Vem är den helige staffan
Staffan stalledräng
Staffan stalledräng existerar inom skandinavisk folktro ett legendfigur likt ursprungligen uppfattades liksom tjänare hos konung Herodes samt senare ofta förväxlad tillsammans martyrenStefanus samt hälsingemissionären Staffan (Stenfinn). han agerar enstaka speciell roll på grund av julsederna (26 månad existerar Stefan martyrens dag).[1]
I landet existerar Staffan framförallt känd ifrån ett svensk julsång, dock äger rötter inom betydligt äldre, folkliga traditioner än inom vår tids Luciafirande. inom visan ser Staffan stalledräng den himlakropp liksom uppenbarar sig inför Jesusbarnets barnafödande.
Legenden
[redigera | redigera wikitext]Den kanoniska figuren på baksidan Staffan stalledräng existerar Stefanos såsom i enlighet med Apostlagärningarna stenades omkring tid 35 e.Kr., detta önskar yttra strax efter Jesu död. denne blev därmed den förste kristne martyren.
Enligt ett ytterligare kristen legend dödades Sankt Stefan redan inom samband tillsammans Jesu födelse.[2] i enlighet med den såg denne Betlehemsstjärnan samt skyndade därefter mot Herodes samt proklamerade för att judarnas nye konung fanns född. Herodes svarade för att detta vore lika omöjligt såsom för att den stekta tupp han just ägde blivit serverad skulle utflykt sig upp samt gala. sålunda snart detta plats sagt lär tuppen äga gjort just detta, samt dessutom inom galandet yttrat orden Christus natus est, "Kristus existerar född". vid bas från detta lät Herodes stena Staffan.[3] Vissa versioner från Staffansvisan handlar angående denna incident. Både Herodes stenande från Sankt Stefan samt tuppundret existerar även knutet mot andra personer.
Staffansvisorna samt Staffansskedet besitter även knutits mot den helige Staffan alternativt Stenfinn, Hälsinglands skyddshelgon, dock detta stämmer ej riktigt in tillsammans legenden ifall hästar, stalledräng tillsammans mera, dock förmå äga sammanflätats inom myterna samt den folkliga traditionen.
Staffan stalledräng besitter även kopplats mot Cisterciensermunken nära Gudsberga religiös byggnad Staffan, såsom skrinlades 1510.[4]
Det finns även teorier ifall för att kopplingen mellan Sankt Stefan samt Staffansfirandet existerar ett slags kyrklig efterhandskonstruktion, liksom uppstått såsom enstaka kristianisering beneath kristendomens insättning vid 1100-talet, till för att dölja ett äldre förkristen hästkult.
Årskulmen från denna kult skulle då äga nåtts kring midvintern. Häst- samt djurkulter sågs likt tabu från kyrkan, samt olika försök gjordes till för att ett fåtal allmogen för att upphöra tillsammans dem, alternativt för att utföra dem mer rituellt vaga genom för att omvandla dem mot kristna helgondagar. information angående hästoffer finns hos Adam från Bremen samt inom Hervararsaga samt inom detta arkeologiska materialet ifrån exempelvis Upplands järnålder.
För kristianiseringsteorin talar för att Sankt Stefans koppling mot hästar existerar många vag, samt för att Staffansfirandet tycks äga haft enstaka kraftfull samt geografiskt spridd kultisk funktion likt ej tillfredsställande kunna förklaras såsom endast ett medeltida helgondyrkan.
Staffansritt alternativt staffansskede
[redigera | redigera wikitext]Under 1700-talet plats detta vanligt tillsammans kappridningar, således kallade skeden, inom samband tillsammans med Staffanskulten. inom start från 1700-talet försökte fornforskaren Olof Broman framföra idéer ifall för att dessa kappritter skulle existera kopplade mot kvarlevor från avgudadyrkande riter. Dessa teorier utdömdes dock redan nära mitten från 1800-talet vilket orimliga.[5]
Enligt Broman skulle ortnamn innehållande termen skede utpeka sådana festplatser. Istället existerar Staffansskedet tillsammans med största sannolikhet kopplat just mot den helige Stefan, Herodes stalledräng. Ryttartävlingar kopplade mot den helige Staffan förekom redan vid 1200-talet.[4]
Staffansskedet bestod inom för att traktens unga män kappred mot gårdar inom grannskapet, alternativt för att dem inom samlad tropp vandrade runt tillsammans med himlakroppen, vilket plats detsamma likt enstaka vänligare struktur från våldgästning. tillsammans låt samt spektakel uppträdde dessa Staffans gossar inom gårdarna samt inom släptåg ägde dem enstaka utklädd Judas, såsom efter föreställningen gick runt tillsammans med tiggarpåsen samt insamlade valuta samt förtäring. Därtill erbjöds dem ofta ett sup. Detta sågs ej tillsammans med blida ögon från kyrkan, eftersom stjärngossarna vidare natten blev ganska således stökiga samt för att ränna runt tillsammans himlakroppen plats därför tidvis förbjudet.
Staffansvisan
[redigera | redigera wikitext]"Staffansvisan", "Sankte Staffan" alternativt "Staffan fanns enstaka stalledräng" existerar ett känd samt traditionsbunden svensk sång som sjungs vid lucia, likt oftast framförs från stjärngossarna inom en sålunda kallat luciatåg. Omkvädet sjungs ibland från all luciatåget. Ursprungligen hörde dock Staffansvisorna ej hemma nära just Lucia utan nära ett senare fest, nämligen vid Annandag jul, vilket existerar Staffansdagen, tillsammans med Staffansritt samt andra folkliga nöjen. Sången äger haft flera versioner ifrån olika delar från landet. Den vanligaste melodin existerar ifrån Västergötland.
Visan (klassifikation: SMB 39, TSB B 8) existerar ett balladtyp, såsom räknas mot legendvisorna. Detta existerar den svenska balladtyp likt finns inom helt flest uppteckningar; redaktörerna på grund av Sveriges Medeltida Ballader besitter på denna plats gjort en undantag ifrån regeln för att kategorisera samtliga varianter samt valt för att endast inventering 300. Endast en femtiotal inom detta urval existerar dock finlandssvenska, medan betydligt fler uppges ingå inom Finlands svenska folkdiktning V:1 nr 24.
Det svenska kärnrikets östra sektion bestod beneath senmedeltiden från Åland, Egentliga land i norden tillsammans med Åbotrakten samt västra Nyland, detta önskar yttra detta plats såsom fanns maximalt påverkat från den kristna kyrkan samt svensk ledning. detta plats hit staffanstraditionerna kom inledningsvis samt särskilt staffansvisorna spreds egentligen inte någonsin utanför detta området. inom traditionsmaterialet ifrån sekelskiftet 1900 finns inga långa staffansvisor ifrån östra Nyland alternativt Österbotten. inom uppteckningsmaterialet ifrån den åboländska skärgård finns därför dem maximalt ålderdomliga, längsta samt maximalt utstuderade staffansvisorna bevarade, både vilket gäller ord samt ton. Dessa staffansvisor användes bland annat då man organiserade annandagsdanserna.[6]
Balladen sjöngs allmänt inom både land samt land i norden från unga män alternativt pojkar, liksom före jul gick runt inom gårdarna på grund av för att samla gåvor mot sina stundande julgillen. Dessa staffansvisor existerar inom grunden desamma vilket idag – Sankte Staffan samt hans hästar – dock texten fortsatte inom regel tillsammans med mer lokalt anknytande verser angående värdparets vackra döttrar, alternativt ibland tillsammans med mer hotfulla ordalag likt för att dem skulle slå ut samtliga glugg angående dem ej blev bjudna vid enstaka sup.[7]
Handling inom den berättande delen
[redigera | redigera wikitext]Visorna innehåller delvis olika handlingar var Staffan skildras likt stalldräng, likt jägare samt såsom tjänare mot monark Herodes. Berättelsen angående Staffan stalledräng existerar den helt vanligaste samt många kreditkort. då han skildras vilket jägare alternativt Herodes tjänare, inleds berättelsen ofta tillsammans bota alternativt delar från stalledrängens tema. Staffan beskrivs såsom jägare inom variant B, likt spreds genom en femtontal skillingtryck beneath år 1796–1866, samt genom Svenska folkvisor ifrån forntiden från Erik Gustaf Geijer samt Arvid August Afzelius. angående Staffan samt Herodes berättas detta inom arton olika versioner ifrån Skåne samt Åboland.
Staffan såsom stalldräng
[redigera | redigera wikitext]Staffan vattnar fem hästar. dem olika hästarna prisas till sina goda attribut. Staffan tillägg egen vid den femte från dem.
Staffan likt jägare
[redigera | redigera wikitext]Staffan tillägg ut vid jaktverksamhet innan soluppgången, samt dödar allehanda vilt. han återvänder mot gården.
Staffan samt Herodes
[redigera | redigera wikitext]Staffan får genom för att titta ljusa stjärnor alternativt genom enstaka uppenbarelse insikt angående Jesu barnafödande. han går bostad samt meddelar Herodes för att enstaka större konung än denne fötts. Herodes finner detta lika otroligt likt för att den stekta samt uppskurna tupp denne äger framför sig skulle behärska 'flyga samt fara'. Tuppen blir levande, flyger upp samt gal. inom vissa varianter lemlästas idag Staffan, dock botas alternativt förmå mot modell mirakulöst titta trots utstuckna ögon. inom flera varianter följer ett tävlan inom verk mellan Herodes samt Vår Herre, varvid Herodes kommer mot korta.
Paralleller vid andra språk
[redigera | redigera wikitext]Balladtypen finns även vid danska (DgF 96), färöiska (CCF 167), norska, samt vid engelska liksom St. Stephen and Herod (Roud3963, Child 22). inom den engelska utgåvan skildras hur Staffan stenas mot döds vid Herodes beställning, samt detta anges vilket förklaring mot för att martyren Sankt Stefan firas vid annandag jul.
Publikation
[redigera | redigera wikitext]- Lek tillsammans toner, 1971 (angiven liksom "Folkmelodi")
- Julens önskesångbok, 1997, beneath rubriken "Lucia" ("Sankt Staffans visa" samt "Sankt Staffans visa ifrån Norrland", "Staffan Stalledräng") samt "Staffansvisan".
- Barnens svenska sångsamling, 1999, beneath rubriken "Året runt" ("Staffan Stalledräng", "Staffan plats ett stalledräng" samt "Sankt Staffans visa").