Vad vill brittiska imperiet göra

Brittiska imperiet alternativt Brittiska väldet plats tidigare den officiella benämningen vid Storbritannienskolonialvälde samt maktområden. detta fanns en internationellt struktur från kolonier, protektorat samt andra territorier vilket lagts beneath den brittiska kronan mellan 1600-talet samt 1900-talet.^[1]

Det plats beneath 1600-talet såsom begreppet "Engelska imperiet" blev vanligt, vilket ersattes från "Brittiska imperiet" inom samband tillsammans uppättandet från Kungariket Storbritannien inom femte månaden i året 1707, då England samt Skottland gick samman.^[2]

På sin höjdpunkt fanns imperiet detta största likt någonsin funnits, tillsammans med ett yta vid runt 34 miljoner km². Dock fanns Mongolväldet detta största sammanhängande imperiet.^[3][4][5][6] detta Brittiska imperiet fanns världens främsta kraft inom ovan en århundrade.^[7]

Den brittiska politiken för att ge områdena inom imperiet ett upphöjd grad från självstyre^[1] ledde mot för att imperiet beneath 1900-talet utvecklades mot detta Brittiska samväldet, inom solens tid Samväldet, "Commonwealth of Nations". Samväldet existerar inom dygn enstaka frivillig sammanslutning från självständiga länder. från brittiska besittningar återstår inom dygn tio mindre områden samt numeriskt värde obebodda, likt tillsammans utgör Storbritanniens utomeuropeiska territorier.

Storbritanniens utländska besittningar upptog 1911 enstaka areal från 33 000 000 km² tillsammans med 389 000 000 invånare. detta brittiska imperiet nådde sin största geografiska utsträckning mellan 1919 samt 1922. nära Versaillesfreden 1919 erhöll Storbritannien tidigare tyska områden såsom mandat ifrån Nationernas Förbund, samt Egypten blev 1922 den inledande ägande liksom uppnådde full självständighet samt oberoende ifrån britterna.

Kronologisk översikt

[redigera | redigera wikitext]

Imperiets ursprung

[redigera | redigera wikitext]

England började beneath 1500-talet utföra sina inledande försök för att grunda bosättningar vid andra kontinenter. beneath 1600-talet ledde ekonomiska motiv samt rivaliteten tillsammans med land i västeuropa mot enstaka snabb tillväxt från den engelska sjöfarten samt engelska bosättningar inom Västindien samt Nordamerika.^[1] 1670 fanns engelska kolonier inom New England, Virginia samt Maryland, samt bosättningar vid Bermuda, Honduras, Antigua, Barbados samt Nova Scotia. Jamaica erövrades ifrån Spanien 1655. ifrån 1670 verkade Hudson Bay-kompaniet inom delar från detta vilket senare skulle bli Kanada. detta brittiska ostindiska kompaniet började grunda handelsposter inom Indien tid 1600. Den inledande permanenta bosättningen inom Afrika blev James Island inom Gambiafloden (1661).

Gemensamt på grund av dem tidiga bosättningarna existerar dem nästan samtliga grundades från kompanier samt enskilda magnater, ej från den brittiska kronan. Även ifall kolonierna övervakades från kronan plats dem självständiga företag. Bildandet från detta brittiska imperiet fanns därför mot enstaka start ett ganska oorganiserad process var den brittiska kronan ibland ej ens fanns särskilt villig för att delta.^[1] beneath 1600- samt 1700-talet ägde den brittiska kronan främst övervakning ovan koloniernas köp samt sjöfart. inom enlighet tillsammans dåtidens merkantilistiska teorier sågs kolonierna vilket leverantörer från råmaterial åt England. dem fick därför monopol vid den brittiska marknaden på grund av ingredienser liksom bomull samt tobak, dock förväntades inom gengäld för att bedriva all sin köp tillsammans engelska skepp samt fungera vilket handelsplats till brittiska varor.

Britterna tar makten ovan världshaven

[redigera | redigera wikitext]

Under inledande hälften från 1700-talet ägde land i västeuropa varit den inflytelserik kolonialmakten.^[8] Efter den brittiska segern inom sjuårskriget 1763 trängdes land i västeuropa tillbaka samt britterna tog ovan herraväldet ovan haven.^[8] beneath 1700-talet fortsatte dem brittiska handels- samt krigsflottorna för att växa därför för att dem blev många större än någon ytterligare nations.^[8] inom Asien något som har transporterats eller flyttats kolonialkrig mellan kompanier tillsammans nationella handelsmonopol. denna plats kom detta brittiska ostindiska kompaniet för att ta kontrollen. land i västeuropa ägde innan dess haft starka kolonialintressen inom Indien tillsammans med handelsstationer både längs landremsa vid havet samt inom dem inre delarna norr ifall subkontinenten.

Opiumkrigen

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett beskrivning från Opiumkrigen.

Opiumkrigen plats numeriskt värde konflikt inom mitten från 1800-talet, var Storbritannien samt land i västeuropa tvingade Kina för att acceptera opiumhandeln samt ge handelsprivilegier åt segrarna. inledande opiumkriget (1839–1843) resulterade inom en fredsfördrag för att europeiska köpmän skulle ett fåtal arrendera samt bebygga mark inom hamnarna Kanton, stad i kina, Fuzhou, Ningbo samt Shanghai skulle existera öppna på grund av varenda nationer samt för att främmande konsuler skulle ett fåtal bosätta sig var. Engelsmännen skulle dessutom erhålla Hongkong samt 21 miljoner dollar till sina krigsomkostnader.

Andra opiumkriget (1856–1860) resulterade inom ett fred vid identisk villkor likt inom fördraget 1858, dock tillsammans med ökad krigsskadeersättning (60 miljoner francs mot Storbritannien samt 30 miljoner mot Frankrike).

Imperiet idag

[redigera | redigera wikitext]

Idag finns detta endast smulor kvar från detta stora imperiet likt enstaka gång härskade ovan enstaka tredjedel från världen, 1981 försvann begreppet kronkoloni mot förmån till dependent territories,^[9] likt ersattes 2002 tillsammans med utomeuropeiska territorier. Idag består detta brittiska imperiet från flera småöar bortsett ifrån Gibraltar såsom ligger vid Iberiska halvön. detta äger ifrågasatts vem liksom egentligen äger områdena, detta äger speciellt gällt ögrupp i atlanten likt 1982 besattes från Argentina vilket startade Falklandskriget. detta kriget existerar detta sista såsom Storbritannien utkämpat utan hjälp från stridande trupp ifrån något annat nation. enstaka rest från detta brittiska imperiet såsom noteras än idag existerar dock detta engelska språkets starka ställning inom världen.

Besittningarnas politiska ställning

[redigera | redigera wikitext]

De brittiska besittningarnas politiska förhållande mot moderlandet fanns många växlande. beneath namnet kronkolonier brukade man summera dem kolonier, vilket ej ägde självstyre tillsammans med enstaka ministär vilket plats ansvarig inför ett folkrepresentation. dem styrdes från enstaka guvernör vilket endast fanns ansvarig inför moderlandets statsmakt, vilken emellertid ofta ägde en verkställande råd nära sin blad samt inom flera kolonier även en lagstiftande råd, vars medlemmar vanligen plats delvis folkvalda.

Ibland avsåg kronkolonier enbart dem rent guvernörstyrda kolonierna mot skillnad ifrån kolonier tillsammans med representativa institutioner samt kolonier tillsammans fullt självstyrelse (responsible government). Dessutom fanns protektorat samt från privata bolag (chartered companies) förvaltade områden. Kejsardömet Indien intog ett särställning.

Territorier

[redigera | redigera wikitext]

Afrika

[redigera | redigera wikitext]

Besittningarna inom Afrika var: ön Ascension (som styrdes från enstaka garnisonskommendant), Basutoland, Bechuanaland-protektoratet, protektoratet Brittiska Somaliland, Brittiska Östafrika-protektoratet tillsammans Uganda samt Zanzibarprotektoratet, mauritius tillsammans Rodrigues, Cargados-, Chagos- samt Eagleöarna, Nyasaland-protektoratet, Rhodesia (som förvaltades från British South Africa Company), Sankt Helena tillsammans ön Tristan da Cunha (som ej ägde speciell styrelse), Seychellerna, Swaziland, dem mot Sydafrikanska unionen federativt sammanslutna självstyrande kolonierna Kapkolonin, Natal, Transvaal samt Oranjefristaten samt dem västafrikanska besittningarna kolonin samt protektoratet Nigeria, kolonin samt protektoratet Gambia, kolonin Guldkusten tillsammans med protektoraten Ashanti samt nordlig territories samt kolonin samt protektoratet Sierra Leone. Egypten ägde nominell självständighet beneath brittiskt protektorat. Sudan styrdes från ett brittisk generalguvernör, liksom sultanatetDarfur betalade tribut mot.

Amerika

[redigera | redigera wikitext]

I Amerika innehade Storbritannien nästa besittningar: den självstyrande kolonisammanslutningen (dominionen) Kanada, den självstyrande kolonin Newfoundland tillsammans Labrador, Bermuda-öarna, Brittiska Guyana, Brittiska Honduras, ögrupp i atlanten samt Västindiska öarna, vilka administrativt delades inom sex grupper (Bahama-öarna, Barbados, Jamaica tillsammans med Turks Islands, Leeward Islands, Trinidad samt Tobago samt Windward Islands).

Dessa kolonier inom Karibien såsom producerade sockerrör samt vilket grundade sig vid slaveri ansågs likt viktigare samt värdefullare. Nordamerikanska kolonier såsom exporterade tobak, bomull, ris, virke samt päls ägde ej lika stora finansiella framgångar dock dem erbjöd god odlingsmark. Dessutom flyttade dem flesta engelska nybyggare mot denna område.

Nya kolonier inskaffades genom konflikt, mot modell 1664 New Amsterdam vilket innan tillhörde Nederländerna. Sjuårskriget (1756–1763) utkämpades även inom Nordamerika samt existerar var känt likt Fransk-indianska kriget. beneath krigets lopp övertog Storbritannien större områden ifrån land i västeuropa.

Fram mot 1770-talet ägde Storbritannien även 13 kolonier vid Nordamerikas östkust, liksom inom juli 1776 slog sig fria samt bildade landet USA. Storbritannien erkände USA:s självständighet inom september 1783.

Asien

[redigera | redigera wikitext]

De brittiska besittningarna inom Asien, förutom kejsardömet Indien, Storbritanniens viktigaste ägande, fanns Cypern, Kelantan samt Trengganu, protektoraten Brittiska Nordborneo, Brunei samt Sarawak, Brittiska Hongkong samt Weihaiwei (som "arrenderades" ifrån Kina).

Storbritanniens nyfikenhet till Kina började nära slutet från 1700-talet främst vid bas från teodlingar. på grund av för att hålla sin handelsbalans jämn exporterade Storbritannien opium ifrån sina besittningar inom Indien mot Kina. detta orsakade ekonomiska bekymmer till Kina samt resulterade inom enstaka väpnad konflikt kallat inledande opiumkriget (1839–1842). Kriget vanns från britterna, något vilket säkrade deras maktställning inom område.

Europa

[redigera | redigera wikitext]

I Europa ägde Storbritannien kronkolonierna Cypern, Gibraltar samt Malta. Storbritannien ägde även Helgoland ifrån 1814 tills ön 1890 överlämnades mot Tyskland. Irland anses från forskare oftast likt enstaka koloni, även angående detta, juridiskt sett, fanns en enskilt rike (från 1542) samt ett integrerad sektion från Förenade konungariket Storbritannien samt Irland (från 1800 mot 1922).^{[10][11][12][13]}

Oceanien

[redigera | redigera wikitext]

Storbritanniens besittningar inom Oceanien fanns följande: den självstyrande kolonisammanslutningen Australien (kolonierna - för tillfället kallade original states - New South Wales, Victoria, Queensland, South Australia, Western Australia samt Tasmanien) tillsammans nordlig Territory (sedan 1911; fanns förut anslutet mot South Australia) samt Brittiska Nya Guinea (sedan 1906 Territory of Papua), Dominion of New Zealand (Nya Zeeland tillsammans Auckland-, Chatham- samt Hervey-öarna samt övriga brittiska Söderhavsöar), Fijiöarna, protektoratet Tonga, enstaka mängd annekterade Stillahavsöar (bland annat Salomonöarna, Pitcairn samt Gilbert samt Elliceöarna) beneath ett "high commissioner of the western Pacific". dem flesta öområden förvaltades inom detta Brittiska Västra Stillahavsterritoriet. Nya Hebriderna stod beneath gemensam förvaltning från engelska samt franska ämbetsmän.

Områden vunna inom Versaillesfreden 1919

[redigera | redigera wikitext]

Efter inledande världskrigets slut 1918 slöts Versaillesfreden 1919 var Tyskland samt Osmanska riket (nuvarande Turkiet) fråntogs samtliga sina kolonier. dem före detta tyska kolonierna samt protektoraten delades upp mellan Belgien, land i västeuropa, Japan samt Storbritannien samt skulle förvaltas vilket mandat beneath den nybildade internationella fredsorganisationen NF inom förberedelse till självständighet. ifrån Tyskland fick Storbritannien då Sydvästafrika (nuvarande Namibia), nuvarande Papua Nya Guinea, samt Tanganyika (del från nuvarande Tanzania). ifrån Osmanska riket blev bland annat Transjordanien (nuvarande Jordanien) brittiskt protektorat, samt Irak samt dåvarande Brittiska Palestinamandatet blev brittiska NF-mandatområden.

Motto

[redigera | redigera wikitext]

Det brittiska imperiet ägde liksom mottoThe Empire where the sun never sets (svImperiet var solen inte någonsin går ned), en främst symboliskt dock även faktakorrekt påstående^[14], då Imperiets vidsträckthet gjorde för att detta ständigt plats solsken samt dagsljus någonstans inom detta Brittiska imperiet. Detta motto ägde sitt ursprung inom tysk-romerske kejsaren samt spanske kungenKarl V, såsom sade "I mitt rike går solen inte någonsin ner".

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]