Esv att få rätt saker att hända

1 Vägledning för att få rätt saker för att hända Verksamhetsstyrning inom statliga myndigheter ESV 2014:49

2 ESV:s vägledningar beskriver tillvägagångssätt, belyser olika alternativ samt ger ökad insikt samt rekommendationer såsom leder mot bättre beslutsunderlag samt därigenom effektivare aktivitet. Publikationen kunna laddas ner vilket tillgänglig PDF samt beställas från Beställningar kunna även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice låda 45316, huvudstaden ISBN: Copyright: ESV Författare: Ulla Duell samt Susanna Hammarberg Layout: Elisabeth Hermansson-Zamani Omslag: fotograf Erik Cronberg Tryckeri: TMG Tabergs, Taberg 2014

3 Vägledning för att få rätt saker för att hända Verksamhetsstyrning inom statliga myndigheter

4 Förord 4 för att få rätt saker för att hända

5 Förord Inspiration för ett effektivare styrning från verksamheten nödvändigheten från enstaka väl operativ verksamhetsstyrning är känt för dem flesta från oss. Den krävs för för att oss inom myndigheterna bör behärska nå en utmärkt påverkan. Ekonomistyrningsverket (ESV) äger tidigare publicerat enstaka inspirationsbok inom området: Verksamhetsstyrning ger utfall (ESV 2006:26). Boken ni idag håller inom din grabb är kapabel ses såsom enstaka tillväxt från den förra. Här tar oss en vidare grepp samt ser mot bota verksamhetsstyrningen inom enstaka myndighet, där ekonomistyrningen är ett sektion. När oss inom olika kontext möter myndigheter besitter oss sett en behov från stöd när detta gäller styrningen inom enstaka myndighet. ESV ser enstaka väl operativ intern styrning vilket enstaka förutsättning för enstaka produktiv aktivitet. ESV önskar tacka dem myndigheter likt tillsammans med praktiska modell bidragit mot för att konkretisera boken. oss riktar en särskilt stort tackar mot Kronfogden, Skatteverket, Trafikverket, Länsstyrelsen Västra Götaland, Polismyndigheten inom Gävleborg samt Försäkringskassan. tackar också mot Niklas Lundblad på SLU samt Lena Häll Eriksson samt Lena Bengtsson Malmeblad på SMHI såsom bidragit mot boken inom intervjuform. en särskilt tackar mot Jan Lindvall på Uppsala högskola, Birgitta Södergren på Institutet för Personal- samt Företagsutveckling (IPF), Eva Wittbom nära Akademin för ekonomistyrning inom staten nära Stockholms högskola samt Johan Quist på Karlstads högskola liksom inom en inledningsskede bidragit tillsammans med värdefulla synpunkter. Denna ESV text är framtagen från Ulla Duell samt Susanna Hammarberg. beneath arbetets gång äger många bidragit tillsammans med sin förståelse samt delat tillsammans med sig från sina erfarenheter inom området. oss tackar för varenda värdefulla uppslag! Mats Wikström Generaldirektör för att få rätt saker för att hända 5

6 Innehåll 6 för att få rätt saker för att hända

7 Innehåll avsnitt 1 introduktion samt bokens upplägg 11 Verksamhetsstyrning för att få rätt saker för att hända 12 Hjälp för att hitta dem egna svaren 12 Vem är ni vilket läser? 14 avsnitt 2 avsnitt 3 titta sammanhanget Myndigheterna är delar från koncernen staten 17 Den svenska förvaltningsmodellen fristående myndigheter samt en relativt litet Regeringskansli 18 Myndigheterna länkas samman inom ett gemensam budgetprocess 19 Riksdagen samt regeringen följer upp hur förvaltningen fungerar 21 detta är något särskilt för att leda samt strukturera offentlig zon 22 Valet från styrmodell utgår från verksamhetens uppgift 25 Vilka är förutsättningarna? 26 Myndigheterna är kapabel äga tre olika ledningsformer 27 Utnämningsmakten regeringens starkaste styrmedel? 27 Myndigheter kunna äga data från olika karaktär 31 Olika data styrs på olika sätt 33 Myndighetens storlek samt geografiska placering påverkar också förutsättningarna för styrningen 36 liksom myndighetens finanseringsform 36 titta på er myndighets uppgift vilket ett sektion inom den statliga koncernen samt detta offentliga åtagandet 38 avsnitt 4 Förstå styrmodellen Styrmodellen lägger grunden för den dagliga styrningen 43 Vilka delar ingår inom ett styrmodell? 44 vad är ett produktiv styrning? 45 för att få rätt saker för att hända 7

8 avsnitt 5 avsnitt 6 avsnitt 7 ett förutsättning är för att styrningen på organisationsoch individnivå hänger samman 45 Strategin är grunden 49 Styrformen anger styrningens struktur samt riktning 57 Resultatstyrning tillsammans lodrätt fokus tittar på påverkan för olika delar 58 Resultatstyrning tillsammans med horisontellt fokus tittar på verksamhetens värde för kunden 59 Regler samt policyer beslutas från olika nivåer inom systemet 60 Värderingar handlar angående organisationens identitet 61 ett kombination från styrformer är vanligast 62 Många olika styrmedel bör samverka inom ett totalitet 65 Organisatoriska styrmedel fastställ ansvar samt roller inom organisationen 68 Vilka regler samt policyer bör ni äga inom organisationen? 71 Arbetsgivarpolitiska styrmedel handlar angående för att få varenda för att dra åt identisk håll 73 Syftet tillsammans med kommunikationen styr hur den bör utformas 79 förberedelse samt uppföljning liksom styrmedel 82 Man måste känna till vilket man bör äga verktygslådan mot 93 Stoppa rätt verktyg inom verktygslådan 94 Internredovisning kopplar ihop finans samt aktivitet 95 Systemstöd för verksamhetens behov 100 Analysera verksamhetens påverkan 101 Processinriktad styrning går på tvärs 108 avsnitt 8 Bli operativ Den årliga planerings- samt uppföljningsprocessen 113 ett process vilket sträcker sig över enstaka treårscykel 114 Styrning för att få rätt saker för att hända 115 Årlig förberedelse sker stegvis en år inom förväg för att få rätt saker för att hända

9 avsnitt 9 modell på planerings- samt uppföljningsprocess 118 Första steget inom den årliga cykeln detta strategiska arbetet 119 andra steget operativ förberedelse 121 tredjeplats steget formulera enstaka verksamhetsplan 125 modell på två styrmodeller 127 Styrmodell 1 Balanserat styrkort 128 Styrmodell 2 Systembaserad styrning 133 avsnitt 10 Avslut Verksamhetsstyrning är för att få rätt saker för att hända 139 Referenser 143 Lagar samt regler 144 för att få rätt saker för att hända 9

10 avsnitt 1 10 för att få rätt saker för att hända

11 introduktion samt bokens upplägg för att få rätt saker för att hända 11

12 1. introduktion samt bokens upplägg Verksamhetsstyrning för att få rätt saker för att hända Styrning är en mening liksom många pratar ifall inom statlig aktivitet. dock vad menar oss när oss talar angående styrning? ett vanlig definition är för att detta är samtliga åtgärder likt ledningen på olika nivåer inom enstaka myndighet använder för för att uppnå en visst utfall. Den typen från styrning kallar ESV verksamhetsstyrning 1 samt detta handlar då ifall för att få rätt saker för att hända inom verksamheten genom för att driva insatser samt beteenden inom myndigheten inom ett viss önskad riktning. detta dunkelt sagda är detta dunkelt tänkta sade den svenska poeten Esaias Tegner redan för 200 år sedan. detta är något vilket går för att överföra även mot verksamhetsstyrning. Inom verksamhetsstyrning måste man känna till vad man önskar, samt förklara detta på en klart sätt. detta handlar ifall för att tränga ner på djupet samt fånga detta sätt likt passar den egna organisationen. Hur gör man det? ESV:s kunskap är för att detta är viktigt för att ni inom myndigheten samtalar om hur ni förmå uppnå påverkan inom organisationen samt hur dem olika styrmedlen förhåller sig mot helheten samt varandra. Även kostnaden för för att införa ett fräsch styrmodell bör finnas tillsammans inom övervägandet. Hjälp för att hitta dem egna svaren tillsammans med den här skriften önskar oss ge modell på hur ni kunna tänka kring den interna styrningen inom er myndighet. Därför besitter oss valt för att dela in boken följande delar: Efter detta start kapitlet, beskriver oss detta kontext samt generella förutsättningar liksom gäller för samtliga svenska statliga myndigheter (kapitel 2 samt 3). oss beskriver koncernen staten samt hur den fungerar. oss visar upp också idéer ifall ledarskap, olika verksamhetstyper samt sådant liksom är från generell samt strukturell innebörd för samtliga myndigheter. 1 ESV 2006:26, Verksamhetsstyrning ger konsekvens, huvudstaden. 12 för att få rätt saker för att hända

13 detta följande avsnittet, avsnitt 4, hjälper er för att förstå enstaka styrmodell samt dess olika delar: Styrformen, alternativt formerna, vilket är den kompass organisationen utgår ifrån inom sina strategiska vägval fastställer vilken riktning verksamheten bör äga. Styrmedlen vilket är dem relativt fasta strukturer såsom utformas utifrån vilket behov myndigheten äger från styrning. detta handlar ifall organisation, arbetsgivarpolitik, former för förberedelse samt uppföljning strukturer vilket tar tidsperiod för att skapa samt sätta sig inom organisationen. Styrverktygen likt är den maximalt praktiska nivån från styrningen är verktyg liksom på en alternativt annat sätt inverkar på ett medarbetares vardagliga sysselsättning. För för att behärska stoppa rätt verktyg inom verktygslådan måste ni känna till vilket ni bör äga lådan mot. detta önskar säga för att äga tänkt igenom vad vilket är verksamhetens arbetsuppgift, karaktär samt vilken alternativt vilka styrformer liksom passar bäst. foto 1. Styrmodell Styrmedel Styrverktyg STYRMODELL Styrform oss äger valt för att illustrera styrmodellen vilket en klot där samtliga punkter styrform, -medel samt -verktyg förhåller sig mot klotets centrum, detta önskar säga styrmodellen. oss önskar visa för att detta handlar angående för att producera enstaka harmoni alternativt en välljud mellan punkterna nära användandet. Syftet tillsammans avsnitt 5 mot 7 likt behandlar styrmodellen är för att visa på vikten från för att dem olika delarna inom verksamhetsstyrningen talar identisk språk samt sänder ut identisk budskap. Kapitlen kunna hjälpa er för att producera ett foto även från dem delar inom verksamhetsstyrningen såsom ni ej arbetar tillsammans med dagligen samt för att tänka över hur myndighetens styrmodell ser ut inom dagsläget samt hur den skulle behärska utvecklas. inom avsnitt 8 blir oss mer operativa. oss tar tillsammans oss vilket såsom tagits upp för att få rätt saker för att hända 13

14 inom tidigare avsnitt, tillämpar inom ett årlig planerings- samt uppföljningsprocess samt försöker ge modell på hur ni kunna tänka kring designen från den årliga processen inom er myndighet. inom avsnitt 9 visar upp oss två modeller såsom många svenska myndigheter använt liksom utgångspunkt när dem strukturerat sin styrmodell: balanserat styrkort samt systembaserad styrning. Tanken tillsammans detta kapitlet är för att sprida modell för för att motivera er för att tänka över er personlig styrmodell. När ni äger läst boken besitter ni säkert många eftertankar ifall hur ni kunna gå vidare på er personlig myndighet samt titta på er styrning. oss besitter därför ställt samman några frågor liksom ni förmå använda er från liksom stöd inom enstaka sådan process. Frågorna är knutna mot bokens olika teman dock förmå självklart användas inom den ordning såsom passar er. oss ger också råd ifall fanns ni är kapabel läsa mer. oss värderar ej exemplen såsom ingår inom boken. dem bör ses liksom en modell bland många. Avsikten är ej för att presentera enstaka modell likt passar varenda, utan en modell såsom ni förhoppningsvis förmå inspireras från. Vem är ni likt läser? Boken vänder sig främst mot controllers samt administrativa chefer dock även mot andra likt är intresserade från styrfrågor inom myndigheten. ni möjligen besitter lång kunskap från controllerarbete inom privat zon dock staten är fräsch för dig. möjligen arbetar ni tillsammans med utvecklingsfrågor inom enstaka myndighet samt önskar få ett bättre förståelse för hur styrning fungerar. oss tror också för att ni likt arbetar tillsammans myndighetsstyrning inom Regeringskansliet är kapabel äga behållning från boken ifall ni önskar äga ett inblick inom förutsättningarna för verksamhetsstyrning nära enstaka myndighet. 14 för att få rätt saker för att hända

15 för att få rätt saker för att hända 15

16 titta sammanhanget avsnitt 2 16 för att få rätt saker för att hända

17 Myndigheterna är delar från koncernen staten för att få rätt saker för att hända 17

18 2. Myndigheterna är delar från koncernen staten Ur Regeringsformen 1 kap. Statsskickets grunder: All offentlig auktoritet inom land utgår från människor tillsammans respekt för varenda människors lika värde samt för den enskilda människans frihet samt värdighet. främja ett hållbar tillväxt såsom leder mot ett god miljö för innevarande samt kommande generationer. verka för för att demokratins idéer blir vägledande. samtliga människor bör uppnå delaktighet samt jämlikhet barns rätt tas tillvara motarbeta diskriminering All offentlig kraft utgår från människor. Myndigheternas arbetsuppgift är för att genomföra samt förverkliga regeringens politik. mot sitt förfogande besitter myndigheterna dem offentliga medel såsom fördelas inom statsbudgeten. för att varenda myndighet är ett sektion från staten betyder för att dem omfattas från detta gemensamma regelverk liksom gäller för statens aktivitet. detta omfattar såväl resurstilldelning samt rapport likt regler för viktiga demokratiska principer. detta ställer särskilda krav på samtliga vilket arbetar inom staten dock också för hur statlig aktivitet kunna styras. inom detta här kapitlet går oss igenom grunderna inom den statliga förvaltningsmodellen inklusive den statliga budgetprocessen samt den statliga värdegrunden. detta förmå ni använda vilket utgångspunkt inom arbetet tillsammans med för att förbättra myndighetens styrmodell. Den svenska förvaltningsmodellen fristående myndigheter samt en relativt litet Regeringskansli Den statliga förvaltningen består från en stort antal myndigheter samt statliga bolag likt lyder beneath regeringen. Myndigheternas arbetsuppgift är för att genomföra samt förverkliga regeringens politik. mot sin hjälp för att styra förvaltningen besitter regeringen ett myndighet Regeringskansliet såsom är indelad inom olika departement. Regeringen lyder beneath riksdagen, samt styrningen från förvaltningen regleras inom regeringsformen samt inom dem övriga grundlagarna. detta finns även andra lagar liksom styr förvaltningen ett sektion är generella såsom exempelvis budgetlagen samt förvaltningslagen, andra är specifika för särskilda verksamheter (exempelvis socialförsäkringen). Riksdagen äger också ställt sig på baksidan regeringens förvaltningspolitiska mål: enstaka innovativ samt samarbetande statsförvaltning vilket är rättssäker samt produktiv, äger väl utvecklad standard, service samt tillgänglighet samt 18 för att få rätt saker för att hända

19 vilket därigenom bidrar mot Sveriges tillväxt samt en effektivt EU-arbete. 2 detta finns också andra mål liksom riksdagen äger beslutat bör gälla för statsförvaltningen, bland annat inom jämställdhets- samt miljöområdet. Den svenska förvaltningsmodellen kännetecknas från ett långtgående delegering samt enstaka långt driven decentralisering från beslutsfattande samt befogenheter mot myndigheterna. Modellen bygger på synsättet för att dem vilket är närmast verksamheten också besitter bäst förståelse ifall hur den bör bedrivas. inom enstaka internationell jämförelse äger svenska statliga myndigheter relativt massiv frihet gentemot regeringen, samt departementen är resursmässigt små inom förhållande mot myndigheterna. vilket oss kunna läsa inom regeringsformen är detta regeringens arbetsuppgift för att styra riket. Detta regleras inom lagar vilket riksdagen fattat dock också inom förordningar liksom regeringen själv beslutar ifall samt liksom reglerar hur regeringen styr myndigheterna. detta finns generella förordningar likt gäller för samtliga myndigheter där myndighetsförordningen är huvud. varenda myndighet äger också enstaka instruktion, där regeringen anger vilka fakta såsom myndigheten besitter. Regeringen styr förvaltningen genom mål- samt resultatstyrning samt resurstilldelning. andra styrformer likt regeringen använder är utnämningsmakten (att utse generaldirektörer, styrelser samt andra befattningar på myndigheterna) samt organisation från verksamheten. För viss aktivitet utformar regeringen särskilda strategier samt mål. detta förmå handla ifall aktivitet där flera myndigheter berörs från identisk område, exempelvis migrations- samt tillväxtområdet. Då utformas mål samt strategier liksom flera myndigheter berörs från samt såsom bara är kapabel uppnås genom samverkan. Myndigheterna länkas samman inom ett gemensam budgetprocess Den statliga budgetprocessen regleras översiktligt inom regeringsformen, riksdagsordningen samt närmare inom budgetlagen samt detta ekonomiad- forts. ur Regeringsformen 1 kap. Statsskickets grunder: Riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen stiftar team, beslutar angående avgift mot staten samt bestämmer hur statens medel bör användas granskar rikets styrelse samt förvaltning. Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen. inom riket finns kommuner på plats samt regional nivå. Domstolar samt förvaltningsmyndigheter samt andra såsom fullgör offentliga förvaltningsuppgifter bör inom sin aktivitet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet samt opartiskhet. 2 Bet. 2009/10:FiU38, Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet samt tillväxt, huvudstaden. för att få rätt saker för att hända 19

20 ministrativa regelverket. Riksdagen beslutar ifall statens ekonomisk plan efter förslag från regeringen. Anslag samt inkomster (avgiftsintäkter) får ej användas på annat sätt än vad riksdagen bestämt. Regeringen får ej utan för att riksdagen medgett detta ta upp lån alternativt göra andra ekonomiska åtaganden för staten. För bota staten finns även en gemensamt finanspolitiskt ramverk liksom bland annat bör säkerställa enstaka långsiktig hållbarhet inom dem offentliga finanserna. Här regleras bland annat detta så kallade överskottsmålet, detta önskar säga för att detta offentliga finansiella sparandet bör visa en överskott på 1% från BNP över enstaka konjunkturcykel. detta finns också en utgiftstak för staten vilket innebär för att inom budgetprocessen bör utgiftsförslagen rymmas inom en beslutat överdel för respektive år, vilket beslutas tre år inom förväg. angående prognoser beneath året visar för att utgiftstaket överskrids måste regeringen vidta åtgärder för för att detta ej bör ske. Detta betyder för att ett väl operativ ekonomistyrning inom staten är enstaka förutsättning för för att nå finanspolitikens övergripande mål. Formerna för hur regeringens mål- samt resultatstyrning från myndigheterna hänger samman tillsammans med den statliga årliga budgetprocessen illustreras nedan. foto 2. Den statliga budgetprocessen 3 DEC JAN FEB MAR APR femte månaden i året JUN JUL AUG SEP oktober NOV DEC Riksdag Beredning från ekonomisk plan Beredning från politikens inriktning Beslut angående politikens inriktning Beslut angående utgiftstak samt utgiftsramar Beslut angående anslag statsmakt Budgetberedning Beredning inför Budgetpropositionen Prognoser Vårpropositionen Budgetproposition Beslut ifall regleringsbrev Myndigheter Årsredovisning + Budgetunderlag Regleringsbrev 3 Regeringskansliet Fi , Den statliga budgetprocessen, Stockholm: Davidssons tryckeri, för att få rätt saker för att hända

21 När regeringen lämnar den ekonomiska vårpropositionen alternativt budgetpropositionen mot riksdagen är detta kulmen på en sysselsättning vilket pågår på Finansdepartementet samt övriga departement året ifall. Innan dess bör prognoser sammanställas, utgiftsområden beräknas samt förhandlas ifall, samt enstaka mängd beslut saknas. Riksdagen arbetar å sin blad tillsammans för att behandla dem inkomna propositionerna, samt fattar nära årets slut beslut ifall utgiftstak, ramar för utgiftsområden, statens inkomster samt anslag inom statsbudgeten. likt underlag för regeringens förslag mot ekonomisk plan använder den myndigheternas årsredovisningar, delårsrapporter samt budgetunderlag. mot budgetprocessen kopplas också myndighetsdialogen liksom är en möte mellan ansvarig minister alternativt dennes statssekreterare samt myndighetens generaldirektör då man samtalar angående verksamheten både angående detta likt varit samt angående framtiden. Regeringens budgetförslag grundar sig alltså inom enstaka uppföljning från myndigheternas uppnådda påverkan beneath detta gångna budgetåret samt inriktning inför kommande budgetår. När riksdagen äger beslutat ifall statens ekonomisk plan så utformar regeringen myndigheternas årliga regleringsbrev där myndigheterna får besked ifall tilldelat anslag samt eventuella villkor, särskilda uppgift tillsammans mera. från budgetlagen (2011:203) 1 kap. 3 framgår att: inom statens aktivitet bör hög effektivitet eftersträvas samt god hushållning iakttas. Riksdagen samt regeringen följer upp hur förvaltningen fungerar Riksdagen följer upp regeringens styrning från riket genom konstitutionsutskottets undersökning från statsrådens tjänsteutövning samt regeringsärendenas handläggning, interpellationer samt frågor mot regeringen samt Riksdagens ombudsmäns samt Riksrevisionens aktivitet. Riksrevisionens uppgift är för att undersöka vilket statens valuta går mot samt hur effektivt dem används. Syftet tillsammans med Riksrevisionens granskningar är för att bidra mot demokratisk insyn, god resursanvändning samt ett produktiv förvaltning inom staten. 4 Regeringen använder också Riksrevisionens årliga granskningar 4 Riksrevisionens aktivitet regleras inom Regeringsformen (13 kap. 7 samt 9 ), team (2002:1022) ifall statlig revision m. m. samt team (2002:1023) tillsammans instruktion för Riksrevisionen. för att få rätt saker för att hända 21

22 från myndigheternas årsredovisning inom sin uppföljning. Riksrevisionens årliga revision bedömer angående myndigheternas rapport är tillförlitlig samt räkenskaperna rättvisande samt ifall myndigheterna följer gällande föreskrifter samt särskilda beslut. Justitiekanslern är regeringens högste juridiska rådgivare samt Justitieombudsmannen är riksdagens högste ombudsman. Justitiekanslern bör värna integriteten samt yttrandefriheten samt rättssäkerheten inom den offentliga verksamheten. detta är den myndighet beneath regeringen likt bland annat äger mot arbetsuppgift för att utöva tillsyn för att statliga myndigheter beneath regeringen efterlever lagar samt andra ansvar. Därutöver äger regeringen mot sitt förfogande kommittéväsendet samt dem särskilda utvärderingar såsom görs på uppgift från regeringen från bland annat Statskontoret. detta är något särskilt för att leda samt strukturera offentlig zon För samtliga statsanställda finns ett gemensam värdegrund vilket är den grundläggande utgångspunkten för vår yrkesroll liksom tjänstemän inom staten. Demokrati är den överordnande principen samt människor är våra uppdragsgivare. Verksamheten bör, vilket framgår från regeringsformen, utövas beneath lagarna samt utgår från saklighet, opartiskhet samt allas likhet inför lagen. Offentlig förvaltning styrs också från lagar vilket bör bidra mot öppenhet samt insyn inom verksamheten, exempelvis offentlighetsprincipen, yttrandefriheten samt meddelarfriheten. Värderingarna är samlade inom sex principer, liksom stödjer oss inom våra vägval samt bör artikel centrala inom beslut samt papper. oss likt jobbar för staten måste artikel medvetna ifall samt följa dessa sex principer. Demokrati. All offentlig kraft utgår från människor. Legalitet. Den offentliga makten utövas beneath lagarna. Objektivitet, saklighet samt likabehandling. samtliga är lika inför lagen. Myndigheter samt domstolar bör behandla samtliga lika. Fri åsiktsbildning. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning. 22 för att få rätt saker för att hända

23 Respekt. Den offentliga makten bör utövas tillsammans med respekt för människors frihet samt lika värde. Effektivitet samt service. Verksamheten bör bedrivas så billigt samt tillsammans med så hög standard såsom möjligt tillsammans givna tillgångar. 5 5 Regeringen S , Den gemensamma värdegrunden för dem statsanställda, huvudstaden, Elanders, för att få rätt saker för att hända 23

24 titta sammanhanget avsnitt 3 24 för att få rätt saker för att hända

25 Valet från styrmodell utgår från verksamhetens uppgift för att få rätt saker för att hända 25

26 3. Valet från styrmodell utgår från verksamhetens uppgift Förvaltningslagen (1986:223), myndighetsförordningen (2007:515) samt förordningen (2000:605) ifall årsredovisning samt budgetunderlag utgör ramverket likt anger förutsättningarna för myndigheterna för att strukturera, styra samt följa upp verksamheten. Vissa myndigheter omfattas dessutom från internrevisionsförordningen (2006:1228) samt förordningen (2007:603) angående intern styrning samt övervakning. dem övergripande ramarna för myndighetens aktivitet sätts från regeringen samt detta generella regelverk vilket gäller för statliga myndigheter. Regeringen beslutar angående myndighetens ledningsform samt vem vilket bör styra myndigheten. självklart detta äger myndigheten frihet för att själva välja hur verksamheten bör styras internt. enstaka betydelsefull arbetsuppgift för myndighetens ledning är för att utifrån regeringens styrning leda medarbetarna mot detta övergripande gemensamma syftet tillsammans verksamheten. Hur detta bör göras måste anpassas mot dem förutsättningar vilket gäller just för den aktuella verksamheten. Dessa förutsättningar är avgörande för valet från styrmodell. inom detta här kapitlet tittar oss närmare på dessa grundläggande frågor. Vilka är förutsättningarna? För för att verksamhetsstyrningen bör bli produktiv måste den byggas utifrån den enskilda myndighetens specifika förutsättningar samt behov. Vissa externa krav är givna samt påverkar inom hög grad hur myndigheten är kapabel utforma sin styrning. detta handlar exempelvis angående hur klart myndighetens uppgift är formulerat inom instruktion samt regleringsbrev samt balansen mellan tilldelade tillgångar samt uttalade ambitioner för verksamheten. Verksamhetsstyrningen inom myndigheten bör artikel inom linje tillsammans riksdagen samt regeringens styrning dock också ta hänsyn mot krav från såväl medborgare liksom regelverk. Vilken styrmodell vilket passar för verksamheten hänger alltså ihop tillsammans med vilken typ från aktivitet såsom organisationen bedriver, hur uppdraget från regeringen ser ut, vilka tillgångar man äger mot sitt förfogande, vilka förväntningar likt ställs från dem vilket verksamheten är mot för samt därmed vilka styrbehov liksom ledningen besitter. 26 för att få rätt saker för att hända

27 Myndigheterna förmå äga tre olika ledningsformer från myndighetsförordningen framgår för att detta finns tre myndighetsformer samt därmed tre sätt för att strukturera enstaka myndighets ledning på: myndighetschef (enrådighetsmyndighet), styrelse (styrelsemyndighet) alternativt nämnd (nämndmyndighet). Verksamhetens art, politiska prioriteringar samt regeringens behov från för att styra bör existera utgångspunkter nära regeringens omröstning från ledningsform för myndigheten. 6 Enrådighet tillsammans insynsråd äger blivit den vanligaste ledningsformen. 7 Oavsett ledningsform är detta tillsammans myndighetschefen liksom regeringen samt Regeringskansliet äger sina löpande kontakter. 8 Oavsett ledningsform är detta viktigt för myndigheten för att ledningen får enstaka klar instruktion angående avsikt samt uppgift från regeringen. Utnämningsmakten regeringens starkaste styrmedel? Myndigheterna är en från regeringens viktigaste instrument för för att genomföra sin politik, samt utnämningsmakten, detta önskar säga tillsättandet från högsta chefen, är en sätt för regeringen för att styra myndigheten. möjligen är detta regeringens starkaste styrmedel? i enlighet med regeringsformen bör man nära beslut angående statliga anställningar endast ta hänsyn mot sakliga grundläggande principer eller fundament såsom förtjänst samt skicklighet. Flertalet myndighetschefer besitter tidsbegränsade anställningar. inom normalfallet är anställningstiden sex år tillsammans med möjlighet mot förlängning ytterligare tre år. Utöver instruktion samt regleringsbrev kunna myndighetschefen också få en muntligt uppgift från regeringen liksom gäller styrningen från myndigheten. Hur klart uppdraget är formulerat varierar. Myndigheter vilket hanterar stora tillgångar alternativt vilket besitter ett medborgarnära verksam- 6 Regeringskansliet, produktiv styrelse Vägledning för statliga myndighetsstyrelser, huvudstaden, Edita, Statskontoret 2014:4, Myndigheternas ledningsformer enstaka kartläggning samt granskning, huvudstaden. 8 Ibid. för att få rätt saker för att hända 27

28 varm hamnar vanligtvis högre upp på den politiska agendan samt då formuleras oftare en klart uppgift. 9 Hur myndighetschefen väljer för att styra myndigheten hänger också samman tillsammans detta ledarskap likt denna besitter alternativt önskar förbättra inom den specifika myndigheten. För för att ej organisationen bör styras på en otydligt sätt är detta viktigt för att detta individuella ledarskapet kopplas mot myndighetens styrmodell. detta är viktigt för att anlända ihåg för att chefskap samt ledarskap finns på många nivåer inom myndigheten. Generaldirektören besitter ett nödvändig roll dock chefskapet inom myndigheten är ständigt viktigt oavsett på vilken nivå man befinner sig inom organisationen. Ledarskap samt chefskap är olika saker samtal tillsammans ledarskapsexpert Niklas Lundblad Niklas Lundblad besitter 20 års kunskap från chefs- samt ledarutveckling vilket vetenskapsman, kursledare samt föreläsare samt är inom solens tid arbetsledare för Gruppen för hållbart akademiskt ledarskap nära Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Hur kunna man titta på chefskap samt ledarskap? Chefsrollen är ett formell position likt man får sig tilldelad uppifrån samt tillsammans med den många gånger en klart uppgift. Chefskapet adresserar enstaka sorts totalitet tillsammans med ansvar för aktivitet, anställda samt vetenskapen om resurserhandel och finans. Ledarrollen är något likt man förtjänar alternativt erövrar samt inom förlängningen får underifrån samt handlar mer angående ett relation än enstaka position. Relationen formar ledarskapet. Fenomenet ledarskap måste förstås inom relation mot medarbetarskapet eftersom detta krävs följare för för att ledarskap bör behärska uppstå. Medarbetarskapet är tillsammans med andra mening viktigt för ledaren. detta handlar inom all aktivitet, samt inom kunskapsintensiv aktivitet inom synnerhet, ifall för att såsom chef förstå vilket detta är såsom driver människorna inom den här organisationen för för att sedan behärska formulera hur jag likt chef är kapabel producera fras för medarbetarna så för att dem förstår sammanhanget samt riktningen inom verksamheten samt för för att dem bör äga möjligheter för att utvecklas inom sina enskilda roller. enstaka ledare förmå också existera chef dock detta är ej ständigt så. Man bör alltså fokusera både på chefskap samt på ledarskap. 9 Asplind, Jan, Generaldirektör inom rikets tjänst på politikens villkor, Artéa Förlag AB, för att få rätt saker för att hända

29 vilket ingår inom uppdraget för att leda enstaka verksamhet? för att leda enstaka aktivitet handlar angående för att liksom arbetsledare äga en helhetsperspektiv tillsammans dem olika ansvarsområden liksom följer från den rollen, mot modell för vetenskapen om resurserhandel och finans samt arbetsmiljö. Man bör också äga enstaka plan, detta önskar säga ett foto från vart man önskar inom en framtidsutsikt, plats man är inom relation mot vart man önskar komma samt hur man tänker sig för att anlända fram mot målen. detta senare handlar givetvis ifall ett förmåga för att göra prioriteringar för för att nå målen. Vilka råd besitter ni mot enstaka färsk chef? Någon klok individ äger sagt för att angående ni bör behärska leda andra så behöver ni behärska leda dig själv. För för att leda dig själv måste ni känna dig själv hyggligt väl. Vilka värderingar samt drivkrafter äger ni exempelvis? Den första utmaningen ni står inför påminner ifall den rolltolkning ett duktig skådespelare gör inför enstaka färsk rollprestation. ni behöver kliva in inom din nya roll ta den inom ägande samt justera rollen efter dig själv så för att den är kapabel bli äkta, trovärdig samt mäktig. ni behöver också förstå logiken samt helheten inom detta organisatoriska struktur ni bör verka inom vilket ledare. Varför finns organisationen, vart är den på väg, vad går arbetet ut på samt vilket är din rolls/ditt uppdrags innebörd samt bidrag inom denna organisatoriska helhet? Mitt råd är för att prata tillsammans med medarbetarna först, detta är egentligen där detta börjar. Ställ dig frågan: vilket driver människorna på detta här stället? vad är detta likt ligger på baksidan för att man besitter valt för att jobba här? Börja bygga relationen mot dem samt kom överens angående gemensamma spelregler. Begreppet organisation kommer från grekiskans organon likt betyder verktyg. Organisationen är detta verktyg jag äger för för att uppnå detta jag önskar. Tänk enstaka regissör vilket kommer fräsch mot enstaka ensemble. inom regel kommer regissören tillsammans med ett färdig framtidsperspektiv ifall vilket den önskar uppnå. dock ett god regissör börjar ju tillsammans med för att prata tillsammans skådespelarna. Personalen är, likt vän, den viktigaste resursen samt därför är detta viktigt för att medvetet jobba tillsammans detta såsom motiverar dem. Hur kunna jag såsom ledare bidra mot för att deras arbete upplevs såsom meningsfullt samt utvecklande? Hur kunna jag producera frihet inom ramar? detta handlar angående för att ta artikel på den samlade klokskap vilket finns, prata tillsammans fler än bara avdelningscheferna. Vandra runt, sitt tillsammans med inom olika möten, runt fikabord: få enstaka känsla för vilken traditioner likt finns på detta här stället. detta betyder självklart ej för att chefen ej bör äga enstaka personlig vilja. Efter en tag måste man fatta beslut angående ett riktning. varenda kommer ej för att bli förtjusta dock där måste ni vilket ledare göra en vägval. vad är viktigt för en operativ chefs- samt ledarskap? Ofta brister detta inom för att man ej upplever sig äga tidsperiod mot, alternativt tar sig period mot dem strategiska verksamhetsfrågorna. Man hamnar ofta inom en alltför kortsiktigt för att få rätt saker för att hända 29

Visa mer