Ett kristet sakrament på tre bokstäver
Sakrament
Sakrament (latinsacramentum, från sacer, ”helig”[1]) existerar på grund av stora delar från kristendomen ett helig, från Gud instiftad, rit, ceremoni alternativt kulthandling, dock även beteckning till riters synliga element (såsom brödet samt vinet inom nattvarden).[2] Begreppet används inom västkyrkansteologi samt dem tillsammans Rom unierade östkyrkorna. dem ortodoxa kyrkorna kallar identisk fenomen mysterier.[3] Inom flertalet frikyrkor, exempelvis baptismen samt pingströrelsen, talar man istället ifall förrättning (eng ordinance), exempelvis dopförrättning. Frälsningsarmén praktiserar ej sakrament inom gudstjänstordningen därför för att man önskar koncentrera sig vid verkligheten på baksidan symbolerna, dock medlemmarna förmå besöka andra kyrkor på grund av för att ta sektion från sakrament.
Med begreppet sakrament betecknas kristendomens maximalt centrala heliga handlingar. Termen myntades tidigt från västkristna teologer, då termen sakramentum fick tjäna likt översättning från detta grekiska μυστήριον, mysterion, "hemlighet", såsom återfinns inom Nya Testamentet. Detta existerar även bakgrunden mot för att sakramenten kallas mysterier inom dem ortodoxa kyrkorna.
Enligt romersk-katolsk samt traditionell eller strikt efter en lära teologi efterlämnade Jesus åt den kyrka han grundat dels den kristna uppenbarelsen (läran), dels nådemedel (sakramenten). Sakramentet existerar enstaka helig papper likt genom för att symboliskt gestalta nådens verkan vid en hemlighetsfullt sätt överför denna nåd mot människorna. sålunda mot modell dopets dricksvatten (vattnet existerar en material likt renar) liksom symboliserar nådens renande ifrån synd samt på det sättet åstadkommer denna verkan.
Sakramentsbegreppet är kapabel ifall andra religioner användas analogiskt, dock utgör då enstaka jämförelse, ett foto.
Romersk-katolska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]I Romersk-katolska kyrkan existerar sakramenten mot antalet sju: dopet, konfirmationen, boten (eller bikten), giftermålet, dem sjukas smörjelse (även kallad sista smörjelsen), prästvigningen samt eukaristin (= nattvarden) (intimt förbunden tillsammans med mässan).[4]
Östkyrkorna
[redigera | redigera wikitext]Sakramentens antal äger inte någonsin behandlats från något ekumeniskt kyrkomöte inom dem ortodoxa kyrkorna, samt detta finns därför ej något officiellt bekräftat antal till dem ortodoxa sakramenten, liksom kallas till mysterier. Dopet samt Eukaristin existerar dem numeriskt värde viktigaste mysterierna. Grekiska redskap för hjälp på grund av folkundervisningen beneath osmansk period lade mot dessa myrrasmörjelsen (som motsvarar konfirmationen), bikten, giftermålet, ordinationen (prästvigning) samt dem sjukas smörjelse, dock den inflytelserike kyrkofadern Thodoros Studiten vid 800-talet, menade för att även klosterlöftena samt begravningsgudstjänsten kunde räknas mot mysterierna, vilket John Meyendorff påpekar inom Bysantinsk teologi - Historik samt lära (Skellefteå 1995).
Anglikanska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]Ett sakrament existerar inom anglikansk teologi "ett yttre samt synligt indikator vid ett inre samt osynlig nåd" (Engelska Katekesen 1604). Anglikanska kyrkor skiljer mellan Evangeliets numeriskt värde större sakrament samt dem fem mindre vilket "vanligen kallas till sakrament", samt varenda sju förekommer inom Den Allmänna Bönboken samt andra anglikanska gudstjänstordningar.
Ordningen till bikt samt avlösning fogades 1549 in inom ordningen på grund av sjukbesök. beneath 1600-talets start samt inom den Skotska Episkopalkyrkan användes denna ordning även till enskild bikt utanför sjukbesök, dock den plats däremot extremt ovanlig inom Engelska kyrkan beneath restaurationen samt beneath georgiansk period. då den enskilda bikten utanför sjukbesök blev vanligare ifrån samt tillsammans med 1830-talet, väckte detta därför våldsamt motstånd ifrån evangelikala miljöer. Numera existerar bikten enstaka självklarhet.
De sjukas smörjelse behölls inom 1549 års bönbok. inom 1552 års bönbok behölls förböner på grund av sjuka, dock utan bruket från olja. Bruket från olja återupptogs informellt ifrån samt tillsammans 1830-talet, dock återinfördes officiellt inom bönboksupplagorna samt gudstjänstordningarna ifrån samt tillsammans 1920-talet.
Evangelisk-lutherska kyrkor
[redigera | redigera wikitext]Evangelisk-lutherska kyrkor äger ej bekräftat något officiellt antal från sakramenten alternativt någon enhetlig definition från vad vilket menas tillsammans med "sakrament". Den Augsburgska Bekännelsens Apologi art. XIII uttrycker hållningen för att antalet sakrament existerar beroende från vilken definition från "sakrament" liksom används inom respektive kontext, samt för att flera definitioner är kapabel användas blad nära sida.[5] inom den smalaste sakramentsdefinitionen inom Augsburgska bekännelsens Apologi existerar sakramenten tre mot antalet: Dopet, nattvarden samt avlösningen (bikten alternativt botens sakrament). tillsammans den allra vidaste sakramentsdefinitionen är kapabel såväl dopet, konfirmationen, nattvarden, bikten, giftermålet, prästvigningen, dem sjukas smörjelse, bönen, allmosan samt överheten räknas mot sakramenten. Dopet samt nattvarden betraktas förbehållslöst vilket sakrament, eftersom dem uttryckligen existerar instiftade från Jesus, således exempelvis i enlighet med Svenska religiös förklaring mot Lilla Katekesen, antagen 1878. dem gammalpietistiska samt nyevangeliska rörelserna inom evangelisk-lutherska kyrkor ansluter sig vanligtvis mot synsättet för att endast dopet samt nattvarden skall betraktas likt sakrament, vilket dock ej hindrar dem ifrån för att fira konfirmation alternativt vigselgudstjänst.[källa behövs] inom enstaka text ifrån Svenska församlings församlingsnämnd, Mitt inom församlingen 1993:4, ges enstaka språkligt moderniserad evangelisk-luthersk ordning till dem sjukas smörjelse, baserad vid Olaus Petris kyrkohandbok ifrån 1529. [källa behövs]
I Svenska kyrkan finns bara numeriskt värde sakrament, dopet samt nattvarden, den Svenska kyrklig sakrament.[6]
Reformerta kyrkor
[redigera | redigera wikitext]De protestantiska, alternativt reformerta, samfunden erkänner vanligtvis bara numeriskt värde sakrament (dopet samt nattvarden) – tillsammans olika definitioner samt varianter från dem. inom bland annat pingstkyrkan beskrivs således dopet ej likt en sakrament utan vilket ett trosbekännelse.