beltsaw.pages.dev




Fågel som häckar på klippa

Häckning

Häckning kallas fåglarnasreproduktionsperiod, ifrån parningslek samt parning mot dess för att ungarna förmå lämna boet.

Sociala system

[redigera | redigera wikitext]

Nittiofem andel från världens fågelarter existerar socialt monogama, detta önskar yttra lever socialt vilket par angående än ej sexuellt. Dessa arter bildar par på grund av åtminstone läka häckningssäsongen alternativt – inom vissa fall – inom flera kalenderår alternativt tills enstaka från partnerna dör.[2] flera fåglar häckar flera gånger beneath ett säsong samt bland dessa får honan ofta kullar tillsammans med olika hanar. Sexuell monogami existerar mot skillnad ifrån social monogami snarare undantaget inom fågelvärlden.[3] Monogami möjliggör omvårdnad ifrån båda föräldrar, vilket existerar särskilt viktigt på grund av arter var honor behöver hanars hjälp till för att framgångsrikt att födas upp ungarna.[4] Bland flera socialt monogama arter existerar kopulation utanför paret (otrohet) vanligt.[5] Sådant beteende sker vanligen mellan dominanta hanar samt honor inom par tillsammans underordnade hanar, dock kunna även artikel ett resultat från tvångskopulation, vilket exempelvis förekommer hos änder.[6] på grund av honor existerar tänkbara fördelar från kopulation utanför paret för att ett fåtal förbättrad gener mot sin avkomma samt för att försäkra sig mot möjlig infertilitet hos partnern.[7] Hanar från arter likt ägnar sig åt kopulationer utanför parbildningen bevakar sina partner närgånget på grund av för att försäkra sig ifall föräldraskapet mot den avkomma liksom dem föder upp.[8]

Andra häckningssystem, däribland polygyni, polyandri, polygami samt polygynandri, förekommer också.[9] Polygama häckningssystem förekommer då honor är kapabel att ge liv upp ungar utan hjälp ifrån hanar.[9] Vissa arter uppvisar mer än en struktur beroende vid omständigheterna. ej sällan uppvisar även honor samt hanar inom identisk art olika sexuella strategier på grund av för att försöka ta kontrollen ovan reproduktionen.[3]

Parbildning samt lek

[redigera | redigera wikitext]

Häckningen inbegriper vanligtvis någon sorts parningslek, vilket oftast utförs från honan.[10] dem flesta uppvisningar existerar ganska enkla samt innehåller någon sorts låt. Vissa uppvisningar existerar dock ganska utarbetad. Beroende vid art är kapabel dessa omfatta trumning tillsammans vinge alternativt stjärt, dans, flyguppvisningar alternativt gemensam lek. Honorna existerar vanligen dem såsom driver partnervalet,[11] dock hos dem polyandriska simsnäpporna existerar detta omvänt: mer enkelt målade hanar väljer bjärt nyanserade honor.[12] Partnerna genomför vanligen matning, näbbkontakt samt putsning tillsammans med varandra, inom allmänhet efter för att fåglarna besitter bildat par samt kopulerat.[13]

Revir samt boplats

[redigera | redigera wikitext]

De flesta arter skapar en revir såsom dem bland annat försvarar tillsammans läten, uppvisning från praktfulla fjäderdräkter samt rent fysiska angrepp. Vissa fåglar häckar inom kolonier var gruppen hävdar reviret mot yttre angrepp. Inom reviret byggs en rede likt förmå existera allt ifrån enstaka bas urgröpning inom marken mot exempelvis enstaka havsörns bo likt förmå väga mer än en ton. detta minsta dokumenterade fågelboet existerar skapat från ett kalliopekolibri samt äger ett boskål vid bara 2 centimeter. Vissa arter begagnar identisk boplats tid efter kalenderår medan andra, bygger färsk varenda tid. Ofta byggs flera bon antingen före alternativt efter parningen. Exempelvis korsnäbbar bygger sina bon redan beneath vintern samt gärdsmygen bygger en flertal bon, samt honan utser sedan detta slutgiltiga boet var denna lägger sina hönsägg. Detta rede existerar detta enda liksom fodras tillsammans med dun samt fjädrar. Hos en flertal arter äger man observerat för att både honan samt hanen sätter igång tillsammans enstaka struktur från cerimoniella bobyggen direkt efter parningen. Vissa arter liksom backsvala, kungsfiskare samt vissa alkor samt liror gräver gångar inom jorden var dem lägger sina vanligtvis för fortplantning hos djur.

Parning

[redigera | redigera wikitext]

Inför parningen ökar volymen vid hanarnas könskörtlar kraftigt. Hos vissa arter fyrdubblas vikten vid dessa körtlar. Parningen sker oftast vid ett kvist alternativt vid marken. dem flesta andfåglar parar sig dock inom vattnet samt seglare parar sig inom luften. Hos fåglar, från båda könen, mynnar tarm, urinvägar samt könsgångar inom ett gemensam yttre öppning, kloak. Vanligast tar sig hanen upp vid honans rygg samt sänker sin stjärt, samtidigt liksom denna lyfter sin stjärt på grund av för att deras båda kloaker bör mötas samt sperma är kapabel överföras. en fåtal fåglar, såsom exempelvis andfåglar samt strutsfåglar, besitter penis. likt enda representanter till tättingarna finns släktet buffelvävare (Bubalornis) inom Afrika var hanen besitter en penisliknande organ.[14]

Cirka 90 % från världens varenda fåglar lever socialt vilket par ifall än ej sexuellt. Simsnäpporna lever tillsammans en polyandriskt parningssystem noggrann liksom kasuarer, jacanor samt vissa rovfåglar. Polyandri innebär för att honan samtidigt alternativt successivt existerar parad tillsammans med numeriskt värde alternativt flera hanar.

Ruvning

[redigera | redigera wikitext]

Läs även artikeln ägg Hos flertalet arter tar båda föräldrarna grabb ifall ruvningen. Bland vissa arter ruvar honan medan hanen hämtar föda. Hos varenda spelande fåglar, exempelvis orre, tjäder, brushane, dubbelbeckasin samt stortrapp, tar honan egen grabb angående ruvningen samt hos vissa arter tar hanen egen grabb angående ruvning samt avel eller uppfödning av djur från ungarna. detta senare sker exempelvis hos vissa snäppor, spovar samt simsnäppor. Vissa arter, exempelvis göken, existerar därför kallade häckningsparasit, vilket innebär för att arten lägger sitt oval form inom någon ytterligare arts bo samt överlåter ruvning samt avel eller uppfödning av djur helt åt enstaka ytterligare bevingat djur. ej sällan tar liknande parasiterande ungar död vid den andra artens ungar.

De flesta fåglar lägger flera hönsägg, vanligtvis en angående dagen. Ruvningstiden tar allt ifrån tättingarnas 10 dagar mot albatrossens 80 dagar. Den längsta dokumenterade ruvningen stod ett malleehöna (Leipoa ocellata) till, likt ruvade inom 90 dagar.

För för att underlätta värmeöverföringen mot äggen äger den ruvande fågeln ofta fjäderlösa partier vid buken – därför kallade ruvfläckar. Dessa fläckar uppstår antingen genom för att bevingat djur egen drar loss fjädrar alternativt för att fjädrarna lossar från sig själva.

Kläckningsprocessen tar allt ifrån några minuter mot dem stora albatrossarna likt kunna ta uppemot fyra timmar för att kläckas. Ofta använder sig ungen från sin sålunda kallade äggtand på grund av för att ta sig ut ur ägget. detta existerar många sällsynt för att föräldrarna hjälper ungen ut ur skalet, dock tar dem snabbt grabb angående varenda skaldelar likt plockas ut ur boet.

Den amerikanska simrallen existerar unik bland fåglarna då hanen beneath vingen äger enstaka "pung" liksom består från ett hudflik samt fjädrar liksom den små frukter från växter ungen inom, ifrån detta för att den kläckts mot för att den existerar flygg samt förmå simma egen. Direkt efter kläckningen existerar ungarna personer som inte kan se samt försvarslösa, äger bara glest dun samt både fötter samt näbb existerar underutvecklade.[15][16] Detta beteende påminner alltså angående pungdjurens.

Borymmare samt bostannare

[redigera | redigera wikitext]

Fåglarna kunna grovt delas in inom grupperna borymmare, bostannare samt intermediära.

  • Borymmare öppnas tillsammans med duniga fjäderdräkter samt öppna ögon samt förmå mer alternativt mindre direkt löpa, simma samt ta personlig att födas. inom denna lag finns flera från dem arter såsom häckar direkt vid marken likt änder, gäss, vadare samt hönsfåglar. Denna team lägger ursprunglig äggen, ofta en angående dagen, dock utan för att påbörja ruvningen, vilket medför för att äggets tillväxt avstannar. inledningsvis då varenda äggen existerar lagda börjar honan ruva äggen samt detta resulterar inom för att äggen utvecklas samtidigt. vid detta sätt kommer ungarna även för att kläckas samtidigt.
  • Bostannare öppnas nakna samt personer som inte kan se samt måste tas angående grabb från sina föräldrar. inom denna lag finns flera från hålhäckarna inklusive varenda småfåglar, ugglor, rovfåglar samt papegojor. Hos denna team börjar föräldrarna ruvningen sålunda fort dem enskilda ägget värpts samt eftersom äggen kommer ut beneath ett längre tidsperiod därför kommer även kläckningen för att ske nära olika tidpunkter. Detta resulterar inom för att ungarna blir olika stora samt nära exempelvis matbrist således dör ofta dem minsta ungarna samt är kapabel då bli föda åt dem överlevande ungarna.
  • Intermediär detta finns enstaka assemblage såsom existerar en mellanting mellan borymmare samt bostannare, nämligen måsar samt trutar. Dessa arter föds tillsammans med dun samt öppna ögon dock tas ifall grabb samt föds upp från sina föräldrar inom alternativt nära boet.

Flygg

[redigera | redigera wikitext]

Flygg existerar detta etapp då fågelungens fjäderdräkt samt muskulatur existerar tillräckligt utvecklade på grund av för att den bör behärska flyga samt existerar den ornitologiska termen till flygfärdig.[17] Dock varierar innebörden till olika arter. Vissa arter kategoriseras liksom flygga då dem lämnar boet, även angående dem ej kunna flyga. Exempelvis används även begreppet till arter liksom existerar flygoförmögna liksom struts samt pingviner. Vissa arter existerar flygga mer alternativt mindre direkt då dem öppnas samt tas ej angående grabb från sina föräldrar alls. mot denna lilla lag hör mot modell familjen storfothöns var föräldrarna ej ens ruvar äggen utan gräver ner äggen inom lös småsten samt överlåter uppvärmningen åt exempelvis solvärme. flera arter fortsätter för att mata samt ta grabb angående sina ungar även efter för att dem blivit flygga.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Warnock, Nils & Sarah (2001). "Sandpipers, Phalaropes and Allies" in The Sibley Guide to Bird Life and Behaviour (eds Chris Elphick, John B. Dunning, Jr & David Sibley) London: Christopher Helm, ISBN 0-7136-6250-6
  2. ^Freed, Leonard A. (29 september 1987). ”The Long-Term Pair Bond of Tropical House Wrens: Advantage or Constraint?”. The American Naturalist "130" (4): ss. 507–25. doi:10.1086/284728. 
  3. ^ [ab] Gabriella Håkansson (2023) "Skönhetens paradigm", Vår Fågelvärld, vol.82, nr.5, sid:26–32
  4. ^Gowaty, Patricia A. (29 september 1983). ”Male Parental Care and Apparent Monogamy among Eastern Bluebirds(Sialia sialis)”. The American Naturalist "121" (2): ss. 149–60. doi:10.1086/284047. 
  5. ^Westneat, David F. (29 september 2003). ”Extra-pair paternity in birds: Causes, correlates, and conflict”. Annual Review of Ecology, Evolution, and Systematics "34": ss. 365–96. doi:10.1146/annurev.ecolsys.34.011802.132439. https://www.annualreviews.org/doi/abs/10.1146/annurev.ecolsys.34.011802.132439?journalCode=ecolsys. 
  6. ^Gowaty, Patricia A. (29 september 1998). ”Ultimate causation of aggressive and forced samlag in birds: kvinna resistance, the CODE hypothesis, and social monogamy”. American Zoologist "38" (1): ss. 207–225. doi:10.1093/icb/38.1.207. http://az.oxfordjournals.org/content/38/1/207.full-text.pdf. 
  7. ^Sheldon, B (29 september 1994). ”Male Phenotype, fruktsamhet, and the Pursuit of Extra-Pair Copulations bygd kvinna Birds”. Proceedings: Biological Sciences "257" (1348): ss. 25–30. doi:10.1098/rspb.1994.0089. 
  8. ^Wei, G (29 september 2005). ”Copulations and mate guarding of the kinesisk Egret”. Waterbirds "28" (4): ss. 527–30. doi:10.1675/1524-4695(2005)28[527:CAMGOT]2.0.CO;2. 
  9. ^ [ab] Gill, Frank (1995). Ornithology (2nd edition). New York: W.H. Freeman. ISBN 0-7167-2415-4 
  10. ^Short, Lester L. (1993). Birds of the World and their Behavior. New York: Henry skogsdunge and Co. ISBN 0-8050-1952-9 
  11. ^Burton, R (1985). Bird Behavior. Alfred A. Knopf, Inc. ISBN 0-394-53957-5 
  12. ^Schamel, D (29 september 2004). ”Mate guarding, samlag strategies and paternity in the sex-role reversed, socially polyandrous red-necked phalarope Phalaropus lobatus”. Behaviour Ecology and Sociobiology "57" (2): ss. 110–18. doi:10.1007/s00265-004-0825-2. https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs00265-004-0825-2. 
  13. ^Attenborough, David (1998). The Life of Birds. Princeton: Princeton University Press. ISBN 0-691-01633-X 
  14. ^https://www.nature.com/articles/19884
  15. ^Alvarez sektion Toro, M. (1971). ”On the biology of the American finfoot in southern Mexico”. Living Bird 10: sid. 79–88. 
  16. ^Majka, Christopher (1992). ”Queer Birds - Marsupial Avians, Compost Heaters and Obligate Parasites”. New Brunswick Naturalist. http://www.chebucto.ns.ca/Environment/NHR/queer.html. 
  17. ^"flygg". NE.se. Läst 10 november 2014.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]