Vilken typ av stat är sverige

Sveriges statsskick existerar detta politiska struktur vilket reglerar den offentliga styrelsen från land. Statsskicket bestäms från den skrivna författningen (i Sveriges grundlagar) samt grundlagarnas propositioner, dock bygger även vid traditioner samt praxis, mot modell ifråga angående partiväsendet.

Sverige existerar enstaka parlamentarisk demokrati dock samtidigt ett monarki tillsammans med enstaka monark liksom statschef. inledande kapitlet från regeringsformen träffar fast för att Sveriges statsskick bygger vid folksuveränitetsprincipen, parlamentarism, kommunalt självstyre, samt för att landet existerar ett konstitutionell monarki. primär på grund av den offentliga verksamheten skall artikel individens välfärd, lika rättigheter mellan könen, skydd från den enskildes friheter samt rättigheter, samt för att etniska, språkliga samt religiösa minoriteters egna traditioner samt samhällsliv skall behärska utvecklas. tackar vare för att yttrandefrihetsgrundlagen samt tryckfrihetsförordningen besitter ställning från grundlag, besitter den fria åsiktsbildningen samt detta fria termen ett framträdande roll.

Lagstiftande makt

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges riksdag existerar landets lagstiftande kroppsdel, inför vilken regeringen existerar ansvarig. Riksdagen besitter även ansvaret till för att fastställa statsbudgeten, detta önskar yttra för att besluta angående statens utgifter samt inkomster. Regeringen äger å sin blad riktig samt även skyldighet för att lägga fram en förslag mot fräsch statsbudget, enstaka således kallad budgetproposition, dock detta existerar riksdagens arbetsuppgift för att ta ställning mot förslaget.^[1] Lagförslag förmå framläggas från regeringen alternativt representanter ifrån riksdagen. Vidare besitter riksdagen mot arbetsuppgift för att tillsätta samt avsätta statsmakt (egentligen statsminister, liksom inom sin tur får talmannens uppgift för att forma regering) samt granska densamma.

Riksdagen består från enstaka kammare tillsammans 349 ledamöter, liksom väljs i enlighet med en jämnt fördelat valsystem inom allmänna omröstning vart fjärde tid. Valdagen existerar andra söndagen inom september, samtidigt väljs även kommunfullmäktigeledamöter samt regionfullmäktigeledamöter. Riksdagens jobb leds från enstaka talman (se även register ovan talmän inom Sveriges riksdag).

Lagstiftningsprocessen

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska lagstiftningsprocessen existerar indelad inom olika moment. detta inledande steget existerar för att regeringen – alternativt inom mer sällsynta fall, riksdagen – tar initiativ mot för att tillsätta ett statlig analys. Utredningen lägger fram en förslag mot förändring inom form eller gestalt från ett sammanfattning likt utreder frågan. Rapporten publiceras inom den serie utredningar såsom kallas Statens offentliga utredningar (SOU). ifall frågan utreds internt inom regeringskansliet publiceras den inom Departementsserien (Ds).

Utredningens förslag skickas vid remiss mot en antal remissinstanser, organisationer vilket anses äga väsentliga saker för att yttra för att angående förslaget. Remissinstanserna återkommer, ifall dem önskar, mot departementet tillsammans sina synpunker. då remissvaren äger kommit in mot ansvarigt departement sammanställs dem från departementets kontorspersonal. Därefter skriver departementet en en preliminär version av ett dokument eller arbete mot enstaka proposition, den innehåller såväl lagförslag vilket bakgrundsbedömning från frågan. Texten skickas även vid därför kallad delning mot andra berörda departement.

Utkastet mot lagtext skickas vanligtvis mot Lagrådet på grund av yttrande. Lagrådet ser ovan ifall propositionen strider mot grundlagen alternativt andra lagar samt lämnar synpunkter inom struktur från en yttrande. Lagrådet besitter emellertid ingen vetorätt. Efter lagrådets studie tas ett slutlig utgåva från propositionstexten fram från detta ansvariga departementet.

När regeringen beslutat ifall enstaka proposition skickas den mot riksdagen. detta riksdagsutskott inom riksdagen såsom ansvarar till propositionens sektor behandlar propositionen samt skriver en utskottsbetänkande. Riksdagsledamöterna förmå även komma tillsammans med motförslag alternativt förslag vid ändringar inom form eller gestalt från egna motioner såsom svar vid propositionen. Lagstiftning kunna även komma mot liksom ett resultat från motioner likt lagts spontant. Betydligt fler motioner än propositioner läggs fram likt förslag mot riksdagen. inom princip avslås dock samtliga motioner likt läggs fram. Regeringspartiernas riksdagsledamöter väntas istället påverka propositionerna genom sina partier. Oppositionens ledamöter får sällan igenom sina förslag.

Ifall riksdagen ställer sig på baksidan regeringens proposition alternativt någon motion samt beslutar angående ett färsk team, får regeringen inom uppgift för att kungöra den nya lagen. Detta fullfölja regeringen via Svensk författningssamling.

Verkställande makt

[redigera | redigera wikitext]

Regeringen

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges statsmakt existerar landets verkställande kroppsdel samt består från en kabinett från statsråd, vanligtvis runt 20 mot antalet, beneath ledning från enstaka statsminister. Regeringen besitter mot arbetsuppgift för att styra riket. Tidigare ägde kungen flera från dem maktbefogenheter liksom regeringen numera äger, dock inom samt tillsammans parlamentarismens genombrott 1917 övertog regeringen inom praktiken kungens faktiska myndighetsutövande. ifrån samt tillsammans 1974 års regeringsform besitter regeringen även formellt ansvaret till för att styra riket. Regeringen äger inom princip ansvar på grund av allting såsom i enlighet med regeringsformen ej tillkommer riksdagen, detta önskar yttra allt utom budgetreglering samt lagstiftning. Denna behörighet brukar kallas på grund av restkompetensen. Regeringen existerar mot modell statsförvaltningens högsta arbetsledare samt äger riktig för att utfärda verkställighetsföreskrifter mot lagarna samt besitter korrekt för att förordna ifall ytterligare omröstning mot riksdagen. Regeringens auktoritet anses äga stärkts inom landet vid senare kalenderår, inom förhållande mot Riksdagen, bland annat liksom enstaka resultat från EU-medlemskapet.

Statsministern utses från riksdagens talman samt verifieras från riksdagen. Ministrarna (statsråden), såsom ofta ansvarar till departement, utses från statsministern. Regeringen bildas genom för att talmannen sammanträder tillsammans företrädarna på grund av riksdagspartierna samt dem vice talmännen. Talmannen föreslår ett statsministerkandidat till riksdagen, såsom därefter röstar ifall förslaget. Såvida ej minimalt hälften från ledamöterna röstar emot äger den nya regeringen antagits. Statsministern får inom uppgift för att välja ut dem övriga statsråd likt bör ingå inom den nya regeringen. Antalet statsråd finns ej reglerat inom grundlagarna.

Offentlig förvaltning

[redigera | redigera wikitext]

Statsförvaltningen inom landet besitter numeriskt värde huvuduppgifter. Dels bör den ta fram underlag till politiska beslut vilket saknas från bland andra riksdag, statsmakt samt fullmäktigeförsamlingar, samt dels bör den verkställa dem politiskt fattade besluten. vilket gäller verkställandet från politiska beslut, äger dem olika förvaltningsorganen relativt massiv frihet. i enlighet med regeringsformens 12 kap. 2 § besitter förvaltningsmyndigheten korrekt för att egen fatta beslut inom enskilda fall såsom rör myndighetsutövningen. Riksdagen alternativt regeringen får i enlighet med grundlagen alltså ej tvinga riksdagens verk alternativt en statligt verk för att fatta en visst beslut inom en enskilt fall; ifall statsråd utför därför kallas detta ”ministerstyre”. dem politiska besluten besitter tillsammans med tiden blivit allt mindre detaljerade, samt präglas idag från ramlagstiftning samt målstyrning.^[2] offentlig förvaltning brukar indelas inom tre nivåer:

De statliga förvaltningsmyndigheterna delas inom sin tur in inom riksdagens myndigheter samt regeringens myndigheter. Riksdagens myndigheter, vilket existerar sju mot antalet, existerar bland annat Riksbanken, Riksrevisionen, samt Justitieombudsmannen.^[3] Regeringens myndigheter samt statliga bolag lyder beneath respektive departement, samt existerar flera mot antalet.^[4]

Kommersiell verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Staten bedriver även företagsverksamhet, normalt inom konkurrens tillsammans med mer privatägda företag. Numera äger staten försökt renodla detta således för att sådan aktivitet bedrivs likt aktiebolag utan statliga bidrag. Tidigare fanns detta mer vanligt för att statliga verk (ett slags myndigheter) delvis bedrev kommersiell aktivitet sammanblandat tillsammans myndighetsuppgifter. Flertalet statliga verk besitter bolagiserats mot statliga bolag, samt inom vissa fall privatiserats, samt myndighetsutövandet äger flyttats ovan mot separata myndigheter. ett hel sektion från den affärsmässig verksamheten bedrivs inom samhällsnyttiga branscher var detta från säkerhets- alternativt effektivitetsskäl besitter ansetts lämpligt tillsammans ett enda nationell operatör, vilket då bör artikel statlig antingen till för att skattebidrag behövs alternativt till för att styra ovan prissättningen. modell existerar brev, infrastruktur, ståltillverkning samt läkemedelsbutik.

Statschefen

[redigera | redigera wikitext]

Sverige existerar ett konstitutionell monarki vilket innebär för att statschefen existerar enstaka konung alternativt enstaka regerande drottning. Ämbetet existerar ärftligt, samt arvsföljden regleras från successionsordningen. i enlighet med den idag gällande successionsordningen förmå tronen endast ärvas från arvingar mot monark Carl XVI Gustaf. Arvsrätten mot kronan bygger vid tre huvudprinciper; på grund av detta inledande kognatisk tronföljd, vilket innebär för att både män samt kvinnor är kapabel ärva tronen. på grund av detta andra vid primogenitur, detta önskar yttra för att den förstfödde ärver kronan, samt till detta tredjeplats vid släktskap tronföljd, vilket betyder för att kronan ärvs inom rakt nedstigande led.

I samt tillsammans med förändringarna inom 1974 års regeringsform besitter statschefen inom stort sett bara representativa funktioner. Konungen undertecknar ej längre regeringsbeslut samt han är kapabel heller ej tillsätta alternativt avskeda vare sig statsministern alternativt enskilda statsråd (något vilket ej skett sedan 1910-talet). Statschefen existerar dock ännu ordförande inom Utrikesnämnden samt existerar även den såsom redogör riksmötet öppnat. Regeringsskiften sker nära enstaka speciell konselj inför statschefen samt Riksdagens talman. Konungen tar emot samt ackrediterar främmande staters ambassadörer inom land nära enstaka speciell audiens samt denne skriver beneath svenska ambassadörers kreditivbrev på grund av för att behärska verka inom främmande stater. han avlägger även officiella statsbesök på grund av Sveriges räkning samt existerar värd då utländska statschefer besöker Sverige.^[5]

Om statschefen ej besitter fullgjort sina plikter beneath sex månader måste regeringen anmäla detta mot riksdagen, såsom då får ta ställning mot angående statschefen bör anses äga avgått alternativt ej. angående monarken från någon anledning temporärt ej existerar tillgänglig, måste enstaka riksföreståndare utses.

Dömande makt

[redigera | redigera wikitext]

Den bedömning makten inom landet utgörs från detta svenska rättsväsendet. detta juridiska systemet existerar uppdelat inom rättsinstanser likt handhaver civila rättsaker samt straffsaker, samt specialrättsinstanser likt besitter ansvaret på grund av detta juridiska förhållandet mellan offentligheten samt regeringen alternativt andra offentliga myndigheter. Sveriges rättssystem existerar uppdelat inom instanser bestående från lokala rättsinstanser (tingsrätter), regionala appellrättsinstanser (hovrätter) samt ett högsta domstol. Sveriges rättssystem bygger vid principen för att lagens innehåll helt bör beslutas från dem demokratiskt valda politikerna medan rättssystemet bara tjänar vilket uttolkare.

Kontrollmakt

[redigera | redigera wikitext]

Ombudsmännen

[redigera | redigera wikitext]

Ombudsmännen existerar myndigheter tillsammans uppgift för att företräda personer, företag tillsammans mera, exempelvis inom rättsliga kontext samt för att granska myndigheterna. Ombudsmannasystemet omfattar statliga kontorspersonal tillsammans med uppgift för att skydda medborgarna mot olagliga åtgärder, främst mot myndigheter. land äger alternativt äger haft en antal sådana officiella ombudsmän sedan Justitieombudsmannen inrättades tid 1714. Ombudsmannasystemet existerar därmed ett svensk institutionell uppfinning. Ombudsmännen tillhör olika huvudmän dock verkar helt självständigt. Den ombudsman såsom sorterar beneath Riksdagen heter Justitieombudsmannen. Den ombudsman liksom sorterar beneath regeringen heter Justitiekanslern. dem arbetar tillsammans övervakning från myndigheterna. mot dessa tillkommer ombudsmän på grund av konsumentfrågor, ungar samt på grund av likabehandlings- samt diskrimineringsfrågor.

Riksrevisionen

[redigera | redigera wikitext]

Riksrevisionen existerar ett grundlagsskyddad, oberoende inspektör från statens aktivitet. Myndigheten granskar samt rapporterar ifall brister inom regeringens förvaltning, myndigheter samt statliga bolag. Riksrevisionens uppgift existerar för att undersöka den statliga verksamheten samt på det sättet medverka mot god resursanvändning samt ett produktiv förvaltning inom staten. Riksrevisionen existerar enstaka myndighet beneath Sveriges riksdag samt existerar enstaka sektion från riksdagens kontrollmakt.

Grundlagarna

[redigera | redigera wikitext]

Sverige besitter fyra grundlagar, Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsordningen samt Yttrandefrihetsgrundlagen.

Valsystemet

[redigera | redigera wikitext]

Sverige äger inom likhet tillsammans med grannländerna Norge samt land en jämnt fördelat valsystem samt flera olika partier för att välja vid. nära omröstning mot riksdagen existerar landet indelat inom 29 valkretsar tillsammans med sammanlagt 310 mandat. Därutöver fördelas 39 utjämningsmandat. Fördelningen från mandat sker tillsammans med den jämkade uddatalsmetoden tillsammans ett spärr vid 4 andel från dem giltiga rösterna (fyraprocentsspärren).

Valsystemet fördelar väljarna inom en antal valkretsar liksom fanns samt enstaka ger en antal mandat, inom allmänhet fler än en. Dessa mandat fördelas sedan tillsammans med d’Hondts teknik, jämkade uddatalsmetoden alternativt ytterligare liknande teknik, efter antalet röster varenda register får inom valkretsen. Resultatet är kapabel sedan förbättras ytterligare genom för att en antal utjämningsmandat ges mot listor såsom ej fått sin proportionerliga andel från mandaten.

Val mot Europaparlamentet

[redigera | redigera wikitext]

Val mot Europaparlamentet, Europeiska unionens direktvalda samling sker vart femte tid. detta finns inget enhetligt valsystem nära omröstning från Europaparlamentariker; snarare existerar detta upp mot varenda medlemsstat för att utforma sitt eget valsystem därför länge nästa tre krav uppfylls:^[6]

• Systemet måste artikel en jämnt fördelat valsystem, antingen tillsammans partilistor alternativt tillsammans med lätt överförbar röst.
• Valmanskåren får delas upp inom flera valkretsar därför länge detta ej påverkar valsystemets utformning samt proportionaliteten inom någon större utsträckning.
• Ingen spärrgräns vid nationell nivå får överstiga 5 procent.

Fördelningen från mandaten mellan medlemsstaterna baserar sig vid principen ifall degressiv proportionalitet, vilket innebär för att ländernas invånarantal äger innebörd, dock för att mindre länder besitter relativt mot sin befolkning fler mandat än större länder.

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Sverige räknas vilket enstaka enhetsstat dock existerar ändå starkt decentraliserat. Landet existerar uppdelat inom 21 län. inom varenda län finns enstaka länsstyrelse, tilldelad från regeringen. inom varenda län finns även enstaka distrikt likt existerar den lokala folkrepresentationen. varenda län existerar vidare uppdelat inom kommuner, tillsammans med totalt 290 kommuner kalenderår 2004. Historiskt samt traditionellt finns även uppdelning inom landskap samt landsdelar. detta kommunala autonomi existerar många starkt inom land samt regleras inom Regeringsformen.

Kommuner samt regioner

[redigera | redigera wikitext]

I regeringsformen sägs detta för att detta svenska folkstyret bör förverkligas bland annat genom kommunal självstyrelse, inom vilket såsom kallas primärkommuner samt regionkommuner (i dagligt anförande samt senare lagstiftning bara region). Kommunerna samt regionerna ansvarar på grund av enstaka massiv mängd tjänster likt bör anlända medborgarna mot godo, mot modell medicinsk vård, renhållning, socialtjänst samt äldreomsorg. Verksamheten finansieras tillsammans med skatter såsom kommunen tar ut från sina medlemmar, detta önskar yttra samtliga likt bor inom kommunens geografiska plats. ifrån 1990-talet samt vidare äger allt fler information flyttats ifrån statlig mot kommunal nivå, mot modell inom barnomsorg, utbildningsinstitution samt miljö. Samtidigt besitter kommunernas handlingsfrihet minskat vid bas från enstaka striktare statlig övervakning, framförallt från kommunernas finans.

Kommuner samt regioner äger offentligrättsliga befogenheter, mot modell riktig för att ta ut avgift samt bedriva myndighetsutövning, dock dem existerar samtidigt objekt på grund av enstaka speciell statlig övervakning. Vilka verksamhetsområden likt omfattas från detta kommunala autonomi ordineras mot massiv sektion inom vanlig lagstiftning. dem omfattande ramarna på grund av kommunernas samt regionerna befogenheter anges inom kommunallagen.^[7] i enlighet med kommunallagen får kommunerna samt regionerna äga grabb liksom sådant vilket existerar från ”allmänt intresse” till dess medlemmar alternativt till detta geografiska området. Samtidigt begränsar kommunallagen kommunernas samt regionernas befogenheter, mot modell får dem ej driva ekonomisk verksamhet inom vinstsyfte alternativt avbryta mot lokaliseringsprincipen (verksamheten måste äga enstaka koppling mot kommunens medlemmar alternativt geografiska område).

Riksdagen ordinerar vidare genom team ett rad obligatoriska förvaltningsuppgifter vilket åligger kommunerna. Detta görs inom speciallagar vilket inom allt högre utsträckning gjorts ifall mot ramlagar, mot modell socialtjänstlagen, renhållningslagen samt miljöbalken. Ramlagarna ger kommunen större handlingsfrihet, eftersom man inom ramarna på grund av vad lagen ordinerar är kapabel justera verksamheten mot lokala förutsättningar samt tillgångar. Man är kapabel även mot modell tillhandahålla enstaka mer grundlig service än vilket liksom ramlagens miniminivå anger. Samtidigt förmå speciallagstiftningen inskränka kommunernas frihet, eftersom den medför ett ökad statlig övervakning samt insyn.^[8]

Kommunernas beskattningsrätt existerar grundlagsskyddad, dock detta existerar omtvistat hur denna beskattningsrätt bör tolkas inom praktiken. beneath senare delen från 1900-talet försvann mot modell kommunernas chans för att beskatta företag samt egendomar, samt inom start från 1990-talet avgjorde riksdagen nära en flertal tillfällen ifall för att temporärt upphäva kommunernas samt regionernas korrekt för att höja skattesatserna.^[9]

Kommuner samt regioner styrs från fullmäktigeförsamlingar, vars medlemmar utses vart fjärde kalenderår inom allmänna omröstning. Kommun- samt regionvalen hålls samtidigt vilket riksdagsvalet. Fullmäktige utser enstaka styrelse – kommunens ”regering”. inom kommuner kallas styrelsen kommunstyrelse, samt inom regioner regionstyrelse.

Europeiska unionen samt dess institutioner

[redigera | redigera wikitext]

Utövandet från den politiska makten inom land regleras även från Europeiska unionen (EU), vilket landet blev medlem från kalenderår 1995. i enlighet med den nuvarande grundlagen förmå riksdagen överlåta beslutanderätten på grund av samtliga politikområden mot EU, förutom då detta gäller principerna till statsskicket.^[10] EU:s beslut införs inom landet inom struktur från dels EU-förordningar samt dels EU-direktiv. EU-förordningar gäller direkt såsom dem existerar skrivna samt kräver därför ingen färsk lagstiftning inom landet. Direktiven existerar något lösare formulerade samt måste omvandlas – transponeras – mot svensk lag.^[11] dem flesta nya lagar tillkommer mot resultat från EU-direktiv alternativt förordningar.^{[källa behövs]} landet existerar enstaka från dem stater liksom inom högst grad väljer för att följa EU:s direktiv.^[12][13] från 1521 EU-direktiv på grund av den interna marknaden, ägde 99,6 andel transponerats precis mot team inom landet mot samt tillsammans med november tid 2009.^[14] Även andra internationella organisationer besitter innebörd, mot modell Förenta Nationerna samt Världshandelsorganisationen. Motsvarande höga följsamhet likt den gentemot EU gäller även på grund av andra internationella konventioner, rekommendationer samt beslut.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]

• Holmberg, Erik & Stjernquist, Nils (2003). Vår författning (13:e upplagan). Stockholm: Norstedts rättsväsen. ISBN 91-47-05175-2 
• Halvarson, Arne m.fl. (2002). Sveriges statsskick (12:e upplagan). Stockholm: Liber. ISBN 91-47-05175-2 
• Montin, Stig (2004). ”Moderna kommuner”. Liber förlag

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]