Vad får man inte äta i kristendomen

Svar: för att fasta existerar detsamma vilket för att frivilligt, från religiösa, etiska alternativt hälsomässiga skäl, avstå ifrån föda (ibland bara viss sorts föda, ibland även dryck) beneath enstaka viss period, längre period än man normalt utför mellan måltiderna. Fasta besitter funnits inom flera religioner. inom flera från dem antika mysteriereligionerna utgjorde fastan ett förberedelse mot mötet tillsammans med gudomen. vid flera håll äger fastan upptäckts likt väg mot visioner samt andra extatiska intryck. Genom fastan menade man sig anlända inom ägande från trollbindande krafter. vid därför sätt blev fastan ett struktur från skydd mot onda andar. Bruket för att fasta inom en bostad var någon dött ägde troligen sitt ursprung inom föreställningen för att man vid detta viset undvek för att onda andar tog sig in inom den dödes anhöriga inom samband tillsammans med för att dem åt.

inom bibeln omnämns fastan inledande gången inom 2 Mosebok då Mose blir kvar uppe vid Sinai "i fyrtio dagar samt fyrtio nätter utan för att förtära samt dricka" (2 Mos 34:28) inom samband tillsammans för att denne går upp mot Herren till för att ett fåtal dem nya stentavlorna tillsammans med lagens bud. Elia fastade lika länge (1 monark 19:8). Profeten Daniel fastade innan han fick sina uppenbarelser (Dan 9:3, 10:2). inom olyckstider fastade kurera Israels människor på grund av för att ödmjuka sig inför Gud samt visa för att man underkastade sig hans vilja (Dom 20:26 samt Jon 3:5). således småningom blev detta enstaka alltmer utbredd perception för att man kunde ett fåtal Gud välvilligt inställd enbart genom för att fasta - något likt profeterna vände sig mot samt underströk för att fastan ej plats något värd angående man ej även lydde Guds vilja (Jes 58:1, Sak 7:5 samt 8:19, Jer 14:12).

inom detta gamla Israel omfattade fastan inom regel dygnets ljusa period, ifrån soluppgången mot dygnets slut nära solnedgången. beneath längre fasteperioder gällde fastan enbart beneath dagtid, samt ej vid nätterna. (Så utför man även inom islam. beneath den muslimska fastemånaden Ramadan äter man ingenting därför länge solen existerar uppe, dock man äter desto rikligare samt festligare vid kvällarna. detta handlar alltså angående ett fasta likt ej existerar förenad tillsammans några umbäranden.)

Den gammaltestamentliga lagen föreskrev ej fasta mer än vid Försoningsdagen (3 Mos 16:29), dock efter Jerusalems iontagande anordnade man fyra årliga bot- samt fastedagar till för att erinra angående tiden inom fångenskap (Sak 7:3 samt 8:19). Längre fram blev detta ett from regel för att fasta numeriskt värde gånger inom veckan, utan för att detta fanns föreskrivet inom lagen.

Jesus fastade egen 40 dagar inom öknen vilket ett förberedelse på grund av sitt uppgift (Matt 4:2) samt även ifall denne ej direkt uppmanade sina person som följer efter någon annan för att fasta, således ansåg han detta självklart för att dem skulle utföra detta efter detta för att han lämnat dem (Matt 9:14-15, Mark 2:18-20, Luk 5:33-35 samt Matt 6:16-18).

denne plats även noga tillsammans för att påpeka på grund av dem för att angående man fastar bara på grund av för att verka andlig samt from inom andra människors ögon (Matt 6:16), alternativt därför för att man hoppas för att Gud bör uppfatta enstaka likt rättfärdig samt god (Luk 18:12 samt 1 Tim 4:3), då existerar detta fel.

inom den unga kristna församlingen fortsatte man följaktligen för att hålla fast nära den judiska seden för att fasta numeriskt värde gånger inom veckan, dock mot skillnad ifrån den judiska församlingen ägde man onsdag samt fredag liksom fastedagar. Fasta förekom även nära andra kritisk tillfällen, mot modell då man skulle sända ut missionärer (Apg 13:3) samt då man startade nya församlingar (Apg 14:23). då någon skulle döpas förberedde sig dopkandidaten samt hans närmaste liksom dopförrättaren ofta genom för att fasta. Även Paulus berättar för att denne fastade (2 Kor 6:5 samt 11:27).

således småningom uppstod enstaka mängd fasteregler inom kyrkan. Man betraktade fastan vilket en sätt för att utföra bot då man syndat, likt förberedelse mot bön, likt en sätt för att visa Gud sin tro, vilket ett övning inom försakelse samt även likt enstaka berömvärd teknik för att skaffa tillgångar till för att behärska ge föda mot dem fattiga. ifrån omkring kalenderår 200 plats detta vanligt för att dem vilket skulle döpas nära högtidlig vecka före påsk (som fanns den stora dophögtiden) förberedde sig genom fasta. Omkring kalenderår 400 plats detta allmän kristen sed för att hålla enstaka 40 dagars fasta inom anknytning mot Jesu fasta inom 40 dagar samt israeliternas 40-åriga ökenvandring.

Ur dem denna plats olika sedvänjorna utvecklades sedan kyrkoårets fastetid. Den äldsta påskfastan omfattade numeriskt värde dagar omedelbart före påsk. eftersom man inte någonsin fastade vid söndagar, inföll fastetidens inledande dygn (ask-onsdagen) 46 dagar före påsk samt sedan räckte fastan fram mot skärtorsdagen.

Den kristna fastan innebär rent allmänt ett minskat födointag dock även för att man avstår ifrån kött. Inom den katolska kyrkan begränsar man födan mot en huvudmåltid vid dagen, samt till övrigt bara enklare måltider morgon samt natt. var måste man fasta beneath fastlagstiden samt andra fastetider (att ej följa fastereglerna existerar i enlighet med katolsk perception synd).

Inom den ortodoxa kyrkan betyder fastan för att man avstår ifrån samtliga animaliska produkter (fisk, mejeriprodukt, fett, mejeriprodukt, oval form etc). var äger man fasteregler till onsdagar samt fredagar (precis vilket den ursprungliga församlingen), fastlagstiden samt vissa andra tider.

Inom dem protestantiska kyrkorna förekommer däremot ej fasta vid identisk sätt. Inom Svenska kyrkan besitter fastlagssöndagen kommit för att ses liksom fastetidens start, dock bruket för att fasta inom ordagrann fras besitter nästan helt försvunnit. Fasta existerar helt enkelt ej något likt ordineras (så för att detta skulle existera synd för att ej fasta) - vare sig nära högtidlig vecka före påsk alternativt nära andra tillfällen - samt några fasteregler existerar ej. detta anses ej inom sig egen artikel någonting "religiöst" alternativt äga något eget andligt värde.

Däremot betraktas fastan vilket en "redskap". Den hjälper oss bland annat för att erhålla övervakning ovan vår lekamen samt kroppens krav. Luther rekommenderade mot modell fasta liksom en sätt för att dämpa sexualiteten samt andra köttsliga begär. dock främst från allt besitter fastan mot avsikt för att föra oss närmare Gud genom för att understryka vår personlig bräcklighet samt svaghet såsom fysiska människor. Genom för att fastan vid således sätt fullfölja oss ödmjuka, således är kapabel Gud föra oss närmare honom samt ge oss kraft. Jesus förklarade för att ifall oss står inför någon svår prövning inom existensen därför behövs detta ibland "bön samt fasta" till för att oss bör klara från detta (Mark 9:29).

Fasta förmå även existera en sätt för att fokusera våra idéer. Genom för att sätta våra kroppsliga behov åt sidan kunna oss koncentrera oss helt samt hållet vid vår förbindelse tillsammans med Gud. Den enda "näring" oss får beneath fastan existerar från detta andliga slaget - den livgivande näring liksom finns inom Guds ande, inom Guds mening, inom "Livets bröd" samt "Andens levande vatten" (Joh 4:14).

då Jesus avslutat sin 40 dagar långa fasta inom öknen plats han ytterst hungrig. detta plats då djävul försökte förmå honom för att sätta längtan efter föda samt tillfredsställelse från sina fysiska behov framår lydnaden mot Fadern (Matt 4:1-3). Jesu svar blev för att människan ej bör "leva bara från bakverk, utan från varenda mening såsom utgår ur Guds mun" (Matt 4:4).

inom själva verket citerade Jesus på denna plats ur Femte Moseboken:

"Tänk vid all den väg vilket Herren, din Gud, besitter låtit dig vandra beneath dessa fyrtio kalenderår inom öknen, på grund av för att tukta dig samt sätta dig vid test, på grund av för att utröna angående ni existerar beredd för att hålla hans bud alternativt ej. han tuktade dig tillsammans med hunger samt lät dig förtära manna... denne ville lära dig för att människan ej lever bara från bakverk utan från samtliga mening likt utgår ifrån Herren" (5 Mos 8:3)

detta existerar vad hungern beneath fastan bör lära oss för att inse. Den fysiska födan existerar ej allt. Den andliga att födas vilket verkligen ger oss liv - samt slutligen evigt liv - får oss genom för att inom ödmjukhet söka samt lyda Gud. då Gud gav israeliterna manna för att förtära beneath ökenvandringen, plats detta likt ett outtalad profetia angående detta verkliga "Livets bröd" såsom skulle komma ifrån sky en par tusen tid senare. Jesus förklarade detta på grund av sina lärjungar:

"Jag existerar livets bakverk. Den liksom kommer mot mig skall inte någonsin hungra, samt den liksom tror vid mig skall inte någonsin någonsin törsta... Era fäder åt mannat inom öknen samt dem dog. dock brödet vilket kommer ner ifrån sky existerar sådant för att den såsom äter från detta ej bör dö. Jag existerar detta levande brödet såsom besitter kommit ner ifrån sky. Den liksom äter från detta brödet bör leva inom evighet" (Joh 6:35,49-51)

Fastan hjälper oss följaktligen för att inse hur lite oss förmår utan Guds hjälp, utan Guds kraft, Guds ande. detta fanns därför Jesus betonade för att hans person som följer efter någon annan ej skulle fasta till för att visa upp sin rättfärdighet till andra - på grund av för att verka fromma samt heliga inom andras ögon - utan utföra detta privat samt inom ödmjukhet:

"När ni fastar, titta då ej dystra ut vilket hycklarna... Nej, då ni fastar, smörja in ditt kalufs samt tvätta ditt ansikte, således för att ej människorna ser för att ni fastar, utan bara din fader inom detta fördolda. Då bör din fader, likt ser inom detta fördolda, ge pris dig" (Matt 6:16-18)

Däremot besitter oss missförstått detta kurera ifall oss fastar inom en försök för att tvinga alternativt förmå Gud för att utföra någonting. Huvudsyftet tillsammans fastan existerar för att söka Gud samt hans vilja inom vårt liv (Esra 8:21), ej för att försöka tvinga vid Gud vår vilja (Jes 58:4 samt Jak 4:3). Vår attityd gentemot Fadern bör artikel densamma likt Jesu inställning då denne bad mot Gud:

"Låt din vilja ske, inte min" (Luk 22:42)

vid sålunda sätt blir fastan ett hjälp på grund av oss för att inom allt högre grad låta Guds vilja leda oss, då oss lär oss för att bli mer samt mer lika Gud. Gud ger samt Gud förlåter. Gud hjälper. Genom för att begrunda vilket denne besitter gjort på grund av oss får oss inspiration samt kraft för att utföra mer på grund av vår nästa. oss får kraft för att förlåta, för att ge samt för att hjälpa. samt då kommer han för att lyssna våra rop samt våra böner.

Redan vid Gamla testamentets tidsperiod underströk Gud på grund av israeliterna för att deras fasta ej fanns något värd ifall den bara blev ett ritual - angående dem ej även följde Guds vilja:

"Som ni fastar inom ljus blir ej er bön hörd inom höjden... Nej, detta existerar den fasta jag önskar se; för att ni lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar dem förtryckta, krossar varenda ok. Dela ditt bakverk tillsammans den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser ni ett naken således klä honom... angående ni utför slut vid allt förtryck hos dig, hot samt hån samt förtal, ifall ni räcker ditt bakverk åt den hungrige samt mättar den likt lider fara, då bör ljus avbryta fram till dig inom mörkret, din kväll bli lysande dag..." (Jes 58:4-7, 9-10)

dem orden gäller än inom ljus - samt detta handlar på grund av övrigt ej bara angående fastan. oss förmå byta ut termen fasta mot "gudstjänst", "nattvard", "lovsång", "möte", "predikan"...

Inga yttre manifestationer - inga ritualer, inga gudstjänster alternativt lovsånger alternativt vackra mening - existerar någonting värda inom Guds ögon angående oss ej följer Guds vilja samt verkligen älskar vår nästa vilket oss själva samt låter detta komma mot formulering inom konkret papper. vilket Jesus uttryckte det:

"Sannerligen, vilket ni besitter gjort på grund av någon från dessa mina minsta likt existerar mina bröder, detta äger ni gjort på grund av mig... [och] vilket ni ej besitter gjort till någon från dessa minsta, detta besitter ni ej heller gjort till mig" (Matt 25:40,45)

Sammanfattningsvis är kapabel man alltså yttra för att till enstaka kristen existerar fastan ej något man fullfölja från något religiöst tvång, därför för att tro ordinerar detta. dock flera besitter upptäckt värdet inom för att fasta likt ett sektion inom strävan efter för att komma närmare Gud, för att söka Guds vilja tillsammans med sitt liv samt på grund av för att inom ödmjukhet lära sig för att ännu tydligare inse för att detta ytterst existerar denne såsom ger oss existensen samt allt liksom behövs på grund av för att oss bör behärska leva.

Thor-Leif Strindberg

Läs även nästa svar:

Bokstaven dödar dock anden ger liv
Vad existerar innebörden inom uttrycket för att 'bokstaven dödar dock anden ger liv'? ifall lagens tecken dödar, varför gav då Gud oss den?

Människan - ande, själ samt kropp?
Hur ser människans natur ut i enlighet med bibeln? Finns detta något stöd inom bibeln på grund av för att människan existerar ett ande, likt äger ett själ, liksom bor inom ett kropp?

Hur kunna oss leva i enlighet med Guds vilja?
Hur bör enstaka människa behärska leva vid detta utgivande, osjälviska sätt vilket Jesus uppmanar mot, främst inom Bergspredikan? Står ej detta helt inom strid mot kurera vår mänskliga natur?

Vilken existerar den riktiga kristna församlingen?
Kristenheten existerar splittrad inom tusentals olika samfund ovan kurera världen. Hur förmå man känna till vilken liksom existerar den rätta församlingen, den liksom Jesus enstaka gång startade?

Sök svar vid fler frågor:

Har ni ett personlig fråga angående Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök ursprunglig inom Allt ifall Bibelns grundlig arkiv:

Om ni ej hittar svaret, skicka din fråga mot bibelfragan@alltombibeln.se sålunda får ni svar via email.