beltsaw.pages.dev






Grönsak eller frukt på e

Grönsaker

Grönsaker, även benämnt vegetabilier, existerar enstaka assemblage livsmedel tillsammans ursprung inom växtriket. Termen vegetabilier existerar ej botanisk, utan omfattar enstaka rad olika ätliga växter. Vilka livsmedel såsom hör mot gruppen samt vad liksom istället hör mot bär alternativt andra grupperingar beror mot massiv sektion vid inom vilket kontext livsmedlet används.

Till skillnad ifrån frukter besitter vegetabilier ingen vetenskaplig definition. Rötter (se rotfrukter), stjälkar, växtdel, blommor samt även vissa frukter är kapabel betecknas liksom vegetabilier. Frukter såsom även definieras vilket vegetabilier existerar exempelvis peppar, tomater, squash samt aubergine. för att vegetabilier definieras vilket frukter existerar ovanligare, dock skedde då EU definierade morötter liksom bär på grund av för att marmelad gjord vid morötter skulle bli godkänt.[1]

Globalt sett existerar vegetabilier enstaka betydande näringskälla. vegetabilier förmå konsumeras färska, exempelvis inom sallader, alternativt såsom grönsaksröror likt ratatouille, kokas inom exempelvis soppor, ugnsrostas alternativt stekas.[2]

Klassificering

[redigera | redigera wikitext]

Grönsak existerar ej ett vetenskaplig begrepp, utan vad vilket räknas likt ätbar växt existerar inom stället kulturellt definierat, samt termen ätbar växt betecknar samtliga dem örtartade växter liksom människan använder liksom födoämnen[3] samt liksom människan äger lärt sig för att kultivera samt förtära vilket ett sektion från kosthållningen. vegetabilier måste dock ej artikel odlade, utan kunna även existera växer vilt, vilket exempelvis brännässlor.[4] vegetabilier kunna existera frukter (som tomat), ark (som sallat), rötter (som morötter), huvuddel (som selleri) samt därför vidare. allmänt betraktas ätliga växtdelar, utom söta frukter, frön samt nötter, vilket grönsaker.[1]

Vanligtvis räknas icke-söta egentliga frukter in inom gruppen (exempelvis tomater samt gurkor), dock ej söta liknande (såsom päron samt körsbär). andra ätliga växtdelar räknas även såsom vegetabilier, mot modell rabarber.[5] Rotfrukter inräknas vanligen inom gruppen, namnet mot trots. Vissa kryddor räknas in (exempelvis persilja, peppar samt dill), medan andra ej fullfölja detta (exempelvis kanel). mögelväxt räknas ibland såsom ett ätbar växt, dock ej spannmål. Klassificeringen från vegetabilier samt frukter beror vid hur man förtär livsmedlet. Olika växter vilket ingår inom enstaka sallad brukar kallas vegetabilier medan identisk flora inom enstaka dessert är kapabel kallas till frukt.[6] Grönsakerna delas ofta in inom grupper angående hur dem växer. modell vid detta kunna existera rotgrönsaker, lökgrönsaker, stamgrönsaker, bladgrönsaker, blomgrönsaker, fruktgrönsaker samt frögrönsaker.[4][7]

Odling från grönsaker

[redigera | redigera wikitext]

Grönsaker växer inom allt ifrån små hushållsodlingar mot stora, automatiserade jordbruk (ofta inom sålunda kallade grönsaksland). inom I-länder är kapabel odlingen delas upp inom tre kategorier: Odling på grund av direkt salg, odling till fabriksmässig bearbetning (exempelvis frysning alternativt konservering) alternativt fröproduktion.[8]

Olika vegetabilier kultiveras vid olika sätt. enstaka sektion växter planteras inom regel utomhus, vid därför kallat friland; vid bas från geografiska klimatskillnader är kapabel dock ej samtliga vegetabilier kultiveras utomhus överallt. mot resultat från detta brukas inom mer tempererade klimat kyltåligare växter, medan vegetabilier likt peppar, tomat samt melon, såsom behöver mer värme, istället ofta kultiveras inom växthus. detta existerar även inom tempererade klimat vanligt för att man odlar upp grunden mot grönsaken inom växthus, på grund av för att sedan utplantera dem vid våren till för att skörden skall infalla tidigare samt ge enstaka längre period beneath vilken grönsaken är kapabel skördas. då grönsaken besitter skördats säljs den antingen ny alternativt säljs mot livsmedelsindustrin. inom varmare klimat är kapabel helt andra vegetabilier växer, samt grönsaksutbudet samt odlingen skiljer sig inom allmänhet många mellan olika klimattyper.[4]

Olika vilt angriper ofta grönsaksodlingar. en sätt för att motarbeta detta existerar för att spruta vid medel mot skadedjur, vilket dock går emot kraven på grund av ekologiskt jordbruk. en annat sätt existerar för att sterilisera jorden ifrån skadedjur genom upphöjd värme. Rundmaskar dör nära enstaka värme vid runt 50°C, damping off-organismer nära 55°C, dem flesta patogena bakterier samt svampar nära 65°C samt jordinsekter samt dem flesta virus nära 70. dem flesta ogräsfrön dör nära 80°C, samt dem flesta resistenta ogräs samt virus nära 100°C.[9]

Färska grönsaker

[redigera | redigera wikitext]

Odling från färska vegetabilier spänner ifrån hushållsodling, via odling till liten salg mot fabriksmässig odling. en tiondels hektar är kapabel nära liten odling hålla enstaka släkt vid sex personer tillsammans vegetabilier. dem bäst lämpade grönsakerna på grund av denna produktion existerar dem liksom ger därför upphöjd utdelning från maten vilket möjligt, mot modell frön från växter ofta använda som mat, kål, morötter, lök samt tomater. Jordbruk likt odlar vegetabilier på grund av enstaka område handelsplats, mot modell enstaka bygd, odlar oftast en utbud från flera olika vegetabilier. på grund av för att dem bör behärska specialisera sig samt kultivera färska vegetabilier till mer än den lokala marknaden behövs goda vägförbindelser samt motorfordon. förbättrad kommunikationer äger historiskt sett lett mot för att jordbruk likt producerat små mängder från en flertal grönsakssorter till ett område handelsplats specialiserat sig samt börjat kultivera stora mängder från en fåtal grönsakssorter till enstaka regional handelsplats. Även odling inom växthus förmå ske storskaligt samt tillsammans med mekaniserad bevattning samt gödsling. Växthusproducenter måste emellertid antingen kultivera då detta existerar lågsäsong samt priserna existerar höga alternativt kultivera premiumprodukter på grund av för att behärska konkurrera tillsammans med andra producenter.[8]

Industriell bearbetning

[redigera | redigera wikitext]

Odling till fabriksmässig bearbetning sker inom regel storskaligt samt existerar mer prisvärd än odling från färska vegetabilier. Då utseendet vid grönsakerna ej existerar lika viktigt förmå man nyttja sig från mer prisvärd mark, mindre anställda samt äga lägre omkostnader nära handhavandet från grönsakerna. Olika förädlingar från identisk art används till olika former från bearbetning. mot modell strävar man nära konservering samt frysning efter små samt likformiga vegetabilier. till för att hålla produktionen konstant planteras förädlingar såsom mognar nära olika tidpunkt.[8]

Frö- samt transplantatproduktion

[redigera | redigera wikitext]

Grönsaksodling inom avsikt för att till framtida odling tillvarata frön skiljer sig många ifrån andra former från grönsaksproduktion. Fröna existerar ännu ej klara då den ätliga delen från grönsaken mognat. Därför måste man låta grönsaken övermogna innan fröna går för att kultivera tillsammans. Fröproduktion kräver särskilda tekniker då plantan blommar, fröet utvecklas samt då fröna skördas samt tröskas. Isolerade odlingsförhållanden fullfölja för att odlaren är kapabel garantera frönas renhet.[8]

Producenter från vegetabilier på grund av omplantering använder något slags jordfri blandning till för att kultivera omplanteringsväxterna, transplantaten. Dessa blandningar innehåller vanligen olika blandningar från vitmossetorv samt vermikulit alternativt perlit, samt ofta gödningsmedel. Små grönsaksodlare köper ofta färdiga jordblandningar, medan större ofta tillverkar själva. Jorden brukar göras i enlighet med ett således kallad "Cornell mix", likt innehåller ungefär hälften vitmossetorv samt hälften hortikulturell vermikulit samt ofta gödningsmedel såsom malen kalksten, monokalciumfosfat, kalcium- alternativt kaliumnitrat, alternativt liknande. Hur många gödningsmedel man tillsätter ändrar blandningens attribut vilket existerar anpassade på grund av olika användningsområden, såsom groddning från plantor.[10]

Skörd

[redigera | redigera wikitext]

Skördeskador är kapabel orsaka stora svinn. Skadade vegetabilier kunna komposteras. angående vegetabilier efter resultat lastas oförsiktigt nära försändelse alternativt väglaget existerar uselt därför är kapabel detta ge stora skador vid produkterna.[11] noggrann paketering existerar viktigt på grund av för att minska skadorna vid grödorna.[12] negativt resultat inom form eller gestalt från standard existerar svårare för att mäta än kvantitet.[12]

Ekologisk odling

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar enstaka översikt från Ekologisk odling.

Det finns olika metoder på grund av ekologisk odling från vegetabilier. Olika länder besitter även olika standarder till vilka metoder liksom räknas liksom ekologiska.

I land kunna enstaka ätbar växt erhålla KRAV-märkning ifall jorden ej besitter blivit beströdd tillsammans med mineralgödsel, ifall inga kemiska medel mot skadedjur äger använts mot skadeinsekter samt ogräs, samt man får ej beta utsädet tillsammans med kemiska medel. Bonden odlar olika odlade växter till varenda tid, på grund av för att ogräs samt skadeinsekter ej bör angripa grönsaken. vid detta sätt utnyttjas marknäringen mer. Efterfrågan vid ekologiska vegetabilier äger markant ökat, snabbare än vilket produktionen besitter ökat. detta existerar svårt på grund av ett bonde för att lönsamt producera kravmärkta vegetabilier, samt kräver flera specialkunskaper.[13][14]

Grönsaker såsom livsmedel

[redigera | redigera wikitext]

Grönsaker är kapabel konsumeras råa, lagade alternativt vilket grönsaksjuice. vegetabilier besitter inom regel en högt näringsvärde tillsammans många proteiner, vitaminer samt mineralämnen samt ofta även kostfibrer. inom motsats mot detta existerar energiinnehållet ofta relativt nedsänkt. dem höga näringsvärdena äger medverkat mot för att vegetabilier besitter blivit ett betydande sektion från kosten. beneath 1900-talet ökade medvetenheten angående grönsakers innebörd på grund av kroppen. internationellt sett existerar vegetabilier enstaka många betydande sektion från kosten samt flera ärtväxter kultiveras exempelvis liksom proteinkälla. inom länder tillsammans med en varmare klimat tenderar grönsaksförbrukningen artikel högre.[4] eftersom vegetabilier ofta innehåller relativt många dricksvatten ger vegetabilier lite kalorier dock innehåller många vitaminer samt mineraler. Fiberinnehållet fullfölja för att man blir mätt från för att förtära relativt erhålla vegetabilier, utan för att man äger fått inom sig speciellt flera kalorier. Dessa fibrer stimulerar även arbetet inom tarmen.[7]

Tillagning

[redigera | redigera wikitext]

Grönsaker kunna tillredas vid flera olika sätt. dem förmå kokas inom vätska alternativt ångkokas, kokas inom tryckkokare alternativt stekas inom fett, stuvas, gratineras, läggas in, ugnsbakas inom exempelvis pajer alternativt grillas. Grönsakerna är kapabel tillredas läka alternativt inom bitar, tillsammans med alternativt utan krydda. Beroende vid bland annat färskhet samt storlek varierar tiden detta tar för att erhålla grönsaken färdig. Olika sorter tar även olika utdragen tidsperiod vid sig. detta kräver helt andra tillagningstider för att tillreda exempelvis djupfrysta samt bevarade vegetabilier. Torkade frön från växter ofta använda som mat samt ärter bör blötläggas inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom uppåt tio timmar innan dem kokas eftersom dem annars är kapabel existera hårdkokta samt hårdsmälta. Baljväxterna innehåller många stärkelser samt liknande kolhydrater samt förmå på det sättet orsaka flatulens eftersom kroppen ej kunna ta upp kolhydraterna utan måste sönderdelas från bakterier inom tarmarna. Dessa kolhydrater existerar vattenlösliga samt upplöses därefter nära kokning. Flatulens förmå således undvikas genom för att byta kokvatten.[15]

Vid tillredningen tar kokvattnet upp ett sektion mineraler samt vattenlösliga vitaminer. Dessa förmå tillvaratas genom för att nyttja kokspadet mot ytterligare matlagning. Vitaminerna samt mineralerna försvinner även då maten värmehålles, speciellt mellan 30 samt 80°C. Smaken, lukten samt konsistensen påverkas även från värmehållning. Några olika vegetabilier, vilket frön från växter ofta använda som mat, gula samt gröna ärtor samt kikärter passar god på grund av för att kokas inom tryckkokare.[15]

Hållbarhet samt förvaring

[redigera | redigera wikitext]

Näringsvärdet existerar högst hos nyskördade grönsaker.[16] inom handelsställe äger färska samt frysta vegetabilier likvärdiga näringsvärden, i enlighet med Livsmedelsverket inom Sverige.[16]

Färska grönsaker

[redigera | redigera wikitext]

Grönsakerna lever även efter för att dem besitter skördats, samt då tvingas dem nyttja näring ifrån sina reserver eftersom ingen färsk tillkommer.[17] Detta medför för att grönsakerna skrumpnar ihop, samt sedermera blir vissnade. Hur snabbt denna process går beror vid hur grönsaken tas angående grabb samt vid vilket sätt den förvaras. Ju varmare samt torrare, desto snabbare dör (om växter) den eftersom varm atmosfär fullfölja för att grönsakerna måste andas mer. Detta förmå delvis förebyggas genom för att slå plastfolie runt grönsaken samt ej skära upp den förrän den bör förtäras.[16] vegetabilier vilket frön från växter ofta använda som mat, dill, fänkål, ny lök, gräslök, majskolvar, sallat, spenat samt peppar bör förvaras inom matförvaring. andra, vilket aubergine, avokado, gurka, ofärsk lök, squash samt tomater bör förvaras inom svalskåp alternativt skafferi.[15]

En sektion vegetabilier, såsom tomat, existerar klimakteriska samt utsöndrar nära en visst mognadsstadieetylengas, vilket nära förbindelse tillsammans andra vegetabilier får dessa för att ändra färg samt karaktär samt vissna snabbare. Ju mognare den etylengasinnehållande grönsaken existerar, desto mer etylen innehåller den. enstaka sektion andra vegetabilier existerar extra känsliga mot etylengasen. Detta existerar bland annat blomkål, gurka, squash samt morötter. Därför bör dessa behållas åtskilda ifrån tomater nära förvaring. enstaka till kraftfull lök mildras inom smaken angående den förvaras bland tomater vilket en konsekvens från gasen.[15]

Frysta grönsaker

[redigera | redigera wikitext]

Frysta vegetabilier värmebehandlas före nedfrysningen samt detta kunna utföra enzymerna inom grönsakerna inaktiva.[16] Däremot tappar ej frysta vegetabilier näringsvärde såsom färska.[16] Hållbarheten inom fryst status existerar utdragen eftersom vegetabilier knappt innehåller något fett.[16] Vissa frysta vegetabilier, likt gröna ärtor samt majs, är kapabel dessutom bibehålla smaken förbättrad än färska varor. detta beror vid för att man styckfryser grönsakerna många snabbt således för att detta ej bildas iskristaller inom grönsakerna samt dem ej fryses ihop. dem flesta industriellt frysta grönsakerna säljs direkt alternativt blir soppor samt färdigrätter.[8]

Olika vegetabilier efter typ

[redigera | redigera wikitext]

Baljväxter

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka översikt från Baljväxter.

Späda baljväxter existerar enstaka begrepp likt innefattar olika sorters vegetabilier var man använder ett hel balja alternativt fröna inom denna, samt modell vid dessa förmå artikel ärter samt frön från växter ofta använda som mat. flera från dessa vegetabilier besitter ett begränsad växtsäsong, samt därför säljs dem ofta djupfrysta. flera från dessa vegetabilier äger mot skillnad ifrån flera andra vegetabilier enstaka upphöjd proteinhalt. Detta äger lett mot för att dem ofta används inom vegetarisk kost till för att kompensera till kött.[18] modell vid baljväxter existerar exempelvis bondbönor, haricots verts samt sockerärtor.[7] sidled tillsammans med späda baljväxter finns även ett team likt kallas torra baljväxter. Dessa existerar även enstaka betydelsefull proteinkälla inom flera från världens delar, samt innehåller förutom protein höga halter från järn, kalcium, fosfor samt vitamin B, dock dock ingen vitamin C. Fetthalten existerar inom regel nedsänkt, förutom inom sojabönan vilket innehåller 18% fleromättat fett. modell vid torra baljväxter existerar kikärter, gula ärtor, linser samt liknande.[19]

Bladgrönsaker

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett översikt från Bladgrönsaker.

Bladgrönsaker existerar olika vegetabilier var bladet existerar detta liksom man äter. varenda olika sallatsväxter, spenatväxter samt kålväxter brukar räknas mot bladgrönsaker. modell vid olika bladgrönsaker existerar frisésallat, ett salladssort tillsammans med smala samt något sträva ark samt enstaka något besk smakförmåga, dess anhörig endivsallat, ett tvåårig flora likt existerar ljusgrön alternativt rödvit såsom ofta används inom Belgien, liksom en substitut mot potatisen, samt äts ofta inom blandsallader alternativt gratinerad, bräserad alternativt kokad, sallat, den möjligen vanligaste sallatsorten likt växer inom en viktig tillsammans sköta ark, isbergssallat likt existerar ett variant från vanlig sallat fast mer hållbar samt tillsammans med kraftigare ark, mangold likt liknar spenat samt spenat, likt ofta säljs djupfryst. Spenaten innehåller enstaka syra vilket heter oxalsyra.[20] ätliga växter inryms inom ordningen, såsom brännässlor vilket mestadels används mot nässelsoppa dock emellanåt även stuvade, maskros samt dansk samt spansk körvel.[21]

Kålväxter

[redigera | redigera wikitext]

Se även korsblommiga växter samt kål

Kålen existerar den från dem äldsta brukade grönsakerna inom landet samt andra nordiska länder. Arten äger sedermera genom förädling resulterat inom flera olika sorter. varenda vegetabilier inom gruppen existerar olika typer av kål. modell vid kålväxter existerar blomkål, broccoli, brysselkål, grönkål, kålrabbi, rödkål, salladskål, savojkål, spetskål samt vitkål.[20]

Blomkålen innehåller många vitamin c. eftersom även kålens bladskaft innehåller c-vitamin, existerar läka grönsaken brukbar. Kålsorten äts ofta kokad. Broccolin existerar nära besläktad tillsammans med blomkålen, samt även på denna plats använder man både blomsterarrangemang samt stjälken. vid bas från den dåliga hållbarheten existerar säsongen på grund av ny broccoli vykort, dock den existerar vanligt förekommande inom djupfryst form eller gestalt. Grönkålen finns ofta tillsammans med vid julbordet samt innehåller många vitamin a, vitamin c samt järn. Vitkålen existerar den vanligaste kålväxten.[20]

Grönsaksfrukter

[redigera | redigera wikitext]

Grönsaksfrukter existerar benämningen vid dem vegetabilier var själva plantans ätbar del existerar vilket vilket nyttjas.[22] Gruppen innehåller bland annat varenda gurk- samt tomatväxter.[23] likt modell vid dessa är kapabel aubergine, emellanåt avokado, gurka, okra, peppar, pumpa, squash samt tomat nämnas.[22][23]Aubergine, vilket även går beneath namnet äggplanta, existerar enstaka mörkt lila ätbar växt, även ifall bruna, vita samt gula varianter förekommer,[24] tillsammans en vitt samt svampaktigt fruktkött. vid bas från dess bittra smak[25] existerar den ej något som kan ätas utan fara rå, utan måste kokas alternativt vid annat sätt tillredas.[26] mot gruppen hör flera sorters gurka, likt druvgurka liksom används mot inläggningar, smaragdgrön slanggurka (oftast bara kallad gurka) såsom existerar den vanligaste gurkasorten samt såsom mot 96 % består från dricksvatten, ljus slanggurka, såsom jämfört tillsammans med den gröna då något större samt kraftigare samt liksom används mot asiagurka samt syltgurka dock även olika maträtter. Olika pumpatyper, var bland annat prydnadspumpan (som ej går för att äta) samt butternutpumpa ingår samt squash, även kallad zucchini, såsom mot utseendet ofta liknar enstaka gurka dock mindre samt grövre, existerar några mot exempel.[23]

Paprika hör även mot gruppen, var man skiljer vid grönsakspaprika likt existerar massiv samt mild samt spansk pepprig vilket existerar enstaka kraftfull smakförstärkare. då paprikan existerar omogen besitter den ett smaragdgrön färg, vilket beroende vid sort får olika färg då den blivit mogen. Den vanligaste grönsaksfrukten, tomaten, hör hit likaså.[23]

Lökväxter

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar enstaka översikt från Lökväxter.

Gruppen lökväxter brukar egentligen ej anses tillhöra vegetabilier, eftersom detta existerar delen likt växer beneath jorden vilket man använder. Populärt brukar dem dock räknas liksom vegetabilier, samt inom gruppen finns växter var man äter all växten, liksom purjolök samt gräslök. Gräslöken ser ut vilket en långt växttäcke, samt äger rörformiga långa växtdel. Den existerar enstaka vanlig trädgårdsväxt, dock växer samt växer även vilt. Den gula löken torde existera den vanligaste löksorten, samt förekommer beneath stora delar från året. Purjolöken existerar ett planta var bota växten bör användas. vid bas från för att jorden kupas då den växer blir dess nedre sektion ljus. Den gröna delen, vilket växer ovan mark, existerar maximalt näringsrik. Rödlök, grönsak, schalottenlök, silverlök, gräslök samt syltlök existerar samtliga olika sorter från vanlig lök. Även vitlöken hör mot gruppen. Vitlöken existerar ett smakförstärkare såsom används till dess starka smakupplevelse. Grönsaken består från klyftor såsom sitter sammanbundna mot ett enhet.[15]

Stjälkgrönsaker

[redigera | redigera wikitext]

Aristokraten bland grönsakerna existerar kronärtskockan. Stjälken är kapabel skäras från, dock ifall man försiktigt bryter loss den genom för att vrida stjälken tillsammans med stöd från bordskanten följer enstaka hel sektion från dem sega trådarna inom kronärtskocksbottnen tillsammans.
– Rutiga kokboken, sidan 148[27]

De vegetabilier var stjälken existerar detta man äter kallas till stjälkgrönsaker. Hos vissa stjälkgrönsaker bildas ett knöl inom bladstjälkarna, medan stjälken hos enstaka sektion andra sväller upp.[28] modell vid stjälkgrönsaker existerar stjälkselleri, fänkål, kronärtskocka, sparris, avokado, kastanj[förtydliga] samt majs. Stjälksellerin existerar nära släkt tillsammans rotsellerin samt dessa besitter båda ett liknande doft samt smakförmåga. detta existerar enstaka ätbar växt vilket växer inom stånd. Dess ark existerar stora. Fänkålen äger enstaka smakförmåga vilket påminner ifall lakrits, samt används ofta rå inom sallader.[27]

Odlingen från sparris utförs vid numeriskt värde olika sätt, såsom ger numeriskt värde helt olika resultat; blekt samt oblekt sparris. Den blekta sparrisen kultiveras övertäckt tillsammans mark samt växer upp helt inom mörker. Detta resulterar inom för att den blir helt ljus. smaragdgrön, alternativt oblekt, sparris planteras istället ovan mark samt blir på det sättet smaragdgrön. Majsen existerar ett vegetation vilket blir ovan enstaka meter upphöjd. Den räknas ofta såsom en sädesslag.[27]

Grönsaker samt konst

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar förekommande för att man dekorerar tillsammans med vegetabilier såsom skurits mot olika former, mot modell rosor. detta finns även verk tillsammans vegetabilier vilket mot modell stilleben.

  • Konstverk uppbyggt från vegetabilier från Giuseppe Arcimboldo.

  • Morot samt gurka inom form eller gestalt från blommor.

  • Frukt samt grönsakshandel från Pieter Aertsen 1569.

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] ”Vad existerar detta såsom skiljer fruktbarhet samt grönsaker?”. Illustrerad vetenskap (3): sid. 9. 2000. http://illvet.se/naturen/vad-ar-det-som-skiljer-frukt-och-gronsaker. Läst 17 femte månaden i året 2010. 
  2. ^ Vår kokbok. Coop samt Norstedts. 2009. sid. 95. ISBN 978-91-1-302342-7 
  3. ^”Frukt, små frukter från växter samt grönsaker”. Nationalencyklopedin. Arkiverad ifrån originalet den 8 månad 2009. https://web.archive.org/web/20090208104454/http://ne.se/static/help/filmer/frukt_gront.htm. Läst 11 månad 2009. 
  4. ^ [abcd] Ottosson, Lennart; Olsson, Olle G.. ”grönsaker”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/school/lang/gr%C3%B6nsaker. Läst 17 femte månaden i året 2010. 
  5. ^”ett urval från grönsaksväxter”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gr%C3%B6nsaker#gr%C3%B6nsaker-ett-urval-gr%C3%B6nsaksv%C3%A4xter. Läst 17 femte månaden i året 2010.  [inloggning kan krävas]
  6. ^Skogh, Låtta. ”Frukt alternativt grönsak”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/rep/frukt-eller-gr%C3%B6nsak. Läst 17 femte månaden i året 2010. [död länk]
  7. ^ [abc] Rutiga kokboken (2006), s. 142
  8. ^ [abcde] ”Vegetable farming” (på engelska). Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/topic/vegetable-farming. Läst 17 femte månaden i året 2010. 
  9. ^Maynard et al., s. 67
  10. ^Maynard et al., s. 65-66
  11. ^”Prevention of post-harvest food losses: fruits, vegetables and root crops - a training manual” (på engelska). Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO). 1989. http://www.fao.org/docrep/T0073E/T0073E03.htm#5.8%20Post-harvest%20hauling. 
  12. ^ [ab] Kader, A. A. (2005). ”Increasing Food Availability bygd Reducing Postharvest Losses of Fresh Produce” ( PDF). UC Davis. Arkiverad ifrån originalet den 13 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100613050639/http://postharvest.ucdavis.edu/datastorefiles/234-528.pdf. Läst 22 augusti 2009. 
  13. ^Wall, Gunnar (2002). ”Ekologiska grönsaker”. KRAV. Arkiverad ifrån originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820112513/http://www.krav.se/Konsument/Om-KRAV-markningen/Fordjupande-lasning-/Mat/Ekologiska-gronsaker/. Läst 19 femte månaden i året 2010. 
  14. ^Edman, Stefan; Thunberg, Bo (2008). matsmart. sid. 183. ISBN 978-91-88238-85-6 
  15. ^ [abcde] Rutiga kokboken (2006), ss. 152-156
  16. ^ [abcdef] ”Frysta vegetabilier lika nyttiga likt dem färska”. Metro (Stockholm): ss. 17. 29 januari 2016. Läst 4 månad 2016. 
  17. ^Rebecka Modin samt Mats Lindblad. ”Förvara maten korrekt således håller den längre- vetenskapligt underlag ifall optimal förvaring från livsmedel” ( PDF). Livsmedelsverket. Arkiverad ifrån originalet den 19 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150319144027/http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2011/2011_livsmedelsverket_20_forvaring_och_hallbarhet.pdf. Läst 19 april 2014. 
  18. ^Lijander, Clarissa (16 oktober 2009). ”Tillräckligt tillsammans protein inom vegetarisk kost?”. Fråga dietisten. http://www.fragadietisten.se/vegetariskt/tillrackligt-med-protein-i-vegetarisk-kost. Läst 17 femte månaden i året 2010. 
  19. ^Rutiga kokboken (2006), ss. 144-145
  20. ^ [abc] Rutiga kokboken (2006), ss. 146-147
  21. ^”bladgrönsaker”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/bladgr%C3%B6nsaker. Läst 17 femte månaden i året 2010. 
  22. ^ [ab] Andersson, Bea (4 april 2008). ”Grönsaksfrukter”. Medical Link. Arkiverad ifrån originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306145046/http://www.medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=3403. Läst 17 femte månaden i året 2010. 
  23. ^ [abcd] Rutiga kokboken (2006), ss. 150-151
  24. ^”aubergine”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/aubergine-(2). Läst 17 femte månaden i året 2010.  [inloggning kan krävas]
  25. ^”Aubergines”. UK Food Guide. http://www.ukfoodguide.net/aubergine.htm. Läst 17 femte månaden i året 2010. 
  26. ^”Aubergine”. ICA. Arkiverad ifrån originalet den 25 femte månaden i året 2012. https://archive.is/20120525075302/https://www.ica.se/Recept-Mat/Mat-A-O/A/Aubergine/. Läst 17 femte månaden i året 2010. 
  27. ^ [abc] Rutiga kokboken (2006), s. 148
  28. ^”Del 3: Grönsaksfrukter samt stjälkgrönsaker”. Ewerman AB. http://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:hU6mba9zK4EJ:www.ewerman.se/modules/core/downloader.php%3Ffileid%3D15+stj%C3%A4lkgr%C3%B6nsaker&hl=sv&gl=se&pid=bl&srcid=ADGEESjO4Putqku4AaGWzCa448-vgDbMyva5Lu_BQ1d4OtXOU-32cSNeTC9HNeiIOpfkpygWzQSYy9mOmq-x_96ohDSuZ7fSMmiqpWXyyCNQcV2NAroyJstlguB0SjipSR62NVod3xnr&sig=AHIEtbQv4Mse0ZB0t5pqXlE-TRHbXmK_gw. Läst 17 femte månaden i året 2010. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]