beltsaw.pages.dev




Hur stort är ens hjärta

Hjärta

Hjärtat existerar en muskulärtorgan hos människor samt vilt, likt pumpar blod genom dem flaska liksom existerar sektion från kroppens cirkulationssystem.[1] Blodet försörjer kroppen tillsammans syre samt näring samtidigt såsom detta deltar inom kroppens bortförsel från metabola rester.[2] Hjärtat befinner sig inom detta mittersta kompartementet inom mediastinum, ett sektion från bröstkorgen.[3]

Struktur

[redigera | redigera wikitext]

Hos människor, andra däggdjur samt fåglar existerar hjärtat delat upp inom fyra hjärtrum: övre vänstra samt högra hjärtrummen kallas på grund av förmak (atria); samt dem bägge lägre kallas på grund av kammare (ventriklar).[4][5] Vanligen talar man ifall motsats till vänster förmak samt kammare tillsammans liksom högerhjärtat, medan motsvarande vänstra hjärtrum kallas till vänsterhjärtat.[6] Fiskar skiljer sig genom för att endast äga numeriskt värde hjärtrum, en förmak samt enstaka kammare, medan reptiler besitter tre hjärtrum.[5] inom en friskt hjärta flödar blodet endast åt en håll genom hjärtat mot resultat från hjärtklaffarna, vilka förhindrar backflöde.[3] Hjärtat omges från enstaka skyddande säck, detta således kallade perikardiet (eller hjärtsäcken), vilket även innehåller enstaka mindre mängd vätska. Hjärtväggen består från tre lager: epikardiet, myokardiet, samt endokardiet.[7]

Funktion samt fysiologi

[redigera | redigera wikitext]

Hjärtat pumpar blod genom kroppens bägge kretslopp. Blod tillsammans med nedsänkt syresättning inom systemkretsloppet kommer in inom motsats till vänster förmak ifrån vena cava superior (övre hålvenen) samt vena cava underlägsen (undre hålvenen) samt passerar därifrån mot motsats till vänster kammare. ifrån motsats till vänster kammare pumpas blodet in inom lungkretsloppet till för att passera genom lungorna var detta syresätts samtidigt liksom koldioxid frisätts. detta idag syresatta blodet återvänder mot hjärtats vänstra förmak, passerar in inom vänster kammare samt pumpas ut genom kroppspulsåder mot systemkretsloppet var syret sedan används samt metaboliseras, bland annat mot koldioxid.[8] Utöver detta transporterar även blodet näringsämnen ifrån levern samt mag- samt tarmkanalen mot olika kroppsdel inom kroppen, samt transporterar även försvunnen restmetaboliter mot levern samt njurarna. Vanligtvis kommer varenda hjärtslag för att leda mot för att lika många blod pumpas ur motsats till vänster kammare mot lungorna likt ifrån vänster kammare mot kroppen. Vener transporterar blod mot hjärtat, medan artärer transporterar blod ifrån hjärtat. Vener besitter inom regel lägre blodtryck än artärer.[2][3] Hjärtat kontraherar tillsammans ett frekvens kring 72 stöt per 60 sekunder, inom vila.[9]Träning ökar denna frekvens temporärt, dock sänker vilohjärtfrekvensen hållbart, samt existerar gynnsamt till hjärtats hälsa.[10]

Klinisk betydelse

[redigera | redigera wikitext]

Hjärt- samt kärlsjukdomar plats tid 2016 den vanligaste dödsorsaken inom världen. Hjärt- samt kärlsjukdomar stod på grund av 31 % från varenda dödsfall detta året.[11][12] från dödsfallen fanns ovan 85 procent mot resultat från hjärtinfarkt samt stroke.[11] Riskfaktorer existerar bland annat rökning, övervikt, otillräcklig kroppslig handling, högt kolesterol, högt blodtryck, samt uselt kontrollerad diabetes tillsammans mera.[13] Hjärtsjukdomar diagnostiseras ofta genom för att lyssna mot hjärtljuden tillsammans hjälp från en hörinstrument, EKG alternativt tillsammans med hjälp från ultraljud.[3] Hjärtats sjukdomar behandlas huvudsakligen från kardiologer, dock flera olika medicinska specialiteter existerar inblandade.[12]

Hjärtats tidiga utveckling

[redigera | redigera wikitext]

I en mänskligt embryo börjar hjärtat för att slå cirka tre veckor efter befruktningen alternativt fem veckor efter den sista normala menstruationsperioden (LMP), vilket existerar detta datum vilket normalt används till för att datera graviditet. Embryots hjärtfrekvens ökar nionde veckan efter LMP. Ökningen existerar ungefär 3,3 slag/minut per solens tid. Därefter sjunker den ner mot omkring 150 stöt per 60 sekunder beneath dem nästa 6 veckorna. Efter den 15:e veckan avtar minskningen samt hjärtat träffar då tillsammans en medelvärde vid cirka 145 stöt per minut[14]. detta finns ingen skillnad mellan pojkars samt flickors hjärtrytm före födelsen.[15]

Människohjärtats anatomi

[redigera | redigera wikitext]

Hjärtat, liksom balanserar 250–350 gram[16], sitter inom brösthålan (thorax) mellan lungorna, strax ovanför mellangärdet, något mer åt vänster samt vilar vid enstaka muskelbädd (diafragman). vid bas från embryonal tillväxt ligger ungefär 2/3 från hjärtats volym mot vänster samt 1/3 mot motsats till vänster ifall mittlinjen. Hjärtaxelns övre punkt definieras var övre hålvenen, vena cava superior, mynnar inom motsats till vänster förmak samt den nedre punkten från hjärtspetsen.

Ytterst existerar hjärtat omgivet från perikardium, yttre perikardiet, samt tar man enstaka titt inuti perikardiet ser man den serösa, glatta samt tunna inre perikardiet, epikardium. Lägger man ytterligare en snitt inom hjärtväggen därför kommer man mot själva hjärtmuskulaturen, myokardium. Den hinna likt skiljer myokardiet samt blodet kallas endokardium. ett närmare blick vid myokardiet inifrån, speciellt inom närheten från hjärtspetsen, avslöjar hjärtmuskulaturens trabekulära organisation.

Hjärtat består från fyra skilda delar. Sedda ovanifrån existerar delarna:

  • Höger samt vänster förmak (atrium dextrum samt sinistrum), samt därunder
  • Höger samt vänster kammare (ventriklar, ventriculus dexter samt sinister).

Kamrarnas muskulatur existerar klart grövre än förmakens. Jämför man dem båda kamrarna således äger normalt den vänstra kammaren kraftigare muskulatur än den högra, eftersom den vänstra pumpar ut blodet inom kroppen. numeriskt värde från kroppens största ådror, aortan samt lungartären, besitter förbindelse ifrån vänster respektive motsats till vänster kammare ovan aortaklaffen respektive pulmonalisklaffen.

Höger förmak samt kammare bildar den högra sidan samt existerar förbundna tillsammans med varandra ovan den därför kallade trikuspidalklaffen, medan vänster förmak samt kammare existerar förbundna via mitralis- alternativt bikuspidalklaffen. Hjärtklaffarnas funktion existerar för att styra blodets flöde åt korrekt håll. Normalt äger inget blodutbyte lokal direkt mellan den högra samt den vänstra sidan.

Hjärtats pumpfunktion styrs från en retledningsystem vilket skapar samt överför små elektriska signaler mot hjärtmuskelvävnad.

Blodflödet inom hjärtat

[redigera | redigera wikitext]

Syrefattigt venöst blod ifrån läka kroppen kommer in inom motsats till vänster förmak via övre samt undre hålvenerna (vena cava superior samt inferior) samt leds ner mot motsats till vänster kammare genom trikuspidalklaffen. Härifrån pumpas detta syrefattiga blodet genom pulmonalisklaffen, ovan truncus pulmonalis samt mot lungorna. Efter gasutbytet inom lungorna, strömmar blodet tillbaka mot hjärtat, inledningsvis genom pulmonalvenerna in mot vänster förmak, genom mitralisklaffen samt mot den stora vänstra kammaren. Härifrån pumpas detta för tillfället syrerika blodet genom aortaklaffen samt mot huvudpulsådern, aortan, var blodet vidaredistribueras mot resten från kroppen.

Hjärtsjukdomar samt behandlingar

[redigera | redigera wikitext]

Läran angående hjärtats sjukdomar samt fysiologi kallas kardiologi. detta finns flera hjärtsjukdomar, gemensamt kallade vitium organicum cordis. Några vanliga sjukdomar är:

  • Kärlkramp inom hjärtat, beror vid bristande från syretillförsel mot hjärtmuskelvävnad, samt är kapabel orsaka bröstsmärta (även kallad angina pectoris).
  • Hjärtinfarkt liksom innebär för att delar från hjärtat förstörs vid bas från syrebrist inom hjärtmuskelcellerna inom en begränsat enhet såsom existerar syreförsörjt från en visst kärl.
  • Hjärtsvikt vilket existerar en tillåtelse då hjärtats pumpfunktion successiv blir otillräckligt.
  • Endokardit samt myokardit existerar inflammationer från hjärtklaffarna respektive hjärtmuskeln.
  • Arytmier alternativt hjärtrytmrubbningar existerar samlingsnamnet vid ett mängd bekymmer såsom besitter detta gemensamt för att hjärtat ej träffar såsom detta borde. detta är kapabel ibland åtgärdas genom implantat från enstaka artificiell pacemaker.
  • Medfödda hjärtsjukdom vilket innebär ett defekt inom hjärtat alternativt dem större blodkärlen hos ett nyfödd.
  • Sinusarrest innebär för att hjärtats sinusknuta ej fungerar vilket förmå leda mot hjärtstopp. nära behandling brukar pacemaker användas.

Diagnostiska metoder

[redigera | redigera wikitext]

För för att undersöka hjärtat används vanligtvis ett samt ibland flera från nästa metoder:

Ärftlighet

[redigera | redigera wikitext]

Plötsliga dödsfall inom idrotten förmå bero vid en ärftligt hjärtsjukdom liksom besitter sitt ursprung inom ett mutation ifrån ett anhörig på grund av cirka 600 kalenderår sedan. numeriskt värde olika mutationer, genförändringar, beneath medeltiden besitter spårats mot familjer inom Ångermanälvens samt inom Skellefte- samt Piteälvarnas dalgångar vilka äger gått inom arv. 2012 lever detta inom land 271 personer liksom nära DNA-test demonstrerat sig äga någon från dessa genförändringar.[17][18][19]

Vanliga läkemedel

[redigera | redigera wikitext]

Betablockerare existerar enstaka lag medicin såsom utför för att pulsen blir långsammare, reducerar hjärtats syrebehov samt sänker blodtrycket.

Nitroglycerin, liksom inom kroppen omvandlas mot kväveoxid, används mot sjukdom då detta vidgar blodkärlen sålunda för att hjärtats tryck reduceras genom för att blodet omfördelas inom kroppen därför för att mindre blod kommer igen mot hjärtat.

Hjärta såsom mat

[redigera | redigera wikitext]

Hjärta ifrån exempelvis kalv, älg, svin, lamm, nöt[20], kyckling[21] samt ren, används inom matlagning, mot modell bearbetat med rök renhjärta[22].

Transplantation från grishjärta mot människa

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande transplantationen från en hjärta ifrån ett genmodifierad svin mot enstaka människa, genomfördes 7 januari 2022 inom Baltimore från kirurgen Bartley P. Griffith, mottagare fanns David Bennett (57). denne dog 8 mars 2022, drygt numeriskt värde månader efter ingreppet.[23]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Taber, Clarence Wilbur; Venes, Donald (2009). Taber's cyclopedic medical dictionary. F a Davis Co. sid. 1018–23. ISBN 0-8036-1559-0 
  2. ^ [ab] Hall, John (2011). Guyton and entré textbook of medical physiology (12th ed.). Philadelphia, Pa.: Saunders/Elsevier. sid. 157. ISBN 978-1-4160-4574-8 
  3. ^ [abcd] Keith L. Moore; Arthur F. Dalley; Anne M. R. Agur. ”1”. Clinically Oriented Anatomy. Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. sid. 127–173. ISBN 978-1-60547-652-0 
  4. ^Cecie Starr; Christine Evers; Lisa Starr (2 January 2009). Biology: Today and Tomorrow With Physiology. Cengage Learning. sid. 422–. ISBN 978-0-495-56157-6. http://books.google.com/books?id=dxC27ndpwe8C&pg=PA422. Läst 7 juni 2012 
  5. ^ [ab] Reed, C. Roebuck; Brainerd, Lee Wherry; Lee,, Rodney; Inc, the personal of Kaplan, (2008). CSET : California Subject Examinations for Teachers (3rd ed.). New York, NY: Kaplan värdshus. sid. 154. ISBN 9781419552816. http://books.google.ca/books?id=hP7n4Rki02EC&pg=PA154. Läst 8 mars 2015 
  6. ^Phibbs, Brendan (2007). The human heart: a basic guide to heart disease (2nd). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. sid. 1. ISBN 9780781767774 
  7. ^Betts, J. Gordon (2013). Anatomy & physiology. sid. 787–846. ISBN 1938168135. http://cnx.org/content/m46676/latest/?collection=col11496/latest. Läst 11 augusti 2014 
  8. ^Hall, John (2011). Guyton and entré textbook of medical physiology (12th ed.). Philadelphia, Pa.: Saunders/Elsevier. sid. 101, 157. ISBN 978-1-4160-4574-8 
  9. ^Hall, John (2011). ”9”. Guyton and ingång textbook of medical physiology (12th ed.). Philadelphia, Pa.: Saunders/Elsevier. sid. 105. ISBN 978-1-4160-4574-8 
  10. ^Hall, John (2011). ”84”. Guyton and entré textbook of medical physiology (12th ed.). Philadelphia, Pa.: Saunders/Elsevier. sid. 1039–1041. ISBN 978-1-4160-4574-8 
  11. ^ [ab] ”Cardiovascular diseases (CVDs)”. Världshälsoorganisationen (WHO). 17 femte månaden i året 2017. https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/cardiovascular-diseases-(cvds). Läst 17 november 2019. 
  12. ^ [ab] Longo, Dan; Fauci, Anthony; Kasper, Dennis; Hauser, Stephen; Jameson, J.; Loscalzo, Joseph (August 11, 2011). Harrison's Principles of Internal Medicine (18). McGraw-Hill Professional. sid. 1811. ISBN 9780071748896 
  13. ^Graham, I; Atar, D; Borch-Johnsen, K; Boysen, G; Burell, G; Cifkova, R; Dallongeville, J; dem Backer, G; et al. (Oct 2007). ”European guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice: executive summary: Fourth Joint Task Force of the europeisk gemenskap of Cardiology and Other Societies on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice (Constituted bygd representatives of nine societies and bygd invited experts).”. European heart journal 28 (19): sid. 2375–414. doi:10.1093/eurheartj/ehm316. ISSN0195-668X. PMID 17726041. 
  14. ^Terry J. DuBose, "Embryonic Heart Rates Compared in Assisted and Non-Assisted Pregnancies", OBGYN.net, http://www.obgyn.net/us/us.asp?page=/us/cotm/0001/ehr2000Arkiverad 30 juni 2006 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  15. ^Terry J. DuBose, "Sex, Heart Rate and Age", OBGYN.net, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 15 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120615162023/http://www.obgyn.net/english/pubs/features/dubose/ehr-age.htm. Läst 27 oktober 2014. 
  16. ^”Allt angående vetenskap: 10 saker ni ej visste angående hjärtat, 2006-06-20”. http://www.alltomvetenskap.se/hjartat.aspx?article=1040. , läst 2010-07-17
  17. ^vk.se - Arv på baksidan idrottsdödenArkiverad 22 september 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine., 2012-08-14
  18. ^nih.gov - ursprung of the Swedish long QT syndrome Y111C/KCNQ1 founder mutation., 2010-11-30
  19. ^nih.gov - Clinical aspects of type-1 long-QT syndrome bygd location, coding type, and biophysical function of mutations involving the KCNQ1 gene., 2007-04-30
  20. ^Kokkonsten från Anne Willan, 2000, ISBN 91-34-51079-6
  21. ^Gittos matArkiverad 25 oktober 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  22. ^Tärna vilt ABArkiverad 21 augusti 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  23. ^”Mannen såsom fick grishjärta dog efter numeriskt värde månader”. DN.se. 9 mars 2022. https://www.dn.se/varlden/mannen-som-fick-grishjarta-avled-efter-tva-manader/. Läst 18 april 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]