7 vilka uppgifter har proteiner
Protein
Proteiner, tidigare ofta äggviteämnen, existerar organiskaämnen tillsammans med relativt upphöjd molekylvikt. Tillsammans tillsammans med kolhydrater, lipider samt nukleinsyror utgör proteinerna huvudbeståndsdelen inom allt levande. Kemiskt består proteinerna från långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från aminosyror ihopbundna genom peptidbindningar. ifall kedjan består från färre än 50 aminosyror använder man oftast benämningen peptid alternativt peptidkedja istället till protein. detta finns modell vid proteiner tillsammans med upp mot 27 000 aminosyror. Proteiner samt deras beståndsdelar studeras inom den sektion från biokemin såsom kallas proteinkemi.
De flesta proteiner innehåller även andra beståndsdelar än aminosyresekvenser. dem flesta existerar mer alternativt mindre glykosylerade, detta önskar yttra dem besitter genomgått enstaka (av flera typer av) posttranslationell modifiering var längre alternativt mindre länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från kolhydrat bundit kovalent mot proteinet. Dessa kallas till glykoproteiner. ett samling proteiner liksom innehåller många stora mängder kolhydrat existerar proteoglykaner.
Proteiner är kapabel även binda andra typer från molekyler mot sig, likt behövs till för att proteinet bör behärska utföra sin övning. inom dem fall då proteinet även innehåller delar såsom ej existerar protein, mot modell inom hemoglobin liksom även innehåller enstaka organisk molekyl kallad hemgrupp, benämnes den egentliga proteindelen apoprotein. andra proteiner kunna binda väsentliga beståndsdelar mer alternativt mindre löst mot sig, samt kallas då konjugerade proteiner. dem benämns inom allmänhet efter vad proteinet bundit, mot modell metalloproteiner, fosfoproteiner samt lipoproteiner.
Proteinernas innebörd till dem levande organismerna beror framförallt vid deras komplexa samt varierande 3d struktur samt därmed varierande funktion. Proteiner förekommer inom praktiskt taget varenda cellens olika maskinerier samt processer.
Namnet protein användes inledande gången från den svenske kemistenJöns Jakob Berzelius inom en meddelande mot dennes holländska arbetskamrat Gerardus Johannes Mulder.
Form samt struktur
[redigera | redigera wikitext]Proteiner existerar makromolekyler bestående från aminosyror inom långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något. Den en aminosyrans amingrupp binds mot den andras karboxylgrupp tillsammans med ett peptidbindning. numeriskt värde hopbundna aminosyror kallas på grund av dipeptid. Tre stycken heter tripeptid samt ett kedja tillsammans upp mot 50 aminosyror brukar kallas polypeptid, medan längre kallas proteiner alternativt polypeptid. Gränsen vid 50 aminosyror existerar tämligen godtycklig samt kommer sig från för att insulin, vilket brukar betraktas vilket detta minsta proteinet, består från 51 aminosyror.
Det finns hundratals olika aminosyror, dock endast 20 stycken förekommer inom dem levande cellernas proteiner. Detta hänger samman tillsammans med för att proteinernas struktur bestäms från sekvenser från DNA såsom i enlighet med den genetiska koden anger vilka aminosyror liksom bör användas nära tillverkningen från proteinerna. mRNA transporteras ut inom ribosomerna såsom sitter vid endoplasmatiska nätverket (som står inom förbindelse tillsammans med cellkärnans membran), var translationen ifrån RNA mot protein sker. Proteinet finns efter translationen lokaliserat inom den geléaktiga cytosolen.
Att proteiner är kapabel äga sålunda flera varierande funktioner beror vid deras komplexa samt varierande form eller gestalt. dem flesta proteiner existerar mer alternativt mindre runda samt kallas globulära medan andra, mot modell hudens samt skelettets kollagen, existerar fibrösa samt bildar långa fibrer.
Strukturen beskrivs ofta inom fyra nivåer[1], var strukturer vid lägre nivå ingår liksom byggstenar inom strukturer vid högre nivå:
- Primärstruktur (den ordning aminosyrorna kommer i)
- Sekundärstruktur (vanliga repetitiva strukturer, såsom alfahelix samt betaflak)
- Tertiärstruktur (ett helt protein, likt kunna innehålla flera olika domäner från identisk protein vilket existerar geometriskt åtskiljda tillsammans med olika uppgifter)
- Kvartärstruktur (två alternativt flera protein vilket sitter ihop)
Vissa proteiner innehåller även andra beståndsdelar än aminosyresekvenser. Dessa proteiner kallas konjugerande proteiner samt indelas vanligen efter typen från ytterligare komponent, mot modell metall-, fosfo-, glyko-, nukleo- samt lipoproteiner.
Funktioner
[redigera | redigera wikitext]Proteinerna äger enstaka mängd viktiga samt nödvändiga funktioner samt grupperas ofta efter dessa. Proteinet hemoglobin finns inom samtliga våra röda blodkroppar samt inuti hemoglobinet sitter järn. Järn kunna binda sig tillsammans med syre vilket utför för att oss kunna transportera runt syret inom våra kroppar.
Enzymer
[redigera | redigera wikitext]Den maximalt välkända rollen hos proteiner inom celler existerar likt enzymer, vilka katalyserar kemiska reaktioner. Enzymer existerar vanligtvis väldigt inriktade samt skyndar endast vid ett alternativt en fåtal kemiska reaktioner. Enzymer startar dem flesta från reaktionerna involverade inom exempelvis metabolism samt även vad gäller DNA-processer liksom replikation, reparation samt avskrift. Vissa enzymer agerar vid andra protein genom för att lägga mot, alternativt ta försvunnen, kemiska grupper inom ett process liksom kallas posttranslationell modifiering. Cirka 4 000 reaktioner vet man tillsammans med säkerhet katalyseras genom enzymer.[2] Den accelerationsgrad liksom enzymerna katalyserar existerar ofta enorm - upp mot 1017-faldigt den okatalyserade reaktionen hos orotat dekarboxylas (78 miljoner tid utan enzymet, 18 millisekunder tillsammans enzymet).[3]
De molekyler såsom binder mot den aktiva ytan inom en enzym kallas substrat. Även ifall enzym kunna bestå från hundratals aminosyror, sålunda existerar detta bara ett små sektion från dessa vilket existerar inom förbindelse tillsammans med substratet samt enstaka ännu mindre sektion - genomsnittligen 3-4 aminosyror - vilket existerar direkt involverade inom katalyseringen.[4]
Reglerande proteiner
[redigera | redigera wikitext]Många hormoner samt andra signalmolekyler såsom inflammatoriska cytokiner existerar proteiner. andra modell existerar dem proteiner likt reglerar översättningen från DNA-sekvenser mot RNA-sekvenser nära tillverkningen från proteiner inom den därför kallade proteinsyntesen.
Förrådsproteiner
[redigera | redigera wikitext]Det finns proteiner likt kunna lagra ämnen samt frigöra dem nära behov. mot modell myoglobin liksom lagrar syre inom muskelceller samt gluten liksom lagrar kväve inom vetekornet.
Transportproteiner
[redigera | redigera wikitext]En sektion proteiner är kapabel transportera ämnen; ta upp tema vid ett område, förflytta sig samt frigöra ämnet. inom blod finns hemoglobin såsom transporterar syre, samt flera andra ämnen likt antingen existerar till hydrofobiska på grund av för att behärska färdas lösta inom blodet alternativt, liksom syret, till farligt för att äga löst angående detta ej fanns bundet mot något. modell existerar albumin liksom transporterar fettsyror samt prealbumin likt transporterar tyroxin(T4) samt trijodtyronin (T3). detta finns flera typer från transportprotein vilket äger olika strukturer. Den vanligaste formen såsom membrantransportprotein äger existerar a-helix, såsom enskilda alternativt flera stycken såsom skapar porer inom membranet. Flera b-sheets förmå dessutom producera därför kallade b-barrels genom membran. Transportprotein liksom sitter inom E.R. kallas "porin".
Strukturproteiner
[redigera | redigera wikitext]Vissa proteiners främsta funktion existerar för att ge enstaka vävnad struktur samt stadga. likt modell kunna man ta keratin liksom finns inom horn, hud, fjädrar samt naglar, elastin vilket finns inom hud samt artärväggar, samt kollagen likt förutom bindväv även existerar ett betydande komponent inom skelett.
Försvarsproteiner
[redigera | redigera wikitext]En massiv sektion från immunförsvaret, såsom antikropparna, samt delar från cellens membran liksom fungerar liksom receptorer på grund av olika substanser, består från proteiner.
Motorproteiner
[redigera | redigera wikitext]Ett motorprotein existerar en protein vilket kunna röra sig ovan ett yta. Motorproteinet myosin bygger tillsammans tillsammans med aktin upp våra muskler samt utför för att dessa är kapabel dras samman. Dynein förflyttar kromosomerna beneath celldelningen samt ändrar bostadsort även cellens organeller. Dynein finns även inom cellens cilier samt flageller samt utför för att dessa förmå röra vid sig. detta existerar därmed kritisk på grund av exempelvis spermiernas rörlighet.
Proteiner såsom näringsämnen
[redigera | redigera wikitext]Eftersom proteiner existerar kroppens byggstenar existerar detta viktigt för att man får inom sig enstaka mängd varenda ljus. i enlighet med Livsmedelsverket[5] bör 10-20 % från dagsbehovet från kalorier komma ifrån protein, däremot bör protein intaget per dygn ligga ner vid 1,5-2 g per kilo/kroppsvikt. Livsmedel baserade vid animalisk föda, mejeriprodukt samt hönsägg står inom ljus till ett betydade sektion från proteinintaget. detta finns dock inga hinder för att nå en fullgott proteinintag även tillsammans med enstaka helt vegetabilisk (vegansk) kost.[6][7] modell vid vegetariska livsmedel tillsammans med upphöjd proteinhalt existerar baljväxter, spannmålsprodukter, nötter samt fröer.[7]
Ett fullvärdigt protein innehåller samtliga essentiella aminosyror inom tillräckligt massiv mängd.[7] nödvändigheten från olika aminosyror varierar tillsammans ålder, var mot modell spädbarn besitter högre krav vid proteinkvalitet än vilket liksom gäller på grund av fullvuxna.[8] modell vid animaliska källor existerar animalisk föda, mejeriprodukt, vanligtvis för fortplantning hos djur, samt modell vid vegetabiliska källor existerar sojabönor, bovete, quinoa. detta existerar dock ej nödvändigt för att förtära livsmedel likt inom sig egen innehåller varenda essentiella aminosyror. Helt vegetabilisk kost är kapabel även den, nära riktig sammansättning, ge tillräckligt från varenda essentiella aminosyror eftersom livsmedel tillsammans med olika aminosyror kompletterar varandra.[7] detta existerar ej nödvändigt för att förtära kompletterande proteinkällor nära enstaka samt identisk måltid.[7]
Protein existerar kroppens grundsten på grund av för att behärska bygga muskler, vilket utför proteinrik föda åtråvärt bland fysiskt aktiva samt professionella idrottare. nödvändigheten till idrottare är kapabel variera mellan 1,2 samt 2,0 gram från fullvärdigt protein per kg kroppsvikt beroende vid typ från idrott.[9]
Upptag
[redigera | redigera wikitext]Sönderdelningen från proteinerna startar inom magsäckens samt fortsätter inom tolvfingertarmen tillsammans med hjälp från sekret ifrån bukspottskörteln.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån enstaka ytterligare språkversion från Wikipedia.