Antal invånare i staten new york
New York
| New York | |||
| New York City, fräsch, NYC | |||
| City | |||
Medurs ifrån toppen: Midtown, Times Square, Unisphere inom Queens, Brooklyn Bridge, Lower Manhattan, huvud Park, FN:s högkvarter samt Frihetsgudinnan. | |||
| |||
| Officiellt namn: City of New York | |||
| Etymologi: Nya York | |||
| Smeknamn: The Big Apple, The City, The City That Never Sleeps, The Empire City, The fem Boroughs, The City So Nice They Named It Twice, The Capital of The World (Caput Mundi), Gotham, Metropolis | |||
| Land | USA | ||
|---|---|---|---|
| Delstat | New York | ||
| Boroughs | Manhattan,Brooklyn,Queens,Bronx,Staten Island[1] | ||
| Höjdläge | 10 m ö.h.[2] | ||
| Koordinater | 40°46′55″N73°57′58″V / 40.78194°N 73.96611°V / 40.78194; -73.96611 | ||
| Högsta punkt | Todt Hill | ||
| - höjdläge | 125 m ö.h.[3] | ||
| Area | 1 213,40 km² (2013)[4] | ||
| - land | 783,66 km² (65%) | ||
| - vatten | 429,73 km² (35%) | ||
| - urban area | 8 936,57 km² (2013)[4] | ||
| - metropolitan area | 21 482,02 km² (2013)[4][5] | ||
| Folkmängd | 8 175 133 (2010)[6] | ||
| - urban area | 18 351 295 (2010)[6] | ||
| - metropolitan area | 19 567 410 (2010)[6][5] | ||
| Befolkningstäthet | 10 432 invånare/km² | ||
| - urban area | 2 054 invånare/km² | ||
| - metropolitan area | 911 invånare/km² | ||
| Grundad | 1624[7] | ||
| - Stadsprivilegier | 1 januari1898[8] | ||
| Borgmästare | Eric Adams (D)[9] | ||
| Tidszon | EST (UTC-5) | ||
| - sommartid | EDT (UTC-4) | ||
| Postnummer | 100XX–104XX, 11004–05, 111XX–114XX, 116XX [10] | ||
| Riktnummer | 212, 347, 646, 718, 917, 929 [11] | ||
| FIPS-kod | 36-51000 [1] | ||
| GNIS-kod | 975772 [2] | ||
| Geonames | 5128581 | ||
New Yorks läge inom delstaten New York. | |||
New Yorks läge inom USA. | |||
| Wikimedia Commons: New York City | |||
| Statistik: United States Census Bureau | |||
| Webbplats: Officiell webbplats | |||
New York (uttal: [nuːˈjɔɹk] (lyssna) vid amerikansk engelska; officiellt City of New York, vid engelska ofta New York City, NYC) existerar USA:s maximalt tätbefolkad ort tillsammans med 8,8 miljoner invånare i enlighet med den senaste folkräkningen (2020)[6] samt 19,6 miljoner invånare inom storstadsområdet (2010).[6][5] New York existerar respekterad likt enstaka världsstad tillsammans en starkt internationellt påverkan inom finans, massmedia, politik, kurs, underhållning samt mode. detta existerar världens inflytelserik finansiella centrum samt hyser även FN:s högkvarter inom stadsdelen Manhattan. Invånarna kallas "New Yorkers". New Yorks maximalt kända smeknamn existerar The Big Apple samt äger även kallats "staden såsom inte någonsin sover".
New York existerar beläget inom delstatenNew Yorks sydligaste hörn nära Hudsonflodens mynning. Stadskärnan består sedan 1898 från fem stadsdelar (boroughs), likt även besitter ställning eller tillstånd såsom county: Manhattan (New York County), Brooklyn (Kings County), Queens (Queens County), stadsdel i new york (Bronx County) samt Staten Island (Richmond County). Uppdelningen inom boroughs existerar unik till New York. Staden gränsar vidare inom väster mot New Jersey via broar samt tunnlar samt inom nordväst mot resten från delstaten New York. Storstadsregionen vilket den definieras från federala myndigheter omfattar all den sydligaste delen från delstaten New York (södra Hudson Valley samt Long Island) samt östnordlig delen från delstaten New Jersey samt dem nordöstlig utkanterna från Pennsylvania. bota den utvidgade storstadsregionen tillsammans angränsande delar från delstaterna New York, New Jersey samt Connecticut kallas även på grund av "Tri-State Region".
Bland New Yorks maximalt kända områden samt landmärken förmå nämnas Frihetsgudinnan, vägg Street samt Broadways teaterdistrikt tillsammans med Times Square vid Manhattan. Frihetsgudinnan existerar enstaka från dem maximalt kända statyerna inom världen samt existerar belägen strax söder angående Manhattan vid ön Liberty Island. Times Square existerar centrum på grund av teaterdistriktet huvudgata samt Manhattans centrala nöjeskvarter. Gatan vägg Street existerar belägen vid nedre delen från Manhattan samt äger varit en inflytelserik handelskvarter sedan andra världskriget samt existerar även plats på grund av börsen New York lager Exchange. Staden utmärker sig genom sin skyskrapearkitektur, tillsammans med anledning från dem höga markpriserna vid Manhattan. New York besitter genom år haft flera från världens högsta byggnader, bland annat 40 vägg Street (världens högsta byggnad 1930), Chrysler Building (världens högsta byggnad 1930–1931), Empire State Building (världens högsta byggnad 1931–1972) samt World Trade Center (syftande vid Twin Towers; världens högsta byggnad 1972–1973). dem senare förstördes inom 11 september-attackerna 2001.
New York existerar enstaka mångkulturell tätort var inom princip samtliga världens folkgrupper finns representerade. Ungefär ett tredjedel från invånarna existerar födda utanför USA. Staden besöks årligen från mer än 40 miljoner (49 miljoner 2007) inhemska samt utländska turister, vilket utför den mot en från världens maximalt populära turistmål.[källa behövs]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Tiden före 1625
[redigera | redigera wikitext]Området vilket inom solens tid existerar New York besitter varit bebott inom ovan 11 000 tid. Flera olika indianstammar äger samsats vid ytorna inom östnordlig USA. dem tidiga invånarna inom New York kallade sig till Lenapes, vilket betyder "områdets folk". dem talade en tungomål kallat munsee liksom talades från enstaka mängd olika stammar inom området kring nuvarande New York ner mot Delaware. Efter målningar gjorda från tidiga europeiska kolonisatörer vet oss för att flera fanns jägare samt samlare tillsammans med en avancerat socialt samhälle. Tidiga namn vid Manhattan plats "Manahatouh" samt "Menatay". Gamla spår från Lenapefolket existerar inom ljus exempelvis vägen huvudgata, vilket följer ett äldre vandringsled.
1524 hittade upptäcktsresanden Giovanni da Verrazano landremsa vid havet nära Hudsonflodens mynning samt engelsmannen Henry Hudson, liksom namngivit Hudsonfloden, kom hit 1609. 1615 uppfördes en handelsfaktori vid Manhattans sydspets. 1623 bildades kolonin Nya Nederländerna inom nuvarande östra USA samt 1624 anlände 30 protestantiskavallonfamiljer dit, från vilka åtta pausade vid Manhattan medan dem övriga fortsatte mot Fort apelsinfärg, dagens Albany. beneath år därpå anlände allt fler kolonister.[12] dem fanns pälsjägare samt skulle anlända för att förändra många dem kommande år.
Från koloni mot självständighet, 1625–1789
[redigera | redigera wikitext]1626 fick kolonin formell ställning eller tillstånd tillsammans med en råd samt ett guvernör, Peter Minuit, liksom anlände identisk kalenderår. Manhattan köptes ifrån indianerna till några tygstycken, glaspärlor, brännvin samt andra objekt (värdet äger ansetts motsvara 60 gulden alternativt 24 dollar). en fort byggdes vid Manhattans sydspets, denna koloni fick namnet Nieuw Amsterdam samt gjordes mot säte på grund av kolonistyrelsen inom Nya Nederländerna. Minuit tvingades 1632 för att avgå samt gick efter för att förgäves äga försökt för att återfå sin brev inom svensk service samt plats tillsammans angående för att grunda Nya landet. beneath Peter Stuyvesants guvernörstid fick Nieuw Amsterdam stadsrättigheter såsom befästes tillsammans med enstaka vall längs nuvarande vägg Streets sträckning.[13]
1664 tog England ovan staden efter svagt motstånd ifrån holländarna. detta nya namnet vid kolonin blev New York efter Jakob II, då betitlad Hertig från York, vilket fanns tillsammans samt betalade övertagandet. beneath dem nästa år växte New York långsamt, dock fanns ännu nära mitten från 1700-talet betydligt mindre än städer såsom Boston samt Philadelphia. nära mitten från 1700-talet blev New York centrum till oppositionen mot detta brittiska styret. 1776–1783 hölls staden besatt från britterna beneath nordamerikanska frihetskriget.[13]
Mellan år 1785 samt 1790 plats New York huvudstad inom USA. ett stadsmur likt sträckte sig ovan ön gick nära nuvarande vägg Street, från vilket ställe gatan fått sitt namn. nära denna period ägde staden cirka 30 000 invånare samt plats därmed den största inom Nordamerika. Denna siffra dubblerades sedan ungefär vart tionde tid.
Industrialisering samt expansion, 1789–1918
[redigera | redigera wikitext]På kvällstid den 16 månad 1835 utbröt ett storbrand vilket pågick inom 16 timmar samt ödelade 674 byggnader inom flera kvarter vid södra Manhattan, bland annat börsen vid vägg Street. Brandbekämpningen försvårades från den stränga kylan; vattnet frös inom brandsprutorna. 1870 ägde staden redan ett miljon invånare. på grund av flera invandrare blev New York den inledande bilden från USA, Ellis Island plats nämligen beneath utdragen period huvudhamnen på grund av immigranter. Dagens tätort bildades 1898 då New York, Brooklyn, Queens, stadsdel i new york samt Staten Island slogs ihop beneath namnet City of New York.
Mellankrigsåren, 1918–1945
[redigera | redigera wikitext]1918 tog inledande världskriget slut samt New York gick in inom detta vilket inom solens tid kallas på grund av detta "glada 1920-talet". 1920-talet fanns enstaka tidsperiod från god finansiell tillväxt till New York, framförallt innebar start från 1900-talet för att USA upplevde ett andra immigrantvåg. 1927 öppnades den då många moderna Holland passage mellan Manhattan samt New Jersey. Den 24 oktober 1929 tog dock historien ett fräsch vändning då den stora vägg Street-kraschen ägde plats. Börskraschen fanns utlösningen från den stora depressionen. beneath depressionen genomfördes stora välfärdsprogram beneath president Franklin Roosevelt. Även staden New York påverkades från detta, även angående ruralt område drabbades starkare. 1933 började Fiorello La Guardia vilket borgmästare. 1939 öppnades LaGuardia Airport inom Queens; detta plats New Yorks inledande riktiga landningsplats. Redan 1942 påbörjades dock bygget från ett ännu större landningsplats ute nära Idlewild, den heter inom solens tid John F. Kennedy International Airport. flera intressanta byggnader färdigställdes beneath 1930-talet, mot modell Empire State Building samt Rockefeller Center.
New York blir världsmetropol, 1945 – 11 september 2001
[redigera | redigera wikitext]1945, då andra världskriget fanns slut, stod New Yorks industrier redo för att öka sin produktion samt nyanställa. Den 9 januari 1951 öppnades Förenta nationernas (FN) nya huvudsäte vid Manhattan. FN:s högkvarter besitter utsikt ovan East River. dock trots för att New Yorks vetenskapen om resurserhandel och finans gick utmärkt sålunda flyttade enstaka massiv sektion från den tidigare medelklassbefolkningen försvunnen ifrån centrala New York mot exempelvis områden inom Queens. Villaförorterna inom närbelägna delstater samt samhällen såsom New Jersey samt Long Island ökade kraftigt. Efterkrigsekonomin inom USA byggde mot massiv sektion vid förortsplanering tillsammans med småhus. bota USA gick även in inom ett fräsch immigrationsera tillsammans striktare regler, vilket ledde mot för att Ellis Island stängdes 1954. inom takt tillsammans för att brottsligheten ökade inom New York minskade även den gammal ekonomin. beneath 1960-talet började New Yorks vetenskapen om resurserhandel och finans förändras rejält. Traditionell tillverkningsindustri minskade samtidigt likt tjänstesektorn ökade, dem stora företagen började koncentreras mot affärsdistrikten vid nedre Manhattan. New York höll vid för att bli enstaka världsstad, alternativt "global stad" såsom detta kallas inom solens tid, inom klass tillsammans London samt Paris. Trots för att industrin gick uselt samt arbetslösheten fanns upphöjd ökade New Yorks finansiella samt kulturella innebörd inom världen. 1964 hölls världsutställningen inom Queens samt identisk tid drabbades Harlem från kravaller. Polariseringen bland invånarna ökade successiv beneath 1960-talet.
1973 byggdes World Trade Center vid Manhattan samt 1975 behövde staden ansöka ifall lån ifrån amerikanska staten på grund av för att ej vandra inom konkurs. beneath sommaren 1977 bröt stora kravaller ut, vilket förde tillsammans sig ett utbredd plundring. beneath 1980-talet ökade New Yorks befolkning igen samt påbörjade den således kallade "yuppieeran" tillsammans kraftigt ökande fastighetspriser liksom konsekvens. Arbetsfördelningen fortsatte för att ändras; beneath 1977–1985 minskade andelen anställda inom byggnadsindustrin inom New York tillsammans med 30 procent, inom tillverkningsindustrin tillsammans 22 procent samt inom transportsektorn tillsammans med 20 procent. Nya unga affärsmän flyttade beneath 1980-talet in inom gamla bostad inom områden likt Chelsea samt Greenwich by. Längre upp vid Manhattan byggde finansmogulen Donald Trump sitt Trump Tower. New York ägde vid 40 tid förändrats ifrån enstaka massiv samt betydande amerikansk tätort mot en influerande finansiellt, kulturellt samt inom viss mån politiskt centrum inom världen.
1990 tillträdde David Dinkins vilket den förste afroamerikanske borgmästaren inom New York någonsin. han efterträdde den hårt ansatte Ed Koch, vilket redan 1986 anklagats på grund av mutbrott. New Yorks brottslighet fanns ganska upphöjd (med amerikanska mått mätt) dock minskade kraftigt beneath 1990-talet efter för att den republikanske kandidaten Rudolph Giuliani vunnit valet 1994. han ägde gått mot omröstning vid för att bekämpa brottsligheten, liksom varit konstant upphöjd sedan 1960-talet, genom för att uppmana polisen mot nolltolerans mot all kriminalitet. beneath 1990-talet moderniserades samt renoverades flera områden vid Manhattan, exempelvis Times Square, dock områden utanför Manhattan äger vid senare period även fått nytt liv eftersom allt färre besitter råd för att bo vid Manhattan inom ljus.
Efter 11 september 2001
[redigera | redigera wikitext]Den 11 september 2001 drabbades New York från dem sämsta terrorattackerna inom världshistorien. 11 september-attackerna mot World Trade Center vid nedre Manhattan skakade kurera USA samt gav upphov mot ett färsk relaterat till säkerhetspolitik era inom den amerikanska historien, den således kallade Bushdoktrinen sattes inom struktur. Den innebär inom praktiken för att USA anser sig äga riktig för att anfalla andra stater inom preventivt avsikt. Efter händelserna den 11 september påbörjades enstaka upprensning samt återvinnande från tvillingtornen samt övriga förstörda alternativt skadade byggnader, vilket tog åtta månader. inom slutet från 2001 inleddes enstaka återuppbyggnadsprocess från World Trade Center, var enstaka situationsplan blev tagna fram. Projektet kantades ursprunglig från stora bekymmer angående arkitekturen samt hur enstaka minnesplats skulle utformas, vilket följdes från enstaka utdragen strid ifall fördelningen från hyreskontrakt samt byggnader mellan dem inblandande parterna. detta fanns även röster[vem?] likt menade för att marken var tornen föll plats helig samt därför ej skulle bebyggas. 2006 kom dem inblandade parterna överens samt bygget från en nytt World Trade Center började. Detta innehåller fyra nya skyskrapor, varav One World Trade Center såsom existerar 541 meter samt USA:s högsta byggnad, samt en minnesmärke samt museum. 2001, efter terrorattackerna, efterträddes Rudolph Giuliani vilket borgmästare från den tidigare demokratenMichael Bloomberg, likt ställde upp till Republikanska grupp.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]New York existerar beläget inom östnordlig USA nära Hudsonflodens utlopp, inom sydöstra delen från delstaten New York. Stadens geografi kännetecknas från sin kustposition, var Hudsonfloden möter Atlanten inom ett naturlig skyddad hamn. Den på denna plats platsen hjälpte staden för att växa betydligt likt handelsstad. många från New York existerar uppbyggt vid dem tre öarna Manhattan, Staten Island samt västra Long Island, vilket fullfölja marken otillräcklig samt ger ett upphöjd befolkningstäthet. Hudsonfloden strömmar genom Hudson Valley in mot New York-bukten samt blir enstaka tidvattensestuarium vilket separerar staden ifrån New Jersey. East River, en tidvattensund, strömmar ifrån Long Island Sound samt separerar stadsdel i new york samt Manhattan ifrån Long Island. Harlem River existerar en annat tidvattensund mellan East River samt Hudsonfloden likt separerar Manhattan samt stadsdel i new york.
Stadens mark äger förändrats avsevärt genom mänskligt inskridande tillsammans påtagliga markreformeringar längs sjösidorna sedan den holländska kolonialtiden. dem existerar maximalt noterbara vid Lower Manhattan tillsammans moderna grannskap såsom Battery Park City. många från dem naturliga variationerna från topografin äger jämnats ut, speciellt vid Manhattan.[14] New Yorks landyta uppgår mot 783,66 km² (2013).[4] Den högsta punkten existerar Todt Hill vid Staten Island likt når 125 meter ovan havet. Todt Hill existerar östkustens högsta punkt söder ifall Maine. Toppen från bergsryggen existerar mot massiv sektion övertäckt från skogsmark såsom ett sektion från Staten Island Greenbelt.[3]
Stadsdelar
[redigera | redigera wikitext]New York består från fem boroughs (stadsdelar), ett unik struktur från styre såsom används på grund av för att administrera dem fem konstituerade countyn såsom utgör staden. Stadsdelarna inom sig består från flera hundra region, flera tillsammans ett personlig alldeles speciell bakgrund samt karaktär. ifall varenda borough plats ett personlig tätort därför skulle fyra från dem (Brooklyn, Queens, Manhattan samt Bronx) artikel bland dem tio maximalt tätbefolkad städerna inom USA.
- Bronx (1 385 108 invånare [2010][6]) existerar New Yorks nordligaste stadsdel. stadsdel i new york existerar rappens samt hiphopkulturens födelseort,[15] platsen på grund av Yankee etapp samt bostad på grund av dem största kooperativt ägda huskomplexen inom USA, Co-op City.[16] tillsammans undantag till ett sektion från Manhattan liksom existerar känd såsom Marble Hill existerar stadsdel i new york den enda sektionen från staden såsom existerar enstaka sektion från USA:s fastland. Stadsdelen existerar uppkallad efter svensken Jonas Jonson Brunk, liksom i enlighet med traditionen plats den förste för att slå sig ned vid platsen 1639.
- Brooklyn (2 504 700 invånare [2010][6]) existerar stadens maximalt tätbefolkad stadsdel samt plats ett självständig ort fram mot 1898. Brooklyn existerar känt på grund av sin kulturella diversitet, utpräglat grannskap samt sitt unika arkitektoniska kulturarv. inom Brooklyn finns flera högskola samt andra utbildningsinstitutioner, botanisk gård tillsammans mera. inom söder ligger detta kända badorts- samt nöjesområdet Coney Island.
- Manhattan (1 585 873 invånare [2010][6]) existerar den maximalt tätbefolkade stadsdelen samt präglas arkitekturellt från den stadssilhuett tillsammans med skyskrapor liksom existerar enstaka välkänd tecken till metropolen. Manhattan existerar även New Yorks finansiella centrum tillsammans med stora affärsdistrikt dock även flera kulturella attraktioner. Manhattan existerar löst indelat inom downtown, midtown samt uptown (se även Harlem).
- Queens (2 230 722 invånare [2010][