Det finns inga politiska lösningar

Den politiska utvecklingen dem senaste år samt den globala klimatkrisen äger gjort nydanande reflektioner kring demokratins arrangemang samt värde allt mer brådskande. Trots demokratins historiskt stora framgångar talar allt fler indikator på grund av för att demokratin vilket styrelseskick faktiskt står inför ett tillbakagång. inom flera etablerade demokratier besitter väljarnas missnöje tillsammans politiska partier samt dem demokratiska systemens kraft för att skicka välstånd ökat, samtidigt vilket en antal icke-demokratiska – men materiellt framgångsrika – länder får högre poäng än flera demokratier inom vissa oberoende mätningar från hur nöjda medborgarna existerar tillsammans styret från sitt land.

Vad gäller väljarnas tillfälle för att påverka beslut växer just för tillfället ifrågasättandet från hur mottagligt detta politiska systemet egentligen existerar på grund av väljarnas åsikter. dem representativa demokratierna verkar inom flera fall oförmögna för att hantera några från dagens maximalt brännande bekymmer, liksom klimatkrisen samt något som ökar i storlek eller antal finansiell samt social ojämlikhet. detta äger även demonstrerat sig svårt för att säkra ett politisk styrning från offentlig aktivitet såsom existerar både produktiv samt tillvaratar centrala demokratiska samt etiska värden. Sammantaget, menar flera, existerar demokratins position likt ”det bästa styrelseskicket” hotad.

Forskningsresultaten vid detta zon existerar idag svårtolkade samt analyserna behöver fördjupas. IFFS tema Demokratins bekymmer samt möjligheter driver därför forsk­ning ifall faktiska samt tänkbara hot mot demokratin, samt angående hur demokratin är kapabel utvecklas samt förbättras, både tillsammans avseende vid inflödes- samt utflödessidan.

Demokratins avgränsningsproblem

IFFS vetenskapsman besitter länge jobbat tillsammans med teoretisk samt tillämpbar tillväxt från några från demokratins klassiska avgränsnings­problem: Vilka bör erhålla artikel tillsammans med samt fatta vilka beslut? existerar dess domän bara nationalstater alternativt bör den även tillämpas vid övernationella stater alternativt möjligen mot samt tillsammans globalt? Frågan ifall demokratins domän besitter även enstaka koppling mot den pågående klimatkrisen samt frågeställningar inom temat Framtida generationer. detta demokratiska styrelseskicket besitter en slags ”nutidsbias” samtidigt likt detta existerar framtida människor vilket kommer för att erhålla leva tillsammans konsekvenserna från flera från dem beslut likt saknas idag. Bör man mot modell inrätta enstaka ombudsman på grund av framtida generationer? Vilket mandat bör då enstaka sådan ombudsman ha?

En ytterligare domän liksom förmå omfattas från detta demokratiska styret existerar icke-geografiska enheter likt internationella institutioner samt företag. Detta anknyter bland annat mot traditionen tillsammans samarbeten, företag liksom ägs alternativt styrs från dem anställda. Detta existerar vanligt inom flera marknadsekonomier dock besitter ej utgjort mer än en blygsamt inslag inom den svenska ekonomin. Medarbetarägda företag skulle behärska motarbeta den ökande ekonomiska ojämlikheten eftersom enstaka större andel från dem vilket arbetar inom företagen då skulle erhålla större sektion från företagens utdelning. inom takt tillsammans med för att allt fler både behöriga samt okvalificerade person som arbetar påverkas från globaliseringen samt automatiseringen inom näringslivet ökar arbetsplatsdemokratins relevans, samt undersökning pekar vid för att då dem anställda får mer kraft, tillit samt effekt ökar såväl den ekonomiska effektiviteten likt dem anställdas arbetstillfredsställelse.

IFFS demokratiforskning undersöker såväl omfattande problem att diskutera ifall demokratins domäner vilket konkreta problem att diskutera angående hur idén ifall detta demokratiskt styrda företaget förmå utvecklas.

Politiska samt ekonomiska eliter

Nästintill varenda samhällen besitter eliter, detta önskar yttra små grupper vilket bestämmer oproportionerligt många ovan andra grupper. Ibland existerar en sådant övertag demokratiskt grundat, likt då ett politisk elit existerar vald från människor. dock detta finns även andra grundläggande principer eller fundament till eliter: hävd samt tradition, alternativt befintlig ingång mot större tillgångar inom form eller gestalt från valuta alternativt kurs. Eliters effekt står inom en spännings­förhållande mot politisk likhet liksom demokratins förutsättning samt resultat.

En inom detta kontext viktig samling existerar dem därför kallade policyprofessionella, individer vilket utan för att existera förtroendevalda existerar anställda på grund av för att påverka politik samt politiker. inom land, liksom inom andra västerländska demokratier, existerar detta enstaka team såsom vuxit sig allt större dem senaste decennierna. enstaka ytterligare betydande fråga gäller hur eliter uppstår, reproduceras samt transformeras. vid senare tid besitter forsk­ning ifall eliter identifierat nätverk liksom enstaka nödvändig mekanism på baksidan varför individer äger olika passage mot viktiga tillgångar vilket inom sin tur förmå leda mot auktoritet samt ställning eller tillstånd. beneath programperioden planeras därför undersökning angående internationella elitnätverk samt deras förhållande mot demokratins tillbakagång, bland annat tillsammans fokus vid utvecklingen inom forna Sovjetunionen var mäktiga elitnätverk flora fram samt ”oligarker” uppstått vilka lagt grunden till utvecklingen mot ett militaristisk autokrati.

IFFS demokratiforskning syftar mot för att ge en nytt bidrag mot kunskapen ifall hur eliter bildas samt vilken roll såsom nätverk samt elitskolor agerar inom processen, något likt förmå bidra mot den aktuella diskussionen ifall strukturell ojämlikhet samt företagsledning.

Samhällsstyrningens kunskapsunderlag samt konsekvenser

En väl operativ demokrati förutsätter för att politisk styrning från offentlig aktivitet fungerar sålunda för att verksamheten blir ändamålsenlig samt produktiv samt tillvaratar viktiga demokratiska samt etiska värden. beneath dem senaste decennierna besitter flera reformer från styrningen från den svenska offentliga sektorn genom­förts på grund av för att öka dess standard samt effektivitet. dock vilket underlag vilar sådana reformer på? samt vilka effekter får denna styrning på grund av professionella gruppers autonomi, arbetsmiljö, behöriga yrkesutövning samt förutsättningar för att ta etiskt samt demokratiskt ansvar?

IFFS undersökning fokuserar vid styrning samt ledning från dels sjuk- samt hälso­vård, dels forskningspolitiken – områden tillsammans med avancerat kunskapsinnehåll samt starka professioner liksom tar ett avgörande sektion från den offentliga sektorns tillgångar inom krav. oss utvärderar dem kunskapsunderlag styrningen bygger vid, vilka aktörer liksom ligger på baksidan deras tillkomst samt den process inom vilken dem framställs samt används. oss undersöker även hur den vardagliga verksamheten hos vårdens praktiker (som medicinsk expert samt sjuksköterskor) samt vetenskapsman påverkas. Utöver viktiga empiriska bidrag avser forskningen för att ge normativa samt konstruktiva bidrag mot hur framtidens kunskapsförsörjning samt styrningspraktik är kapabel organiseras vid dessa områden.

Evidensbaserat beslutsfattande samt experternas roll

Politiska beslut samt samhällsreformer bör helst existera evidensbaserade. angående detta råder konsensus dock detta pågår kvar enstaka argumentation ifall vilken evidens likt bör användas på grund av för att stödja vilka policybeslut. Dessa problem att diskutera existerar från massiv vikt då detta råder grundlig osäkerhet, såsom detta ofta utför då oss bör värdera utmaningar på grund av mänsklighetens kommande – mot modell klimatförändringar samt risker samt möjligheter kopplade mot färsk teknologi. IFFS undersökning undersöker evidensens roll inom policybeslut samt syftar mot för att underlätta kommunikationen mellan policyansvariga samt vetenskapsman genom för att tillhandahålla ramverk på grund av för att jämföra samt sammanföra olika sorters evidens, samt verktyg på grund av för att nyttja dem inom beslutsfattande.

I detta kontext existerar även experternas roll betydande. då politiska beslutsfattare samt allmänhet försöker att fatta beslut eller bestämma något angående dem förmå lita vid dem bedömningar likt görs från experter fästs ofta massiv vikt nära ifall experterna existerar överens. angående detta finns konsensus alternativt nästan konsensus kring enstaka evaluering får den vanligen mer gehör än angående åsikterna går isär. dock styrka hos denna tecken beror vid hur samt varför enigheten besitter uppkommit. angående enigheten uppstått på grund av för att parterna besitter nått sina slutsatser oberoende från varandra samt inom kontext likt uppmuntrar ifrågasättande, finns större skäl för att fästa vikt nära den än ifall den existerar resultatet från sociala mekanismer likt gjort för att möglich kritiker stötts försvunnen. beneath vilka omständigheter utgör förekomsten från enighet en skäl för att lita vid dem bedömningar detta råder enighet om?

Polarisering

Ökad politisk polarisering antas prägla vår samtid samt förväntas erhålla ännu större innebörd framöver. tillsammans med detta menar man vanligen för att människor inom högre grad avskyr, samt därför äger svårare för att acceptera, dem likt besitter andra politiska åsikter än dem själva samt därför existerar mindre benägna för att söka samförstånd samt kompromisser. Detta kunna både påverka samt påverkas från hur dem poli­tiska partierna agerar, samt inom förlängningen finns enstaka fara för att denna tillväxt förmå hota alternativt destabilisera demokratin. Oron på grund av ökad polarisering kopplas även ofta mot diskussionen angående detta förändrade medielandskapet, likt spridningen från kon­spirationsteorier, uppkomsten från filterbubblor samt ekokammare samt algoritmernas roll.

För för att närmare analysera politisk polarisering behövs enstaka mer noggrann definition samt ökad medvetande från begreppet. ett betydande fråga existerar angående polarisering ständigt bör ses likt något uselt, bland annat tillsammans tanke vid för att åsiktspluralism samt massiv ideologisk samt religiös räckvidd ofta ses likt en värde inom demokratiska kontext. Dessutom behövs systematiska undersökningar från om dem påstådda attityd­förändringarna verkligen besitter ägt lokal inom den omfattning såsom man tänker sig. Politiska motsätt­ningar existerar inget nytt, således vilket finns detta på grund av bevis på grund av för att oss existerar inom enstaka annor­lunda situation just nu? IFFS undersökning angående politisk samt ytterligare polarisering undersöker såväl empiriskt kontrollerbara sakförhållanden liksom möjligheter mot normativ tillväxt samt analytisk begreppsskärpning.