Vad kallade grekerna sig själva
Antikens Grekland
Antikens Grekland alternativt Antikens Hellas existerar enstaka samlande benämning vid den tradition inom östra medelhavsområdet liksom ägde sin storhetstid beneath antiken ifrån 700-talet f.Kr. mot 300-talet f.Kr. Området, likt fanns många större än detta moderna Grekland, bestod från enstaka mängd småstater vilket ofta stred inbördes dock såsom samtidigt förenades från enstaka gemensam kultur.[1] många från den nutida västerländska civilisationens traditioner, tänkesätt, vetenskap, astronomi samt politiska institutioner besitter sitt direkta alternativt indirekta upphov inom detta antika Grekland.
Ursprung
[redigera | redigera wikitext]Det besitter bott människor inom området kring Egeiska havet inom minimalt 400 000 tid. beneath 6000-talet f.Kr. etablerades ett åkerbrukskultur, troligen genom invandring ifrån öster. beneath bronsåldern (cirka 3600–1050 f.Kr.) fanns flera olika kulturer samt kulturcentra. dem inledande grekisktalande människorna antas äga invandrat mot området ungefär 2500 f.Kr. beneath perioden 1550–1050 (senhelladisk tid) dominerades Greklands fastland, Peloponnesos samt något som ligger nära eller är i närheten småöar från den mykenska bronsålderskulturen, benämnd efter den viktigaste arkeologiska fyndorten Mykene vid nordost Peloponnesos. Språket inom den mykenska kulturen fanns enstaka form eller gestalt från grekiska samt skrevs tillsammans stavelseskriften Linear B.[2][3]
Den mykenska kulturens huvudorter ägde stora stor byggnad för kungligheter samt borgar såsom ett tidsperiod före 1200 f.Kr. byggdes ut ytterligare samt allt mer fick karaktären från försvarsanläggningar. Kring kalenderår 1200 raserades dem från enstaka jordbävning samt byggdes därefter ej upp, vilket tyder vid för att samhället även skakades från konflikt alternativt inre oroligheter. Perioden mellan cirka 1100 samt 800 f.Kr. kallas ofta till Greklands mörka århundraden. Tiden efter 1200 präglades från folkförflyttningar. vid 1100–900-talen grundades enstaka rad samhällen inom västra Mindre Asien från den grekiska folkstammen joner. vid detta grekiska fastlandet blev den grekiska folkstammen dorer allt mer ledande. vid 700-talet f.Kr. började dorerna anlägga kolonier inom södra Italien, Sicilien, Nordafrika samt södra Mindre Asien samt lade grunden på grund av dem grekiska medelhavsväldet (Magna Graecia).[4][5]
Det grekiska alfabetet tillsammans med 24 indikator på grund av både konsonanter samt vokaler utvecklades ur detta feniciska alfabetet senast 750 f.Kr. samt möjligen redan vid 900-talet.[6] vid 700-talet tillkom den västerländska litteraturens äldsta diktverk, Iliaden samt Odysséen.[7] dem skildrar händelserna kring detta trojanska kriget liksom sägs äga utspelat sig vid Mindre Asiens nordvästra kust dock vilket från nutida undersökning ses vilket ett uppdiktad berättelse.[8]
Grekland beneath arkaisk period 700–480 f.Kr.
[redigera | redigera wikitext]Perioden ifrån cirka 700 mot 480 f.Kr. kallas den arkaiska tiden. vid 700-talet f.Kr. började samhället organiseras inom stadsstater (grekiska pólis). Den sociala differentieringen ökade samt samhällen såsom tidigare ej varit många mer än byar växte mot städer liksom styrdes från adelsfamiljer samt knöt mot sig den omkringliggande landsbygden.[4] Bland dessa stadsstater fanns Aten, Sparta, Thebe samt Korinth inom detta vilket idag existerar Grekland samt Miletos inom detta grekiska Jonien vid Mindre Asiens västkust.
Stadsstaterna ägde sinsemellan olika styrelsesätt dock förenades från gemensam tradition samt sagor. vid olika platser byggdes helgedomar liksom besöktes från människor ifrån bota Grekland, samt detta anordnades panhellenska (allgrekiska) sport såsom plats heliga samt innebar enstaka period från fred mellan dem annars rivaliserande stadsstaterna. Spelen inom Olympia fanns enstaka från dessa tävlingar. dem grundades i enlighet med traditionen tid 776 f.Kr. samt hölls vart fjärde år.[9] Språket bestod från en stort antal dialekter.[6]
Perserkrigen
[redigera | redigera wikitext]Mellan 492 f.Kr. samt 479 f.Kr. utsattes grekiska fastlandet till numeriskt värde erövringsförsök ifrån detta persiska riket – dåtidens stormakt – beneath persiska krigen. Den grekiska övärlden erövrades från Persien redan beneath Kyros II samt beneath Dareios den stores skytiska fälttåg införlivades Makedonien samt Thrakien inom persiska riket. tillsammans med hjälp från vädrets makter samt genom samarbete inom olika omfattning lyckades enstaka samlad grekisk på denna plats beneath ledning från Aten samt Sparta slå åter landinvasionerna. 490 f.Kr. landsatte perserna ett denna plats inom Grekland likt grekerna dock besegrade inom slaget nära Marathon.
480 f.Kr. gjorde perserna en nytt försök. dem ägde slagit ett bro från skepp ovan Dardanellerna var dem tågade mot Grekland samt ägde stöd från flottan. Perserna intog samt brände Aten. Detta fanns ett många ovanlig papper från persiska kungar. monark Xerxes inom beordrade Atens återbyggande dagen efter.[10] dem grekiska styrkorna drog sig igen mot Korinth samt samlade sin flotta nära Salamis bukt. Avgörandet kom då. Grekerna fanns väl samlade samt besegrade perserna. Efter segern nära Salamis övergick kriget mot en grekiskt anfall mot perserna likt drog sig åter. Den slutliga segern uppnåddes inom slaget nära Plataiai. Förbindelserna mellan Grekland samt Persien kännetecknades dock ej bara från konflikt samt konflikt utan även från en rikt utbyte inom tradition, konstverk samt vetenskap.[11]
Det klassiska Grekland 480–323 f.Kr.
[redigera | redigera wikitext]Perioden mellan cirka 480 f.Kr. samt 323 f.Kr. brukar kallas till Greklands klassiska. detta fanns beneath denna period likt den konstverk, litteratur, tänkesätt samt arkitektur likt förknippas tillsammans med antikens Grekland skapades.
I detta antikaGrekland skedde genombrottet på grund av användningen från mynt inom handeln. dem atenska "ugglemynten" dominerade medelhavshandeln beneath 400- samt 300-talen f.Kr. Ugglan plats Athenas, vishetens gudinnas, heliga bevingat djur.
Den blomstrande ekonomin ledde mot krav vid effekt ifrån befolkningen inom Grekland. Kungar, tyranner samt aristokrater störtades från städernas medborgare. Utvecklingen kulminerade inom Aten var enstaka politisk reform gav samtliga medborgare korrekt för att omrösta inom viktiga ämnen. termen demokrati betyder "folkstyre" vid grekiska. Den atenska demokratin omfattade fria män ovan 20 års ålder (vissa källor säger 18 års ålder, andra 21 års ålder) vilket plats födda inom Aten från atenska föräldrar. Inga kvinnor, slavar alternativt invandrare ägde någon rösträtt. Därmed innefattades enbart enstaka minoritet från befolkningen (cirka 30 000 från Atens 300 000 invånare). Den atenska demokratiska stadsstaten kom inom konflikt tillsammans med Sparta liksom besegrade Athen samt då avskaffades demokratin. Visserligen återinförde Aten demokrati dock Atens maktställning försvagades. inom Sparta fanns styrelsesättet en helt annat, tillsammans med tonvikt vid armé disciplin.
De ledande stadsstaterna fanns Aten samt Sparta, likt genom samarbeten knöt andra stadsstater mot sig. 431 f.Kr.–404 f.Kr. fanns enstaka tidsperiod från strider mellan Peloponnesiska förbundet lett från Sparta samt Attiska sjöförbundet lett från Aten. Striderna, inom efterhand benämnda peloponnesiska kriget, ledde mot nederlag till Aten, likt förlorade sin ställning liksom inflytelserik sjömakt. såsom ett resultat från nederlaget övergavs demokratin inom Aten såsom inom stället styrdes diktatoriskt från dem trettio tyrannerna tillsammans med stöd från Sparta. dem störtades samt demokratin återinfördes efter en drygt år.[12]
beneath 300-talet fortsatte striderna mellan stadsstaterna såsom bildade olika tillfälliga alternativt mer långvariga samarbeten. tid 337 f.Kr. lyckades Filip II från Makedonien knyta mot sig större delen från Grekland inom detta korinthiska förbundet liksom innefattade varenda stadsstaterna utom Sparta. Förbundet inledde en konflikt ifall perserriket. Filip II blev dödad 336 f.Kr. samt sonen Alexander (den store) övertog uppgiften såsom förbundets högste fältherre. Alexanders armé erövrade all perserriket samt han anlade ett rad nya städer liksom namngavs efter honom. Efter för att äga nått fram mot Indus avbröts fälttåget samt Alexander dog vid hemvägen, kalenderår 323 f.Kr. Medan Alexanders armé likt delvis bestod från greker krigade inom öster utbröt nya strider mellan stadsstaterna inom Grekland samt detta korintiska förbundet upplöstes kalenderår 322 f.Kr.[13]
Hellenistisk tidsperiod 323–31 f.Kr.
[redigera | redigera wikitext]Alexanders fälttåg lade grunden mot hellenismen, den epok då grekiskt tungomål samt tradition spred sig ovan läka Främre Orienten samt medelhavsområdet samtidigt liksom persiskt, babyloniskt samt egyptiskt tänkande påverkade religioner samt tänkesätt inom identisk område.[14]
Efter Alexanders död delades hans stora välde upp mellan hans närmaste män. Grekland förblev beneath makedonsk överhet fram mot kalenderår 196 f.Kr. då man proklamerade självständighet ifrån yttre makthavare. dem inomgrekiska konflikterna fortsatte dock, samtidigt vilket den något som ökar i storlek eller antal stormakten Rom skaffade sig allt mer påverkan inom området. tid 31 f.Kr. blev Grekland ett romersk provins beneath namnet Achaia.[4] Grekisk samt hellenistisk tradition ägde då sedan länge haft massiv inverkan vid romersk tro, tänkesätt samt kultur.
Grekisk kultur
[redigera | redigera wikitext]Grekisk tänkesätt samt vetenskap
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Filosofins_historia § Antikens_filosofi
Filosofi fanns beneath antiken liktydigt tillsammans med allt kunskapssökande samt innefattade detta såsom senare tider kallar till naturvetenskap. dem tidiga grekiska filosoferna brukar kallas försokratiker. inom Miletos verkade vid 500-talet f.Kr. dem joniska naturfilosofernaThales, Anaximander samt Anaximenes. dem sökte förklaringar mot världens uppkomst samt diversitet, baserade sitt tänkande vid empiriska studier samt uteslöt gudarna såsom skapare från världen samt naturfenomenen. Omkring kalenderår 500 f.Kr. började nästa generation filosofer ifrågasätta vilket oss kunna nå genom våra sinnen. Herakleitos ifrån Efesos sökte en kontext inom ett underliggande ordning alternativt förnuft (logos). detta Pythagoreiska brödraskapet vid Sicilien såg världen likt uppbyggd från matematiska realiteter. Parimenides ifrån Elea samt hans adept Zenon förkastade sinnena vilket ett källa mot sanning samt menade för att förståelse endast kunde erhållas deduktivt tillsammans "varandet" liksom enda grundpremiss. Kring existerar 400 utvecklades den rent materialistiskaatomteorin från Leukippos samt Demokritos.[15]
Försokratikernas skrifter finns bara bevarade såsom fragment samt quotation hos senare författare.[15] detta äldsta bevarade manuskriptet existerar Derveni-papyrusen, såsom dateras mot cirka 420 f.Kr. samt antas existera skrivet från enstaka elev mot Anaximander.[16]
Empedokles inom detta grekiska Sicilien formulerade vid 400-talet teorin ifall dem fyra elementen mark, flamma atmosfär samt vätska såsom verklighetens cykliskt verkande beståndsdelar. Hans teorier plats ett från utgångspunkterna till dem skrifter ifall läkekonst likt tillskrivits Hippokrates ifrån ko dock såsom troligen skrevs från flera författare kring tid 420 f.Kr. Viktigast inom dessa skrifter existerar för att sjukdom betraktas såsom en naturligt fenomen samt för att man förkastar trollbindande förklaringar samt behandlingar.[17]
I detta demokratiskt styrda Aten framträdde filosofer liksom koncentrerade sig vid mänsklig etik samt samhällslära. Sokrates (439-347 f.Kr.) sökte efter definitioner vid detta sköna, detta rätta samt detta goda. han äger ej efterlämnat några texter utan existerar framför allt känd genom dem dialoger vilket skrevs från hans adept Platon (429–347 f.Kr.). Platon formulerade idéläran liksom hävdar för att detta vilket finns inom vår planet – sinnevärlden – bara existerar ofullkomliga avbilder från ett idévärld liksom oss förmå nå tillsammans tanken dock ej tillsammans med våra sinnen.[18] Platon samlade sina lärjungar inom ett utbildningsinstitution alternativt samtalsgrupp kallad akademin.[19]
Platons maximalt kända samt inflytelserika adept fanns Aristoteles (384–322 f.Kr.). denne avvisade tanken vid för att idéerna skulle äga enstaka speciell existens samt betonade inom stället empiri samt logik. Aristoteles skapade en filosofiskt samt vetenskapligt struktur vilket innefattade enstaka mängd kunskapsområden. Namnen vid dagens vetenskaper, liksom deras terminologi. formulerades inom massiv utsträckning från Aristoteles. Aristoteles lära ifall logik präglade den medeltida skolastiken samt besitter förblivit viktig inom detta västerländska tänkandet ännu många längre. Hans teorier angående fysik sågs likt självklara sanningar fram mot 1600-talets vetenskapliga revolution.[20]
Under hellenistisk period dominerade dem filosofiska skolorna epikuréerna samt stoikerna, grundades inom detta egentliga Grekland från Epikuros (341–279 f.Kr.) respektive Zenon (335–263 f.Kr.). Gemensamt till dem plats för att detta filosofiska tänkandet inriktades vid den enskildes lycka snarare än vid samhället liksom totalitet. dem delade in filosofin inom tre delar var etiken plats den viktigaste samt fysiken samt logiken plats underordnade.[21]
Euklides fanns ett matematiker likt kring 300 f.Kr. fanns verksam nära enstaka lärcentrum inom Alexandria. Hans lärobok inom matematik, Elementa, presenterade bland annat Pythagoras sats samt plats ännu vid 1960-talet grunden till skolundervisning inom bland annat Sverige.[22] inom Syrakusa byggde Archimedes (cirka 287–212 f.Kr.) vidare vid Euklides tänkande, formulerade matematiska formler till kalkyl från kroppars yta samt volym samt gjorde uppfinningar såsom fick innebörd på grund av konstruktion från olika typer från maskiner.[23] en modell vid teknikens samt astronomins framsteg existerar antikytheramekanismen, en "urverk" tillverkat ungefär 150 alternativt 100 f.Kr., liksom är kapabel förklara rörelserna hos dem då kända himlakropparna. Antikytheramekanismen existerar en avancerat astronomiskt instrument från enstaka typ liksom man länge trodde ej börjat tillverkas förrän flera hundra tid senare samt äger beskrivit likt ett "analog dator".[24]
Grekisk mytologi
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Antik grekisk religion och Grekisk mytologi
I den grekiska tro fanns detta ej gudarna likt skapat världen samt dem styrde heller ej allsmäktigt ovan människorna.
Grekisk sagor grundar sig vid för att Zeus, gudarnas härskare ovan Olympos, styr ovan detta generella samt mänsklighetens öden medan andra, mindre gudar, mot modell Apollon, styr ovan bland annat välmående genom för att beskjuta städer tillsammans med sjukdomsframkallande pilar samt människor såsom misshagat honom samt hålla städer liksom existerar trogna samt dyrkar honom, nära god vigör. en annat modell existerar Aeolus, vindarnas gud, liksom ger medvind mot havs samt svalkande brisar vid nation mot sina anhängare dock orkaner samt motvind mot dem liksom dyrkar enstaka ytterligare gud. Inom den grekiska mytologin plats offer från bland annat tjurar standard nära ceremonier likt förrättades ungefär enstaka gång inom månaden. Offren fanns riktade mot specifika gudar, således angående detta rådde flera sjukdomar inom staden offrade man mot Apollon inom hopp ifall för att detta skulle bli bättre.[källa behövs]
Grekisk litteratur
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Den grekiska antikens litteratur
I den grekiska litteraturen intar skalder liksom Homeros samt Sapfo ett tätplats. detta grekiska dramat äger blivit stilbildande. skådespel fanns gängse formulering till teaterkonst. Konsten för att notera teatermanus kom för att kallas dramatik samt den likt skriver scenkonst existerar dramatiker.
Den västerländska teatern växte fram ur dem årliga Dionysosfesterna inom antikens Grekland. varenda tid anordnade man ett fest mot vinguden Dionysos ära, var traditionen utvecklats för att bygga ett arena till körsång. Denna leddes från enstaka försångare likt sjöng enstaka växelsång tillsammans med kören. enstaka solens tid fick enstaka försångare på grund av sig för att prata texten inom stället till för att sjunga samt teatern ägde fötts. Man strukturerade sålunda småningom årliga teaterfestivaler var tre antika dramatiker fick tävla tillsammans med fyra pjäser var: tre tragedier samt en lustspel. vid den denna plats tiden fanns scen liksom därför många annat en nöje förbehållet Greklands medborgare, ”fria män”. Även vid scenen plats detta bara män, även inom kvinnorollerna samt man använde masker. Thespiskärran, likt fraktade dåtidens artist vid turné, äger blivit ett tecken på grund av scen samt scenkonst inom nära bemärkelse.[25]
Grekisk konst
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Grekisk konst
Grekisk arkitektur
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Grekisk arkitektur