När är en handling moralisk enligt konsekvensetiken

Den mänskliga moralen utvecklas all existensen inom samspelet tillsammans andra människor samt genom egna reflektioner. många små ungar verkar artikel amoraliska, d.v.s. inom avsaknad från moral. Därför ställer oss dem ej heller mot svars på grund av vad dem utför. inom lagstiftningen syns detta genom för att ungdomar beneath 15 kalenderår ej betraktas såsom straffmyndiga. inledningsvis efter 15 kalenderår anses alltså ett människa äga utvecklat enstaka självständig moraluppfattning.

När vår mer alternativt mindre omedvetna moral görs mot objekt till medveten reflektion, kallas resultatet etik. Därför kallas etik ibland morallära. Etiken består dels från ett undersökning samt redogörelse från moralen (deskriptiv etik), dels från vid analysen grundade ställningstaganden inom moraliska ämnen (normativ etik).

Alla människor besitter alltså ett moral, god alternativt mindre god, dock varenda besitter ej enstaka etik. önskar man formulera sin personlig livsåskådning förmå man ej komma förbi frågan ifall vilken etik man omfattar. Etiken äger numeriskt värde komponenter:

• Normer liksom talar angående vilka handlingar likt existerar rätta, orätta, påbjudna alternativt förbjudna.
   
• Värderingar liksom bestämmer vilket liksom existerar gott samt värdefullt alternativt ont samt därför bör undvikas. detta oss vid olika sätt värderar kallas värden.

Pliktetik

Ett etiskt resonemang såsom utgår ifrån färdiga normer angående vilket man bör samt ej bör utföra, kallas pliktetik (eller regeletik). "Du bör ej döda" är kapabel existera enstaka norm ni betraktar vilket värdefull samt liksom ingår inom din personliga livsåskådning. Den är kapabel existera utslagsgivande, t.ex. nära valet för att utföra värnplikt alternativt söka vapenfri position. Normen ifall för att ej döda existerar därför betydelsefull för att ni vid inga villkor önskar sätta dig inom enstaka situation var ni är kapabel tvingas avbryta mot den.

Konsekvensetik

När ett individ börjar ljuga for någon vilket denne tycker ifall samt detta uppdagas, kommer troligen förtroendeförhållandet mellan dem numeriskt värde för att avbrytas. Lögnerna får enstaka utfall liksom existerar dålig.

Konsekvensetik samtalar om frågan angående man är kapabel uppleva igen enstaka orätt papper vid för att den får dåliga samt oönskade konsekvenser samt enstaka korrekt papper vid för att den får goda alternativt önskade följder. i enlighet med detta synsätt existerar enstaka papper korrekt ifall detta ej finns någon ytterligare papper såsom får förbättrad konsekvenser. angående man bör att fatta beslut eller bestämma något angående enstaka papper existerar riktig, fullfölja man vid nästa sätt:

• Tänker efter vilka handlingsalternativ likt finns.
   
• Försöker beräkna vilka följder detta får för att handla efter vart samt en från dem olika alternativen.
   
• Värderar samt jämför konsekvenserna från dem olika handlingsalternativen.
   
• Om man efter detta finner för att den papper man tänkt utföra ger den bästa effekten, existerar den handlingen rätt.

Avsiktsetik

Pliktetiken samt konsekvensetiken tar främst hänsyn mot detta människan faktiskt utför alternativt underlåter (struntar i) för att utföra. dock detta existerar ett vanlig mänsklig upplevelse för att oss önskar utföra ett sak dock faktiskt fullfölja ett ytterligare. alternativt för att oss, inom likhet tillsammans med Hitlers bödlar inom koncentrationslägren, formellt lyder beställning, dock innerst inne vet för att detta oss utför existerar orätt. Plikten alternativt enstaka handlings förnuftiga konsekvenser säger ej allt angående vår moral. Sinnelaget alternativt avsikten tillsammans enstaka papper måste ingå inom ett moralisk granskning. Denna typ från etik kallas därför ibland sinnelagsetik. till för att ett papper bör artikel helt samt hållet korrekt bör den även existera effekt från en gott sinnelag. Åtminstone den bakomliggande avsikten bör artikel god. Då blir även talet angående förlåtelse meningsfullt. detta sker ju ofta för att oss önskar således väl dock ändå misslyckas. detta existerar enklare för att förlåta en misslyckande än enstaka ond avsikt.

Avsiktsetiken innebär alltså för att ett samt identisk papper är kapabel bedömas många olika beroende vid avsikten tillsammans med handlingen. Tag t.ex. enstaka situation var ett man kör vid enstaka individ tillsammans med sin fordon. Sker detta från misstag, d.v.s. inom direkt motsats mot avsikten för att köra därför ingen blir skadad, kallas detta tragedi samt föraren är kapabel kanske bli dömd mot "vållande mot annans död", liksom detta heter inom lagtexten.

Om han däremot från enstaka incident får ögonkontakt vid sin ärkefiende vid gatan samt mot resultat från ett plötslig ingivelse kör ovan honom kallas identisk papper dråp. existerar detta däremot fråga ifall en precis planerat attentat var bilen används liksom vapen istället till pistol alternativt verktyg existerar detta fråga ifall mord.

Betraktar man händelseförloppet utifrån ser man ingen skillnad. enstaka man kör ovan enstaka individ således för att denne dör. Vår moraliska samt därmed samhällets juridiska granskning påverkas inom upphöjd grad från den bakomliggande avsikten. till mördaren känner oss enbart avsky samt inom domstol förmå han dömas mot flera års fängelse.

Dråpet kunna ibland artikel enklare för att förstå, t.ex. ifall den dödade tidigare besitter förfört bilförarens fru samt förmått hon för att lämna honom. Ändå markerar samhället för att man ej får ta lagen inom egna sker, samt för att detta ständigt existerar fel för att döda, genom för att döma föraren mot möjligen numeriskt värde års fängelse.

Den liksom däremot besitter råkat bli inblandad inom enstaka tragedi förmå oss istället uppleva starkt tillsammans med. varenda bilförares fasa existerar ju tanken vid för att någon gång köra ihjäl enstaka ytterligare människa. Beroende vid trafiksituationen kunna bilföraren även erhålla en många lindrigt straff inom struktur från böter per dag samt helt undvika fängelse.

Ovanstående modell visar vid detta starka sambandet mellan moral samt lagstiftning. Man är kapabel yttra för att strafflagen existerar en formulering till samhällets moraluppfattning. Lagarna blir då från samhället kodifierade (=bekräftade) normer. då moraluppfattningen ändras, ändras tillsammans viss fördröjning även lagarna.

Att skilja rätta handlingar ifrån orätta

Vi äger alltså funnit tre kriterier tillsammans hjälp från vilka man är kapabel skilja rätta handlingar ifrån orätta:

• den norm, plikt alternativt regel vilket äger varit vägledande.
   
• handlingens konsekvenser, till mig samt på grund av andra, vid vykort alternativt utdragen sikt.
   
• sinnelaget alternativt den bakomliggande avsikten.

Alla människor små frukter från växter vid mer alternativt mindre medvetna normer samt värderingar likt täcker livets samtliga områden. Inom livsåskådningarnas ram existerar normerna samt värderingarna, d.v.s. etiken oftast klarare uttalade. inom religionernas heliga skrifter, t.ex. Bergspredikan inom Nya testamentet, dem profana (icke religiösa) livsåskådningarnas klassiska skrifter.

LÄS MER:Etik samt moral

LÄS MER: Etiska teorier samt normativ etik

LÄS MER:Pliktetik

LÄS MER: Konsekvensetik

LÄS MER: Sinnelagsetik

LÄS MER: Dygdetik

PODCAST:Normativa etiska teorier

PODCAST:Etiska teorier samt modeller (fördjupning)

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Är detta någon skillnad vid etik samt moral? Motivera.

Fundera på:

1. Vilken från dem tre etiska modellerna såsom nämnts tycker ni man oftast hänvisar mot inom vår kultur? Ge exempel.
    
2. Hur brukar ni egen resonera då ni tänker efter hur ni bör handla?
    
3. 10 Guds bud existerar säkert den vanligaste pliktetiska normsamlingen inom vår planet. Både judar samt kristna besitter den såsom bas. Även inom islam finns ett enkel modifierad motsvarighet. Vilka från buden tycker ni existerar tillämpliga inom dagens samhälle?
    
4. Finns detta några andra normer ni tycker man bör följa? Vilka?
    
5. Exempel vid vanliga värderingar existerar välmående, frihet samt älskade. vilket värderar ni högst inom livet? fullfölja enstaka personlig "10-i-topp-lista". Jämför tillsammans varandra samt försök motivera era värderingar.
    

Text: Lennart Koskinen (teologie läkare inom tros- samt livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare samt f.d. biskop)
Materialet existerar enstaka omarbetad utgåva från ett ord vilket tidigare ingått inom läromedlet Vad bör man tro? Religionskunskap på grund av gymnasieskolan (tidigare utg. från Almqvist & Wiksell).
Materialet existerar enstaka omarbetad utgåva från ett skrivelse liksom tidigare ingått inom läromedlet "Religionskunskap på grund av gymnasieskolan - vad bör man tro?"