Hur många invånare i finspång
Finspångs kommun
Finspångs kommun existerar enstaka samhälle inom norra delen från landskap län. Centralort existerar Finspång.
I Risinge, Doverstorp samt Hällestadsområdet finns kommunens uppodlade mark. nära Hällestads- samt Risingeområdena finns förekomster av järnmalm och nära bland annat Kattala äger även urkalksten brutits. Järnbruksverksamheten besitter präglat detta lokala näringslivet sedan mitten från 1500-talet, dock den största arbetsgivaren plats inom start från 2020-talet Siemens.
Befolkningstrenden plats negativ fram mot 2010 då kurvan istället vände uppåt. Största område inom samtliga omröstning äger varit Socialdemokraterna vilket mandatperioden 2018 mot 2022 styr inom koalition tillsammans med Centerpartiet samt Kristdemokraterna.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Kommunens region motsvarar socknarna: Hällestad, Regna, Risinge samt Skedevi. inom dessa socknar bildades nära kommunreformen 1862 landskommuner tillsammans med motsvarande namn.
Finspångs köping bildades 1942 genom enstaka ombildning från Risinge landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Hävla (av dem tidigare kommunerna Regna samt Skedevi) medan Hällestads landskommun samt Finspångs köping förblev opåverkade.
Finspångs samhälle bildades nära kommunreformen 1971 från Finspångs köping samt landskommunerna Hävla samt Hällestad.[7]
Kommunen ingår sedan bildandet inom Norrköpings domsaga.[8]
Kommunen ingår sedan 2013 inom Förvaltningsområdet på grund av finska. [9]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Kommunen existerar den nordligaste inom landskapetÖstergötland, tillsammans ett många små sektion, nordväst ifall Igelfors, inom landskap Närke. Den gränsar mot Norrköpings, Motala samt Linköpings kommuner inom landskap län, Hallsbergs samt Örebro kommuner inom Örebro län samt Vingåkers samt Katrineholms kommuner inom Södermanlands län.
Topografi samt hydrografi
[redigera | redigera wikitext]Områdets berggrund besitter utsatts på grund av förkastningar, vilket existerar synbart inom dem sprickdalar samt sjösystem likt löper ifrån nordväst mot sydöst samt ifrån öst mot väst. Urberg tillsammans inslag från urkalksten utgör kommunens berggrund, något såsom även återspeglas inom den lokala floran. Förekomster från järnmalm finns nära Hällestads- samt Risingeområdena samt varphögarna visar för att malm brutits. nära bland annat Kattala besitter även urkalksten brutits. Berggrunden existerar övertäckt från en tunt jordtäcke, vilket sällan existerar mer än fyra meter, samt således återspeglar den kulliga moränklädda markytan berggrundens ytformationer. Tjällmoåsen löper genom Hällestad samt ifrån stort insjövatten Glan inom söder mot Kattala inom norr löper Sonstorpsåsen tillsammans höjder upp mot 30 meter. inom Risinge, Doverstorp samt Hällestadsområdet finns större områden tillsammans fulla av lera sediment samt detta existerar även var kommunens uppodlade mark finns. inom kommunen äger man dikat ur enstaka sektion mossar inom dem övriga områdena, detta inom bristande vid god odlingsmark. nära Grytgöl, Folkström samt Övre Hävla finns flera utpräglade bruksmiljöer tillsammans med tillhörande områden från lövskog.[10]
Naturskydd
[redigera | redigera wikitext]I start från 2020-talet fanns en 20-tal naturreservat inom Finspångs samhälle varav en fanns kommunalt. återstående fanns statliga samt förvaltades från Länsstyrelsen inom landskap län.[11] detta kommunala reservatet Ölstadsjöns naturreservat existerar även klassat likt Natura 2000-område samt beskrivs från Länsstyrelsen likt "ett litet paradis på grund av fåglar samt fågelälskare".[12] Även Asketorp naturreservat existerar klassat såsom Natura 2000-område, var trivs hackspettar likväl vilket ovanliga lavar.[13]
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Fram mot 2016 plats kommunen till befolkningsrapportering indelad inom ett enda samling, Finspångs kyrka.
Från 2016 indelas kommunen inom nästa region, vilka motsvarar dem tidigare socknarna[14] – Hällestad, Regna, Risinge samt Skedevi.
Tätorter
[redigera | redigera wikitext]| Nr | Tätort | Befolkning 2015 |
|---|---|---|
| 1 | Finspång | &&&&&&&&&&012807.&&&&&012 807 |
| 2 | Rejmyre | &&&&&&&&&&&&0886.&&&&&0886 |
| 3 | Lotorp | &&&&&&&&&&&&0685.&&&&&0685 |
| 4 | Falla | &&&&&&&&&&&&0464.&&&&&0464 |
| 5 | Sonstorp | &&&&&&&&&&&&0436.&&&&&0436 |
| 6 | Hällestad | &&&&&&&&&&&&0335.&&&&&0335 |
| 7 | Ljusfallshammar | &&&&&&&&&&&&0316.&&&&&0316 |
| 8 | Grytgöl | &&&&&&&&&&&&0290.&&&&&0290 |
| 9 | Butbro | &&&&&&&&&&&&0290.&&&&&0290 |
| 10 | Borggård | &&&&&&&&&&&&0237.&&&&&0237 |
| 11 | Igelfors | &&&&&&&&&&&&0227.&&&&&0227 |
Centralorten existerar inom fet stil.
Styre samt politik
[redigera | redigera wikitext]| Det på denna plats avsnittet innehåller inaktuella data samt behöver uppdateras. (2024-04) Motivering: Resultat ifrån valet 2022 saknas Hjälp gärna Wikipedia för att åtgärda problemet genom för att redigera artikeln alternativt diskutera saken vid diskussionssidan. |
Styre
[redigera | redigera wikitext]Mandatperioden 2014 mot 2018 styrde dem rödgröna inom koalition.[15] Efter valet 2018 fortsatte Socialdemokraterna styra, dock inom ett minoritetskoalition tillsammans med Centerpartiet samt Kristdemokraterna.[16]
Kommunfullmäktige
[redigera | redigera wikitext]Presidium
[redigera | redigera wikitext]| Presidium 2022–2026[17] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Ulrika Jeansson |
| Förste vice ordförande | C | Åsa Johansson |
| Andre vice ordförande | M | Narcissa Gvozdar-Tellefsen |
Mandatfördelning 1970–2022
[redigera | redigera wikitext]| Valår | V | S | MP | SD | FIP | C | L | KD | M | Grafisk föredrag, mandat samt valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 1 | 33 | 9 | 6 | 1 | 5 | 55 | 91,5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 1 | 33 | 12 | 3 | 1 | 5 | 55 | 93,6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 1 | 32 | 10 | 4 | 1 | 7 | 55 | 92,4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 3 | 30 | 9 | 4 | 2 | 7 | 55 | 90,6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 33 | 8 | 2 | 2 | 8 | 55 | 91,4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 29 | 1 | 6 | 6 | 1 | 8 | 55 | 90,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 27 | 2 | 3 | 5 | 6 | 2 | 6 | 55 | 86,7 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 4 | 25 | 1 | 3 | 5 | 6 | 3 | 8 | 55 | 86,8 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 6 | 28 | 3 | 5 | 4 | 2 | 7 | 55 | 86,8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 8 | 25 | 1 | 3 | 2 | 4 | 8 | 51 | 81,17 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 6 | 25 | 4 | 5 | 5 | 6 | 51 | 80,82 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 6 | 23 | 1 | 5 | 4 | 3 | 9 | 51 | 81,29 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 4 | 20 | 2 | 1 | 4 | 3 | 2 | 9 | 45 | 82,57 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 20 | 2 | 4 | 3 | 2 | 2 | 8 | 45 | 84,05 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 4 | 17 | 1 | 8 | 3 | 2 | 2 | 8 | 45 | 85,52 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 4 | 16 | 10 | 3 | 3 | 2 | 7 | 45 | 81,65 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat ifrån Statistiska centralbyrån samt Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
[redigera | redigera wikitext]Kommunstyrelse
[redigera | redigera wikitext]Kommunstyrelsen inom Finspångs samhälle utgörs från 11 ordinarie ledamöter.[18] Dess ordförande existerar kommunens enda kommunalråd.[19]
Övriga nämnder
[redigera | redigera wikitext]Förutom dem obligatoriska nämnderna finns inom kommunen bygg- samt miljönämnden samt sociala myndighetsnämnden.[20]
Ekonomi samt infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Järnbruksverksamheten besitter präglat detta lokala näringslivet sedan mitten från 1500-talet. bota kommunen präglas från den gamla bruksmiljön. Flera från bruken, däribland Igelfors Bruk, borggårds Bruk samt Grytgöls Bruk, äger gamla anor samt existerar ännu verksamma. tid 1810 grundades ett förfinad struktur från bruksmiljö inom Reijmyre, Reijmyre glasbruk. Sapa Profiler, Siemens Industrial Turbomachinery AB samt Gränges AB på grund av numer vidare den gamla brukstraditionen nära Finspongs Bruk.[10]
År 2020 fanns Siemens Energy AB den största privata arbetsgivaren inom kommunen tillsammans med 2 625 anställda. Kommunen ägde identisk tid 1 912 anställda.[21]
Infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Transporter
[redigera | redigera wikitext]Kommunen genomkorsas från riksväg 51 samt nås ifrån väderstreck från länsväg 215. Järnvägen mot Finspång, liksom ursprungligen plats smalspårig tillsammans med spårvidden 891 mm, samt vilket utgår ifrån Kimstad vid Södra stambanan, breddades mot normalspår 1962, dock persontrafiken lades ner redan 1970. Fortsättningen norrut breddades inte någonsin samt var lades persontrafiken ner 1962 samt kvarvarande godstrafik lades ner 1987. Banan mellan Finspång samt Kimstad existerar den enda kvarvarande delen från Norra landskap Järnvägar likt gick ifrån Örebro södra hållplats mot Norrköpings östra hållplats via Kimstad.[22]
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Kommunen äger 21 704 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den vid 119:e område avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen inom Finspångs samhälle 1970–2020[23] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 |
| 24 699 | ||
| 1975 |
| 24 799 | ||
| 1980 |
| 24 614 | ||
| 1985 |
| 23 703 | ||
| 1990 |
| 23 291 | ||
| 1995 |
| 22 996 | ||
| 2000 |
| 21 477 | ||
| 2005 |
| 20 888 | ||
| 2010 |
| 20 747 | ||
| 2015 |
| 21 199 | ||
| 2020 |
| 21 765 | ||
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Kulturarv
[redigera | redigera wikitext]År 2022 fanns 240 fornlämningar vilket hittats inom kommunen registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[24] Exempelvis är kapabel flera lämningar efter gruvor ses längs kommunens vandringsleder.[25] detta finns även lämningar efter fem fornborgar.[26] inom kommunen finns samt sju byggnadsminnen – Finspångs slott, Häfla hammarsmedja, Lugnet Finspång, Risinge gamla prästgård, Selesjö herrgård, Sonstorps herrgård samt Vita huset.[27]
Kommunvapen
[redigera | redigera wikitext]Blasonering: Sköld delad från rött, vari en järnmärke från guld, samt silver, vari fem kopplade röda, genomgående spetsrutor, den mellersta belagd tillsammans tre stolpvis strukturerade liljor från guld.
Vapnet, såsom föreslogs från Riksheraldikerämbetet, fastställdes från Kunglig höghet kalenderår 1944. Järnhanteringens emblem existerar sammansatt tillsammans ätten dem Geers vapen. Efter kommunbildningen registrerades vapnet inom Patent- samt registreringsverket tid 1974.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [ab] Folkmängd samt befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [abcd] Land- samt vattenareal per den 1 januari efter distrikt samt arealtyp. kalenderår 2012–2019, SCB, 21 månad 2019, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [ab] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner samt Regioner, läs online, läst: 19 månad 2019.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [ab] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa ifrån Wikidata]
- ^Folkmängd 31. 12. 1971 i enlighet med indelningen 1. 1. 1972 (SOS) sektion, 1. Kommuner samt församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del från Riksantikvarieämbetets Tings- samt rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^”SFS 2012:997 Förordning angående förändring inom förordningen (2009:1299) ifall nationella minoriteter samt minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2012/900-999/d_1457813-sfs-2012_997-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023.
- ^ [ab] ”Finspång - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/finsp%C3%A5ng. Läst 17 juli 2022.
- ^”Naturreservat - Finspångs kommun”. Finspång kommun. https://finspang.se/kulturochfritid/naturreservat.4.1d469c2d16662db3e439beae.html. Läst 18 juli 2022.
- ^”Ölstadsjön naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/olstadsjon-naturreservat.html. Läst 18 juli 2022.
- ^”Asketorp naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/asketorp-naturreservat.html. Läst 18 juli 2022.
- ^
- ^”Finspång fortsätter inom identisk spår”. Sveriges Radio. 22 oktober 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5998186. Läst 17 juli 2022.
- ^”Mandatfördelning - Finspångs kommun”. Finspång kommun. https://finspang.se/kommunochpolitik/politikochpaverkan/kommunfullmaktige/mandatfordelning.4.7ce4d4501666239791164eda.html. Läst 17 juli 2022.
- ^”Kommunfullmäktige”. Finspångs samhälle. https://finspang.se/kommunochpolitik/politikochpaverkan/kommunfullmaktige.4.421f7e0816662b0123c75d7c.html. Läst 19 juni 2024.
- ^”Kommunstyrelsen - Finspångs kommun”. Finspång kommun. https://finspang.se/kommunochpolitik/politikochpaverkan/kommunstyrelsen.4.421f7e0816662b0123c3c90f.html. Läst 9 juni 2024.
- ^”Kommunalråd - Finspångs kommun”. Finspång kommun. https://finspang.se/kommunochpolitik/politikochpaverkan/kommunstyrelsen/kommunalrad.4.1d1e2ffc1677d3e44b9184e0.html. Läst 9 juni 2024.
- ^”Nämnder - Finspångs kommun”. Finspång kommun. https://finspang.se/kommunochpolitik/politikochpaverkan/namnder.4.1d469c2d16662db3e43c425b.html. Läst 9 juni 2024.
- ^”Din samhälle inom siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 18 juli 2022.
- ^Lars Olof träd, red. Järnvägsdata tillsammans trafikplatser. Kjell Aghult, Gunnar Sandin, Anders Lundquist, Kjell Nordling. Svenska Järnvägsklubben. sid. 207-209. ISBN 91-85195-05-7
- ^”SCB - Folkmängd efter område samt tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^”Fornsök”. myndighet för kulturarv. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 18 juli 2022.
- ^”Vandring - Finspångs kommun”. Finspång kommun. Arkiverad ifrån originalet den 18 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220718170747/https://finspang.se/kulturochfritid/idrottmotionochfriluftsliv/vandring.4.7e040f53167c64b3cd368cc7.html. Läst 18 juli 2022.
- ^”Kulturmiljöprogram - Den svenska industrins vagga (digital version)”. Finspångs samhälle. 28 oktober 2015. https://ext-gisapp.finspang.se/portal/apps/MapSeries/index.html?appid=e06439de7ba64b9abea249020272b1ba. Läst 18 juli 2022.
- ^”Östergötlands byggnadsminnen”. Länsstyrelsen Östergötland. 25 femte månaden i året 2020. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.3db3ed8a171ac1fbfcb19994/1590476525978/%C3%96sterg%C3%B6tlands%20Byggnadsminnen%202020-05-25.pdf. Läst 18 juli 2022.