beltsaw.pages.dev




Hur fungerar ett vattenverk steg för steg

Vattenverk

I en vattenverk renas alternativt behandlas råvatten ifrån ett vattentäkt bestående från grundvatten alternativt ytvatten.[1] Undantagsvis används havsvatten alternativt avloppsvatten likt måste genomgå ett dyr avsaltning till för att behärska drickas. Vilka reningssteg vilket vattnet måste genomgå förmå titta olika ut beroende vid vilken standard råvattnet besitter. Grundvatten besitter oftast högre standard än ytvatten samt kräver därför vanligen ej lika grundlig rening. modell vid vilket råvattnet behöver renas ifrån existerar bakterier, virus, organiskt ämne, miljögifter samt tungmetaller. Råvatten ifrån grundvatten måste ofta renas ifrån järn samt mangan.[2]

Gränsvärden till detta vatten likt når konsumenterna finns inom Livsmedelsverkets föreskrifter ifall dricksvatten.[3] Även krav vid dricksvattenberedningen samt underhåll från vattenverket återfinns inom dessa föreskrifter.

Reningsprocess

[redigera | redigera wikitext]

Varje vattenverk äger ett personlig process anpassad efter råvattnets kvalité samt dem krav likt ställs vid svenskt vatten från livsmedelsverket. Kvaliteten hos grundvattnet avgör angående detta behövs någon behandling alternativt ifall detta förmå pumpas direkt ut vid distributionsnätet. Ofta förekommande reningssteg på grund av grundvatten är: luftning, filtrering, avhärdning, pH-justering samt UV-desinfektion

Reningsprocessen på grund av ytvatten äger allmänt sett fler steg än den på grund av grundvatten då grundvatten redan besitter genomgått ett naturlig filtrering genom marken. Enstaka alternativt samtliga från nästa processer används inom kombination på grund av ytnavvet:

  1. Först sker ett grovfiltrering från större objekt samt organismer därför likt fiskar samt alger genom enstaka sil. detta oönskade materialet vilket tar sig igenom grovfiltreringen hamnar därefter inom enstaka flockningskammare.
  2. I flockningskammaren tillsätts fällningskemikalier, mot modell aluminiumsulfat vilket fullfölja för att suspenderade partiklar klumpar ihop sig samt bildar flockar.
  3. Efter flockningen förs vattnet vidare mot ett sedimenteringsbassäng var flockarna sjunker mot botten samt avskiljs.
  4. För för att ett fåtal försvunnen dem sista resterna från flock filtreras vattnet genom en snabbfilter. inom snabbfiltret passerar vattnet genom ett cirka &#;meter djup sandbädd tillsammans enstaka hastighet från cirka 5&#;m/h. Därefter kunna vattnet ledas genom en sålunda kallat långsamfilter – vattnet passerar på denna plats även genom enstaka sandbädd, dock tillsammans bara tillsammans ett hastighet från cirka 0,1–0,2&#;m/h, vilket betyder för att filtret tar massiv plats.
  5. Synliga partiklar existerar idag avlägsnade efter filtreringen samt vattnet kunna föras genom en aktivt kolfilter antingen på grund av för att ta försvunnen eventuell dålig doft samt smakförmåga, alternativt på grund av för att adsorbera miljögifter samt andra oönskade kemiska föreningar[4].
  6. Vattnet desinficeras därefter genom dosering från klor, klordioxid alternativt genom belysning tillsammans med UV-ljus, numera ofta ett kombination från UV-ljus samt monokloramin.
  7. Som en sista steg alkaliseras vattnet tillsammans med natriumhydroxid (NaOH), natriumkarbonat (Na2CO3) alternativt kalciumhydroxid (Ca(OH)2) på grund av för att minska risken till korrosion inom ledningsnätet. ett små dos monokloramin är kapabel tillsättas dricksvattnet på grund av för att förhindra tillväxt från mikroorganismer inom ledningsnätet.

Efter detta existerar vattnet tillräckligt rent på grund av för att skickas ut mot distributionsnätet, ifrån vilket vattnet via ledningsnät når våra hem, färdigt för att drickas.[5]

Vattenverk inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet finns drygt 1  kommunala vattenverk [6], varav flera existerar många små. Ungefär hälften från den producerade dricksvattenmängden inom kommunala vattenverk kommer ifrån ytvatten, ca 25% ifrån konstgjort grundvatten (ytvatten tillförs en grundvattenmagasin genom artificiell infiltration) samt 25% naturligt grundvatten. Man kunna yttra för att svenska tätorter mot 75% existerar beroende från ytvatten till sin produktion från vatten.

Enligt enstaka analys från Svenskt vätska möter vattenverk (32 ytvattenverk samt 91 grundvattenverk) ej Livsmedelsverkets rekommendationer. 1,44 miljoner svenskar får sitt vatten ifrån dem vattenverken.[7]

Rening tillsammans med membranteknik från olika stöt tillämpas idag vid flera vattenverk inom land, mot modell inom Lackarebäck inom Göteborg[8]. inom framtiden kommer detta troligen bli vanligare inom svenska vattenverk vid bas från ett ökad brunifiering från ytvattentäkter.[9]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Nationalencyklopedin: vattenverk.
  2. ^Svenskt vatten
  3. ^Livsmedelsverket,
  4. ^McCleaf, Philip; Englund, Sophie; Östlund, Anna; Lindegren, Klara; Wiberg, Karin; Ahrens, Lutz (). ”Removal efficiency of multiple poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) in drinking vatten using granular activated carbon (GAC) and anion exchange (AE) column tests” (på engelska). Water Research sid.&#;77– doi/ Läst 14 mars &#;
  5. ^”Norrvatten: Produktion från vatten”. Arkiverad ifrån originalet den 25 oktober :// Läst 25 oktober &#;
  6. ^Svenskt Vattens hemsida "Vattenverk inom SverigeArkiverad 18 femte månaden i året hämtat ifrån the Wayback Machine.". Läst den 13 november
  7. ^Torbjörn Tenfält. "Vattenverken äger på grund av dåliga skydd mot föroreningar", Dagens Nyheter, 4 augusti Läst den 4 augusti
  8. ^VA-tidskriften. ”Ultrarent tillsammans membranfilter vid Lackarebäck”. . Läst 14 mars &#;
  9. ^”Entreprenadaktuellt: Membranteknik bör ge god vätska inom framtiden”. Arkiverad ifrån originalet den 26 oktober :// Läst 25 oktober &#;