Svensk valuta 1604 till 1841

Riksdaler samt daler fanns flera svenska samt dansk-norska myntenheter. dem tillverkades främst inom silver, dock även inom koppar. Senare tillverkades även sedlar inom (riks)daler.

Historik till den svenska dalern

[redigera | redigera wikitext]

1500-talet

[redigera | redigera wikitext]

I land tillverkades dem inledande dalerna beneath Gustav Vasas statsmakt kalenderår 1534^[1], tillsammans förebild inom dem tyska thalrarna. Myntet slogs inom valörerna 1, ½ samt ¼ daler. Erik XIV präglade även tvådalersmynt, Johan III sexdalersmynt. dem inledande dalerna ägde enstaka finvikt från 28,06 gram silver, vilken 1540 sänktes mot 25,59 gram silver, dock utan för att myntfoten förändrades nämnvärt.

Dalern plats ursprungligen avsedd på grund av utrikeshandel, samt anslöt ej mot detta svenska myntsystemet. Då dalern höll ett relativt konstant silverhalt, steg dess lektion inom förhållande mot marken. Den fanns ursprunglig 3 ½ mark, 1540-1541 3 ½–4 mark, 1563 4 ½ mark. beneath Erik XIV:s sista regeringsår stod kursen inom 7–8 mark samt beneath Johan III:s myntförsämringsperioder 1568–1574 samt 1590–1592 mot 25 respektive 38 mark. beneath perioderna 1574–89 samt 1594–1604 föll dalerns värde mot omkring 4 mark alternativt 32 öre.^[2]

Under 1500- samt 1600-talen tillverkades ett myntenhet ort även benämnd riksort alternativt ortsdaler, samt lika tillsammans med ¼ riksdaler.^[3]

1600-talet samt riksdalern introduceras

[redigera | redigera wikitext]

Efter tysk förebild började Karl IX tid 1604 för att slå mynt tillsammans med namnet riksdaler ifrån tyskans Reichstaler. vid bas från sin höga silverhalt blev tagna riksdalern ur cirkulation (tesaurerades) samt blev värda 48 öre medan vanliga daler fanns värda 32 öre, 1619 sjönk dalerkursen ytterligare något sålunda för att 1 riksdaler motsvarade 1 ⅝ daler.^[2]

Senare vid bas från bristen vid svenska silverfyndigheter började man ifrån 1624 för att tillverka kopparmyntsdaler. Bristen vid silvermynt fick riksdalerns utbildning beneath Gustaf II Adolf för att stiga mot 52 öre, dock sjönk då Kristina började tillverka fler silvermynt åter mot 48 öre. ifrån 1630-talet uppstod numeriskt värde olika valutor, daler kopparmynt samt daler silvermynt, medan riksdalern såsom enbart präglats inom silver endast räknas inom silvermyntsvalutan. 1664 steg riksdalerns klass åter mot 52 öre, 1681 steg den ytterligare mot 64 öre, medan dalern nedsänkt kvar vid identisk lektion mot öret vilket tidigare. beneath Karl XII steg riksdalerns värde mot 96 öre, en värde den behöll fram mot 1776. enstaka riksdaler motsvarade då 3 daler silvermynt alternativt 9 daler kopparmynt.^[4]

Riksdaler 1776–1829

[redigera | redigera wikitext]

Riksdaler infördes inom myntreformen beneath Gustav III:s statsmakt likt gällande silvermyntfot inom samband tillsammans för att kopparmyntfoten avskaffades. Myntreformen började gälla 1 januari 1777, dock mynt tillsammans riksdaler började präglas redan 1776. Riksdaler ersatte den tidigare dalern tillsammans med värdet: 1 riksdaler = 6 daler silvermynt = 18 daler kopparmynt. vid ett riksdaler går detta 48 skilling (1 skilling = 12 rundstycken).

Riksdaler riksgäld 1789–1836

[redigera | redigera wikitext]

Utgiven från Riksgäldskontoret, ursprungligen på grund av för att finansiera kriget mot Ryssland likt pågick 1789. vid bas från sedelinflation minskade värdet vid riksdaler riksgäld samt 1803 fastställdes värdet för att 1 riksdaler banco = 1 ½ riksdaler riksgäld. Den sista sedeln tillsammans med riksdaler riksgäld gavs ut 1834 samt samtliga riksgäldssedlar drogs in 1836, dock dess värde fortsatte för att anges vid riksdaler speciesedlarna mot 1846.

Riksdaler banco 1777–1858

[redigera | redigera wikitext]

Riksens Ständers finansinstitut (Riksbanken) började ge ut sedlar tillsammans riksdaler 1777. Dessa riksdaler ägde en annat värde än riksdaler riksgäld samt benämndes riksdaler banco. vid enstaka riksdaler banco går detta 48 skilling banco.

Riksdaler specie 1830–1859

[redigera | redigera wikitext]

Specie användes tidigt vilket beteckning vid riksdalermynt inom silver. ifrån samt tillsammans 1830 präglas mynten tillsammans enheten riksdaler specie (rdr. sp.) istället till bara riksdaler. 1834 fastställs värdet 1 riksdaler specie = 2 ⅔ riksdaler banco (rdr. b:co) = 4 riksdaler riksgälds (rdr. rgs.) samt motsvarar 25,5 g rent silver. Sedlar ifrån denna epok besitter samtliga dessa tre olika riksdalervalörer tryckta vid identisk sedel. Mynt tillsammans valörer inom riksdaler specie ersätts från riksdaler riksmynt samt öresmynt 1855. eftersom 1 riksdaler riksmynt = 1 riksdaler riksgälds, blir en mynt tillsammans med valören 1 rdr. sp. värt 4 rdr. riksmynt efter 1855. 1/16 rdr. sp. motsvarar vid identisk sätt 25 öre.

Svenskt mynt inom land i norden 1809–1840

[redigera | redigera wikitext]

Trots för att land i norden nära fredsslutet inom Fredrikshamn 1809 blev enstaka sektion från Ryssland fortsatte man inom land i norden för att nyttja svenskt mynt sidled tillsammans med ryskt mynt. Valutaförbistringen beneath perioden fanns massiv, eftersom ej mindre än fem olika slags valutor plats inom omlopp, d.v.s. riksdaler specie, riksdaler banco samt riksdaler riksgälds samt rubel silver samt rubel banco assignationer. Allmänheten fanns van för att räkna inom riksgäldssedlar medan t.ex. bokpriser inom både land samt land i norden angavs inom riksdaler banco.^[5] Underlöjtnanten nära väg- samt vattenkommunikationskåren inom S:t Petersburg Carl Gustaf af Schultén utgav 1832 Tabeller mot lättande af Växelräkningen emellan Ryska Banco-Assign. samt Svenska Riksgälds-Sedlar för för att underlätta vardagskommersen.^[6] Kursen växlade beneath perioden, dock allmänt kunna sägas för att detta gick 1,35–1,40 rubel vid enstaka riksdaler specie, samt ett rubel plats då värd ca 32 skilling. Myntreformen inom storfurstendömet land i norden 1840, genomförd tidigare både inom Ryssland samt land, satte punkt på grund av bruket från numeriskt värde parallella mynt. nära myntreformen blev silverrubeln enda lagliga betalningsmedlet inom land i norden samtidigt likt svenskt mynt inlöstes mot gängse utbildning från Finlands Bank.^[7]

Riksdaler riksmynt 1855–1872

[redigera | redigera wikitext]

Decimalsystemet införs 1855 samt vid enstaka riksdaler riksmynt går detta 100 öre. Samtidigt fastställs värdet 1 riksdaler riksmynt (rdr. rmt.) = ¼ riksdaler specie. tid 1873 ersätts riksdaler riksmynt tillsammans med kronor inom samband tillsammans den nya myntreformen.

Svensk riksdaler inom äldre lagstiftning

[redigera | redigera wikitext]

I äldre, formellt gällande, lagstiftning, likt 1734 års byggningabalk samt handelsbalk samt "Kungl. Maj:ts Förordning, af den 10 augusti 1762, emot Adelig Skölds alternativt öppen Hjelms brukande af Ofrälse Män", förekommer för att bötesbelopp utsätts inom daler. ifall någon bryter mot enstaka sådan team, samt den ej från domstolen anses existera obsolet, uppkommer frågan hur daler bör beräknas inom nuvarande valuta. i enlighet med skandinavisk familjebok, andra upplagan, antas 50 öre per daler gälla. därför besitter Högsta domstolen även räknat inom en syfte inom Nytt juridiskt samling inom, 1914, samt domstolens fällande minoritet inom en uppgift 1957. Nämnda syfte gällde förbrytelse mot en kungligt skrivelse ifrån 1772, ifall förbud mot auktioner "hardt nära Tullarne utom Stockholms Stad".

Nutida bruk

[redigera | redigera wikitext]

Termen kunna än idag användas vilket slang på grund av valuta, vanligtvis menas då värdet artikel detsamma likt dagens kronor. inom samband tillsammans med myntreformen 1873 övertog inom landet kronan den dåvarande riksdalerns värde, sålunda enheterna kom då för att bli synonymer. inom land plats däremot 1 daler = 2 kronor^[8], vilket dansk slang även reflekterar.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]