Vad är tillväxt och hur ökar den
Ekonomisk tillväxt
Ekonomisk tillväxt existerar den relativa ökningen inom något produktionsmått. Vanligen existerar detta ökningen från värdet vid en samhälles produktion från produkter samt tjänster i enlighet med måttet bruttonationalprodukt (BNP), jämfört tillsammans föregående tidsperiod (till modell kalendermånad, kvartal alternativt år).
Det nominella tillväxttalet anger ökningstakten inom löpande valutaenheter. nära kalkyl från real tillväxt äger man korrigerat på grund av inflationen. Vanligen används då den därför kallade BNP-deflationen, likt kunna skilja sig ifrån konsumentprisindex (KPI).
Oavsett tidsperiod brukar ökningstakten anges vid årsbasis; angående BNP ökade tillsammans enstaka andel ifrån en kvartal mot nästa, rapporteras detta således ofta vilket för att tillväxten beneath kvartalet plats omkring fyra andel vid årlig grund.
Om tillväxten plats fyra andel beneath en tid innebär detta för att BNP ökade tillsammans fyra procent; detta existerar däremot inom detta fall ej rätt för att yttra för att tillväxten ökade tillsammans fyra andel. ifall däremot BNP ökade tillsammans ett andel en tid samt fem andel nästa kalenderår, innebär detta för att tillväxttakten ökade tillsammans fyra procentenheter.
Sveriges ekonomiska tillväxttakt besitter beneath detta tidiga 2000-talet legat vid omkring 3-4 andel årligen, vilket placerar land högt inom jämförelse tillsammans med andra utvecklade industriländer inom OECD.
Produktivitet
[redigera | redigera wikitext]Produktivitetsökningar besitter historiskt sett varit den viktigaste orsaken mot finansiell tillväxt per capita. Ökad produktivitet sänker då kostnaderna till produkter.
Under 1920-talet sjönk detta verkliga priset vid flera produkter tillsammans med ovan 90%. Lägre kostnader skapar ett ökad efterfrågan, dock efterfrågan vid enskilda produkter samt tjänster existerar objekt till avtagande marginalnytta.[källa behövs]
Den ekonomiska tillväxten besitter traditionellt tillskrivits ackumulering från mänskligt samt fysiskt tillgångar, samt ökad produktivitet mot resultat från tekniska innovationer.
Före industrialiseringen ledde den tekniska utvecklingen mot enstaka ökning från befolkningen, såsom dock begränsades från resurser vid livsmedel samt andra tillgångar. Detta förhållande kallas på grund av Malthus fångstredskap.
Den snabba ekonomiska tillväxten beneath den fabriksrelaterade revolutionen fanns anmärkningsvärd då den plats högre än befolkningstillväxten. Malthus fångstredskap gällde ej längre. detta finns en starkt positivt samband mellan BNP per capita samt mått vid levnadsstandard samt välmående [1] dock användandet från måttet likt ett nivå vid levnadsstandard äger blivit kritiserat samt flera länder söker aktivt efter alternativa mått.
Länder vilket industrialiserade fick ett långsammare befolkningstillväxt, kallat demografisk transition.
Kritik mot finansiell tillväxt
[redigera | redigera wikitext]Kritik mot fenomenet tillväxt framhålls från politiskt gröna rörelser samt från vetenskapsmän inom områdena matematik [2], arkeologi[3] samt jordbruksforskning[4]. Tillväxt inom produktion (och konsumtion) från produkter kräver mer råvaror ifall ökningen från effektiviteten inom tillverkning samt återvinning understiger konsumtionsökningen.
Då produktionen blir effektivare kommer fokusering vid tillväxt för att leda mot ökad miljöpåverkan, då även effektivare produktion tillåter ytterligare ökad produktion genom detta såsom kallas rekyleffekten.[5][6][7][8][9][A 1] Kritikerna menar för att detta, tillsammans tillsammans enstaka något som ökar i storlek eller antal befolkning samt större andel I-länder, ej kunna existera resurs- samt miljömässigt hållbart.[12] Bland annat den gröne ekonomen Herman Daly förespråkar istället nolltillväxt.[13] inom flera utvecklade länder, t.ex. landet, äger dock t.ex. energianvändning per capita ej alls ökat inom takt tillsammans tillväxten likt dem senaste 40 år varit mer än 4 gånger större än energianvändningen. Denna kalkyl existerar dock komplex samt angående importerade varor samt exporter tas in blir energianvändningen högre än så.[källa behövs]
Andra liksom Martin Andersson samt Christer Gunnarsson debatterar på grund av för att detta existerar just tillväxten liksom kommer för att åtgärda miljöproblemen inom detta för att tillväxt drivs från produktivitetsökningar vilket innebär mindre tillgångar på grund av för att tillgodose enstaka given konsumtion.[14][specificera källa]
Problemen tillsammans med tillväxtcentrerad politik gäller inom synnerhet då både privata aktörer samt regeringar ofta styrs från kortsiktiga prioriteringar (kvartalsekonomi respektive valårssyndrom) samt därmed enkel offrar långsiktig tillväxt på grund av kortsiktig tillväxtökning, dock flera tillväxtkritiker menar för att även långsiktig tillväxt existerar problematisk.
En sektion kritiker från finansiell tillväxt menar för att man genom för att räkna in faktorer liksom miljöpåverkan samt kostnader på grund av miljöskador inom tillväxtmåttet är kapabel ge dessa högre vikt även då politiken fokuserar vid ökad tillväxt.
Andra tillväxtkritiker äger menat för att finansiell tillväxt överanvänds likt mått vid hur framgångsrikt en samhälle är.[15] dem menar för att man bör nyttja alternativa välfärdsmått liksom tar hänsyn mot befolkningens välbefinnande, såsom Human Development Index, Happy Planet Index alternativt någon form eller gestalt från lyckoindex.
Anmärkning
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^Gapminder World
- ^Professor Emeritus Al Bartlett - Physics at University of Colorado at Boulder, tal angående tillväxt http://www.youtube.com/watch?v=F-QA2rkpBSY
- ^Jared Diamond, Professor of Geography at the University of California, Los Angeles, skrivelse angående arkeologiska samt antropologiska effekt från tillväxt http://discovermagazine.com/1995/aug/eastersend543
- ^Julian Cribb, principal of JCA, expert in science communication ifall jusrbruksmarkens tillåtelse http://www.publish.csiro.au/pid/6447.htm
- ^"Increasing the enviromental efficiency of each enhet of production merely slows the rate of increase in environmental degradation, but does not reduce aggregate levels of such degradation" (Eckersley 2012, s. 465.).
- ^Forsberg 2007, s. 51, 83, 117, 118 & 164.
- ^Jackson 2009, s. 50 - 53.
- ^Malmaeus 2011, s. 10 - 16.
- ^ [ab] Sanne 2012, s. 19 - 20.
- ^Sanne 2006, s. 3 & 10.
- ^Sanne 2006, s. 10.
- ^Forsberg 2007, s. 83, 117 & 164.
- ^Forsberg 2007, s. 49.
- ^ Hållbarhetsmyten ISBN 978-91-86203-64-1
- ^Forsberg 2007, s. 46.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ”Inflation”. ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Finansiell-utveckling. Läst 13 augusti 2014.
- ”Measuring Productivity OECD Manual”. OECD. http://www.oecd.org/std/productivity-stats/2352458.pdf. Läst 13 augusti 2014.
- Eckersley, Robyn (2012) [2007]. Burke, Anthony, Devetak, Richard & George, Jim. red (på engelska). "Global Environmental Politics", inom An introduction to international relations (2). Cambridge & New York: Cambridge University Press. Libris13617125. ISBN 9781107600003 .
- Forsberg, Björn (2007) [2007]. Tillväxtens sista dagar. Miljökamp angående världsbilder (1). Stockholm: Ruin. Libris10446527. ISBN 9789185191277 .
- Jackson, Tim (2009). ”Prosperity without growth? The transition to a sustainable economy” (på engelska) (PDF). Sustainable Development kommission. Arkiverad ifrån originalet den 5 september 2012. https://web.archive.org/web/20120905142326/http://www.sd-commission.org.uk/data/files/publications/prosperity_without_growth_report.pdf. Läst 29 januari 2014.
- Malmaeus, Mikael (2011) [2011] (PDF). Ekonomi utan tillväxt. en svenskt perspektiv. Stockholm: Cogito. Libris12230274. ISBN 978-91-979153-3-5. http://www.cogito.nu/sites/default/files/Ekonomi%20utan%20tillvaxt.pdf. Läst 29 januari 2014 Arkiverad 19 september 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine..
- Sanne, Christer (2012) [2012] (PDF). Hur oss förmå leva hållbart 2030. Stockholm: Naturvårdsverket. Libris13605866. ISBN 978-91-620-6524-9. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6524-9.pdf. Läst 29 januari 2014 .
- Sanne, Christer (2006) [2006] (PDF). Rekyleffekten samt effektivitetsfällan. för att jaga sin personlig svans inom miljöpolitiken. Stockholm: Naturvårdsverket. Libris10280686. ISBN 91-620-5623-9. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5623-9.pdf. Läst 29 januari 2014 .