Kan vara av blekinge typ
Blekingska
Blekingska existerar en sydsvenskt syfte, talat inom Blekinge. Västra Blekinge, var Mörrumsån existerar ett vattendelare, anses tillhöra detta skånska språkområdet liksom historiskt sett existerar enstaka östdansk, alternativt sydskandinavisk dialekt[1] samt vilket i enlighet med flera borde ges officiell ställning eller tillstånd liksom en eget språk[2]. dock ej bara väster ifall Mörrumsån hittar man danska spår utan kurera Blekinge existerar fullt från danska spår samt även spår ifrån andra tungomål. Själva uttalet vid orden ändras många beroende vid fanns man existerar trots för att Blekinge existerar således litet. dem ostligaste delarna från Blekinge (till modell Karlskrona) förmå enkel förväxlas tillsammans småländskan (som kalmaritiska samt växjödialekten) dock även tillsammans med halländskan, medan dem västligaste delarna (till modell Sölvesborg) enklare blir förväxlade tillsammans skånskan. Däremellan förmå man följa ändringen successivt då dialekten sakta färgas åt detta en alternativt andra hållet.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Dialekten varierar något inom områdena var den talas, dock gemensamt existerar för att r inom vissa ställningar vokaliseras, inom andra existerar stumma samt ibland uttalas detta långt ner inom halsen. Pluraländelser vid -or ofta uttlas -er. Även verb tillsammans med ändelsen -ar kunna erhålla ändelsen -er liksom mot modell för att spelar blir speler samt lagar blir lager.
Blekingskan existerar full från diftonger samt triftonger. Ofta blir en vanligt A likt inom jag, tätort alternativt föda istället en au alternativt aou (jaou, staoud, maut). dock ibland således lutar a:et mot en mellanting mellan a samt ä likt uttalas väldigt öppet. Vokalen e får ofta en bihang inom struktur från en i/j, mot modell inom agerar, enstaka, lek (speiler, ein, lejk). Bokstaven å ersätts ofta från au alternativt eå, således för att mot modell låt blir laut, hårt blir heået osv.
Blekingebor besitter ibland svårt för att skilja vid a, ä samt e inom viss lägen. mot modell är kapabel varken, värken samt verken stavas fel då dessa existerar således lika inom uttal inom Blekinge (vaaken, vaäken, väeken).
Till skillnad ifrån sydligare dialekter besitter blekingska bevarat uttalet p, t, k efter utdragen vokal inom stället till b, d, g, tillsammans med undantag från Listers härad. Även var berörs endast konsonanter efter starktonig vokal, inom läka Blekinge existerar uttalet huset samt kallat.[3]
Karlskronitiska existerar enstaka typ från blekingska, samt ett dialekt vilket både blekingar samt icke-blekingar ofta utför sig lustiga ovan. Karlskronitiskan existerar, noggrann liksom blekingskan samt skånskan, full från diftonger. Blekingskan anses även artikel den enda svenska dialekten tillsammans med triftonger. termen 'stan' [stɑ:n] uttalas mot modell liksom 'staoun' [staʊn]. ett ytterligare typ från västblekingska existerar listerländskan, likt ofta uppfattas likt svårförstådd. Listerländskan innehåller dessutom ett massiv mängd mening liksom ej förekommer inom allmän blekingska alternativt inom detta svenska språket liksom totalitet, dock däremot är kapabel återfinnas inom andra östdanska uppgift. flera från dessa mening besitter dock spridit sig genom Blekinge samt rotat sig läka vägen försvunnen mot östra delen från landskap.
Blekingskan existerar även intressant ur enstaka ordhistorisk samt syntaktisk synvinkel. mening såsom annars ej hör hemma inom detta svenska språket dyker upp inom ett blekingsk variant inom blekingska. Blekinge existerar enstaka kustregion samt därför existerar detta rimligt för att anta för att ordförrådet besitter påverkats från främst danska, tyska samt baltiska tungomål. Även engelska besitter påverkat dialekten, då engelska ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig förr inom tiden brukade ankra inom den blekingska skärgården; termen sisare existerar mot modell ett blekingsk variant från engelskans scissors(s).
I Blekingemålen existerar substantivens genusböjningar bevarade. till solen samt stolen används vid sann dialekt alltså ej den utan hon respektive han.[4]
Exempel vid blekingska mening samt uttryck
[redigera | redigera wikitext]| Blekingska | Standardsvenska | Exempel |
|---|---|---|
| eina | en | |
| skomme (el. skummet) | mörker | |
| ryll | svullnad | |
| halsrev | halsont | |
| usjla titta | jämra sig | |
| doppa | sås | |
| karasjäl | förstärkning från "karl" | Va tycker ni angående dem, karasjäl? |
| krave | krage | |
| kvarka titta | sätta inom halsen (Lister) | |
| sollna | sätta inom halsen | |
| däven | avslagen | |
| disklase | disktrasa | |
| nytig | pinsam | |
| krabbigt/krabbig | krångligt/du utför detta till svårt | |
| hia sig | lugna ner sig | |
| tya | orka | Nu tyar jag ej mer |
| pylle | småfrö (vallmofrö), smulor | Jag tar enstaka frallhalva tillsammans pylle på |
Ord likt korv, flaska, gurka, kyrka, vätska, havet, staden samt ål är kapabel titta ut såhär: kåv, buök, guöka, kuöka, vadn, hauet, staoun, aoul.
Även mening ifrån andra tungomål äger etsat sig in inom blekingskan. en modell vid detta existerar termen "sisare" likt kommer ifrån engelskans mening till "sax".
På sina håll finns även danska böjningar kvar. en modell vid detta existerar "dogde de" vilket betyder "dög det".
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Sjöstedt Gösta, Folkmålen inom nordöstlig Skåne, Osby Hembygdsförening Årsbok 1966.
- ^Lång Helmer, Det skånska språket, Litteraturtjänst / Lindfors 2002
- ^Pamp 1978, s. 50.
- ^Pamp 1978, s. 52.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Pamp, Bengt (1978). Svenska dialekter. Natur samt kultur-serien, 99-0132198-0 ; 11. Stockholm: Natur o. traditioner. sid. 49-52. ISBN 91-27-00344-2