Karta över världens religioner word

Religion existerar en sociokulturellt struktur från specificerade beteenden, praktiker, moraliska samt etiska principer, världsåskådningar, texter, helgedomar, profetior samt organisationer, vilket kopplar människolivet mot övernaturliga, transcendentala samt andliga företeelser.^[1] Dock råder detta ej konsensus ovan vilket likt noggrant definierar enstaka religion.^[2][3] Inom religioner förekommer fenomen likt gudar, andar, transcendentasjälar, återfödelse alternativt dylikt. tro kunna även röra sig angående föreställningar angående ett högsta andlig verklighet alternativt yttersta sanning, tillsammans alternativt utan gudar. Andetro, förfäderstro samt övertygelsen angående enstaka magisk verklighet existerar även formulering på grund av tro.

Symbolik, legender, riter samt traditioner hör mot religionens kännemärken. Ytterligare ett begränsad definition existerar för att ”religion” existerar varenda bestämd tro då detta gäller detta övernaturliga, något liksom vanligen omfattar ritualer, ett moralisk kod, ett livsfilosofi samt enstaka världsbild.^[4] Religioner är kapabel ses vilket olika svar vid ämnen angående livets fras samt uppgift samt ifall moraliska krav samt plikter mot medmänniskorna.^[5]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet besitter sitt ursprung inom latinetsreligio. Innebörden samt ursprunget mot den latinska frasen existerar omtvistad,^[6] dock besitter bland annat tolkats likt "gudsdyrkan", "gudsfruktan" alternativt "respekt på grund av detta heliga".^[7] Betydelsen för att detta existerar ett struktur från trossystem finns belagd ifrån 1300-talet. inom sin nuvarande innebörd infördes termen inom dem moderna kulturspråken vid 1500-talet från humanisterna samt användes bland annat från reformatornMartin Luther. vid svenska finns termen belagt ifrån 1539.

Definition

[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen enighet bland religionsforskare hur begreppet "religion" bör definieras.^[8][9] Detta existerar dock ej nödvändigtvis en bekymmer. i enlighet med Stefan Arvidsson samt Jonas Svensson existerar definitioner från "religion" varken sanna alternativt falska, utan istället mer alternativt mindre användbara beroende vid vilket avsikt definitionen fyller år inom den specifika forskningskontexten.^[8]

Religionsdefinitioner delas vanligen in inom numeriskt värde typer: substantiella samt funktionella. Substantiella religionsdefinitioner definierar tro utifrån idéer samt trossatser, medan funktionella definitioner istället definierar tro utifrån den funktion såsom enstaka eventuell tro agerar inom människors liv.^[8][10] modell vid substantiella definitioner är: "religion existerar tro vid Gud" alternativt "religion existerar tro vid något övernaturligt". Substantiella religionsdefinitioner, vilket dem tidigare nämnda, existerar i enlighet med Inger Furseth samt Pål Repstad ofta etnocentriska, då dem ofta färgas från forskarens kulturella samt religiösa kontext. Distinktionen mellan "naturlig" samt "övernaturlig" existerar mot modell, i enlighet med Furseth samt Repstad, enstaka distinktion vilket äger sitt ursprung inom den europeiska Upplysningstiden.^[10] Funktionella religionsdefinitioner, exempelvis "religion existerar detta likt ger människor mening" existerar i enlighet med Furseth samt Repstad ofta mindre etnocentriska än substantiella definitioner. Dessa äger dock istället problemet för att flera definitioner därför resehandling breda för att dem inkluderar även sekulära hobbies samt livsåskådningar.^[11] Detta är kapabel dock betraktas likt ett fördel. Ninian Smart menar för att breda religionsdefinitioner existerar hjälpsamma på grund av för att analysera hur sekulära livsåskådningar alternativt ideologier kunna fyllning liknande funktioner likt religioner.^[12] Även angående substantiella definitioner ofta existerar snäva samt funktionella definitioner ofta existerar breda, existerar detta ej nödvändigtvis således. detta finns såväl breda liksom smala definitioner från båda typer.^[13]

En sektion vetenskapsman, vilket Ninian Smart, besitter tillsammans inspiration ifrån Ludwig Wittgenstein försökt formulera enstaka rad "familjelikheter" liksom religioner besitter. i enlighet med sådana modeller finns detta ett rad karaktärsdrag såsom flera, dock ej samtliga, religioner delar. Tanken existerar då för att detta räcker för att äga några från dessa karaktärsdrag på grund av för att igenkännas vilket enstaka "religion", dock för att inget enskilt karaktärsdrag existerar en krav alternativt finns hos samtliga religioner.^[13] i enlighet med Rem B. Edwards riskerar dock även liknande definitioner för att färgas från forskarens religiösa samt kulturella kontext. Detta då dem "karaktärsdrag" alternativt "familjelikheter" såsom beskrivs ofta utgår ifrån den tro forskaren främst existerar vän med.^[14]

Religioners komponenter

[redigera | redigera wikitext]

Flera religionsforskare äger försökt definiera vilka komponenter alternativt dimensioner liksom religioner inom regel besitter. Ninian Smart beskriver sex sådana: dogmatik, sagor, etik, ritualer, erfarenheter samt ett social dimension. Eric J. Sharpe beskriver fyra: enstaka existentiell, enstaka skarpsinnig, ett institutionell samt enstaka moralisk. Rodney kraftfull samt Charles Glock beskriver fem: tro, erfarenhet, erfarenheter, insikt (om ritualer samt trossatser) samt konsekvenser (religionens konsekvenser på grund av personens liv).^[15] Ninian Smarts presentation från religionernas dimensioner äger varit ett från dem maximalt inflytelserika modellerna.^[12]

Enligt Ninian Smart besitter olika religioner olika kompositioner från dem "dimensioner" vilket denne nämner. Exempelvis nämner Smart för att modern/sekulär buddhism äger starkt fokus vid meditation, etik samt tänkesätt dock enstaka nästintill avsaknad mytologisk dimension.^[15]

Mytologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet "myt" används sällan från religiösa personer själva, utan snarare från religionsforskare. Likt andra religionsvetenskapliga term existerar definitionen omtvistad, dock syftar vanligen mot berättelser från religiös innebörd inom enstaka viss tradition.^[16] Berättelserna är kapabel betraktas likt antingen bokstavligt sanna alternativt liksom liknelser på grund av religiösa lärdomar. dem fyller år ofta enstaka såväl rituell liksom social innebörd inom den religiösa gruppen.^[17] Myterna existerar även tätt sammankopplade tillsammans med religionernas doktriner (läror) då dessa ofta grundar sig inom dem religiösa berättelserna/myterna.^[18]

Praktiker

[redigera | redigera wikitext]

Religionernas praktiska dimension, ofta refererat mot likt dess ritualer, existerar centrala inom dem flesta religioner. Ritualernas utformning samt innebörd skiljer sig dock åt mellan olika religioner. modell vid liknande praktiska utövningsformer existerar bön, predikan, dyrkan, offer, yoga samt meditation.^[18] dem praktiska dimensionernas former samt innebörd besitter analyserats vid ett rad olika sätt från religionsforskare. Ronald Grimes besitter exempelvis föreslagit för att man bör skilja mellan "rit" samt "ritual", var ritual betecknar varenda praktiska religiösa handlingar, medan riter betecknar mer formella aktiviteter, vilket dryckesställe mitzva, dop alternativt bröllop. Roy Rappaport besitter inom sin tur analyserat ritualens natur. Ritualer existerar i enlighet med Rappaports definition handlingar såsom följer strikta samt formella regler likt utformats från någon ytterligare än utövaren egen. andra, liksom Catherine Bell, existerar kritiska mot generella teorier ifall ritualer. Detta då Bell menar för att detta finns ett sådan diversitet från ritualer för att detta ej finns några definitiva gemensamma karaktärsdrag till dem. Anne-Chrstine Hornborg menar för att generella ritualteorier ofta blir svåra för att applicera vid nyare religiösa fenomen, likt New-Age, vilket äger en rituellt liv liksom ej existerar lika uppstyrt såsom inom andra religioner.^[19]

Upplevelser

[redigera | redigera wikitext]

En ytterligare aspekt från religioner existerar religiösa erfarenheter från mot modell respekt, medlidande, lugn, stillhet, mystik alternativt dylikt.^[18] Religiösa äventyr förmå förutom känslor även involvera visioner från änglar alternativt buddhor, tungotal, enhetlighet tillsammans Brahman, andebesatthet alternativt dylikt.^[20] Känslor existerar ofta centrala inom religiösa ritualer. dem äger även enstaka innebörd inom religiösa berättelser: exempelvis Buddhas information beneath Bodhiträdet, Muhammed vid berget Jabal al-Nour, Mose samt den brinnande busken samt Paulus omvändelse.^[21]

Etik

[redigera | redigera wikitext]

Etik, detta önskar yttra påbud gällande hur människor bör agera, existerar även en viktigt inslag inom flera religioner. inom buddhismen finns ett rad träningsregler, inom judendomen samt kristendomen finns dem tio budorden samt inom Islam finns bland annat sharia.^[18]

Social dimension

[redigera | redigera wikitext]

De flesta religiösa rörelser innefattar även sociala grupperingar, formella alternativt informella. Religionssociologi existerar en vetenskapligt fält såsom inom huvudsak undersöker religionernas sociala dimension samt relation mot samhället inom stort.^[18]

Materiell dimension

[redigera | redigera wikitext]

Ninian Smart menar för att dem flesta religioner även äger ett "materiell" dimension. modell vid detta likt Smart nämner existerar religiösa byggnader, ikoner, verk, heliga floder, en stor naturlig upphöjning av jordens yta samt andra platser såsom människor vallfärdar till.^[18]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Antropologer beneath 1800-talet försökte hitta människans samt religionens uppkomst. inom detta arbetssökande uppstod enstaka rad olika "evolutionära" teorier var vissa former från religioner beskrevs vilket den evolutionära följden från andra typer från religioner. Exempelvis beskrev Edward Burnett Tylor för att den inledande typen från religiositet fanns animism, såsom sedermera utvecklades mot polyteism liksom inom sin tur utvecklades mot monoteism.^[22] Termen "primitiva religioner" fanns vanligt förekommande, dock äger beneath modern period förkastats då den antytt för att vissa religioner skulle artikel överlägsna andra. inom modern tidsperiod talas detta istället angående "inhemska religioner" (engelska: "indigenous religions"), samt syftar då exempelvis mot shinto, tidig hinduism, maorifolkets tro, amerikanska ursprungsbefolkningens religioner, tillsammans med flera.^[23]

Konkreta kunskaper ifall uråldriga religioner hänger samman tillsammans med uppfinnandet från skrivkonsten inom Mesopotamien samt Egypten. Sumererna inom södra Mesopotamien uppfann kilskriften3400–3100 f.Kr. samt egyptierna strax därefter hieroglyferna, samt dessa gamla texter berättar utförligt ifall religioner samt angående hur dessa utövades samt utvecklades. Dessa religioner fanns polyteistiska, tillsammans med något enstaka undantag.

Religionerna tillhörde länge ett huvuddel, enstaka tätort alternativt en människor. dem stora monoteistiska världsreligionerna Judendom, Kristendom, Islam samt Bahá'í äger samtliga sitt ursprung inom den monolatristiska tro såsom utvecklades från dem hebréer vilket beneath ledning från Moses sägs äga lämnat alternativt flytt Egypten omkring 1400–1200 f.Kr. Israel alternativt Palestina ses även vilket en heligt nation från dessa fyra världsreligioner, vilket dessutom äger tydligt angivna religionsgrundare inom Moses, Jesus, Muhammed samt Bahá'u'lláh. Dessa religioner beräknar sig själva vilket härstammande ifrån den mytologiska personen Abraham, samt religionerna brukar därför även kallas till abrahamitiska religioner.

Zarathustra skapade tidigt inom Persien enstaka tro vilket grekerna sedan benämnde zoroastrism, samt vilket får anses artikel monoteistisk. Zoroastrismen samt andra religiösa föreställningar inom Persien utövade en stort påverkan vid judarnas, sedan Kyros erövrat Babylon 539 f.Kr samt befriat den elit ifrån Jerusalem liksom babylonierna tvångsförflyttat dit. Judarna, likt tidigare ej haft föreställningar ifall själen samt firmament respektive helvete efter döden, fick för tillfället detta. från indien läror kom även mot Medelhavsområdet via Persien. Efter Alexander den stores erövringar vid 300-talet f.Kr. kom även hellenismen för att påverka judisk tro, liksom nyplatonism ägde massiv innebörd på grund av den kristna trons uppfattningar angående Gud samt existensen efter detta.

I Indien utvecklades ur brahmanismen vid 500-talet f.Kr. hinduismen, vilket besitter vissa monoteistiska riktningar dock mot övervägande delen polyteistiska, samt likt enstaka reaktion mot brahmanismens stränga askeskrav, buddhismen samt jainismen – numeriskt värde religioner inom vilka gudsföreställningar agerar enstaka underordnad innebörd.

Religion samt vetenskap

[redigera | redigera wikitext]

Några tidiga trossystem liksom grundade sig vid erfarenhetslära, logik samt koherens etablerades inom detta antika Grekland. Dessa filosofier saknade gudar, andar samt andra övernaturliga element. detta friare, logiskt grundade samt icke-doktrinära kunskapssökandet resulterade inom ett många kraftfull kunskapsutveckling vid förhållandevis vykort tidsperiod.

Nybildade alternativt expanderande religioner är kapabel ibland medföra för att vetenskap, tradition samt bildning ökar inom spridning. i enlighet med enstaka perception hände detta beneath islams expansion dem inledande århundradena efter Muhammed. inom öster samlade muslimska tänkare samt filosofer in stora mängder vetenskaplig alternativt filosofisk litteratur inom takt tillsammans islams expansion samt erövringar. vid en liknande sätt besitter europeisk traditioner, teknologi samt vetenskap spridits då kristendomen äger brett ut sig ovan världen, mot resultat från migration, erövringar samt uppdrag.

Under medeltiden växte universitetsväsendet inom västra europa fram. Framväxten plats starkt kopplad mot den katolska kyrkan samt den kristna trons spridning norrut. Teologi samt tänkesätt fanns dem maximalt centrala ämnena. enstaka betydande sektion från studierna fanns för att formulera den kristna tron tillsammans hjälp från den antika filosofins (främst Platons samt senare Aristoteles) terminologi. Arbetet kom inom flera fall kom för att medföra enstaka starkt konservativ vetenskapssyn. församlings stora politiska påverkan medförde normer från trosmässig likriktning. Vissa antika uppfattningar ifall exempelvis fysikaliska förhållanden gjordes mot ett sektion från den kristna trosläran, medan rön vilket stred mot kristna urkunder blev blasfemiska. Detta fick mot resultat för att nya vetenskapliga rön motarbetades samt vetenskapsmän liksom Galileo Galilei samt Nicolaus Copernicus motarbetades samt trakasserades då deras forskningsresultat avvek ifrån den från kyrkan då sanktionerade världsbilden.

Socinianismen plats enstaka kristologisk lära utvecklad från bl.a. italienaren Fausto Sozzini (1539–1604). denne menade för att Bibelns innehåll måste underkastas förnuftet. Socinianismen förkastade treenighetsläran eftersom Jesus i enlighet med sunt förnuft måste äga varit ett människa. detta maximalt centrala på grund av kristendomen existerar Jesus död vid korset samt hans uppståndelse. angående Jesus ägde varit Gud alternativt enstaka blad hos Gud skulle han ej äga bevisat någonting alls, då ett Gud varken kunna dödas, lida alternativt lida från fasansfulla smärtor. Sozzini menade för att Jesus därför helt samt hållet måste äga varit ett människa.

Under 1600- samt 1700-talen fick den empiriska metoden genomslag bland Europas lärda samt man började hitta svar vid allt fler problem att diskutera utan för att behöva tillgripa övernaturliga förklaringar. Religionens ställning eller tillstånd började på det sättet småningom för att urholkas, ej minimalt genom 1700-talets upplysningsrörelse. flera religioner liksom tillkommit sedan dess – liksom exempelvis bahá'í-tron – anser för att tro samt vetenskap måste samverka samt utvecklas sidled till för att samhället bör behärska utvecklas vid en harmoniskt sätt.^[24], ^[25]. inom andra fall – särskilt inom kristna kretsar inom USA – förklarade religiösa företrädare "krig" mot vetenskapsmän såsom Charles Darwin liksom mot Gregor Mendels upptäckter, då dennes rön återupptäcktes inom start från 1900-talet. Organisationer liksom Christian Science uppstod inom USA inom slutet från 1800-talet, vilket en försök för att bekämpa dem vetenskaper samt vetenskapliga rön vilket man uppfattade likt stridande mot Bibeln samt den kristna trosläran.

På en liknande sätt äger konservativa uppfattningar inom islam bidragit mot för att den muslimska världen tillhör världens minimalt vetenskapsorienterade områden samt omfattar enstaka från världens minimalt utbildade befolkningar. inom Afrika ställer traditionell tro vid trolldom, magi samt shamaner mot bekymmer tillsammans spridandet från modern förståelse, ej minimalt angående läkemedel. Även asiatiska världsreligioner äger resulterat inom liknande perioder från kunskapsmässig samt filosofisk stagnation. på grund av Kinas sektion äger flera bedömare pekat vid taoismen samt inom Japan stärkte shinto dem konservativa samt isolationistiska föreställningar likt rådde före Meiji-restaurationen.

Uppfattningen ifall den egna överlägsenheten

[redigera | redigera wikitext]

Religioner tenderar för att förklara den egna tron liksom enstaka självklar samt nödvändigt ögonkontakt vid världen. inom förhållande mot andra uppfattningar samt utomstående grupper framhåller religiösa skrifter ofta den egna gruppen såsom överlägsen samtliga andra. detta existerar ursprunglig ifrån samt tillsammans med 1500-talet såsom dem kristna européerna kunde föreställa sig för att detta fanns flera religioner nära sidan från den kristna.^{[källa behövs]} Tidigare kallade dem kristna sin tro samt på grund av den "sanna religionen" samt resten från världens trosuppfattningar tillhörde hedendomen. dem kristna korstågen vilket startade vid 1000-talet ägde vilket avsikt för att återerövra landområden liksom tidigare varit kristna ifrån "hedningarna", dem muslimska erövrarna. term såsom muslim äger slagit igenom inom väst därför sent såsom efter 1950-talet, då man började lämna beteckningen "muhammedaner". beneath medeltiden ägde termen tro ett inskränkt användning inom betydelsen munkregel samt munkliv. Synsättet för att andra än kristna fanns hedningar fick förödande konsekvenser på grund av indianerna inom Syd- samt Mellanamerika, då spanska äventyrare tillsammans med präster inom släptåg plundrade amerikanska kulturer samt utrotade läka indianfolk.^{[källa behövs]} Nordeuropéernas härjningar inom Nordamerika ägde lika katastrofala konsekvenser till dem "hedningar" likt levde var. vid en liknande sätt äger islamiska erövringar präglats från grundlig dödande samt förföljelser, en modell existerar invasionerna från Indien. Icke-muslimer vilket erövrats besitter ofta tvingats mot tre omröstning, för att konvertera mot islam, för att leva likt dhimmi (andra klassens medborgare) alternativt för att dödas. beneath andra världskriget använde japanerna shinto likt enstaka motivation till personlig överlägsenhet samt korrekt för att erövra andra länder. Även naturreligioner äger präglats från våldsutövning likt grundats inom föreställningar ifall personlig överlägsenhet. en modell existerar stammar liksom äger praktiserat kannibalism tillsammans motivet för att enstaka krigare såsom äter sin fiende övertar dennes ande samt bevisar sin personlig styrka

Klassifikation

[redigera | redigera wikitext]

Definitioner samt särskiljningar från olika religioner finns inom flera former samt fyller år olika syften. enstaka sektion klassifikationer utgår ifrån en visst religiöst perspektiv, var enstaka tro mot modell är kapabel betecknas vilket "sann religion" medan andra beskrivs vilket "hedniska religioner". Konfessionella klassifikationer existerar inom regel värderande, detta önskar yttra dem värderar enstaka tro liksom förbättrad alternativt mer verklig än andra. andra klassifikationer kunna innehåll andra politiskt relaterade syften, exempelvis förmå religioner klassificeras tillsammans med rasistiskt motiv utifrån vilka "människoraser" vilket följer olika religioner. Ytterligare en sätt för att dela in religioner vid existerar utifrån geografiskt ursprung alternativt vart utövarna främst existerar belägna geografiskt. Geografisk klassifikation förmå även användas till för att utföra distinktioner mellan olika former från specifika religioner - exempelvis genom för att koreansk buddhism särskiljs ifrån kinesisk.^[26]

Ytterligare en sätt för att dela in religioner vid existerar utifrån då dem uppstod historiskt, ofta grundat inom politiska alternativt historiska epoker likt ej existerar relaterade mot religionernas inneboende tillväxt. detta förekommer även samhällsvetenskapliga, psykologiska samt sociologiska klassifikationer från religion.^[26]

Stefan Arvidsson menar dock för att religioner vanligen avgränsas samt definieras utifrån självbeteckningar från varenda religions religiösa elit. Detta medför för att dessa beteckningar ej ständigt existerar talande på grund av hur tro utövas samt uppfattas från "folket". ett ytterligare komplicerande faktor existerar för att flera folkliga religiösa personer världen ovan ej betraktar sig själva såsom tillhörande ett viss tro. Även dessa personer ifrån en utifrånperspektiv är kapabel betecknas såsom mot modell hinduer alternativt "new-age-are", behöver dem ej nödvändigtvis självidentifiera sig vid detta sättet.^[26]

Antika religioner

[redigera | redigera wikitext]

Några äldre religioner liksom från olika skäl dött ut existerar ännu viktiga till förståelsen historien samt från äldre kulturer. Vissa från dessa besitter inom modern tidsperiod återuppväckts samt fått modern form:

Naturreligioner

[redigera | redigera wikitext]

Många religioner existerar små samt ofta begränsad eller markerad av gränser mot en människor alternativt enstaka huvuddel. Då dessa ej innefattar identisk stora organisation såsom dem sålunda kallade världsreligionerna äger dem tidigare ibland kallats primitiva. idag benämner man dem ofta naturreligioner. Bland dessa kunna man urskilja vissa grupper, likt animism samt schamanism. dem således kallade naturreligionerna existerar vanliga inom Afrika (afrikanska religioner), Amerika (indianska religioner) samt runt polcirkeln inklusive Sibirien (cirkumpolära religioner, däribland finsk-ugriska religioner (innefattande samisk religion) samt turkisk schamanism).

Nyandlighet

[redigera | redigera wikitext]

Nyare religioner liksom uppkommit beneath 1900-talet kallas ofta "nyandliga rörelser" alternativt "nyandlighet". modell vid liknande existerar andliga fenomen inom New Age, kvasireligiösa rörelser likt scientologi samt nyreligioner vilket Wicca, Cao Dai, Hoa hao samt Omoto.

Världsreligioner

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet "världsreligion" användes mot enstaka start på grund av för att särskilja mellan missionerande kristendom (som därmed existerar "världsinriktad") samt judendom, såsom plats samt existerar begränsad mot ett viss folkgrupp. Efter andra världskriget började fler religioner inkluderas inom termen, likt buddhism samt judendom. Arvidsson anser dock för att termen existerar problematisk, då detta ej finns några definitiva kriterier på grund av vad liksom bör räknas likt ett världsreligion. Varken antalet anhängare, historisk innebörd alternativt geografisk spridning kunna artikel definitiva kriterier i enlighet med Arvidsson, då detta skulle medföra för att flera religioner skulle behöva tas försvunnen samt andra föras in.^[26]

Adherents.com, i enlighet med personlig utsago den näst största religionssajten vid Internet samt religiöst samt politiskt obunden, besitter bland annat satt upp nästa tre krav på grund av för att dra enstaka gräns mellan religioner samt världsreligioner:

• Storlek - åtminstone 500.000 troende.
• Spridning - enstaka massiv andel från dem troende bör bo samt utöva tro inom mer än en nation alternativt enstaka begränsad område från världen.
• Autonomi - tro existerar uppenbart oberoende från samt åtskild ifrån enstaka bredare (moder)religion.

Klassifikation baserat vid gudstro

[redigera | redigera wikitext]

Flera religioner lägger massiv vikt nära ett alternativt flera gudar. ett sektion religioner äger dock inga gudar, alternativt därför existerar guden/gudarna ej särskilt viktiga till detta religiösa existensen. dem religioner liksom lägger vikt nära gudavärlden klassificeras utifrån vilken ögonkontakt dem äger vid gudavärlden.

Polyteism

[redigera | redigera wikitext]

Kännetecknande till dem forntida religioner likt uppstod inom region samt Medelhavsområdet, existerar polyteism (tro vid flera gudar) samt antropomorfa gudar (människoliknande gudar). Föreställningarna ifall dessa gudar äger bevarats litterärt inom epos liksom Iliaden samt konstnärligt inom form eller gestalt från gravmålningar samt statyer samt polemiskt skildrade inom judiska samt kristna skrifter. inom dem egyptiska, indianska, från indien samt grekiska religionerna förekom dessutom djurgudar samt djurliknande gudar, vilket Pan samt Ganesha. inom polyteistiska religioner äger gudar olika verksamhetsfält såsom motsvarar världsliga förhållanden, liksom årstidernas växlingar, viktiga odlade växter vilket majs, mänskliga relationer, tillsammans med mera. Dessa gudar besitter ofta enstaka hierarkisk ordning, var ett världsskapande gud existerar främst, alternativt likställd ett världsförstörande gud. Den germanska alternativt nordiska tro asatro existerar en annat modell vid en månggudadyrkande religiöst struktur.

Hinduismen kunna klassificeras antingen likt polyteistisk alternativt monoteistisk.

Det abstrakta gudsbegreppet såsom förekommer inom nyandliga rörelser existerar en effekt från för att dem sammanfört tankegods ifrån från indien samt västerländska religioner.

Utbrett ovan världen existerar även förfädersdyrkan, något vilket ännu lever kvar inom bland annat Japan, liksom dyrkan från landets chef. Kejsar Augustus lät utropa sig egen mot gud (divus); ett härskarsyn såsom förekom även inom Egypten.

Monoteism

[redigera | redigera wikitext]

Monoteism existerar känd ifrån bland annat zoroastrianism samt ifrån judendomen samt dem religioner vilket utsprungit ur den; dem abrahamitiska religionerna. Gudsbegreppet inom dessa religioner existerar likaledes antropomorft: människan existerar skapad mot gudens avbild, vilket omvänt ger för att den ende omnipotenta guden existerar lik människan. Även den abrahamitiske gudens änglar existerar inom fysiskt hänseende människoliknande.

Panteism

[redigera | redigera wikitext]

Panteism innebär för att tro för att Gudomen existerar allomfattande. dem antika stoikerna plats exempelvis panteister.

Deism

[redigera | redigera wikitext]

Deism existerar, inom motsats mot teism, tron vid för att den högre makten existerar avlägsen samt onåbar samt ej ingriper inom världsliga angelägenheter. Pandeism existerar ett kombination från deism samt panteism.

Ateism, agnosticism samt antireligion

[redigera | redigera wikitext]

Ateism (ickegudstro) betecknar uppfattningar likt saknar tro vid för att gudar samt andra övernaturliga väsen existerar. Ateism innefattar ofta, dock ej nödvändigtvis, en aktivt avståndstagande ifrån religiös tro samt kult, vilka betraktas såsom vidskepelse. Ateism kunna även existera enstaka beskrivande begrepp på grund av en religiöst alternativt filosofiskt struktur, vilket saknar egentlig gudsföreställning, exempelvis vissa former från Buddhism.

Agnosticismen utesluter ej chansen från för att många mäktiga väsen kunna existera, dock menar för att detta mot dags dato saknas såväl behov från dem såsom bevis till deras förekomst.

Antireligion syftar mot en allmänt motstånd mot all tro.

Religion samt kön/genus

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1970-talet äger flera religionsforskare undersökt religionernas relation mot olika köns- samt genusfrågor. i enlighet med Jonas Svensson äger flera från dessa vetenskapsman fokuserat vid kvinnors ställning samt hur kvinnor förtryckts inom religiösa kontexter. i enlighet med Svensson äger även flera vetenskapsman intresserat sig till hur könsroller skapats samt legitimerats inom religiösa kontexter. Flera vetenskapsman äger dock även intresserat sig till för att analysera samt synliggöra hur kvinnor tolkar samt tillämpar religiösa idéer inom deras vardagliga liv.^[29] Marja-Liisa Keinänen menar för att den kvinnorelaterade religionsforskningen kunna uppdelas inom numeriskt värde typer: "eländighetsforskning" respektive "värdighetsforskning". detta förstnämnda syftar mot studiet från hur kvinnors förtryckts, ofta tillsammans utgångspunkt ur hur den religiösa eliten samt dem religiösa skrifterna uttryckt sig angående kvinnor samt vilka könsroller liksom existerar inom religionerna. i enlighet med Keinänen innebär en sådant "masochistisk" ögonkontakt vid kvinnor för att forskaren osynliggör kvinnors religiositet, vilket tar andra formulering än den manliga religiositeten. detta Keinänen kallar "värdighetsforskning" äger istället fokuserat vid hur kvinnor tolkar, utövar samt tillämpar sin tro. Värdighetsforskningen äger i enlighet med Keinänen bristen för att den ignorerar dem maktstrukturer vilket finns inom religionerna, då den fokuserar enhälligt vid hur kvinnors intryck. Keinänen förespråkar därför en mellanting mellan "eländighetsforskning" samt "värdighetsforskning", var maktstrukturer synliggörs samt analyseras, dock utan för att kvinnornas intryck, tolkningar samt praktiker osynliggörs. Detta menar Keinänen existerar från massiv vikt bland annat då kvinnor genom historien aktivt fört vidare samt främjat detta liksom från feministiska teoretiker betraktats såsom "kvinnofientliga" praktiker. i enlighet med Keinänen innebär ett ögonkontakt vid dem kvinnor på grund av vidare "kvinnofientliga" praktiker likt "hjärntvättade" för att dessa kvinnors erfarenheter samt tolkningar från sin tro osynliggörs.^[30]

Studiet från religion

[redigera | redigera wikitext]

Studiet från tro räknas liksom teologi alternativt religionsvetenskap. Begreppen existerar något som ligger nära eller är i närheten, dock religionsvetenskapen brukar utföra krav vid en mer vetenskapligt perspektiv.^[31]

I allmän utbildning finns utbildning inom religionskunskap.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

• Folktro, Cargokult
• Ceremoni, Trolldom, Divination
• Helig skrift
• Humanism, Religionskritik
• Religionsfrihet
• Religiositet samt utbildningsnivå
• Profet, Religionsgrundare
• Statsreligion
• Skrock/Vidskepelse, Vanföreställning, detta flygande spaghettimonstret
• Teologi, Tro, Ondskans problem
• Traditionella skolan
• Lista ovan trosuppfattningar efter antalet bekännare

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Arvidsson, S. (2010) Klassifikation. Ur Arvidsson, S. (red.) & Svensson, J. (red.) Människor samt makter 2.0: ett införande mot religionsvetenskap (17-21). universitet eller akademisk institution inom Halmstad, ISBN 978-91-978256-5-8
• Arvidsson, S. (2010a) Jämförande religionshistoria. Ur Arvidsson, S. (red.) & Svensson, J. (red.) Människor samt makter 2.0: ett införande mot religionsvetenskap (s. 42-49). universitet eller akademisk institution inom Halmstad, ISBN 978-91-978256-5-8

• Arvidsson, S. & Svensson, J. (2010) Människor samt makter 2.0: enstaka införande mot religionsvetenskap. universitet eller akademisk institution inom Halmstad, ISBN 978-91-978256-5-8
• Cantwell Smith, W. (1962/1963) The Meaning and End of tro. Ur Kessler, G. E. (red.) (1999) Philosophy of Religion: Toward a Global Perspective (s. 26-33). Wadsworth Cengage Learning, ISBN 978-0-534-50549-3
• Corrywright, D. (2006) Get Set for Religious Studies. Edinburgh University Press, ISBN 978-0748620326
• Edwards, R. B. (1972) The Search for Family Resemblances of tro. Ur Kessler, G. E. (red.) (1999) Philosophy of Religion: Toward a Global Perspective (s. 21-25). Wadsworth Cengage Learning, ISBN 978-0-534-50549-3
• Furseth, inom. & Repstad, P. (2005) Religionssociologi - ett introduktion. Liber, ISBN 91-47-07562-7
• Hornborg, A-C. (2010) Ritualer. Ur Arvidsson, S. (red.) & Svensson, J. (red.) Människor samt makter 2.0: enstaka införande mot religionsvetenskap (s. 37-41). universitet eller akademisk institution inom Halmstad, ISBN 978-91-978256-5-8
• Hvidfeldt, A. (1994) Religion. legender samt ritualer. Stockholm: Bokförlaget Forum.
• Hylén, T. (2010) legender. Ur Arvidsson, S. (red.) & Svensson, J. (red.) Människor samt makter 2.0: enstaka införande mot religionsvetenskap (s. 31-36). universitet eller akademisk institution inom Halmstad, ISBN 978-91-978256-5-8
• Keinänen, M-L. (2000) Från elände mot värdighet samt vidare mot detta upplösta subjektet: Några metodologiska trender inom studier kring kvinnor samt religion. Svensk religionshistorisk tidskrift (s. 112-150)
• Kessler, G. E. (1999) Philosophy of Religion: Toward a Global Perspective. Wadsworth Cengage Learning, ISBN 978-0-534-50549-3
• Smart, N. (1989) The natur of tro. Ur Kessler, G. E. (red.) (1999) Philosophy of Religion: Toward a Global Perspective (s. 3-11). Wadsworth Cengage Learning, ISBN 978-0-534-50549-3

Litteratur

[