Hur gasmml blir en flodhäst
Flodhästar
Flodhästar (Hippopotamidae) existerar ett släkt inom ordningenpartåiga hovdjur.
Idag finns bara numeriskt värde arter inom fanns sitt släkte kvar. Bägge arterna lever inom Afrika söder angående Sahara. Familjen uppkom på grund av cirka 20 miljon kalenderår sen. beneath pleistocen fanns stora växtätande däggdjur i afrika inom Europa, Asien samt Afrika.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Flodhästar äger enstaka massiv lekamen liksom liknar enstaka tunna samt likt hålls uppe från fyra korta samt starka extremiteter. nära varenda tramp finns fyra tår likt existerar täckta tillsammans enstaka hovliknande nagel. Hos bägge arter finns simhud mellan tårna dock hos dvärgflodhäst existerar huden ej speciell välutvecklad. Huden äger vanligen enstaka chokladfärgad mot mörk färg samt saknar kalufs, tillsammans med undantag från några styva hår exempelvis på en borste inom ansiktet samt vid svansen. på grund av för att undvika uttorkning då den står vid nation äger stora växtätande däggdjur i afrika körtlar såsom avsöndrar enstaka rödtonad oljeliknande vätska.[1] Vätskan skyddar mot solens strålning samt äger dessutom, inom samtliga fall hos arten flodhäst, antibiotiska attribut. vid bas från denna röda vätska antogs tidigare felaktigt för att stora växtätande däggdjur i afrika svettas tills blod kommer ut. Arten flodhäst existerar tillsammans ett kroppslängd upp mot 5 meter samt ett vikt upp mot 4 500 kilogram[2] betydligt större än dvärgflodhästen såsom bara blir 1,75 meter utdragen samt cirka 270 enhet för massa tung[3].
Det stora huvudet sitter vid ett kreditkort hals. Ögonen, öronen samt näsan sitter högt uppe vid huvudet. vid därför sätt räcker detta för att bara lyfta huvudet lite ovan vattenytan till för att andas. likt ett anpassning mot existensen inom vätska är kapabel stora växtätande däggdjur i afrika avsluta sina yttre öron samt näsöppningen.
Djurens fram- samt hörntänder existerar utvecklade mot betar samt växer läka existensen. Framtänderna besitter en runt tvärsnitt samt sitter långt ifrån varandra. Hos dvärgflodhäst finns ofta bara dem nedre framtänderna. dem nedersta hörntänderna existerar dem största. inom varenda käkhalva finns fyra premolarer samt tre molarer. Sammanräknat äger stora växtätande däggdjur i afrika 38 mot 42 tänder i enlighet med nästa tandformel.[1]
| Tandformel | I | C | P | M | |
|---|---|---|---|---|---|
| 38–42 | = | 2-3 | 1 | 4 | 3 |
| 1–3 | 1 | 4 | 3 | ||
Liksom idisslande äger stora växtätande däggdjur i afrika ett mage tillsammans med flera kamrar, vilket besitter uppkommit genom konvergent evolution. Ämnesomsättningen sker även tillsammans hjälp från mikroorganismer, dock stora växtätande däggdjur i afrika idisslar ej.
Utbredning samt habitat
[redigera | redigera wikitext]Idag finns stora växtätande däggdjur i afrika bara inom Afrika söder angående Sahara. Dvärgflodhäst förekommer bara inom västra Afrika samt arten flodhäst dessutom inom dem östra samt södra delarna från kontinenten. vid bas från människans effekt minskade arternas levnadsområde samt dessutom blev området uppdelat inom delar skilda ifrån varandra. beneath 1800-talet fanns stora växtätande däggdjur i afrika även nära Nilens undre lopp samt även vid Madagaskar. beneath pleistocen levde stora växtätande däggdjur i afrika även inom Europa samt Asien. Några små arter fanns fram mot holocen vid olika småöar inom Medelhavet.
Bägge arterna behöver en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom levnadsområdet, mot modell floder alternativt insjöar, dock arten flodhäst existerar starkare bunden mot en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig än dvärgflodhästen. Dvärgflodhästen finns oftast inom skogar samt träskmarker medan flodhästen lever vid gräsland.
I modern tidsperiod besitter enstaka många små population vid 30 varelse spridits inom Colombia, Sydamerika. Djuren importerades mot Colombia vid 1980-talet från den ökände knarkkungen samt mångmiljardären Pablo Escobar liksom ägde en privat zoo.[4]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Flodhästar existerar aktiva beneath gryningen samt natten. dem vilar vid dagen inom vattnet alternativt inom vattnets att vara nära något till för att leta efter att ge liv beneath dem mörka timmarna. dem skapar stigar genom den täta undervegetationen till förbättrad framkomlighet. Bägge arterna existerar växtätare. Arten flodhäst äter främst växttäcke samt dvärgflodhästen även löv, unga växtskott, frukter samt liknande. nära handlingen att äta brukas ej fram- alternativt hörntänder utan läpparnas skarpa kant.
Hanen försöker för att etablera revir såsom överlappar tillsammans flera honors revir således för att dem besitter tillfälle för att para sig. Hos arten flodhäst finns ofta grupper från 10 mot 15 individer vilket vanligen består från honor tillsammans deras ungdjur. Även grupper från unga hanar likt ej existerar könsmogna förekommer. Dvärgflodhästar lever oftast utan sällskap samt dem undviker förbindelse tillsammans varandra. då numeriskt värde hanar från arten flodhäst träffas uppstår ibland strider.
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Hos arten flodhäst sammanträffar födelsen vanligen tillsammans med den blöta årstiden, medan dvärgflodhäst ej äger några särskilda parningstider. Dräktigheten varar inom 6 mot 8 månader, vilket existerar betalkort inom jämförelse tillsammans med arternas storlek. Vanligen föds bara en ungdjur åt gången. Efter 6 mot 8 månader slutar honan för att ge di. Ungdjuren blir könsmogna ursprunglig efter några tid. inom fångenskap når stora växtätande däggdjur i afrika ett ålder från ovan 50 kalenderår. inom naturen blir dem ej äldre än 30 mot 40 tid.
Flodhästar samt människor
[redigera | redigera wikitext]Bägge arterna liksom lever idag existerar hotade. detta beror huvudsakligen vid jaktverksamhet på grund av köttets, hudens samt (i samtliga fall hos arten flodhäst) på grund av betarnas skull. Betarna förarbetas mot elfenben. Dessutom reducerar levnadsområdet då detta omvandlas mot odlingsmark. en annat bekymmer existerar konflikt samt andra strider mellan olika folkgrupper inom flodhästarnas utbredningsområde. detta befaras för att populationen reducerar ytterligare. Dvärgflodhästens bestånd uppskattas tillsammans med 3 000 individer samt arten listas liksom starkt hotad (endangered). Flodhästens population ligger uppskattningsvis mellan 115 000 samt 130 000 exemplar samt den listas därför såsom känslig (vulnerable).[5][6]
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Yttre systematik
[redigera | redigera wikitext]Fram mot slutet från 1900-talet fanns inga tvivel angående för att stora växtätande däggdjur i afrika tillhör gruppen partåiga hovdjur (Artiodactyla). vid bas från kindtändernas struktur samt magsäckens uppbyggnad räknades stora växtätande däggdjur i afrika tidigare tillsammans tillsammans med navelsvinen samt familjen svindjur mot underordningen Suina. Huvudsakligen navelsvinen ansågs vilket nära släktingar mot flodhästarna.[1]
Sedan 1990-talet utförs molekylärbiologiska undersökningar på grund av för att undersöka den klassiska systematiken. Särskilda del från djurens DNA samt RNA jämförs tillsammans varandra till för att titta ifall dem existerar släkt tillsammans varandra. inom samband tillsammans dem nämnda forskningarna blev detta känt för att gruppen partåiga hovdjur existerar parafyletisk. detta visade sig för att stora växtätande däggdjur i afrika existerar närmare släkt tillsammans med valar än tillsammans andra partåiga hovdjur. Några ämnen likt undersökts plats djurens kasein[7], cytokromer samt ribosom-RNA.[8] varenda visade identisk konsekvens. inom samband tillsammans dessa forskningar föreslogs 1997 från Claudine Montgelard, Francois M. Catzeflis samt Emmanuel Douzery för att en taxon likt sammanfattar valar (Cetacea) samt partåiga hovdjur (Artiodactyla) bör kallas Cetartiodactyla. inom start från 2000-talet hittades dessutom fossil från utdöda valar vilket ägde språngben tillsammans med identisk uppbyggnad vilket hos partåiga hovdjur, något vilket plats ytterligare en indikator för att dessa grupper existerar släkt tillsammans varandra.
Sedan letades efter flera morfologiska attribut vilket existerar liknande hos valar samt stora växtätande däggdjur i afrika. Överensstämmelser finns på grund av knölarna vid djurens hörntänder, till ben inom mellersta foten samt till skallens uppbyggnad.[9] Oklart existerar ifall avsaknaden från pälsen samt talgkörtlar uppkom tidigt inom evolutionen alternativt angående bägge djurgrupper utvecklade dessa drag oberoende från varandra.
Ytterligare en bekymmer existerar för att den äldsta kända valen uppkom beneath eocen (för cirka 53 miljoner tid sedan) medan den äldsta kända flodhästen uppkom därför sent såsom beneath miocen (för ungefär 15 miljoner kalenderår sedan). enstaka gemensam förfader på grund av bägge grupper måste äga levt före eocen samt därför finns en gap vid 40 miljoner kalenderår inom flodhästarnas fossilhistoria. till andra partåiga hovdjur finns däremot gott ifall fossil samt därför existerar detta ovanligt för att just flodhästarna bör sakna fossil. på grund av närvarande inriktar sig forskningen vid den utdöda gruppen Anthracotheriidae likt levde mellan eocen samt miocen samt liksom tillhör ordningen partåiga hovdjur. Redan nära upptäckten beneath 1800-talet beskrevs exemplar inom Anthracotheriidae liksom "flodhästliknande". enstaka lärande ifrån 2005[10] visade för att yngre medlemmar inom gruppen äger stora likheter tillsammans med dagens stora växtätande däggdjur i afrika. enstaka vanlig ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något existerar numera för att valar samt Anthracotheriidae utvecklades ifrån identisk stamfader samt sedan utvecklades exemplar från Anthracotheriidae mot stora växtätande däggdjur i afrika.
Flodhästarnas evolutionära växt i enlighet med dem nämnda forskningarna framträda här:[11]
Cetartiodactyla (partåiga hovdjur samt valar) ├─── Kameldjur (Tylopoda) └─── N.N. ├─── Suina (svindjur samt navelsvin) └─── Cetruminantia ├─── idisslande (Ruminantia) └─── Cetancodonta/Whippomorpha ├─── Valar (Cetacea) └─── Flodhästar (Hippopotamidae)Inre systematik
[redigera | redigera wikitext]Flodhästar uppkom likt nämnts till 15 miljoner tid sedan samt existerar vid sålunda sätt enstaka jämförelsevis ung assemblage. detta äldsta kända exemplaret plats Kenyapotamus liksom levde beneath mellersta miocen inom Afrika. beneath senare hälften från miocen spred sig gruppen mot Eurasien. inom Nya världen fanns inte någonsin stora växtätande däggdjur i afrika.
I Afrika samt region fanns släktet Archaeopotamus samt inom Asien, södra Europa samt norra Afrika levde släktet Hexaprotodon. detta existerar omstritt ifall dvärgflodhästen bör räknas mot detta sistnämnda släktet alternativt mot släktet Choeropsis. enstaka granskning liksom gjordes 2005 från Jean-Renaud Boisserie menar för att Choeropsis existerar detta förbättrad alternativet.[12]
I släktet Hippopotamus fanns tidigare flera arter samt former dock idag återfinns bara flodhästen (H. amphibius). inom Afrika samt Europa levde arten H. gorgops vilket ägde sina ögon vid en slags stjälkar. beneath pleistocen fanns jätteformen H. antiquus inom Europa. Samtidiga förekom små arter vid olika småöar inom Medelhavet liksom typiska modell till dvärgväxt vid småöar. Dessa arter levde bland annat vid Cypern (H. minutus), Kreta (H. creutzburgi), Malta (H. melitensis) samt Sicilien (H. pentlandi). Även dessa tre arter liksom levde till några hundra tid vid Madagaskar, H. madagascariensis, H. lemerlei samt H. laloumena, räknas vanligen mot släktet Hippopotamus.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 29 oktober 2008.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abc] Nowak, R. M. (1999) sid.1067−1072, Hippopotamuses.
- ^K. Mason (22 oktober 2013). ”Hippopotamus” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Hippopotamus_amphibius/. Läst 15 november 2015.
- ^D. Fredrickson (2009). ”Hexaprotodon liberiensis” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. https://animaldiversity.org/accounts/Hexaprotodon_liberiensis/. Läst 4 juli 2021.
- ^Emanuelsson, Anton, "Escobars vilda stora växtätande däggdjur i afrika lever vidare", Dagens Nyheter 2011-03-30 (Läst 2011-04-03)
- ^Dvärgflodhäst vid IUCN:s rödlista
- ^Flodhäst vid IUCN:s rödlista
- ^John Gatesy, Cheryl Hayashi, Mathew A. Cronin, Peter Arctander: Evidence from milk casein genes that cetaceans are close relatives of hippopotamid artiodactyls. In: Molecular Biology and Evolution, 13(7): 954-963 (1996).
- ^Claudine Montgelard, Francois M. Catzeflis und Emmanuel Douzery: Phylogenetic relationships of artiodactyls and cetaceans as deduced from the comparison of cytochrome b and 12S rRNA mitochondrial sequences. In: Molecular Biology and Evolution, 14(5): 550-559 (1997). PDF
- ^Jonathan Geilser & Mark Uhen: Morphological Support for a close Relationship between Hippos and Whales. In: Journal of Vertebrate Paleontology 23(4):991–996 (2003).
- ^Jean-Renaud Boisserie, Fabrice Lihoreau und Michel Brunet: The position of Hippopotamidae within Cetartiodactyla. In: Proceedings of the National Academy of Sciences of the USA 102: 1537 – 1541 (2005). Fulltext
- ^Enligt Robin Beck et al.: A higher-level MRP supertree of placental mammals. In: BMC Evol Biol. 2006; 6: 93. FulltextArkiverad 20 månad 2021 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Jean-Renaud Boisserie: The phylogeny and taxonomy of Hippopotamidae (Mammalia: Artiodactyla): a review based on morphology and cladistic analysis. In: Zoological Journal of the Linnean gemenskap 143 (2005), S. 1-26 Abstract
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9
- Hubert Hendrichs: Artiodactyla (Paraxonia), Paarhufer. In: Wilfried Westheide, Reinhard Rieger (Hrsg.): Spezielle Zoologie. Teil 2: Wirbel- oder Schädeltiere. Spektrum Akademischer Verlag, Heidelberg – Berlin 2004, S. 608-630, ISBN 3-8274-0307-3.