Vad är skillnaden mellan kyrka och moske
Kyrka
En kyrka (från grekiskans Κυριακόν/Kyriakon, såsom betyder "det vilket hör Herren till", underförstått "Herrens hus") alternativt kyrkobyggnad existerar ett byggnad avsedd till kristnagudstjänster samt religiösa studier. Kyrkan tillhör ett samling inom något alternativt några trossamfund. Varianter alternativt synonymer mot kyrka är kapabel existera katedral (domkyrka, dom), kapell, basilika, bönehus alternativt tempel, beroende vid bruk, utseende samt kyrkligt kontext. Även tabernakel förekommer såsom namn, trots för att detta ursprungligen plats en tält (tabernaklet). Vissa samfund besitter undvikit beteckningen kyrka till sin byggnad samt organisation, exempelvis Jehovas Vittnen tillsammans med deras beteckning Rikets sal, medan andra såsom anses stå utanför kristendomens gemenskap använder namnet kyrka på grund av sin rum, såsom Scientologikyrkan. flera samfund kallar kurera sin organisation samt även enskilda församlingar till kyrka.
Lokalens användning
[redigera | redigera wikitext]Gudstjänst kunna firas inom vilken miljö liksom helst, dock flera trossamfund besitter särskilda ritualer på grund av invigning från nya kyrkor samt dekonsekrering från kyrkobyggnader såsom bör tas ur bruk. Hos vissa samfund existerar själva byggnaden helig, samt besitter extra heliga delar, medan andra ser själva församlingen vilket helig samt byggnaden närmast såsom en skal. beneath tidigare sekler då den lutherska kyrkan fanns statskyrka, blev landet indelat inom geografiska församlingar tillsammans med minimalt ett personlig kyrkolokal såsom varenda ägde plikt för att samlas inom mot helgdags- gudstjänst. Numera används begreppet samling inom Svenska Kyrkan liksom enstaka byråkratisk indelning, dock medlemmar förmå även delta inom gudstjänster inom andra kyrkor. Inom frikyrkorna besitter den geografiska indelningen begränsad innebörd, utan medlemskap ansöks explicit oavsett bostadsort. detta existerar dock typiskt för att enstaka frikyrkoförsamling äger ett kyrka, dock "utposter" (dotterkyrkor) förekommer, liksom för att man använder någon annans rum mot sina aktiviteter, inklusive sportarenor samt andra rent profana lokaler, alternativt mötestält till temporärt bruk.
I landet instiftades lagen angående kyrkofrid likt enstaka markering för att kyrkan ej bör existera ett lokal var konflikt levs ut. Konflikt nära gudstjänst klandras även inom Bibeln[1] samt kyrkobyggnaden besitter ofta använts vilket enstaka fredad område, ett tillflyktsort. inom hadither syns för att moskén ägde ett annorlunda funktion, inklusive krigsfångeinternering samt stabshögkvarter inom krig.[2][3]
Att nyttja kyrkan mot annat än den byggts på grund av existerar ej sällan ett känslig sak, samt kunna orsaka kränkning från människors känslor ifall detta sker vid en ovärdigt sätt, något vilket äger utnyttjats inom konflikter.
Kyrkobyggnader såsom sålts äger kunnat byggas ifall invändigt mot företagskontor, hem samt inom vissa fall pubar, alternativt använts på grund av någon ytterligare tro, exempelvis såsom moské. detta senare besitter skett vid flera platser likt erövrats från muslimer, exempelvis Hagia Sofia inom Istanbul, Turkiet. Efter kommunismens insättning inom Sovjetunionen konfiskerades oräkneliga kyrkor samt synagogor, samt desekrerades från myndigheterna (eng. "Anti-religious campaign during the Russian Civil War (1917–1921)"), genom för att nyttja dem på grund av allehanda profant bruk, såsom lagerlokal, badhus alternativt djurstallar, angående dem ej bara sprängdes försvunnen. inom konflikter inom region, äger en flertal heliga platser vanhelgats vid identisk sätt, exempelvis tillsammans med boskapshage vid platsen till den sprängda Avraham Avinu-synagogan.[4]
Kyrkobyggnadens historiska bakgrund
[redigera | redigera wikitext]I fornkyrkan fanns detta ej särskilda kyrkobyggnader, istället samlades församlingarna inom bostad alternativt mot gemensam bön inom templet inom Jerusalem (Apg 2:46, 20:20, 1 Kor 16:19). på grund av speciella ändamål nära större samlingar fanns man utomhus alternativt inom ett hyrd plats, såsom apostelnPaulus inom Tyrannus lärosal (Apg. 19:9). vid 300-talet blev kristendomen rätt tro inom Romarriket samt speciella kyrkobyggnader uppfördes. Viss inspiration ägde tillsammans tiden hämtats ifrån judendomen, tillsammans med altare, ljus, rökelse samt speciella präster liksom förrättade gudstjänst, dock även ifrån romersk arkitektur. Dock plats detta judiska tabernaklet samt templet riktat tillsammans detta allra heligaste mot väster, mot skillnad ifrån avgudadyrkande tempel, såsom Isistemplet inom Philae, liksom fanns riktade mot öster, var solen går upp. till för att dyrka andra egyptiska gudar samt inom andra soldyrkande religioner riktade templen efter väderstreck samt solens speciella positioner, ofta på grund av för att lysa upp enstaka gudabild inom templet. Synagogor byggdes inom riktning mot väst, dock även sådana likt plats riktade mot Jerusalem förekom. Kyrkor började byggas i enlighet med judisk riktning ifrån 300- mot 500-talet, exempelvis Peterskyrkan inom Rom, dock den senare modellen blev sedan vanligast.[5] Idag motiverar man riktningen tillsammans för att öster symboliserar Kristi återkomst, riktningen mot Jerusalem alternativt för att översteprästen vände sig mot öster (där människor stod) vid den judiska försoningsdagen.
Den romanska församlings huvudmodell
[redigera | redigera wikitext]I dem flesta västerländska kyrkor återfinns, ifall även ofta förenklade samt omdanade, den romerska basilikans huvuddrag: absid, kor (med alternativt utan krypta), tvärhus alternativt tvärskepp alternativt korsarmar, långhus alternativt långskepp, förhall, samt ofta en alternativt flera en hög byggnad eller struktur.
Absiden plats ursprungligen avsedd på grund av biskoparnas tron, biskopsstolen, dock blev senare ofta istället lokal på grund av altaret, liksom flyttades ifrån korsmitten. dem romanska kyrkorna inom landet besitter därför gott likt undantagslöst absid.
Koret (körrummet alternativt sångrummet) inklusive absiden plats inom romanska kyrkor ifrån start tillgängligt endast på grund av prästerskapet.
I romanska korskyrkorna (se nedan) räknas korsarmarna mot koret. dem fanns ibland försedda tillsammans med absider, liksom mittkvadraten (skärningsytan emellan religiös längd- samt tvärriktning) ägde enstaka absid direkt ansluten. inom detta fall kallas korkvadraten tillsammans med absiden dock högkoret.
beneath senare delen från medeltiden tillbyggdes ett speciell byggnad, inom regel invid korets norra blad, den sålunda kallade sakristian, avsedd till prästens förberedelse mot gudstjänsten, förvaring från religiös dyrbarheter, sammankomster tillsammans med mera. Absiden begränsades mot koret från tribunbågen, beneath detta för att koret inom sin tur avskildes ifrån skeppet genom triumfbågen, likt nedtill kompletterades genom ett nedsänkt mur alternativt en skrank (korskranket). dem romanska triumfbågarna plats kraftiga samt breda samt dolde ett sektion från koret på grund av menigheten. Därför besitter dem inom regel borttagits. en modell vid ett romansk triumfbåge finns inom Torpa kyrka inom Södermanland.
Långhuset alternativt skeppet (långskepp inom motsats mot tvärskepp) – kallades därför till för att den symboliserade den till menigheten räddande noaks ark alternativt Petri skepp, ifrån vilket Kristus talar. detta plats alltså avsett till menigheten. Kyrkorummet – detta utrymme inom kyrkan var gudstjänsterna hålls – existerar oftast långhuset. Långhuset kunde existera enskeppigt (som dem flesta landskyrkor inom Sverige), tvåskeppigt (vanligen vid Gotland), tre-, fem- alternativt någon gång sjuskeppigt. Sidoskeppen existerar vanligen lägre än mitt- alternativt huvudskeppet. (Jämför dock hallkyrka.) Väggarna emellan sidoskeppen, vindsutrymmen samt mittskeppet fanns ibland utsmycka från en pelargalleri, detta således kallade triforiet (ett modell inom land vid detta finns inom Skara domkyrka, detta existerar annars vanligt inom gotiska samt romanska katedraler inom Europa). på denna plats löpte stundom ett gång ovan sidoskeppen ut mot mittskeppet. Ovanför triforiet är kapabel finnas enstaka rad öppning, klerestoriet.
Längst inom väster fanns förhallen, vanligen skild ifrån skeppet genom en galler (narthex). Förhallen plats huvudsakligen katekumenernas samt botgörarnas lokal. inom Dalby kyrka inom Skåne finns enstaka präktig romansk förhall ännu inom behåll. Ovanför alternativt vid sidorna ifall förhallen reste sig tornet alternativt tornen. dem större småkyrkornas förhall ersattes beneath senare hälften från medeltiden ofta från en vapenhus.
Andra typer från kyrkor (som dock även förmå existera romanska)
[redigera | redigera wikitext]I avseende vid grundplanen kunna särskiljas mellan långkyrkor, tillsammans given längdaxel, samt centralkyrkor, tillsammans ett reguljär grundplan inom förhållande mot enstaka mittpunkt. Särskilda stöt från centralkyrkor existerar rundkyrkor samt dem korskyrkor, likt besitter korsarmarna lika långa såsom kor samt skepp. Vanligen existerar dock korskyrkor långkyrkor.
Hallkyrka äger mittskepp samt sidoskepp lika höga.
Östtornskyrkor kallas kyrkor likt äger tornet placerat inom öster ovan altare samt kor.
Klövsadelskyrkor plats ett romansk kyrkotyp såsom fanns nästan uteslutande vid Öland, likt ägde en hög byggnad eller struktur inom såväl inom väster vilket inom öster.
Försvarskyrkor innehåller särskilda anordningar på grund av en positivt försvar. dem fanns vanligen inom trakter såsom enkel blev utsatta på grund av fientligt inställda anfall. mot försvarskyrkorna är kapabel även räknas rundkyrkorna, åtminstone dem inom Norden.
Bland mera bekanta svenska försvarskyrkor förmå nämnas Sankt Pers kyrka inom Sigtuna samt Källa gamla kyrka vid Öland, bägge dock idag sålunda gott liksom ruiner.
Kraftkyrkan existerar enstaka vid pelare vilande sal, vanligen sträckande sig beneath religiös kor samt absid (se Krypta).
I Upplandslagen talas angående hundareskyrka samt tolftakyrka, såsom troligen fanns huvudkyrkor inom hundaret respektive enstaka sektion från hundaret.
Bland träkyrkorna existerar stavkyrkan (en från resvirke byggd kyrktyp) från särskilt nyfikenhet.
Kyrkoarkitekturens äldsta bakgrund inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar ett översikt från Svensk kyrkoarkitektur.
Den inledande inom landet omtalade kyrkobyggnad existerar den kyrka, såsom Heriger vid 830-talet i enlighet med "Vita Ansgarii" lät bygga vid sin gård. dock Ansgars samt hans efterträdares missionsverksamhet skred beneath dem största svårigheter endast långsamt fram, samt dem äldsta minnena från kyrkobyggnader vilket finns inom Mälardalen existerar kyrkoruinerna inom Sigtuna, vilka från allt för att döma är kapabel hänföras mot 900-talets slut, inom samband tillsammans för att staden bildades.
I S:t Clemens kyrkoruin inom Visby äger nära undersökningar, liksom verkställts från E. Ekhoff, anträffats grundläggande principer eller fundament mot numeriskt värde alternativt tre föregångare mot den nuvarande kyrkan. Den äldsta från dessa grundläggande principer eller fundament förskriver sig sannolikt ifrån 900-talet. – beneath 1000-talet verkar kyrkobyggnader vid Gotland varit allmänna.
I Västergötland når den kristna kyrkobyggnadskonsten tillsammans med säkerhet ned inom 1000-talet, dock dem flesta stenkyrkorna byggdes inom mitten från 1100-talet alternativt senare. Åtskilligt tyder vid, för att kristendomen inom vissa delar från hedendomens gamla stamland svensk region ej slagit fullt igenom förrän beneath slutet från 1000-talet, inom samband tillsammans för att hednatemplet försvann, dock å andra sidan existerar flera runstenar försedda tillsammans med kristna kors redan ifrån 1000-talets start. inom stort sett visar även dem äldsta bevarade kyrkobyggnaderna inom Götalandskapen enstaka byggnadstyp tillsammans med avsmalnande kor samt emellanåt absid, vilken existerar äldre samt mot sina huvuddrag överensstämmande tillsammans med den romanska basilikan (med absid etcetera), medan flera från Svealandskapens äldre stenkyrkor samt tegelkyrkor visar ett yngre, enklare rektangulär typ, dock även denna plats finns stenkyrkor från identisk typ likt dem äldsta inom Västergötland. Runt angående inom all landet förmå man dessutom räkna tillsammans med för att dem allra flesta kyrkorna ifrån start plats från virke samt för att dem sedan ersattes från berg alternativt tegel.
Efter reformationen
[redigera | redigera wikitext]Klosterkyrkorna blev överflödiga då klostren stängdes inom samband tillsammans med reformationen inom land. Nybyggda kyrkor liknade inom stort dem katolska dock något anpassade efter den lutherska gudstjänstens behov, samt lära. Därmed kom predikan inom fokus samt helgonbilderna utelämnades. Aktuella stilepoker såsom stilriktning påverkade speciellt nybyggda kyrkors interiör samt exteriör.
1800-talet
[redigera | redigera wikitext]Under 1800-talet byggdes flera nya kyrkor, ofta inom empirestil. Även äldre stilar kom vid modet (se arkitekturens historia), samt kyrkor byggdes inom bland annat neogotisk stil. Frikyrkorörelsen såsom började växa starkt beneath 1800-talets senare hälft medförde ett ytterligare ögonkontakt vid gudstjänstfirande samt flera bönehus samt kapell blev radikalt speciell än stilen inom Svenska Kyrkan.
1900-talet samt framåt
[redigera | redigera wikitext]Flertalet kyrkor byggda beneath efterkrigstiden äger tillåtit frihet inom struktur samt utsmyckning. en antal kyrkor besitter utformats tillsammans idéer ifrån centralkyrkan på grund av för att församlingen bör anlända närmare gudstjänstens centralhändelser, tillsammans ökad bredd samt sittplatserna besitter ofta satts inom ett båge alternativt vid annat sätt brutit bänkraderna, omkring enstaka huvud punkt tillsammans altaret. Detta existerar speciellt vanligt inom större frikyrkor.[6][7][8] beneath dem senaste decennierna äger ökad hänsyn tagits mot variationer inom gudstjänstlivet, tillsammans större lekmannadelaktighet, inom likhet tillsammans med frikyrkligheten. inom moderna kyrkor äger ofta använts modernistiska ämne samt design, tillsammans med stål, betong, kopp samt formspråk ifrån funktionalism samt andra stilströmningar. torn med klocka är kapabel utformas vid skiftande sätt, ofta liksom separat objekt, angående detta finns överhuvudtaget.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]Göteborgs domkyrka, Göteborg.
Oscar Fredriks kyrka, Göteborg.
Sankt Georgios kyrka, ett grekisk-ortodox kyrka inom Östermalm, Stockholm.
Matteus kyrka, Norrköping, nygotisk stil, invigd 1892.
Sankt Eriks katolska domkyrka, Stockholm.
Surte kyrka, Ale kommun.
Marka kyrka, Falköpings kommun.
En kyrka inom Kapernaum, Israel.
Valtorps kyrka inom Skara stift, ett medeltida landsbygdskyrka tillsammans klockstapel.
Södra Råda gamla kyrka inom trä.
Hedvig Eleonora kyrka inom Stockholm.
Trefaldighetskyrkan inom nygotisk stil inom Vasa, Finland.
Notre-dame dem Paris, ett Romersk-katolsk katedral inom Frankrike.