Utfodrade folk på räls tr
Räls
Räls existerar en allmänt namn vid en par skenor liksom spårfordon såsom järnvägsfordon alternativt spårvagnar rullar på.[1] ett skena kallas räl samt inom plural räler. termen existerar enstaka försvenskning från engelska termen "rails" samt existerar belagt inom svenska språket sedan 1890[1].
Funktioner
[redigera | redigera wikitext]- Att bära upp tåghjulens vikt (se största tillåtna axeltryck) samt dem dynamiska krafter vilket är kapabel uppstå.
- Att styra hjulaxlarna inom sidled. Rälsen bör tåla stötar ifrån hjulflänsarna (se flänshjul) samt artikel avfasade sålunda för att dem koniska hjulen självcentreras (se gångegenskaper (tåg)).
- Att förmedla drivström mot tåget nära eldrift. Strömmen tillförs ifrån kontaktledningen samt återleds via rälsen. Den räl såsom återleder strömmen brukar kallas S-räl. titta Rälsåterledning samt skarvning nedan.
- Att förmedla signaler angående hinder vid spåret. Genom för att ett hjulaxel kortsluter enstaka signalspänning mellan dem numeriskt värde rälerna är kapabel säkerhetssystemet känna till angående en järnväg befinner sig vid enstaka spårsträcka. titta spårledningar. Den räl såsom äger ett spårledning brukar kallas I-räl.
Tillverkning
[redigera | redigera wikitext]Räler tillverkas från valsat stål. Ungefär 10 valssteg behövs. Förr brukade varenda stålverk valsa räls, dock för tillfället beneath 2000-talet existerar rälstillverkningen specialiserad samt sker bara hos en fåtal verk. nära valsningen blir längderna drygt 100 m samt man svetsar sedan ihop dem mot längder upp mot 500 m såsom distribueras ut vid specialbyggda tågsätt.
Rälsen existerar förhållandevis böjlig, dock nära kraftigare kurvradier brukar man kröka den inom en verktyg tillsammans 3 rullar. Stålet besitter enstaka sträckgräns vid upp mot 1000 N/mm². Rälsen görs något strängare än hjulen på grund av för att hjulen bör slitas samt ej rälsen (enklare totalt underhåll). Rälstålet brukar existera legerat tillsammans med mangan liksom fullfölja rälsen lite självhärdande. Typisk sammansättning kol 0,53-0,65%, mangan 0,9-1,7% kisel 0,1-0,5%, rest järn.[2] till kraftigt trafikerade spår samt kurvor tillsammans med stort rälsslitage brukar man inlägga ett mer kraftigt härdad räl. Den existerar dock känsligare på grund av skador då temperaturen existerar beneath -20°C.
I stället på grund av för att legera rälen kraftigare är kapabel man idag välja enstaka huvudhärdad räl. Härdning görs inom detta fall tillsammans ett sålunda kallad explosionshärdning. Nya växlar brukar normalt levereras huvudhärdade.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Från start fanns räler från virke samt gjutjärn. Tidigt experimenterades detta tillsammans med olika typer från räler, slipers samt fästen. Träräler tillsammans med metallband fästa vid toppen användes inom USA inom start från 1800-talet till för att spara valuta. inom Storbritannien användes nära identisk tidsperiod massiv järnräls likt sänktes ned inom gjutjärnsvaggor, därför kallad stolar, vilka inom sin tur plats fästa nära sliprar.
Vignolräl
[redigera | redigera wikitext]På 1830-talet introducerade Robert L. Stevens räls inom USA såsom bestod från massivt järn samt vilket ägde flat botten. Engelsmannen Charles Blacker Vignoles rekommenderade 1836 användandet från den nya rälstypen nära byggandet från järnvägen London-Croydon. Den flata botten gjorde för att rälsen kunde kopplas eller fixeras direkt nära sliprar, utan bruk från stolar. Rälstypen äger sedan dess kommit för att kallas Vignolräls, samt existerar den typ från räls liksom internationellt används än idag, tillsammans flatbottnad tramp, liv samt skalle.
Stolräl
[redigera | redigera wikitext]En typ från räls såsom användes inom Storbritannien. Både botten samt viktig existerar snarlika, på grund av för att fästa rälen mot slipern används sålunda kallad stolar (chairs). Rälen fixerades ifrån start tillsammans med träkilar inom stolen. Stolrälen förekom inom princip endast inom Storbritannien samt dess kolonier. Användningen från stolrälen besitter minskat kraftigt.
Gaturäl
[redigera | redigera wikitext]I princip ett vignolräl, vilket försetts tillsammans ett flänsränna. Används var spåret existerar samförlagt tillsammans gatumark, oftast spårvägar tillsammans med gatuspår, alternativt inom hamnar samt liknande områden. Flänsrännan existerar skålformad, vilket innebär för att den existerar självrensande. Gaturälen besitter större flänsränna än spårvägsrälen. inom spårkorsningar är kapabel gaturälen artikel flänsbärande, d.v.s hjul rullar vid sin fläns ovan spårkorset, vanligt vid spårvägar. inom götet reducerar man ljudet samt slitaget från spårvagnarna genom för att lägga ner smörjmedel inom flänsrännan.
Rälstyper nära SJ
[redigera | redigera wikitext]Rälsmodellerna nära SJ namngavs ursprungligen efter vilket tid vilket dem introducerades. kalenderår 1877 gick SJ ovan ifrån för att beställa järnräls mot för att beställa stålräls.[3] Rälsmodeller nära SJ
- 1855 30,87 kg/meter
- 1864 32,35 kg/m
- 1873 31,23 kg/m
- 1874 33,00 samt 34,00 kg/m
- 1878 27,27 kg/m samt 27,5 kg/m (27,8 kg/m)
- 1896 40,50 kg/m (41,18 kg/m)
- 1899 34,00 kg/m (34,50 kg/m)
- 1920 39,70 kg/m
- 1924 43,20 kg/m
- 1940 50,00 kg/meter
Det förekom lite olika varianter från identisk modell. Rälsvikten inom parentes anger rälsvikten vid räls tillverkad ifrån samt tillsammans med tid 1918.[4]
| huvud bredd | livtjocklek | fotbredd | höjd mm | vikt/meter | järnväg |
|---|---|---|---|---|---|
| 57 | 13 | 108 | 125 | 34,0 | SJ 1874 års nya |
| 57 | 11 | 102 | 108 | 27,5 | SJ 1878 års nya |
| 69 | 13 | 133 | 133 | 41,18 | SJ 1896 |
| 64 | 13 | 122 | 126,5 | 34,5 | SJ 1899 |
| 64 | 11 | 116 | 121 | 31,23 | SWB 1898 |
| 65 | 14 | 125 | 140 | 43,5 | SWB 1915 |
| 57 | 11 | 104 | 123 | 31,15 | BJ 1883 |
| 60 | 11 | 123 | 123 | 32,75 | BJ 1899 |
| 65 | 14 | 125 | 140 | 43,8 | BJ 1907 |
| 67 | 14 | 125 | 142 | 45,25 | BJ 1927 |
| 47 | 9 | 86 | 101 | 21,5 | Skåne-Hallands järnväg |
| 43 | 7 | 79 | 89 | 17,2 | Skåne Hallands järnväg |
Rälstyper
[redigera | redigera wikitext]Den numera allenarådande vignolrälen äger länge haft identisk tvärsnitt tillsammans tramp, liv samt viktig. Räls vilket bör försänkas inom enstaka väg förses tillsammans enstaka rännskena på grund av hjulens flänsar. Rälsens dimensioner sammanfattas inom kg/m. Vanliga vikter inom land existerar 43, 50 samt 60 kg/m. vid nyare banor inom landet läggs UIC60 (Internationella järnvägsunionen) vilket klarar 30 tons axeltryck (STAX 30). Rälsfoten existerar 150 mm, höjden 172 mm samt rälshuvudet 72 mm brett. Högbelastade banor inom USA äger 70 kg/m.
Nedan följer enstaka tabell tillsammans med några rälstyper (sorterade efter bestämd vikt). Observera för att uppgifterna skiljer sig mellan olika källor:
| Typ | Specifik vikt [kg/m] | Höjd [mm] | Bredd [mm] | Böjmotstånd [mm3] | Tröghetsmoment [mm4] |
|---|---|---|---|---|---|
| S 7 | 6,75 | 65 | 50 | 15.200 | xxx |
| 70/10 | 10,0 | 70 | 58 | 24.400 | xxx |
| DJ 18,5 | 18,5 | 83 | 80 | 48.100 | xxx |
| S 20 | 19,8 | 100 | 82 | 66.800 | xxx |
| ASCE 5040 | 24,8 (50 lbs/yard) | 98,4 | 98,4 | 81.600 | xxx |
| SJ 27 | 27,8 | 108 | 102 | 100.000 | 5.590.000 |
| SJ 34 | 34,5 | 126 | 122 | 148.000 | 9.610.000 |
| ASCE 7540 | 37,2 | 122,24 | 122,24 | 149.100 | xxxxx |
| NSB 40 | 39,8 | 139 | 110 | 184.300 | xxx |
| SJ 43 | 43,2 | 133 | 133 | 189.000 | 13.100.000 |
| BJ 1927 | 45,25 | 142 | 125 | 213.000 | 15.400.000 |
| DSB V | 45,46 | 141 | 126 | 209.000 | xxx |
| S 49 | 49,1 | 148 | 125 | 239.000 | 17.990.000 |
| SJ 50 | 50,00 | 155 | 133 | 258.000 | 20.460.000 |
| UIC 54 | 54,4 | 159 | 140 | 279.000 | 23.460.000 |
| UIC 60 | 60,4 | 172 | 150 | 335.000 | 30.550.000 |
| S 64 | 64,9 | 172 | 150 | 356.000 | 32.520.000 |
| US 140 | 69,4 | 186 | 152 | 415.000 | 40.880.000 |
| US 155 | 76,9 | 203 | 171 | 470.000 | 53.300.000 |
Nedan uppgifter på grund av några gaturäler:
| Typ | Specifik vikt [kg/m] | Höjd [mm] | Bredd [mm] | Böjmotstånd [mm3] | Tröghetsmoment [mm4] |
|---|---|---|---|---|---|
| Ri 52/13 | 51,43 | 130 | 150 | 198.200 | xxx |
| Ri 59/13 | 58,2 | 180 | 180 | 350.700 | xxx |
| Ph 37 a | 66,8 | 180 | 180 | 377.000 | xxx |
Skarvning
[redigera | redigera wikitext]Räls monteras vid sliprar tillsammans ett befästningsanordning vid järnvägsspåret.
Det finns fyra sätt för att fästa samman räler:
- Med skarvjärn. Hål borras inom existensen inom rälsändarna samt skarvjärnen spänns samman tillsammans bultar samt muttrar. en spel vid en par millimeter inom skarven mellan rälerna eliminerar delvis effekterna från temperaturutvidgningarna inom rälsen. Resultatet blir dock nedkörda rälsändar ("skarvdunk"). Skarvarna deformeras tillsammans med tiden genom utvalsning. Skarvjärn förekommer endast vid lågtrafikerade banor, mot modell industrispår. Nackdelen tillsammans skarvar existerar för att, speciellt nära stationer samt motlut tillsammans dubbelspår, den enkelsidiga förskjutningen tillsammans tiden trycker ihop rälerna därför för att dem ej längre förmå expandera, vilket förmå leda mot solkurvor (= urspårning). nära den tidiga eldriften vid Malmbanan visade detta sig för att man fick spänningsförlust nära rälsåterledningen då skarvjärnen rostade. Sedan dess lödde man ofta fast ett kopparfläta mellan rälsändarna.
- Genom svetsning. Svetsning ger enstaka stum samt jämn dimma liksom även ger god återledning. Den stumma fogen betyder för att temperaturförändringarna måste kompenseras från stålets elasticitet vilket kräver för att rälsen existerar ordentligt förankrad inom sidled således ej ett solkurva uppstår (d.v.s. rälen vrider sig ur rälsbefästningen). detta existerar viktigt för att spåret neutraliseras detta önskar yttra svetsas ihop nära enstaka medeltemperatur (eller tänja ut rälsen tillsammans hydraulverktyg) till för att minska temperaturpåkänningarna.
- En teknik för att sammanfoga med värme existerar termitsvetsning, vilket existerar enstaka pyroteknisk teknik var pulver från aluminium samt järnoxid förbränns samt skapar rent järn samt upphöjd värme. Termitsvetsning sker i enlighet med följande: ett cirka 25 mm bred dimma sågas upp inom rälen. Rälernas läge spänns upp således för att dem ligger inom linjär linje. enstaka gjutform fästs runt skarven var termit hälls ned. Termiten brinner tillsammans upphöjd hetta sålunda för att rälsytorna hettas upp samt smälter samman. "Skägget" likt bildas slipas sedan bort.
- Det österrikiska företaget Plasser & Theurer utvecklade till flera decennier sedan enstaka elektrisk svets såsom skickade enstaka kraftig ström (tusentals ampere) genom dem numeriskt värde rälerna, varav skarven smälte. inom rundor tryckte hydraulik tillsammans med massiv kraft ihop dem bägge rälerna. Denna motståndssvetsning används även nära sammansvetsningen från nytillverkade 40-meters räler mot 360-meters räler.
- Med isolerskarv. nära fjärrblockering behöver säkerhetssystemet uppleva från hinderfriheten vid dem olika blocksträckorna. nära blockgränserna måste därför en rälen isoleras tillsammans med enstaka isolerskarv. Speciellt inom växlar behövs flera isolerskarvar eftersom S-räl samt I-räl behöver byta blad flera gånger på grund av för att både strömmatning samt signalering bör fungera. titta transmission (järnväg). Isolerskarven äger skarvjärn från icke-ledande kompositmaterial tillsammans isolerande plastmellanlägg/lim mot rälsen samt inom fogen. Isolerskarven existerar stum samt monteras vanligen vid fabrik såsom mindre rälsbitar såsom sedan termitsvetsas vid plats.
- På elektrifierade sträckor utgör den en rälen - S-rälen - återledning från tågens drivström, således är kapabel en rälsbrott beneath vissa omständigheter ge enstaka upphöjd spänning inom en rälsändan. Därför måste man ständigt jorda ihop rälsändorna innan man delar ett räl.
- Med expansionsskarv (på bas från termisk expansion dvs längdutvidgning). Längre broar är kapabel äga därför massiv temperaturutvidgning för att ej stum dimma tillåts. Detta gäller särskilt då man äger ballastfria rälsbefästningar såsom existerar fastgjutna inom brobanan. Expansionsskarven fungerar liksom ett vanlig växeltunga, såsom dock ej är kapabel röra sig inom sidled utan endast inom längsled. Skendunk samt utvalsning undviks. nära broskarvar förmå sliprar vid landsidan sjunka mer än vid brosidan vilket besitter fastare underlag, således för att lodräta böjkrafter uppstår inom rälsen. Numera förser man därför expansionsskarvar tillsammans med ca 6 m långa stålbalkar utmed rälsen, inom vilka sliprar vid bägge sidor existerar lodrätt låsta, dock kunna glida inom längsled. Dessa fullfölja då för att böjkrafterna utjämnas. Västra Årstabron inom huvudstaden besitter liknande skarvar inklusive stålbalkar nära landfästena.
Smörjning
[redigera | redigera wikitext]I snäva kurvor kunna detta hända för att hjulen slirar trots för att dem existerar koniska på grund av för att utjämna längdskillnaden mellan innerräl samt ytterräl (se gångegenskaper (tåg)). Detta ger slitage vid räls samt hjul. Därför monteras ibland smörjanordningar liksom tillsammans med hjälp från kvävgas sprutar lite olja vid en rälens insida då järnväg passerar.
Det existerar viktigt för att smörjapparaten ej går sönder, då en kreditkort avbrott genast genererar repor inom rälsen. då smörjapparaten väl kommit igång igen pressas fettet ned inom sprickorna samt smörjningen blir produktiv ursprunglig då detta "ovanskjutande" stålet slitits försvunnen.
Hos SL:s tunnelbana prövades tidigare såväl dricksvatten vilket fotogen samt olja likt smörjmedel, speciellt inom den snäva kurvan mellan stationerna Slussen samt Mariatorget.
Slipning
[redigera | redigera wikitext]Fordonen, tillsammans tillsammans med banöverbyggnaden, genererar skakningar. inom vissa fall, speciellt inom snäva kurvor, kunna vågbildning vid rälsens ovansida ("räfflor") uppstå. detta existerar små fördjupningar tillsammans med enstaka våglängd vid några centimeter alternativt decimeter. dem uppstår från högfrekventa svängningar inom hjulen nära mot modell upphöjd traktion alternativt orundhet inom drivhjul. dem orsakar bl.a. buller, reducerad komfort samt ökat slitage vid tåget.
Man använder speciella mätvagnar liksom tillsammans med känsliga accelerometrar förmå upptäcka dessa högfrekventa ojämnheter. Ojämnheterna tas försvunnen genom slipning från anläggningsytan.
Det finns inom princip numeriskt värde typer från slipningsmetod; dels "vinkelslip" samt dels oscillerande. detta schweiziska företaget Speno äger sedan decennier slipat svenska statens spår. en annat schweiziskt företag, Matisa, säljer spårgående maskiner liksom "gnuggar" försvunnen (oscillerar) ojämnheterna. ett fördel tillsammans oscillerande slipning existerar för att detta ej bildas något gnistregn liksom förmå antända omgivningen.