Vart får växterna sin energi ifrån

Växtriket (Plantae) existerar en från dem riken vilka ingår inom den biologiskasystematiken. Studiet från växtriket kallas botanik.

De gröna växterna indelas inom divisioner samt är kapabel enkelt indelas inom grönalger, mossor samt kärlväxter. Kärlväxterna existerar antingen kärlkryptogamer alternativt fröväxter. Fröväxterna delas inom sin tur upp inom gymnospermer samt angiospermer. Växter, liksom alger existerar inom allmänhet fotoautotrofa organismer, detta önskar yttra organismer såsom själva tillsammans med hjälp från solljus (genom fotosyntes) bildar sin att ge liv ifrån oorganiska ämnen, dock detta finns även parasitiska växter (som tallört), halvparasitiska växter (som mistel) samt köttätande växter, vilket venus flugfälla samt sileshår.

Aristoteles delade in samtliga levande väsen inom växter, liksom ej rör sig alternativt äger sinnesorgan, samt varelse. Den äldsta bevarade teckningen från enstaka flora återfinns inom Johnson-papyrusen. inom Linnés struktur delades organismerna in inom Vegetabilia (senare Plantae) samt Animalia. Senare blev detta mer tydlig för att ytterligare indelning behövdes, vilket resulterade inom för att svampar samt alger flyttades ut ur riket växter. vid senare period äger inom ökad utsträckning framförallt grönalger återförts mot växtriket.

Växternas betydelse

[redigera | redigera wikitext]

Växternas samt vissa algers fotosyntes ändrade till länge sedan sammansättningen från jordensatmosfär, sålunda för att den för tillfället innehåller enstaka massiv andel syre vilket djuren samt andra organismer existerar beroende från. varenda växter använder sig från fotosyntes till för att erhålla resurser mot den energi samt detta kol dem behöver. Den sker inom kloroplasterna, ett smaragdgrön organell inom växtcellen, var växten omvandlar solljus, koldioxid samt dricksvatten mot druvsocker samt syrgas.

Växter samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Historiskt besitter växter varit centrala till varenda människors välmående samt välmående, dock ej bara liksom näringsintag, utan även vilket mediciner samt såsom enstaka sektion inom tradition samt religion^[2]. liksom att ge liv används växter direkt inom form eller gestalt från exempelvis spannmål, fruktbarhet samt vegetabilier, dock även omväg, eftersom växter existerar grunden inom nästan samtliga näringskedjor. Näringen inom växterna frigörs då druvsockret bryts ned mot energi mot modell inom människokroppen. Tillsammans tillsammans med syrgasen oss andas in blir restprodukten koldioxid samt vätska. detta kallas på grund av cellandning.

Växter existerar ett betydande råvarukälla. träd ger byggnadsmaterial samt pappersmassa. flera textilier produceras från växter, såsom bomull. flera medicin besitter alternativt besitter haft växter såsom verksamma ämnen.

Se även jordbruk samt skogsbruk.

Namnet Plantae

[redigera | redigera wikitext]

Namnet Plantae är kapabel äga olika innebörd. Gemensamt till dem varenda existerar för att bryofyter (mossor) samt tracheofyter (kärlväxter) ständigt ingår.

I den snävaste definitionen, Plantae sensu strictissimo, ingår endast dessa numeriskt värde grupper: bryofyter samt kärlväxter. detta existerar dem växter likt äger skyddade förökningsorgan, multicellulär sporofyt samt bildar embryon. Således kallas dem även till embryofyter (Embryophyta). vid svenska säger man ibland "landväxter".

I enstaka bredare definition, Plantae sensu stricto, räknas embryofyterna ihop tillsammans med grönalgerna. Dessa båda grupper besitter klorofyll a samt b samt lagrar näring likt stärkelse. Även gott ifall molekylärbiologiska information visar för att embryofyterna besitter uppstått ifrån grönalgerna.^[3][4][5] Denna assemblage kallas passande till Gröna växter (Viridiplantae).

En ännu vidare definition existerar för att även räkna rödalger samt glaukofyter mot växtriket; vissa molekylärbiologiska information stödjer detta.^[4] Denna lag kallas då omväxlande till Plantae sensu lato, Archaeplastida, Primoplantae alternativt bara Plantae.^[6]

Längre åter kallades allt såsom ej plats vilt till växter (Vegetabilia, Plantae). Sålunda räknades även svampar samt samtliga alger inom växtriket.

Växternas evolution

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Växternas evolution

Det man inom vardagligt anförande menar tillsammans växter existerar oftast mångcelliga, landlevande växter. dem omfattar kärlväxterna såsom besitter ark, stammar alternativt stjälkar samt rötter. Även mossor besitter liksom kärlväxterna celler tillsammans cellväggar från cellulosa samt dem flesta får sin energi via fotosyntes. detta finns omkring 300 växtarter såsom ej existerar fotosyntetiska utan parasiterar vid fotosyntetiska växter. Växterna skiljer sig ifrån grönalger, liksom dem utvecklades ifrån, genom för att äga inriktade fortplantningsorgan likt skyddas från vävnader vilket ej inom sig deltar inom fortplantningen.

Mossorna uppstod beneath paleozoikum. dem förmå bara överleva inom fuktiga miljöer eftersom dem saknar kärlsträngar liksom transporterar vätska inuti växten. Kärlväxterna uppstod beneath silur samt beneath län i england ägde dem utvecklats mot enstaka mängd arter samt spridits mot flera olika miljöer. Detta berodde bland annat vid för att kärlväxter ej äger mossornas begränsningar, utan exempelvis besitter kärlsträngar liksom transporterar vätska genom all växten. dem inledande primitiva fröväxterna plats enkla nakenfröiga växter (Gymnospermae). Deras frön äger ej en skyddande lager utan pollenet landar direkt vid embryot. tillsammans med undantag från barrväxter äger dem flesta nakenfröiga växter dött ut, kvarvarande kvarlevor existerar ginkgo, kottepalmer samt gnetumväxter. Arter beneath län i england plats Pteridospermae samt Cordaites. Båda grupperna existerar för tillfället utdöda. beneath kol, perm samt trias differentierades dem nakenfröiga växterna inom flera grenar, från vilka ett sektion numera existerar utdöda medan övriga existerar dem ovan nämnda grupperna fröormbunkar, cykadofyter. mot skillnad ifrån sporer likt behöver fukt på grund av för att utvecklas, tål frön många torrare förhållanden.

Under krita på grund av ca 120-100 miljoner tid sedan började blomväxternas, liksom ibland kallas "gömfröiga växter", explosionsartade tillväxt. dem utvecklades ifrån nakenfröiga växter beneath jura samt dessa växter kom därför småningom för att helt dominera. Skillnaden mellan blomväxter samt nakenfröiga växter existerar för att hos blomväxterna existerar fröembryot inneslutet inom enstaka skyddande hinna liksom pollenet måste tränga igenom.

Växtfossil

[redigera | redigera wikitext]

Fossila växter har gett upphov mot bland annat stenkol samt bärnsten. träd bildar ofta fossil, titta förstenat virke. Fossila stammar av träd brukar inträffa såsom polystrata fossil, liksom använts liksom argument till kreationism.

Se även fytolit.

Stamträd

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående stamträd visar växternas inbördes släktskap.^[7][8][9] på grund av specifikation angående grönalgernas släktskap tillsammans landväxterna, titta sidan angående grönalger.

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Växter finns ovan stora delar från jordytan. dem utgör den överlägset största delen från jordens biomassa. titta växtgeografi samt trädgränsen.

Växter inom haven

[redigera | redigera wikitext]

I haven finns framförallt alger samt sjögräs. Grönalger räknas ofta mot växtriket^[10], bland annat eftersom dem äger identisk typ från klorofyll (a, b) likt växter vid nation. Rödalgers samt glaukofyters placering existerar däremot mer osäker. tydligt existerar dock för att brunalger, guldalger, gulgrönalger, kiselalger samt dinoflagellaterinte tillhör växtriket.^[11] eftersom växter samt alger existerar beroende från solljus finns dem ej inom djuphaven. en modell vid enstaka vanlig svensk marin blomväxt existerar ålgräs.

Växtfysiologi

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Växtfysiologi samt växtanatomi

Livscykel

[redigera | redigera wikitext]

Ett sätt för att dela in växter existerar efter hur länge dem lever:

• Ettåriga växter alternativt annueller, vilket existerar samt fortplantar sig beneath enstaka växtsäsong
• Tvååriga växter alternativt bienner, likt lever numeriskt värde växtsäsonger samt vanligen fortplantar sig den andra säsongen
• Fleråriga alternativt perenner, liksom existerar beneath flera växtsäsonger samt fortplantar sig flera gånger

De fleråriga blomväxterna förmå existera både städsegröna, vilket innebär för att dem ej fäller sina växtdel, alternativt således förmå dem artikel lövfällande. inom tempererat samt subarktiskt klimat fäller dem vanligen bladen alternativt löven beneath vintern. inom tropiskt klimat fäller dem dem beneath regnperioderna.

Tillväxten

[redigera | redigera wikitext]

Tillväxtens hastighet samt standard beror vid resurser mot fukt (vatten), värme, atmosfär (koldioxid), ljus samt mark (närsalter).^[12]

Hur snabbt samt hur många olika växter växer varierar enormt. Några mossor växer mindre än 0,001 millimeter per 60 minuter. dem flesta växt växer mellan 0,025 samt 0,25 millimeter per 60 minuter. Vissa klätterväxter är kapabel växa därför många liksom 12,5 millimeter per 60 minuter samt detta finns bambuarter likt kunna växa ifrån 300 upp mot 1000 millimeter vid en dygn.

Tillväxthastigheten varierar ej bara tillsammans arten utan även tillsammans ljustillgången. tillsammans med begränsad resurser mot ljus ifrån sidorna brukar t.ex. en ungt träd tillsammans omgivande större träd söka sig snabbare uppåt samt mindre åt sidorna än angående detta ägde stått mer öppet samt därmed fått mer ljus ifrån sidorna.^[12]

Album

[redigera | redigera wikitext]

• Borassus flabellifer, Palmyra.

• Frukter från palmträdet palmyra, Borassus flabellifer (lokalt kallat Thaati Munjelu) mot salg vid ett handelsplats inom Guntur, Indien.

• Rotstock ifrån gurkmeja, Curcuma longa.

• Sötpotatis, Ipomoea batatas, Maui Nui Botanical Gardens, Kahului, Hawaii.

• Pandanus amaryllifolius, pandan.

• California Papaya.

• Carica papaya, papaya, den förädlade sorten 'Sunset'.

• Cymbopogon citratus, citrongräs.

• Pachyrhizus erosus, jícama. Situgede, Bogor, västra Java, Indonesien.

• Malus domesticus, äpple från sorten Fuji.

• Groddskott från Sauropus androgynus, katuk.

• Cocos nucifera, kokospalm.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]