integrerande sektion från dessa fördrag.

1. Fördragen bör gälla till Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Republiken Tjeckien, Konungariket land, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken land i baltikum, Irland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken land i västeuropa, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken land i norden, Konungariket land samt Förenade konungariket Storbritannien samt Nordirland.

2. Fördragens territoriella användningsområde anges närmare inom nyhet 355 inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt.

Detta fördrag äger ingåtts vid obegränsad tid.

1. Detta fördrag bör ratificeras från dem höga fördragsslutande parterna inom enlighet tillsammans deras konstitutionella bestämmelser. Ratifikationsinstrumenten bör deponeras hos Italienska republikens regering.