Hur många sorters atomer finns i etanol

Etanol (även etylalkohol), inom dagligt anförande "alkohol" alternativt "sprit", tillsammans den kemiska formeln C₂H₅OH. Hydroxylgruppen (−OH) medför för att etanol klassificeras vilket enstaka alkohol. Genom sin korta kolkedja samt genom bildandet från vätebindningar löser sig etanol relativt enkel inom vätska mot skillnad ifrån alkoholer tillsammans med fler kolatomer. samtliga alkoholer besitter ett viss giftverkan, dock etanol existerar den minimalt giftiga från dem envärda alkoholerna. Den är kapabel inom blandad med vätska struktur samt inom tillräckligt små doser (upp mot något alternativt några gram per enhet för massa kroppsvikt) förtäras utan livshotande konsekvenser.

Förtäring även från små doser medför vid sikt för att detta limbiska systemet inom hjärnan krymper något fortare hos alkoholbrukare, än vad detta vanligtvis utför (som enstaka påverkan från åldrandet), hos enstaka absolutist.^[1][2][3]

Etanol utgör den rusframkallande komponenten inom alkoholdrycker såsom maltdryck, alkoholhaltig samt sprit. beskrivning sker oftast genom jäsning från sockerhaltiga vätskor ifrån kolhydratrika jordbruksprodukter såsom sockerrör, majs samt spannmål. Viss ingenjörsmässig sprit till industriellt bruk är kapabel existera gjord från petroleum. Bioetanol kallas från några tillverkare den etanol likt existerar framställd från biomassa.

Etanol skall ej förväxlas tillsammans metanol (träsprit). Denna kunna inom små doser leda mot blindhet samt inom högre doser ofta mot döden.

Etanol omvandlas inom kroppen från enzymet alkoholdehydrogenas mot acetaldehyd, liksom ofta ger brukaren enstaka förteckning negativa effekter kallade "bakfylla", samt sedan bryts ner från enzymet acetaldehyddehydrogenas (ALDH)^[4] mot ättiksyra. Den specifika energin (energivärdet) till etanol existerar 29 kJ/g (7 kcal/g),^[5][6] vilket förmå jämföras tillsammans kolhydraternas samt proteinernas17 kJ/g (4 kcal/g) samt fettets38 kJ/g (9 kcal/g).

Etanol används även likt komponent inom motorbränsle, var den vanligaste blandningen existerar E85.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Etanol äger använts likt konserveringsmedel samt ingrediens inom drycker sedan utdragen tidsperiod åter, samt används även idag inom ett mängd olika områden, såsom exempelvis industri, läkemedel, undersökning samt inom flera olika drycker.

Det fanns troligen persiskaalkemister, likt Geber (721–776) samt Al-Razi (864–930), vilket utvecklade destilleringen samt lyckades erhålla fram relativt ren etanol. termen alkohol äger arabiskt ursprung (al-kuhl alternativt al-kohl) samt syftade ursprungligen vid 'pulver från antimon'^[7] alternativt 'fint pulver från blyglans samt sot'.^[8]

I Gamla testamentet finns flera varningar på grund av missbruk från alkoholhaltig. Antika Greklands samt Roms lagstiftare instiftade straff på grund av missbruk. Seneca d.y. beskriver alkoholismens viktigaste symptom.

Konsten för att bereda sprit (det önskar yttra mer koncentrerad etanol) uppfanns dock långt senare, beneath medeltiden. Etanol fick tillsammans med tiden högt anseende liksom medicin, vilket bland annat framgår från benämningen aqva vitae (livsvatten). vid 1500-talet ägde etanol redan blivit en välkänt dietiskt medel, såsom prisades likt skyddsmedel mot samtliga tänkbara sjukdomar.

Missbrukets följder började för tillfället även för att oftare visa sig, samt alkoholismen inom sina olika former började bli enstaka allmänt förekommande sjukdom. Namnet alkoholism existerar emellertid från många yngre datum. detta infördes ursprunglig från Magnus Huss, vars avhandling Alcoholismus chronicus1851 på grund av inledande gången gav ett vetenskaplig analys från alkoholförgiftningens verkningar.

I start från 1900-talet plats missbruket från spritdrycker, samt inom samband därmed alkoholismen, spritt ovan kurera världen. inom samt tillsammans alkoholförbudet inom USA, kom dock beneath den denna plats perioden ej bara alkoholmissbruket för att öka, utan även blandmissbruk från alkohol samt andra droger. Samtidigt blev smugglingen från alkohol inom sig enstaka multimiljonmarknad på grund av den organiserade brottsligheten.

Toxikologi

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka beskrivning från Alkoholdryck och Alkoholkonsumtion samt hälsa.

Alkohol existerar enstaka fysiskt beroendeframkallande drog samt en potent nervgift, liksom inom människokroppen bryts ner mot giftet acetaldehyd. Drogen samt dess metaboliter är kapabel inom sämsta fall orsaka andningsstillestånd, psykoser, koma, död, kräkningar, hjärnskada samt leverskador (skrumplever).

Etanol liknar andra sedativa sömnmedel, såsom barbiturater samt bensodiazepiner både inom dess konsekvens vid GABA_A receptorn, även ifall dess farmakologiska profil ej existerar identisk. detta besitter lugnande, kramplösande, sömngivande samt lugnande effekter likt liknar flera andra sedativa sömnmedel. Etanol existerar även korstolerant tillsammans med bensodiazepiner samt barbiturater.^[10]

Vid berusning tillsammans alkohol finns risken för att råka ut på grund av en patologiskt rus, vilket likställs tillsammans enstaka seriös psykisk störning (se psykos). detta existerar ett kraftig överreaktion vid måttlig alkoholförtäring, på grund av vilken detta finns särskilda undantagsbestämelser inom Brottsbalken.^[11].

Kraftiga alkoholrus kunna ge upphov mot någon minnesförlust, "black out" alternativt "snefylla" (se snedtripp) ofta tillsammans med huvudvärk efter tillnyktringen.

Långvarigt missbruk är kapabel ge upphov mot hallucinationer samt psykiska bekymmer, exempelvis delirium tremens. Biokemiskt existerar detta den reaktiva etanolmetaboliten acetaldehyd såsom troligen existerar orsaken mot skadorna. Några andra vanliga skador från alkoholmissbruk existerar högt blodtryck, nedstämdhet, dystymi, impotens, strupcancer samt undernäring.

Enligt Folkhälosrapport 2009 existerar dem positiva nettoeffekterna från måttlig alkoholkonsumtion många små samt inom princip endast ifrån övre medelåldern samt uppåt.^[12]

Alkohol existerar ett karcinogen samt nära konsumtion ökar således risken på grund av cancer framförallt inom munnen, esofagus, pharynx, larynx samt levern hos män samt kvinnor, samt till bröstcancer hos kvinnor. inom allmänhet därför ökar dessa risker efter ungefär en kopp ifall dagen,^[13] samt nära massiv engångskonsumtion. Risken på grund av levercancer ökar markant angående man dricker fem alternativt fler kopp angående dagen. en stort intag från alkohol ökar även risken till tarmcancer, samt mot högre fara på grund av dem flesta alkoholrelaterade cancerformer ^[14].Etanol existerar dock ej lika farligt liksom andra alkoholer, exempelvis metanol, vilket ofta existerar dödliga alternativt många skadliga även inom små doser.

Etanolmolekylen

[redigera | redigera wikitext]

Etanol besitter molekylformeln C₂H₅OH. inom vardagligt anförande används termen alkohol vanligen på grund av etanol alternativt drycker innehållande etanol. inom kemiska kontext betecknar termen alkohol däremot enstaka mängd olika ämnen, varav metanol samt etanol existerar dem enklaste.

Etanol existerar hydroxiderivatet från etan, eftersom detta existerar detta kurs vilket erhålls byter enstaka väteatom inom etan (C₂H₆) mot enstaka hydroxylgrupp. Etanol äger enbart ett OH-grupp, samt existerar därför enstaka envärd alkohol. detta existerar OH-gruppen vilket existerar temat funktionella team, detta önskar yttra den samling såsom avgör vilka attribut ämnet kommer för att erhålla. Etanol kunna även ses liksom en derivat från vätska, tillsammans med enstaka etylgrupp ersättande enstaka från väteatomerna.

Alkoholer kunna existera huvudsakliga, sekundära samt tertiära beroende vid hur flera kolatomer liksom binder den kolatom, vilket även binder hydroxylgruppen. Etanol existerar först eftersom dess funktionella samling (hydroxylgrupp) endast binder mot enstaka kolatom.

Egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Etanol existerar enstaka brandfarlig, färglös, kemisk förening. Etanol existerar, noggrann likt varenda andra alkoholer, mer löslig inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig än motsvarande kolväte. Anledningen mot detta existerar för att etanolen existerar polär, noggrann vilket vätska. eftersom både dricksvatten samt etanol innehåller OH-grupper är kapabel detta uppstå starka vätebindningar mellan deras hydroxylgrupper.

Etanol förekommer oftast ej inom högre koncentrationer än 96 %. destillering mot högre koncentration omöjliggörs från för att etanol nära denna koncentration bildar enstaka azeotrop tillsammans med dricksvatten, detta önskar yttra ångan liksom bildas består från 96 % etanol samt 4 % dricksvatten. på grund av för att framställa högre koncentrationer måste man ta försvunnen vattnet vid andra sätt, antingen genom absorptionsmedel (exempelvis kalciumsulfat)) alternativt genom för att tillsätta en annat material (exempelvis bensen) såsom bildar enstaka azeotrop tillsammans med vätska nära lägre temperatur än etanol. då man destillerar från detta tillsatta ämnet följer vattnet tillsammans med. eftersom etanol existerar hygroskopiskt måste vattenfri etanol förvaras lufttätt på grund av för att ej åter suga upp vätska ifrån luften. detta behövs även speciella metoder på grund av för att föra ovan den vattenfria etanolen ifrån lagringskärlet mot reaktionskärlet utan för att detta bör ta upp vätska.

Enligt lika löser lika-regeln därför existerar etanol en utmärkt lösningsmedel på grund av andra relaterade till poler eller motsatser ämnen (det förmå mot samt tillsammans åtgärda vissa oorganiskasalter). dock etanol är kapabel även åtgärda ämnen såsom existerar "olösliga" inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. detta beror vid för att etanols kolkedja kunna binda mot andra organiska molekylers kolkedjor. eftersom kolkedjedelen inom etanol existerar opolär är kapabel detta alltså åtgärda opolära ämnen, vilket exempelvis kolväten.

I etanol uppmuntrar OH-gruppen mot löslighet inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, samt kolkedjan motsätter sig detta. dock eftersom kolkedjan existerar vykort existerar etanol (samt metanol samt propanol) fullständigt blandbara tillsammans vätska. Butanol samt högre envärda alkoholer existerar ej fullständigt blandbara tillsammans med dricksvatten.

På bas från vätebindningarna besitter etanol ett många högre kokpunkt än etan (i etan existerar ju vätebindningar ej möjliga). Etan existerar gas nära rumstemperatur, medan etanol existerar vätska. Etanols smältpunkt existerar –114 °C samt dess kokpunkt 78 °C.

Dess pK_a-värde existerar 15,9. för att mäta pH värdet på grund av ren etanol existerar ej möjligt tillsammans med vanliga pH-metrar alternativt färgindikatorer. Ren etanol innehåller inga H₃O⁺ joner, samt ej heller några OH^- joner. Den elektriska ledningsförmågan existerar ytterst små. Densiteten existerar 789 gram per liter. Brytningsindex nära rumstemperatur existerar 1,36.

Framställning

[redigera | redigera wikitext]

Etanol framställs främst genom numeriskt värde processer, fermentering från sötningsmedel samt hydratisering från eten. Fermentering existerar den huvudsakliga metoden på grund av beskrivning från fordonsbränsle samt alkoholhaltiga drycker, medan hydratisering tillämpas inom mindre volym inom den fossilgasbaserade kemiindustrin.

Fermentering

[redigera | redigera wikitext]

All etanol på grund av drycker samt fordonsbränslen samt många från den etanol vilket används inom industrin produceras genom fermentering från ett mängd olika varor, liksom exempelvis spannmål, majs, rotfrukt, fruktbarhet samt sötningsmedel. Fermentering existerar enstaka biologisk process var mikroorganismer växer mot samt konsumerar näringsämnen inom sin omgivning. nära skildring från exempelvis alkoholhaltig, sker detta genom för att jästsvamp får växa inom enstaka svar från sockerhaltig fruktsaft. Jästen använder upp sockret samt ger ifrån sig etanol samt koldioxid samt ett mängd andra ämnen likt ger ett speciell smakförmåga.

Ekvationen på grund av fermentering från glukos (en sockerart) är:

I denna reaktion, såsom även kallas glykolys, existerar detta alltså jästen såsom omvandlar glukos mot etanol samt koldioxid.

Vid fermentering begränsas koncentrationen från vad jästsvamparna tål samt man får enstaka vattenlösning såsom även innehåller biprodukter samt kvarlevor från råvarorna. Etanolen koncentreras sedan vanligen genom destillering dock vid bas från för att vätska samt etanol bildar enstaka azeotrop når man ej mer än 96% koncentration utan specialmetoder.

Industriell produktion

[redigera | redigera wikitext]

Industriell etanol produceras främst genom syrakatalyseradhydratisering från eten. Anledningen mot detta existerar för att eten existerar relativt prisvärd för att införskaffa. Reaktionen ser (förenklat) ut därför här:

Man är kapabel även erhålla etanol genom enstaka omvänd esterreaktion samt hydratisering (omvänd oxidering) från etanal samt etansyra (se vidare beneath reaktioner). Detta existerar dock sällan alternativt inte någonsin aktuellt inom fabriksrelaterade kontext (annat än lönnbränning) utan existerar mer för att titta likt enstaka laboratorieprocess.

Denaturering

[redigera | redigera wikitext]

För för att minska nödvändigheten från strikt övervakning samt höga skatter vid industriellt producerad etanol görs den odrickbar (denatureras) genom tillskott från olika ämnen. detta finns ett mängd olika liknande ämnen, samt vilket liksom används beror vid vad etanolen skall användas mot. Ämnet ifråga förmå ge enstaka obehaglig smakförmåga, olik färg alternativt mot samt tillsammans med utföra den livsfarlig för att förbruka. Några från dem ämnen liksom används till detta avsikt existerar metanol, terpentin samt kemiskt lösningsmedel.

Användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Etanol inom industrin

[redigera | redigera wikitext]

Etanol existerar speciellt användbar inom industrin beneath namnet specialiserad sprit vid bas från god attribut liksom lösningsmedel. Industriellt producerad etanol besitter flera användningsområden, mot modell vattenbaserade färger, medicin, parfymer, rengöringsprodukter, lacker samt bläck. Denna sprit äger gjorts många svår för att nyttja vilket beverage genom för att tillverkarna besitter denaturerat spriten, detta önskar yttra tillsatt ämnen såsom framkallar kräkning, smakar samt luktar många illa, mot modell kemiskt lösningsmedel. titta även T-Röd.

Etanol liksom fordonsbränsle

[redigera | redigera wikitext]

Se även: Etanolbil

Etanol är kapabel användas inom ett förbränningsmotor vid identisk sätt vilket bensin samt diesel. eftersom etanol besitter högre oktantal än bensin (104 ron) samt brinner snabbare, kunna motorn erhålla högre verkningsgrad än nära bensindrift. Etanol besitter en lägre energivärde per liter jämfört tillsammans med bensin.^[15] "Ren etanol" innehåller dock naturligt cirka 5 % en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Etanol likt bör användas vilket fordonsbränsle (och likt producerats genom jäsning) behöver både renas genom avdunstning samt absoluteras^[16] därför för att den blir minimalt 99.5 viktprocent etanol, näst intill vattenfri.

Så kallad E85, enstaka blandning från 85 % etanol samt 15 % bensin^[15], finns vid nästan varenda mack inom landet. vid vintern ökas andelen bensin mot 25 % på grund av för att underlätta kallstarter.^[17] inom land används även ED95 till upp mot 95 % etanol inom bränslet på grund av massiv trafik såsom traditionellt skulle nyttja diesel. Användningen äger minskat kraftigt, bland annat mot resultat från förändrade skatteregler^[18].

All bensin likt säljs inom land sedan start från 2000-talet innehåller minimalt 5 volymprocent etanol^[19] (ofta benämnd E5). detta fullfölja för att 166 000 kubikmeter etanol per tid förbrukas inom vanliga bensinfordon, för att jämföra tillsammans 97 000 kubikmeter E85 samt ED95^[20]. inom flera länder existerar detta dock vanligt för att blanda in ännu mera etanol inom bensinen. Standarden E10 (upp mot 10 % etanol) inom 95-oktanig bensin existerar utbredd inom flertalet EU-länder såsom land, land i norden, land i västeuropa samt Tyskland .^[21] Den 1 augusti 2021 infördes E10 likt standard på grund av 95-oktanig bensin även inom landet medan 98-oktanig bensin kvar besitter E5 likt standard.

En motorer optimerad på grund av ren etanol, E100, ger alltså enstaka betydligt högre verkningsgrad, vilket betyder lägre bensinkonsumtion. Saab visade t.ex. upp enstaka sådan prototyp 2007 ^[22]. E100 existerar dock ej tillåtet inom land eftersom den denaturering vilket används mot etanol såsom fordonsbränsle ännu ej besitter godkänts såsom sålunda kallade "fullständig denaturering", vilket utför för att den ej får säljas utan alkoholskatt ifall den ej dessutom blandas tillsammans bensin^[23].

Avgaserna ifrån etanoldrift existerar relativt ofarliga. Avgaser ifrån blandbränslen, exempelvis E85 är kapabel dock innehålla ett relativt massiv andel kolväten ifrån bensinen. Ren etanol orsakar ej några skadliga kolväteutsläpp.

Etanol innehåller ej svavel alternativt cykliska kolväten, mot modell bensen. Inget svart beläggning från rök bildas inom enstaka etanolmotor eftersom detta nära ofullständig förbränning endast bildas acetaldehyd samt ett många små mängd formaldehyd. Den allra största andelen (cirka 90 %) från dem oförbrända ämnena existerar dock ren etanol såsom även finns tillsammans med inom detta naturliga kretsloppet samt därför inom dessa kontext existerar försumbart. fordon likt förmå köras vid både bensin samt etanol (E85) kallas FFV vilket står på grund av Flexi bränsle Vehicle. detta existerar möjligt för att konvertera bensindrivna fordon mot för att vandra vid E85 samt E100. detta existerar dock ej tillåtet för att konvertera mot E100.

Etanol inom drycker

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar enstaka beskrivning från Alkoholdrycker, Alkoholmetabolisering och Alkoholkonsumtion samt hälsa.

Etanol existerar enstaka drog likt förekommer inom alkoholhaltiga drycker. Andelen ren etanol inom dessa drycker varierar kraftigt: ifrån 2,25 % till cider mot 80 % till starksprit.

Övriga användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Etanol är kapabel även användas inom vården, sålunda kallad läkarsprit.

Etanol används även inom antifrysprodukter samt såsom köldbärare inom bergvärmesystem på grund av dess låga fryspunkt samt på grund av för att eventuella läckage vanligen ej innebär något större miljöproblem då etanolen naturligt oxiderar samt bryts ner från mikroorganismer mot ättiksyra.

Lösningar tillsammans 70-85 % etanol används ofta inom desinficeringsmedel.

Reaktioner

[redigera | redigera wikitext]

Etanol är kapabel oxideras mot aldehyd alternativt syra beroende vid oxidationsmedel.

OH-gruppen existerar ej enstaka god lämnande team på grund av nukleofilasubstitutionsreaktioner, därför neutrala alkoholer reagerar ej inom sådana reaktioner. dock ifall syret ursprunglig blir protonerat på grund av för att producera C₂H₅OH₂⁺ existerar den lämnande gruppen många mer stadig samt nukleofil substitution förmå inträffa. Etanol existerar egen nukleofil, sålunda C₂H₅OH₂⁺ kunna reagera tillsammans C₂H₅OH på grund av för att producera dietyleter ("vanlig eter") samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig (se nedan).

Etanol samt etansyra (ättiksyra) kunna, tillsammans med svavelsyra (H₂SO₄) liksom katalysator, forma enstaka ester:

Etansyra + Etanol Etyletanoat + Vatten

Estern vilket bildas kallas etylacetat alternativt etyletanoat samt ingår inom salubrin. Detta kurs besitter enstaka nedsänkt kokpunkt, samt existerar betydligt flyktigare än etansyran. detta beror vid för att estermolekylerna, inom motsats mot syra- samt alkoholmolekylerna, ej äger några OH-grupper liksom förmå ge vätebindningar. Den existerar även mer svårlöslig inom vätska än syran den bildades från. Även detta beror vid för att vätebindningar ej existerar tänkbara. Etylacetat används likt lösningsmedel.

När etanol upphettas tillsammans tillsammans med koncentrerad svavelsyra förmå detta bildas eten, C₂H₄. en sätt för att förklara detta existerar för att yttra för att väteatomen samt OH-gruppen besitter eliminerats, därför existerar detta ett eliminationsreaktion. Denna reaktion existerar till övrigt den motsatta mot den likt används på grund av för att framställa etanol inom industrin (se vidare beneath framställning).

Om reaktionen sker nära lägre temperaturer (140–150 °C) tas väteatomen samt hydroxylgruppen ifrån numeriskt värde olika etanolmolekyler. Detta existerar ett kondensationsreaktion. nära enstaka kondensationsreaktion kopplas numeriskt värde alternativt flera molekyler ihop samtidigt liksom detta spjälkas från ett alternativt flera molekyer, ofta vattenmolekyler. Produkten inom denna reaktion kallas dietyleter (eller vanlig eter) samt existerar ett eter. Den äger ett många lägre kokpunkt än etanol (på bas från för att den ej besitter någon hydroxylgrupp) samt existerar även mindre reaktiv. Den existerar även svårlöslig inom dricksvatten.

Källhänvisningar

[redigera | redigera wikitext]

---

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]