Gå ur katolska kyrkan lund
Sankt Thomas från Aquino katolska församling
Sankt Thomas från Aquino katolska församling existerar enstaka romersk-katolsk kyrka inom skogsdunge. Den tillhör Stockholms katolska stift. Församlingen grundades 1970. Församlingslokaler samt kyrka ligger sedan 1986 vid Stora Tomegatan 15 inom skogsdunge.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Redan vid 1200-talet fanns inom skogsdunge Sankt Thomas kyrka, såsom plats helgad åt ”Sankt Thomas”, tillsammans vilket förmå äga avsetts antingen dominikanbrodernThomas från Aquino alternativt den engelske biskopen Thomas Becket. Kyrkan nedsänkt vid alternativt nära Lilla Tomegatan, strax norr ifall platsen till den nuvarande kyrkan, dock den revs efter reformationen inom land 1536. Stora Tomegatan äger fått sitt namn efter den medeltida kyrkan.
På 1920-talet fanns en embryo mot katolsk samling inom skogsdunge. Stadens fåtaliga katoliker träffades då hemma hos varandra till för att fira mässa. 1930 kunde man inviga Sankt Knuts kapell, numeriskt värde utrymme nära Lilla väg 3B. Varannan vilodag kom enstaka kyrkoherde ifrån Malmös katolska samling till för att förrätta mässan till 20-30 deltagare.
Efter andra världskriget kom katoliker ifrån Polen samt andra länder mot skogsdunge. 1947 fanns detta 146 katoliker inom staden, varav 70 polacker samt 9 svenskar. Dominikanorden inom huvudstaden köpte detta tid enstaka fastighet vid Råbygatan 9A samt inredde var en kapell, S:t Thomas från Aquinos kapell. numeriskt värde präster ifrån orden började sin aktivitet inom skogsdunge, bland dem Michel dem Paillerets.
På 1950- samt 1960-talen växte gruppen katoliker inom skogsdunge tillsammans med både invandrare samt konvertiter. Lundakatolikerna tillhörde då Malmös katolska samling dock 1970 kunde man forma Sankt Thomas katolska kyrka inom skogsdunge tillsammans Michel dem Paillerets såsom kyrkoherde. inom församlingen fanns då drygt 700 medlemmar. Kapellet vid Råbygatan ägde blivit på grund av litet samt man började organisera till för att bygga enstaka sann kyrka, Sankt Thomas katolska kyrka vid Stora Tomegatan 15. Den stod ljus 1986.
Dominikanerna sålde fastigheten nära Råbygatan samt köpte inom stället en bostad nära Sandgatan 8. 1993 invigdes var S:ta Maria Magdalenas konvent på grund av dominikanbröder verksamma inom församlingen.
Församlingen fick allt fler medlemmar. kalenderår 1997 plats dem cirka 2 500, varav hälften invandrare. Söndagsmässan brukade bevistas från 200-300 personer.
Med början beneath 2018 byggdes Sankt Thomas kyrka ut till för att ett fåtal ställe tillsammans med fler stolar eller bänkar. beneath ombyggnaden hölls församlingens gudstjänster inom Lunds domkyrka. detta innebar för att detta till inledande gången sedan 1500-talet hölls regelbundna katolska gudstjänster inom domkyrkan[1]. 1 månad 2019 återinvigdes Sankt Thomas kyrka från kardinalAnders Arborelius.[2][3]
År 2020 ägde medlemsantalet stigit mot 3 500. Församlingen omfattar skogsdunge samt orter omkring skogsdunge, ifrån Höör inom norr mot Staffanstorp inom söder[4]. Medlemmarna kommer ifrån världens samtliga kontinenter. Mässan firas vid flera tungomål.
Kyrkobyggnad
[redigera | redigera wikitext]Redan vid detta inledande kyrkorådsmötet inom den nya församlingen 1970 beslöt man för att verka på grund av för att ett katolsk kyrka byggdes inom Lund[5]. 1977 kunde man på grund av detta ändamål köpa fastigheten nära Stora Tomegatan 15 ifrån Lunds samhälle. detta återstod dock flera ekonomiska samt byråkratiska hinder[6][7][8] innan biskop Hubertus Brandenburg kunde ta inledande spadtaget 1985. Sankt Thomas från Aquinos katolska kyrka invigdes 4 september 1986.
Byggnaden existerar ritad från arkitekterna Lars Landin, Britt-Marie Landin samt Stefan Peterson samt färgsatt från Sölve Olsson. Man äger anknutit dels mot den äldsta kyrkoformen – basilikan – dels mot skandinavisk träarkitektur. Lars Landin önskar likna kyrkan nära en smyckeskrin, ”ett anspråkslöst yttre tillsammans med enstaka invändig stor mängd tillgångar eller förmögenhet från ljus, form eller gestalt samt färg”. Exteriören ansluter mot omgivningens lågmälda arkitektur. Yttermurarna existerar från målad betong. Taket från zink veckar sig mjukt. Invändigt existerar golvet från klinker samt björk, stommen från limträ samt innertaket från björk. detta inledande likt möter besökaren existerar numeriskt värde runda pelare; dem symboliserar apostlarnaPetrus samt Paulus såsom små frukter från växter upp kyrkan.
detta basilikaformade kyrkorummet utgör norra delen från byggnaden var taket ökar sig ovan kringliggande överdel samt tillåter ljusinsläpp. inom byggnaden finns även andra lokaler; församlingssal, expedition, Maria-kapell, biktrum, bokhylla, studierum, sakristia, kök, prästbostad m.m. ett öppen gård är kapabel ses såsom ett sektion från kyrkorummet. var finns ett fontän samt enstaka staty föreställande Sankt Thomas från Aquino, gjord från Niklas Nihlén. var fanns 1986 även enstaka tornklocka tillsammans med numeriskt värde tidsangivare, gåvor ifrån församlingar inom Tyskland. då kyrkan byggdes ifall 2018-2019 krympte gården samt klockstapeln flyttades mot lokal omedelbart väster angående byggnaden. nära ombyggnaden tillkom fräsch utsmyckning, bland annat glasmålningar.[6][9][10][11][3]
Huvudentré mot Stora Tomegatan
S:t Thomas kyrka sedd ifrån Lilla Algatan
Basilikans glasruta tillsammans med glasmålning
Dominikanerna inom Lund
[redigera | redigera wikitext]Katolikerna inom skogsdunge besitter länge haft nära grupp mot Dominikanorden. vid 1200-talet ägde dominikanerna Svartbrödraklostret inom skogsdunge, såsom nedsänkt nära nuvarande Kiliansgatan.
Två präster ifrån orden kom mot skogsdunge 1947 på grund av för att lära uppleva land samt den lutherska kyrkan samt utföra den katolska kyrkan känd[12]. Man drev även en internat på grund av katolska pojkar vilket gick inom utbildning inom staden. 1948 kom dominikansystrar ifrån land i västeuropa på grund av för att hjälpa mot tillsammans med internatet. 1957 kunde systrarna inviga en eget religiös byggnad inom Rögle öster ifall skogsdunge tillsammans nära förbindelse tillsammans ordensbröderna inom skogsdunge.
År 1968 beslöt en lekmannaråd för att dominikanerna skulle svara till den kyrka, såsom man hoppades behärska forma. Sedan 2010 existerar detta bröder ifrån dominikanklostret vid Sandgatan 8 såsom ansvarar[13].
Närstående verksamheter
[redigera | redigera wikitext]Rögle kloster
[redigera | redigera wikitext]Se Rögle religiös byggnad.
Sankt Thomas skola
[redigera | redigera wikitext]Församlingen existerar huvudman till friskolanSankt Thomas utbildning inom Sankt Lars-området. Den startades 1993 likt ett förskola nära väg i trolleberg inom skogsdunge samt utvidgades 1997 mot grundskola. inom augusti 1998 flyttade man in inom nuvarande lokaler inom detta således kallade klockhuset inom Sankt Lars-parken. var finns idag förskola, grundskola samt fritidshem. Församlingens kyrkoherde existerar stående ledamot inom styrelsen.[14]
Sankta Maria Magdalenas konvent
[redigera | redigera wikitext]1993 invigdes S:ta Maria Magdalenas konvent vid Sandgatan 8. detta existerar en litet religiös byggnad tillsammans fem alternativt sex dominikanbröder. Kapell tillsammans med mässor, bokhus, filmklubb mm existerar öppna på grund av allmänheten. Man driver föreningen Domino katolska studenter. Sedan 2010 ansvarar bröderna på grund av verksamheten nära Sankt Thomas församling.[15][13]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Övergripande
[redigera | redigera wikitext]- S:t Thomas katolska kyrka inom Lund. Lund: Församlingen. 1987. Libris 654368
- S:t Thomas katolska samling inom Lund (6. uppl.). Lund: Församlingen. 1999. Libris 3152290
Specifika referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Anjou, Marika (20 oktober 2018). ”Katolska kyrkan ändrar bostadsort in inom Domkyrkan”. Sydsvenska Dagbladet. https://www.sydsvenskan.se/2018-10-20/katolska-kyrkan-flyttar-in-i-domkyrkan.
- ^Anjou, Marika (18 april 2019). ”Bland påsklamm samt byggdamm”. Sydsvenska Dagbladet.
- ^ [ab] Åkesson, Berit (30 januari 2020). ”Prestigefullt uppgift på grund av lokalt arkitektkontor”. Österlen-Magasinet: sid. 12.
- ^”S:t Thomas från Aquino katolska församling”. https://stthomas.se/. Läst 8 november 2021.
- ^Fahlbeck, Reinhold (21 månad 2019). ”Erik Cinthio”. Sydsvenska Dagbladet.
- ^ [ab] Quiding, Inger (1986). ”Äntligen – katolska tidsangivare ringer inom Lund!”. Katolsk kyrkotidning (15): sid. 9-11.
- ^Brandoné, Bodil (15 månad 1983). ”Vill vägra rivning till kyrkobygge”. Sydsvenska Dagbladet.
- ^”Lilla Algatan 8 grävskopans rov”. Sydsvenska Dagbladet. 29 mars 1985.
- ^Landin, Lars; Landin, Britt-Marie (1988). ”Katolsk kyrka, Lund”. Arkitektur (1988:1): sid. 42-47.
- ^Torgny, Ove (1987). Att uppleva nya byggnad inom Skåne. Stockholm: Svensk byggtjänst. sid. 122. Libris7635764. ISBN 9173323357
- ^Rockström, Pia (6 april 2020). ”Hallå där”. Ystads Allehanda.
- ^Paillerets, Michel de (1988). Katolsk religion. Lund: Edition Sellem. sid. 41-43. Libris791355. ISBN 99-0691597-8
- ^ [ab] Fagerström, Eskil (28 oktober 2016). ”Det katolska Lund”. Sydsvenska Dagbladet.
- ^”Sankt Thomas skola”. http://www.sanktthomasskola.se/. Läst 8 november 2021.
- ^”Dominikanbröderna inom Lund”. http://dominikan.nu/. Läst 8 november 2021.