Hur var kärleken under antiken

Ställningen på grund av kvinnor inom antikens Rom genomgick vissa förändringar beneath seklens lopp. Den beskrivs liksom strikt beneath den allra första romerska republiken, fanns relativt fri samt jämlik beneath den sena republiken samt detta romerska kejsardömet, på grund av för att sedan återigen genomgå enstaka förändring efter kristendomens insättning vid 300-talet. Genom romarrikets utbredning kom romersk team för att gälla ovan läka medelhavsområdet samt enstaka massiv sektion från västra europa.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera teorier ifall hur den ursprungliga romerska kulturen, inberäknat kvinnans ställning, påverkades från deras föregångare etruskernas tradition. Etruskerna utgjorde en ledande element inom Roms äldsta bakgrund, samt den romerska kungafamiljen ägde etruskiskt ursprung ifrån 616 fram mot den romerska republikens grundande tid 509 f.Kr., då etruskerna förjagades ifrån Rom.

Informationen ifall etruskernas samhälle existerar knapphändig dock kvinnor ägde från allt för att döma ett upphöjd ställning. dem etruskiska stadsstaterna, såsom likt Rom inledningsvis fanns kungadömen samt sedan republiker, framstår liksom likartade Rom, var kvinnor kunde spela inflytelserika roller inom politiska elitfamiljers kontaktnät. Etrusker räknade sin härkomst ifrån både fadern samt modern,^[1] samt kvinnor ägde både familjenamn samt en individuellt förnamn (romerska kvinnor ägde familjenamn dock deras förnamn plats ett feminin utgåva från faderns namn såsom delades tillsammans eventuella systrar),^[1] vilket tyder vid för att dem plats rättsligt oberoende,^[2] samt gravskicket tyder vid för att dem kunde artikel ekonomiskt oberoende.^[2] Etruskisk konstverk tydliggör för att kvinnor ej plats segregerade utan fritt umgicks tillsammans män nära idrott samt symposier, var män nedsänkt mot bords samt festade tillsammans tillsammans hustrur samt gäster.^[1] Detta framstod vilket skandalöst till grekerna, vars fester kunde urarta mot sexuella orgier samt likt deras hustrur förbjöds delta inom, samt etruskiska kvinnor beskrevs därför från grekerna liksom sexuellt utsvävande.^[1]

Sedan den etruskiska kungafamiljen ägde förvisats ifrån Rom 509 f.Kr. samt den romerska republiken ägde grundats framställde romarna ofta etruskerna likt sedeslösa samt utsvävande. Romarna såg inom stället ett förbättrad rollmodell inom den grekiska kulturen, vars kvinnosyn plats betydligt strängare. inom ett sedelärande saga beskrevs hur romarinnan Lucretia föredrog för att stanna hemma samt spinna ull framför för att följa etruskisk sed samt delta inom Roms kungliga familjs könsblandade fester.^[1] detta finns många lite data ifall kvinnans ställning inom Rom beneath den tidiga republiken (509–367 f.Kr.), dock författare beneath den sena republiken (133–27 f.Kr.) beskrev den ofta såsom betydligt mer sträng samt begränsad än vilket den ägde blivit beneath deras personlig samtid.^[3] Bland deras påståenden fanns för att kvinnor vid den tiden ej deltog inom könsblandade fester; för att dem ständigt ingick den äktenskapsform vilket ställde dem beneath makens förmynderskap; för att makens förmynderskap vid den tiden plats mer långtgående samt gav honom riktig för att sälja sin fru liksom slav samt döda hon angående denna drack alkoholhaltig alternativt begick äktenskapsbrott.^[3] detta existerar okänt ifall dessa påståenden stämmer alternativt angående dem plats påhittade från senare debattörer liksom ville bedöma samtida romerska kvinnors frihet genom för att idealisera en avlägset förflutet.^[3] i enlighet med romersk tro betraktades mot modell ett man vilket sålde sin fru såsom slav tillsammans avsky samt förbannades mot underjordens makter från gudinnan Ceres, hustrurnas beskyddare.^[3] då Bacchus-kultens anhängare avrättades tid 186 f.Kr. blev dem manliga deltagarna avrättade från staten medan dem kvinnliga deltagarna avrättades från sina autentisk män, dock detta plats ej dem autentisk männen vilket dömde samt avrättade dem vid eget initiativ, utan enstaka domstol likt dömde dem samt därefter gav deras män beställning angående för att verkställa avrättningen.^[3]

Det finns indikator vid för att romerska kvinnor ägde ett sämre ställning beneath den äldsta republiken samt för att dem började ett fåtal nå ett större frihet beneath den mellersta republiken (367–133 f.Kr.), vilket inledningsvis möttes tillsammans motstånd. detta andra puniska kriget ledde mot en stort bortfall från män inom strid, samt för att andra fanns frånvarande inom åratal vid bas från kriget. Detta ledde mot för att flera kvinnor ärvde förmögenheter efter döda män samt för att andra mäns frånvaro gav dem massiv handlingsfrihet.^[3] detta illustreras från för att en stort antal hustrur tid 213 f.Kr. åtalades samt dömdes mot exil från tribunerna till moralbrott, rättegångar likt ej skulle äga skötts från domstolarna utan från manliga familjemedlemmar, angående sådana funnits.^[3] en annat indikator fanns införandet från Lex Oppia (215–195 f.Kr.) vilket förbjöd kvinnor för att ärva ett förmögenhet ovan enstaka viss summa samt visa upp sin stor mängd tillgångar eller förmögenhet genom för att färdas genom staden öppen vagn.^[3]

Det existerar ursprunglig ifrån den sena republiken (133–27 f.Kr.) likt mer kunskap finns angående kvinnans ställning inom Rom, samt ifrån den tiden, ifall ej förr, ägde kvinnor enstaka relativt fri samt självständig position, var detta fanns normalt på grund av enstaka kvinna för att umgås tillsammans med män utanför familjen samt sköta sina egna affärer, samt detta existerar ursprunglig ifrån den tiden man förmå ge enstaka genomskinlig foto ifall kvinnors villkor inom antikens Rom.

Barndom samt utbildning

[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad ifrån hur detta fanns till kvinnor inom detta klassiska Aten, ansågs ej döttrar existera mindre värda än söner inom ett romersk släkt. inom detta antika Rom, var familjepolitik samt förbindelser mellan olika politiska dynastier fanns viktiga, ägde döttrar enstaka betydande roll för att spela vilket kontaktlänkar mellan dem politiska familjerna. manliga barn förväntades däremot upprätthålla familjens ställning eller tillstånd genom för att följa sin fars yrkesliv inom fotspåren.

Både döttrar samt söner gick inom grundskolan (Ludus) mot åtminstone 11 års ålder, alternativt fick hemundervisning från privatlärare. Vissa familjer föredrog för att ge sina döttrar hemundervisning vid bas från den denkbar sexuella risken klasskamrater från motsatt kön uppfattades utgöra, dock detta uppfattades likt normalt för att flickor gick inom skolan.^[4] Undervisningen plats likartad på grund av flickor samt pojkar fram mot tolvårsåldern samt utbildningsnivån skilde sig mer utifrån samhällsklass än kön. Inom medel- samt arbetarklassen blev både söner samt döttrar vanligen upplärda inom en arbete.

En välutbildad kvinna ansågs bli mot nytta till enstaka blivande man samt hennes bildning sågs likt enstaka passage samt statusmarkör, även angående Juvenalis även klagar ovan för att kvinnors allmänbildning perfekt borde äga varit lägre än den fanns eftersom detta fanns irriterande till enstaka man för att bli rättad från sin fru.^[3] detta fanns ett mängd kvinnor såsom blev omtalade på grund av sin bildning, liksom poeten Sulpicia, Julia Domna, vilket höll enstaka litterär salong, samt oratorn Maesia Sentia.^[3] Döttrar liksom söner undervisades inom toner, retorik, tänkesätt, klassikerna, tungomål (främst latin samt grekiska) samt vetenskaper såsom matematik.

Från tolvårsåldern blev bildningen mer könsspecifik, samt döttrar fick mot skillnad ifrån söner lära sig vikten från den dygd samt sexuella moral vilket plats idealet till ett romersk fru samt sågs såsom garantin till stabiliteten inom familjen, liksom spelade ett massiv roll inom detta politiska kontaktnätet inom Rom. enstaka dotter förväntades artikel oskuld nära giftermålet.

Både döttrar samt söner fick tidigt börja delta inom dem vuxnas umgängesliv samt nära offentliga religiösa högtider, till för att lära sig för att bygga sig rätt offentligt, särskilt likt sällskapslivet spelade ett massiv roll inom Roms politiska samt offentliga liv.

Rättslig ställning

[redigera | redigera wikitext]

Både söner samt döttrar stod beneath förmynderskap från sin far, Pater familias, ifrån åtminstone 450 f.Kr. mot kejsar Diocletianus (284–305 e.Kr.). Denna fanns långtgående på grund av både söner samt döttrar samt ett far ägde formellt rätten för att både döda dem samt sälja dem såsom slavar.^[3] Söner blev myndiga nära faderns död. ett dotter blev vuxen nära sin fars död såvida denna ej ägde ingått ett form eller gestalt från äktenskap vilket placerade hon beneath makens förmynderskap.

Äktenskap

[redigera | redigera wikitext]

Äktenskap plats den självklara normen. detta plats ovanligt tillsammans frifödda vuxna kvinnor liksom inte någonsin varit gifta, inom varenda fall inom dem romerska överklassfamiljer var register finns kvar.^[3]

Äktenskapen fanns arrangerade från Pater familias på grund av både söner samt döttrar, såsom båda stod beneath sin fars förmynderskap. Den lagliga åldern på grund av äktenskap fanns 12 på grund av flickor samt 14 på grund av pojkar, dock detta normala fanns för att äktenskap ingicks då kvinnan plats inom tjugoårsåldern samt mannen inom tjugofemårsåldern. Verkligt unga äktenskap tycks maximalt äga förekommit nära politiska äktenskap inom senatsfamiljer. Däremot plats detta vanligt tillsammans trolovning från små människor. enstaka dotter kunde lagligt sett vägra den man fadern valt ut åt hon ifall denna kunde bevisa för att denne saknade moral. nära giftermål behöll enstaka kvinna sitt eget familjenamn.

En gift kvinnas rättigheter berodde vid vilken struktur från äktenskap denna ägde ingått, var denna antingen kunde hamna beneath sin makes förmynderskap (cum manu) alternativt kvarbli beneath sin fars förmynderskap (sine manu).

Sine manu

[redigera | redigera wikitext]

Det normala fanns en sine manu-äktenskap, var kvinnan kvarblev beneath sin fars förmynderskap. en sine manu-äktenskap innebar för att kvinnan eskorterades mot makens bostad beneath högtidliga former samt sedan levde tillsammans tillsammans honom. Denna form eller gestalt innebar för att kvinnans rättsliga ställning förblev oförändrad. denna kvarstod beneath sin fars förmynderskap, behöll arvsrätten efter honom samt blev vuxen nära hans död, utan makens rättsliga inblandning. Barnen räknades däremot likt ett sektion från faderns släkt, tog hans namn, hamnade beneath hans förmynderskap, ägde arvsrätt efter honom, samt ägde inga arvsanspråk vid sin mor alternativt hennes släkt.

Detta plats den normala äktenskapsformen inom dem flesta samhällsklasser. Orsaken äger debatterats, dock detta fanns enstaka kraftfull kulturell preferens på grund av för att ett dotter skulle gå vidare artikel lojal samt mot nytta till den födelsefamilj liksom fostrat hon, snarare än överföra sin lojalitet mot sin makes släkt då denna gifte sig. Hennes främsta lojalitet skulle i enlighet med romersk sed artikel hos hennes far snarare än hos hennes man, samt denna förväntades visa lojalitet mot sin far samt sin födelsefamilj framför sin man ifall konflikt uppstod. vy för att förlora sitt farsarv ifall denna hamnade beneath makens förmynderskap torde även äga spelat in.

Det faktum för att hustrun normalt sett stod beneath faderns förmynderskap snarare än makens gav hon inom praktiken massiv frihet. denna plats den enda medlemmen inom en romerskt hushåll såsom ej stod beneath förmynderskap från hushållets Pater familias, samt ägde därmed ett unik autonom ställning inom hushållet. eftersom denna ej levde inom identisk hushåll likt sin laglige vårdnadshavare, kunde denna inom praktiken leva en liv fritt ifrån övervakning.

Cum manu

[redigera | redigera wikitext]

En kvinna inom en cum manu-äktenskap lämnade sin fars släkt samt podesta, samt hamnade beneath sin makes förmynderskap (eller sin svärfars angående denne plats nära liv samt därmed kvar makens förmyndare). denna förlorade då arvsrätten efter sin far, samt ärvde istället sin man tillsammans tillsammans sina unge. enstaka gift kvinna vilket stod beneath sin makes förmynderskap ägde ingen korrekt för att äga alternativt hantera egendom, tillsammans undantag från sin hemgift. Även då maken fanns kvinnans vårdnadshavare, ägde denne dock färre rättigheter ovan hon än då hennes far fanns inom motsvarande ställning. ett man ägde ingen riktig för att döda sin fru alternativt sälja hon såsom slav, något han formellt sett kunde tillsammans med både söner samt döttrar. då ett kvinna skilde sig alternativt blev änka blev denna automatiskt vuxen.

Det fanns tre olika äktenskapsformer var kvinnan hamnade beneath makens förmyndarskap, samt såsom varenda gav kvinnan olika rättigheter gentemot maken: confarreatio, coemptio samt usus.

Ett confarreatio-äktenskap fanns den sedvänja äktenskapsformen till patricier. Vigseln förrättades från översteprästerna Flamen Dialis samt Pontifex maximus inom närvaro från tio vittnen samt beneath läsande från heliga verser. Parterna måste äga föräldrar liksom själva vigts vid detta sätt. Endast en små människor från denna äktenskapsform kunde bli prästinna alternativt Flamen Dialis. Ursprungligen fanns cum manu ett självklar sektion från denna struktur från äktenskap, dock vid bas från dess impopularitet kom makens förmynderskap för att begränsas mot religiösa kontext. Denna äktenskapsform användes ifrån republiken slut endast från familjer tillsammans prästerliga ambitioner. Ursprungligen fanns skilsmässa omöjligt inom denna äktenskapsform. Den blev senare rätt, dock svårare för att genomföra än inom andra fall.

Ett coemptio-äktenskap plats enstaka rituell salg från kvinnan mot maken. Denna ceremoni ägde utrymme inom närvaro från fem vuxna manliga vittnen. ett kvinna likt blivit cum manu genom denna äktenskapsform ägde (från 100-talet) laglig korrekt för att tvinga maken för att myndigförklara hon, samt blev nära skilsmässa automatiskt vuxen.

Ett usus-äktenskap plats ett struktur från samboskap. då enstaka kvinna delat bostad tillsammans med ett man beneath äktenskapliga förhållanden beneath en års tidsperiod kunde denna rättsligt betraktas vilket hans fru. ifall denna ej ville hamna beneath hans förmynderskap, undvek denna i enlighet med team detta genom för att tillbringa tre dagar samt tre nätter utanför hans bostad före varenda nyår. Skilsmässa gjorde hon automatiskt vuxen. Denna äktenskapsform beskrivs vilket vanlig bland allmänheten.

Konkubinat

[redigera | redigera wikitext]

Det plats socialt accepterat på grund av enstaka kvinna för att leva inom en förhållande tillsammans ett man utan för att gifta sig tillsammans honom. denna räknades då såsom konkubin. detta fanns vanligt då ett fri kvinna samt man ej kunde gifta sig vid bas från skillnad inom social ställning eller tillstånd. Eventuella ungar räknades inom liknande fall enbart vilket moderns ungar, samt fick hennes namn. en modell vid detta fanns Caenis, liksom plats partner samt politisk rådgivare mot kejsar Vespasianus, vars slav denna varit innan denne frigav hon.

Skilsmässa

[redigera | redigera wikitext]

Skilsmässa fanns enstaka enkel process såsom kunde initieras från både kvinnor samt män. ifall kvinnan stod beneath sin fars förmynderskap kunde han vilket vårdnadshavare tvinga hon för att skilja sig mot hennes vilja. Skilsmässa innebar inom princip endast för att hustrun öppet samt permanent lämnade sin makes hushåll samt tog tillsammans med sig sin hemgift.

Inga skäl behövde anges på grund av ett skilsmässa, dock en likt ofta angavs då liknande omtalas fanns barnlöshet. angående enstaka man skilde sig ifrån enstaka kvinna vid bas från hennes otrohet förlorade denna sin hemgift. separationer i äktenskap uppfattades likt normala samt fanns accepterade således länge dem skedde i enlighet med konventionell praxis (mos maiorum). detta vanliga fanns för att fadern fick vårdnad ifall barnen, såvida modern ej kunde bevisa för att denne fanns olämplig.

Att gifta angående sig fanns normalt samt uppmuntrades. eftersom enstaka frånskild kvinna oftare fanns vuxen (antingen på grund av för att hennes far fanns död, alternativt till för att hennes makes förmynderskap upphörde nära skilsmässan), ägde denna ofta större frihet för att egen välja vem denna skulle gifta sig tillsammans nästa gång än vad denna ägde haft likt ung flicka.

Efter kristendomens insättning försvårades skilsmässa samt avskaffades slutligen helt.

Förmynderskap

[redigera | redigera wikitext]

Formell team fordrade förmyndarens tillåtelse på grund av för att ett kvinna skulle behärska sköta juridiska affärer likt för att motta en arv, upprätta en testamente, notera en kontrakt, frige enstaka slav alternativt sälja egendom från större värde såsom land.^[3] i enlighet med praxis förväntades dock förmyndaren rutinmässigt godkänna kvinnans begäran, samt ifall denne vägrade ägde denna korrekt för att tvinga honom nära domstol, alternativt utse enstaka ytterligare vårdnadshavare liksom plats mer medgörlig.^[3] Kvinnor kunde mot skillnad ifrån inom Grekland företräda sig själva inför domstol. Förmynderskapet fanns därmed inom praktiken ej en omyndigförklarande från kvinnan, vid detta sätt den fanns inom detta klassiska Aten.

Förmyndarskapslagarna tycks även från män äga uppfattats mer såsom ett tröttsam samt tidsödande formalitet än vilket en sätt för att granska kvinnor inom praktiken, samt normal praxis (i varenda fall ifrån den sena republiken samt framåt) tycks äga varit för att ignorera dem.^[3] Domstolar samt inspelade eller skrivna bevis nämner flera kvinnor vilket skötte sina affärer självständigt, således liksom Cornelia Africana samt Terentia, samt antyder inte någonsin för att dem behövde enstaka förmyndares tillåtelse på grund av något, alternativt för att detta inom sålunda fall bör äga varit mer än enstaka betydelselös formalitet.^[3]

Kejsar Claudius avskaffade den team likt automatiskt gjorde ett kvinnas närmaste manliga anhörig mot hennes vårdnadshavare. Omyndiga kvinnor fick istället automatiskt ett statlig manlig vårdnadshavare (tutor), vars arbetsuppgift fanns för att ge hon status närhelst denna bad angående detta samt liksom ej ägde någon riktig för att lägga sig inom hennes privatliv. Förmyndarskapslagarna ägde beneath 100-talet blivit således underminerade samt verkningslösa för att Gajus (jurist) konstaterade för att han ej såg någon anledning mot för att dem alls fanns mot.

Det fanns chans på grund av ett kvinna för att bli formellt myndigförklarad (sui iuris). Kejsar Augustus införde ett team (jus liberorum) vilket automatiskt myndigförklarade frifödda kvinnor liksom fött minimalt tre ungar, samt frigivna kvinnor likt fött minimalt fyra barn.^[3] ett kvinna blev automatiskt vuxen nära sin fars död, såvida denna ej ägde ingått den typ från äktenskap liksom placerade hon beneath sin makes förmynderskap. enstaka fru liksom stod beneath sin makes förmynderskap blev automatiskt vuxen liksom änka alternativt genom skilsmässa: maken kunde även myndigförklara hon.

Sexualliv

[redigera | redigera wikitext]

Både preventivmedel samt abort användes allmänt. Bland preventivmedel fanns både ineffektiva metoder (som vidskepliga ritualer), riskabla metoder (som avbrutet samlag samt menstruationscykelns "säkra perioder"), samt verksamma metoder (som olika typer från hinder liksom vaxproppar samt ullbollar indränkta inom medicinska vätskor införda inom slidan, blockeringar från olika fetter samt inälvor ifrån vilt nyttja såsom kondomer).^[3] Abort framkallades antingen tillsammans hjälp från instrument alternativt olika mediciner. Preventivmedel samt abort plats sålunda vanligt samt effektivt för att detta påverkade folkmängden, samt antas existera orsaken mot för att kejsar Augustus inom Lex Papia Poppaea införde böter till ogifta kvinnor ovan 20 samt ogifta män ovan tjugofem, till för att angående möjligt öka reproduktionen.^[3] ingen lagstiftning infördes mot preventivmedel före kristendomens insättning. Kejsar Caracalla införde dödsstraff till personer vilket sålde abortmedel, dock detta handlade då mer angående för att abortmedlen bestod från droger snarare än till för att dem framkallade abort; den inledande lagen mot abort kom ursprunglig tillsammans Septimius Severus vid 200-talet, samt den förbjöd ej abort likt sådan, utan stadgade exil likt straff ifall enstaka nyligen frånskild kvinna aborterade sin tidigare makes foster utan hans samtycke.^[3]

Romersk moral föreskrev för att enstaka man skulle existera enstaka god man, vilket inbegrep för att denne ej skulle bete sig obehärskat mot sin fru. Hustrumisshandel betraktades likt något skamligt liksom förstörde enstaka mans rykte samt plats ett tillåten orsak mot skilsmässa. Även sex plats en plats var ett man förväntades visa behärskning, samt otrohet liksom en indikator vid bristande karaktär. Cato den yngre beskrev sex vilket något även enstaka man borde äga enbart på grund av reproduktionens skull, samt Ulpianus framhävde för att detta fanns orimligt från enstaka man för att kräva trohet från sin fru utan för att egen visa det.^[3]

En mans otrohet räknades dock såsom äktenskapsbrott enbart ifall detta ägde skett tillsammans enstaka fri (och icke prostituerad) kvinna, medan samlag tillsammans slavar samt prostituerade ej räknades.^[6] detta plats sällsynt till ett kvinna för att ta ut skilsmässa ifrån enstaka man tillsammans med hänvisning mot hans otrohet, vilket besitter föreslagits bero vid för att män vilket ville äga utomäktenskapligt sex kunde äga detta tillsammans med både slavar samt prostituerade utan för att detta betraktades likt otrohet, samt för att eventuell otrohet tillsammans med ett fri kvinna sköttes diskret.^[3] detta finns inga fakta ifall om kvinnors otrohet tillsammans med manliga slavar vid motsvarande sätt ej räknades, dock kvinnor kunde köpa samt äga vuxna manliga slavar samt detta fanns enstaka medvetenhet ifall för att dem kunde äga samlag tillsammans med dem, eftersom detta nämns tillsammans ogillande hur kvinnor ofta köpte män liksom såg utmärkt ut samt detta ofta förekom bekymmer samt misstänksamhet kring kvinnors relation mot manliga slavar.^[3]

Kvinnlig sexuell dygd framställdes ofta liksom en viktigt ideal till familjens samt statens stabilitet. enstaka kvinna förväntades artikel oskuld nära sitt giftermål, medan identisk krav ej ställdes vid enstaka man. beneath den äldre republikens period, då dem flesta kvinnor ingick den typ från äktenskap likt gjorde maken mot hennes vårdnadshavare, påstås maken äga haft rätten för att döda sin fru angående denne ertappade hon tillsammans med otrohet. inom verkligheten finns detta inga modell vid för att detta äger skett, samt detta fanns kanske frågan angående enstaka övning liksom hittades vid inom senare period liksom ett sektion från enstaka moralisk retorik.^[3]

Äktenskapsbrott betraktades likt enstaka privatsak liksom dem inblandade samt deras familjer själva borde reda ut snarare än såsom enstaka sak till domstolarna.^[7] Kejsar Augustus förbjöd dock formellt sett kvinnlig otrohet inom Lex Julia. Straffet inom domstol plats böter på grund av både kvinnan samt hennes älskare: ett kvinna riskerade även för att mista rätten för att gifta ifall sig.^[6] Däremot infördes generösa villkor på grund av enstaka far alternativt enstaka man liksom begick mord från provokation nära påkommet äktenskapsbrott. angående kvinnans far fanns hennes vårdnadshavare, rådde straffrihet angående han nära påkommet äktenskapsbrott dödade både sin dotter samt hennes älskare.^[7] ifall maken plats kvinnans vårdnadshavare rådde straffriheten enbart angående denne dödade hustruns älskare, samt då endast angående den som älskar tillhörde ett rättslös samhällskategori (infames), detta önskar yttra en person som har begått ett brott, prostituerad, artist, dansare, akrobat, stridsman alternativt hallick.^[7] inom detta fall ett man använde sig från den rätten, fanns denne i enlighet med team tvungen för att skilja sig ifrån sin fru samt att anklaga någon formellt för ett brott hon på grund av äktenskapsbrott nära domstol.^[7] dem möjligen maximalt kända offren till sexualbrottslagarna fanns kejsar Augustus personlig dotter samt dotterdotter, Julia den äldre samt Julia den yngre. Augustinus' sedlighetslagar fanns dock allmänt impopulära samt saknade allmänhetens stöd.

Samhällsliv

[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad ifrån kvinnor inom detta klassiska Aten, deltog romerska kvinnor aktivt inom detta offentliga existensen. detta ansågs heller ej artikel skamligt till dem för att bli offentligt uppmärksammade, tvärtom fanns detta ett sektion från den romerska kulturen för att framhäva individer såsom goda förebilder, samt detta gällde kvinnor lika väl såsom män. inom detta antika Rom spelade en närmast ritualiserat sällskapsliv, tillsammans fester samt mottagning hos andra familjer, ett betydande representativ roll till familjen samt på grund av detta kontaktnät vilket spelade enstaka dominant roll inom detta politiska existensen. detta påstås för att kvinnor beneath den äldsta republiken ägde ätit på grund av sig, dock ifrån senrepubliken samt vidare plats kvinnors närvaro enstaka normal sektion från sällskapslivet.

I Rom fanns familjehemmet centrum på grund av enstaka massiv sektion från ett familjs offentliga liv. enstaka politisk ämbetsman alternativt affärsman höll ofta viktiga möten samt skötte sina affärer ifrån hemmet. då maken fanns frånvarande ifrån Rom inom affärer alternativt politiska samt militära uppgift, förväntades hans fru sköta familjens affärer samt upprätthålla viktiga sociala kontakter beneath hans frånvaro. vid bas från dessa förhållanden fanns detta ej bara accepterat utan sågs även likt enstaka dygd på grund av enstaka romersk fru för att aktivt delta inom samhällslivet samt umgås tillsammans både män samt andra kvinnor även beneath makens frånvaro, samt detta plats därmed även enstaka resurs på grund av hon för att artikel underhållande inom sällskapslivet, något likt inom Grekland snarare uppfattades såsom enstaka övning på grund av enstaka hetär.

Kvinnor besökte dem offentliga debatterna vid forum, dem offentliga spelen (ludi), hästkapplöpningar samt teaterföreställningar, både inom sällskap tillsammans med sina män samt utan sällskap. Kvinnor besökte även badhus, platser såsom beneath denna period fanns en centrum till umgängeslivet. detta äger debatterats om män samt kvinnor badade tillsammans vid offentliga badhus, alternativt angående dem gick dit vid olika tider. detta finns tydliga samtida vittnesmål ifall för att könen badade tillsammans ifrån den sena republikens tidsperiod fram mot kristendomens insättning. Kejsar Hadrianus förbjöd könsblandade bad vid 100-talet, dock förbudet tycks ej äga tillämpats inom praktiken. detta tycks ej äga uppfattats vilket skamligt på grund av könen för att bada tillsammans, eftersom även kvinnor ur patricierklassen omvittnat besökte badhus tillsammans tillsammans män. detta bedöms såsom troligt för att detta ej fanns någon ljus samt klar regel ifall saken, utan för att detta varierade ifrån badhus mot badhus samt ifrån individ mot individ.

Vanliga soldater fick ej gifta sig, dock detta finns indikator vid för att centurioners hustrur samt ungar fick följa tillsammans med sina män mot deras militära posteringar ute inom imperiet.

Politik

[redigera | redigera wikitext]

Under republikens period förespråkade detta officiella idealet för att kvinnor hölls borta ifrån politiska kontext. Kvinnor saknade rösträtt, fanns uteslutna ifrån varenda politiska ämbeten, samt fick ej ens närvara såsom åhörare inom senaten. Man förbjöd även pojkar inom tonåren ifrån för att närvara inom senaten, eftersom man ville undvika för att deras mödrar tvingade dem för att redogöra till vad vilket ägde sagts nära hemkomsten.

I praktiken omtalas dem däremot likt både engagerade samt aktiva inom politik. Kvinnor närvarade nära dem politiska debatterna vid forum samt bildade sig åsikter inom politiska ämnen. Kvinnliga namn fanns bland dem signaturer vilket ägnade sig åt politisk graffiti, vilket plats allmänhetens sätt för att informera sin vilja angående politiska ämnen samt politiska kandidater.^[3] detta finns flera modell vid kvinnor vilket influerade politiken genom manliga släktingar samt sann eller genuin män. inom vissa fall kunde politiskt aktiva kvinnor omtalas likt föredömen, då ofta på grund av för att dem utgjort en stöd till enstaka far alternativt autentisk man samt hans politiska arbete samt på det sättet demonstrerat lojalitet, vilket fanns ett romersk dygd.

Samtida krönikörer ger enstaka rad modell vid tillfällen då kvinnor påverkade Roms politik. detta inledande tillfället fanns då sabinskorna tillsammans med succé medlade mellan sina nya äkta par samt sina sabinska fäder samt förhindrade konflikt mellan romare samt sabiner; då förrädaren Corolianus tid 491 f.Kr. ledde volsci mot Rom, kom enstaka deputation romarinnor ledda från hans fru samt mor ut mot hans läger samt fick honom för att avstå ifrån för att anfalla staden; matronorna vid forum stödde tillsammans succé Verginius inom kampen mot tyrannen Appius Claudius; kvinnor fordrade från senaten för att ompröva sitt beslut för att åtgärda ut deras män vilket tagits liksom krigsfångar från Hannibal, samt kvinnor demonstrerade tid 195 f.Kr. mot den hatade lagen Lex Oppia samt fick den återkallad.^[3]

Den möjligen maximalt berömda från samtliga politiskt aktiva kvinnor beneath den romerska republiken fanns Fulvia, vilket plats gift tillsammans med flera manliga politiker efter varandra samt liksom tillsammans kraft ingrep inom politiken till för att gynna sina autentisk mäns karriärer samt bekämpade deras motståndare. Retorikern Hortensia blev berömd till detta politiska anförande denna höll inför detta andra triumviratet kalenderår 42 f.Kr., då denna valdes mot talesperson på grund av 1400 kvinnliga demonstranter till för att återkalla ett team ifall förmögenhetsskatt på grund av kvinnor samt lyckades erhålla populasen tillsammans sig, vilket resulterade inom för att lagen återkallades.^[3]

Under kejsartiden ägde kvinnors bristande vid rösträtt mindre innebörd eftersom makten skiftade ifrån senaten mot detta kejserliga hovet, såsom mot skillnad ifrån senaten plats tvåkönad. ett rad kvinnor ur kejsarfamiljen utövade påverkan ovan politiken, därför vilket kejsarinnorna Livia, Messalina, Pompeia Plotina samt Eusebia. Vissa från dem tjänstgjorde likt regenter, såsom Julia Soaemias (218–222 e.Kr.), Julia Maesa (218–224), Julia Avita Mamaea (222–235), Herennia Etruscilla (251), Ulpia Severina (275), Albia Dominica (378) samt Justina (383–388). andra deltog inom politiska intriger samt kupper, likt Agrippina den yngre, Julia Livilla samt Epicharis. Agrippina den yngre bör äga varit den inledande kvinna likt närvarade vilket åhörare inom senaten,^[8] medan kejsar Elagabalus lät antingen sin mormor Julia Maesa alternativt sin mor Julia Soaemias ta lokal såsom medlem från senaten.^[9]

Socialhjälp

[redigera | redigera wikitext]

Det fanns flera olika sociala insatser till fattiga samt behövande inom romarriket. Den statliga socialhjälpen Dole gav kostnadsfri spannmål mot behövande, dock kvinnor fanns ej prioriterade bland dem liksom mottog bistånd, eftersom politikernas avsikt tillsammans med socialhjälpen plats för att vinna röster samt stävja oroligheter bland väljarna, samt kvinnor vilket saknade rösträtt fanns därför ej intressanta vilket mottagare.^[3] identisk princip rådde inom den statliga arbetsförmedlingen, tillfälliga distributioner från nödhjälp, samt ofta även inom dem offentliga festmåltider vilket ibland arrangerades på grund av dem fattiga från privata filantroper. Även angående kvinnor stundtals även kunde erhålla hjälp, fanns detta manliga väljare vilket både offentliga samt privata välgörare vände sig mot likt huvudmottagare, samt kvinnor blev diskriminerade.^[3] Bara nära enstaka tillfällen nämns socialhjälp samt välgörenhet riktat mot särskilt kvinnor, medan dem inom övriga fall fick ta vad såsom blev ovan efter männen.

Kejsar Trajanus införde offentligt månatligt barnbidrag till både pojkar samt flickor, dock bidraget plats lägre mot flickor samt detta upphörde då dem nära 14 sågs liksom stora nog för att gifta sig, medan pojkar mottog detta mot 17 alternativt 18.^[3] Diskrimineringen uppfattades mot slut liksom en bekymmer, eftersom detta ansågs uppmuntra fattiga föräldrar mot för att föredra söner framför döttrar, vilket kunde leda mot enstaka ojämn könsfördelning. Antoninus Pius stiftade därför pullae Faustinianae mot minne från Faustina den äldre, samt Marcus Aurelius följde upp tillsammans med novae pullae Faustinianae, vilket gav stöd mot särskilt flickor.^[3]

Yrkesliv

[redigera | redigera wikitext]

Det plats normalt till kvinnor inom varenda samhällsklasser för att sköta familjens affärer inom makens frånvaro, dock dem ägnade sig även fritt åt egna affärer. Kvinnor kunde liksom män ärva samt äga frakt samt slavar. fabriksrelaterade affärer samt köpmanskap ansågs ej passande på grund av män från senatorsrang (som förväntades livnära sig vid jordegendomar) dock kvinnor från identisk rang ägnade sig fritt åt industri- samt köpmanskap. detta finns modell vid kvinnor såsom ägde, investerade inom samt direkt skötte redarföretag, handelshus, tegelfabriker samt butiker. Bland kvinnor såsom skötte stora affärer kunna nämnas Calvia Crispinilla, Terentia samt Víria Acte.

Begravningsmonument samt annat ämne ifrån läka romarriket visar för att kvinnor plats verksamma inom dem flesta civila yrken: ifrån byggarbetare, fabriksarbetare samt marknadsförsäljare från allt ifrån frön från växter ofta använda som mat samt spikar, mot parfymimportör, affärsagent samt läkare.^[3] inom Pompeii nämns affärskvinnor vilket Naevoleia Tyche, enstaka frigjord kvinna vilket blev rik nog vid affärer för att utflykt ett luxuös gravvård; fastighetsägaren samt hyresvärden Julia Felix, pantsättaren Faustilla, fisksåsförsäljaren Umbricia Fortunata, vintillverkaren Caesia Helpis, vinhandlaren Vibia, samt framför allt den berömda Eumachia, såsom fanns både fabriksägare, prästinna samt beskyddare från en skrå.^[10] Kvinnor kunde existera verksamma vid samtliga nivåer från identisk arbete samt mot modell, såsom Flavia Seia Isaurica, äga tegelfabriker var andra kvinnor arbetade både inom mellanställning likt förmän, (officinatores) samt såsom arbetare.^[11] dem kunde utföra yrkesliv samt att nå ett mål eller resultat berömmelse till sina bedrifter, samt detta fanns medicinsk expert liksom Aemilia Hilaria samt Metrodora, liksom betraktades vilket medicinska auktoriteter; akademiker såsom Hypatia, såsom blev kända inom undersökning samt vetenskap; samt åtminstone enstaka känd jurist, Afriana Carfania, liksom bör äga vunnit flera rättsmål. Konstnärsvärlden ger modell vid kvinnliga författare såsom Aconia Fabia Paulina samt konstnär likt Iaia ifrån Cyzicus.

Bilden från kvinnors deltagande inom arbetsorganisationer existerar splittrad, dock detta existerar känt för att kunde väljas mot beskyddare samt andra ämbeten inom skrån, religiösa föreningar samt begravningsföreningar.^[3] om dem kunde existera reguljära medlemmar från dem romerska skråna existerar okänt, dock dem arbetade inom varenda fall inom skråanslutna yrken. detta fanns åtminstone en bekräftat skrå till exklusivt på grund av kvinnor: Sociae Mimae, kvinnliga scenartisters skrå.

Det numeriskt värde möjligen vanligaste yrkena till kvinnor fanns inom textilindustrin samt livsmedelsindustrin. för att spinna fanns sålunda associerat tillsammans med kvinnorollen för att yrket plats dem facto reserverat till kvinnor, samt denna industri plats många massiv samt kunde utövas antingen alternativt fördelad vid småskaliga industrier, då inom samarbete tillsammans (ofta manliga) vävare.^[3] Kvinnor arbetade även liksom tvätterskor, även ifall detta arbete (till skillnad ifrån inom Grekland) ej fanns reserverat till kvinnor. en annat vanligt arbete fanns för att sälja alternativt servera föda samt beverage vid en värdshus alternativt ett krog. dem flesta innevånare inom Rom levde inom lägenhetshus (insulae) likt saknade kök samt gjorde för att dem flesta tvingades köpa föda, något liksom gjorde för att detta fanns ett massiv handelsplats till för att tillverka samt sälja föda. Kvinnor vilket arbetade vid värdshus anklagades ibland på grund av för att existera prostituerade, dock yrket fanns ej synonymt tillsammans för att artikel prostituerad, även ifall detta inom enskilda fall förekom för att detta kombinerades.^[3]

De yrken vilket ägde lägst ställning eller tillstånd plats scenkonst samt prostitution, numeriskt värde yrkeskategorier likt båda kategoriserades liksom skändliga (infames). Scenartister – artist, akrobater, dansare, gladiatorer samt sångare - ägde enstaka många nedsänkt social ställning eller tillstånd oavsett kön, samt dem verksamma fanns ofta före detta slavar. dem uppträdde nära både marknader, religiösa festivaler samt andra offentliga tillställningar. enstaka minoritet anställdes på grund av talroller nära fasta teatrar. dem fanns oftast män, dock ett minoritet kvinnliga scenartister hörde mot dem, bland dem Licinia Eucharis,^[3] samt enstaka sektion plats omtalat förmögna, vilket Dionysia. detta bör även äga funnits kvinnliga gladiatorer (Gladiatrix).

Prostitution plats lagligt inom Rom. Bordeller plats lagliga samt beskattade samt betraktades likt ett acceptabel placering. detta existerar oklart ifall om bordellpersonal ständigt fanns slavar alternativt ej, dock detta står uppenbart för att detta fanns många vanligt, även ifall slavhandlare samt hallickar likt använde sig från slavar inom prostitutionsindustrin omtalades tillsammans med förakt.^[3] detta fanns även enstaka minoritet fria kurtisaner (meretrix) likt kunde bli förmögna vid sitt arbete, liksom Volumnia Cytheris.^[3]

Ockulta yrken, liksom astrologer, spåkvinnor samt magiker, kunde artikel lukrativa till både män samt kvinnor: detta plats yrken liksom ej plats olagliga dock såsom nedsänkt utanför den legitima religionsutövningen, samt ett yrkesklass liksom ofta anklagades till för att parasitera vid sina kunders vidskeplighet.^[12] detta finns även modell vid kvinnliga kriminella liksom blivit förmögna vid olagliga yrken, liksom giftförsäljaren Locusta.

Slaveri

[redigera | redigera wikitext]

Den samling kvinnor liksom existerar tydligast dokumenterade likt självförsörjande yrkeskvinnor plats frigivna slavinnor. ett individ kunde bli slav genom för att tas likt krigsfånge alternativt bli kidnappad från slavhandlare: detta fanns även lagligt till slavhandlare för att plocka upp spädbarn vilket lagts ut på grund av för att dö, samt till fattiga föräldrar för att sälja sina egna ungar mot slaveri. Barnen mot enstaka slavinna fick sin ställning eller tillstånd ifrån modern, dock omyndiga ungar blev ej automatiskt frigivna ifall modern blev detta, utan måste även dem bli individuellt frigivna.

En slav kunde ifrån 4 e.Kr. endast bli frigjord ifrån 30 års ålder, dock inom praktiken nära vilken ålder liksom helst.^[3] Kvinnor kunde bli fria genom för att deras ägare gifte försvunnen dem tillsammans med ett fri man alternativt själva gifte sig tillsammans med dem (vilket plats tillåtet till enstaka man utanför senatorsklass). Fria kvinnor förbjöds däremot efter kalenderår 52 e.Kr. för att gifta sig tillsammans med manliga slavar, samt Septimius Severus förbjöd vid 200-talet även kvinnor för att frige slavar tillsammans med avsikt för att gifta sig tillsammans dem efteråt.^[3] Slavar kunde ej legalt gifta sig tillsammans med varandra, dock socialt sett leva inom äktenskap kallat contubernium.^[3] Frigivna slavar oavsett kön antog efter frigivningen sin tidigare ägares namn samt kom automatiskt för att ingå inom sin tidigare ägares utvidgade släkt liksom dennes klient, såvida denne ej löste dem ifrån detta alternativt (i ett kvinnas fall) angående denna gifte sig.^[3]

En frigjord slavkvinna ägde lägre träning än ett fri romersk kvinna, samt hennes yrkesmöjligheter begränsade sig ofta mot dem information denna blivit upplärd mot för att utföra såsom slav. ett romersk slavinna arbetade normalt såsom hushållsslavinna (ancillae) kunde utbildas mot enstaka rad uppgifter: sekreterare, kammarjungfru, klädvikare, hårfrisörska (ornatrix), hårklippare, spegelhållare, massör, uppläsare, underhållare (skådespelare, dansös, akrobat samt sångerska), barnmorska, amma (nutrix), sjukvårdare, hushållerska (vilicia), spinnare, vävare, klädesmakare samt kökshjälp.^[3] Slavar blev även prostituerade både vid bordeller, badhus samt inom hemmet (till samt tillsammans med mot andra slavar inom hushållet). varenda dessa yrken kunde utövas även från frifödda kvinnor dock fanns särskilt vanliga till frigivna slavar.^[3]

Efter frigivningen kvarstod slaven inom sina gamla arbetsuppgifter fram mot för att den ägde hittat ett försörjning såsom gav dem full aktivitet. Undantagna plats prostituerade, kvinnor ovan femtio års ålder samt kvinnor såsom gift sig tillsammans med ett fri man.^[3] detta fanns vanligt till enstaka frigjord slavinna för att stanna inom sin ägares hushåll samt gå vidare utföra sina gamla data likt fri arbetare. en modell fanns Dorcas, vilket fanns ornatrix (hårfrisörska samt kammarjungfru) åt kejsarinnan Livia, samt likt fortsatte artikel detta även efter frigivningen. Frigivna slavinnor kunde även ägna sig åt affärer, samt inom vissa fall bli framgångsrika. eftersom slavar ofta fanns utlänningar, kunde frigivna slavinnor utnyttja sitt ursprung genom för att saluföra vissa produkter ifrån sina hemtrakter, sålunda vilket mot modell österländska kvinnor vilket efter sin frigivning importerade samt sålde österländska parfymer samt lyxartiklar, samt detta fanns frigivna kvinnor vilket tjänade förmögenheter efter sin frigivning.^[3]

Religion

[redigera | redigera wikitext]

Kvinnor spelade enstaka betydelsefull roll inom romersk tro. Den högsta treenigheten inom romersk tro, den Kapitolinska triaden, bestod från numeriskt värde kvinnliga gudar samt enstaka manlig, far, mor samt dotter: Jupiter, Juno samt Minerva. Romersk tro fokuserade dels vid upprätthållandet från strikt justerade, offentliga samt privata ritualer, dels vid enstaka motsatsverkan var varenda gud ägde ett motpart från motsatt kön, samt båda könens medverkan plats därför betydelsefull.

Under kejsartiden blev kvinnor ur kejsarfamiljen gudaförklarade samt dyrkade inom kejsarkulten. Bland dem inledande kvinnor vilket blev gudaförklarade plats kejsarinnan Livia samt Octavia den yngre.

Religionsutövning

[redigera | redigera wikitext]

Kvinnor deltog inom snart sagt samtliga religiösa högtider samt festivaler inom romersk tro, både nära offentliga högtider samt inom privat religionsutövning. Vissa ritualer fordrade uttryckligen kvinnlig medverkan, medan andra begränsade den, något vilket fanns fallet även på grund av män. Vissa riter plats reserverade till män, andra plats vid identisk sätt reserverade till kvinnor: den likt uppmärksammats maximalt existerar kulten kring Bona Dea.

I den privata vardagsreligionen spelade kvinnor ett energisk roll. ett flicka offrade rituellt sin barndoms toga mot Fortuna Virginalis, flickornas beskyddare, då dem blev vuxna samt började bära ett myndig kvinnas stola, vilket motsvarade pojkars ceremoni nära identisk ålder.^[3] denna offrade sina leksaker mot Diana. Inför sitt giftermål offrade denna mot venus Verticordia. Efter sitt giftermål hamnade denna beneath beskydd från Fortuna Primigenia. inom ett romersk släkt utövades enstaka privat familjekult kring förfäderna samt skyddsandarna till husfadern alternativt pater familias (genius) samt husmoder alternativt mater familias (juno). enstaka kvinna såsom kvarblev beneath sin fars förmynderskap, fortsatte delta inom sin födelsefamiljs kult, dock ifall denna ingick den struktur från äktenskap vilket placerade hon beneath makens förmynderskap, övergick denna mot hans familjekult. beneath befruktning, graviditet, födsel samt barnuppfostran utfördes en antal ritualer mot Juno, Diana, Lucina, Di nixi samt ett mängd gudomar behjälpliga nära dessa tillfällen. Sedan denna fött en små människor kunde denna delta inom kulten kring Mater Matuta samt dennas festival matralia, såsom endast plats rätt till gifta kvinnor samt mödrar.

En gift kvinna kunde 1 april varenda tid delta inom kulten kring Fortuna Virilis, likt gynnade fruktbarhet samt sexualitet, samt såsom firades inom offentliga badhus eftersom dessa byggnader ofta såg mäns könsorgan nakna, samt liksom därför även kallades Fortuna Balnearis. Efter för att kulten från venus ägde införts inom Rom, började dock hustrur, inom varenda fall inom dem högre samhällsklasserna, ersätta Fortuna Virilis tillsammans med venus Verticordia, såsom plats venus inom egenskap från gynnande från sexualitet inom giftermålet, medan kulten från Fortuna Virilis alltmer firades från prostituerade alternativt inom varenda fall kvinnor vilket ej tillhörde dem högre klasserna.^[3]

Utöver den romerska tro, blev även flera främmande religioner populära inom Rom, såsom romare kunde delta inom sidled tillsammans sin sedvänja kult. dem möjligen maximalt populära från samtliga främmande kulter inom Rom plats Mithras samt Isis, samt inom Isiskulten kom kvinnor för att ett fåtal ett massiv innebörd. mot skillnad ifrån den romerska religionens principer ifall tydliga motsatser samt gränsdragningar, fasta ritualer samt offentlighet, fanns den hellenistisk-romerska Isis-kulten ett mysteriekult, vilket inom många motsvarade kulten från Demeter, därför likt den utövades inom Grekland.^[3] Isis skildrades såsom ett gudom vilket inom sig smälte samman varenda motsatser mot ett totalitet samt omfattade varenda andra gudar, samt denna beskrevs såsom både jungfru, fru, mor samt prostituerad; vilket både skapad samt likt skapare, samt liksom den såsom behärskade all världens element.^[3] Isiskulten predikade likhet mellan varenda kön, yrken, åldrar samt samhällsklasser samt erbjöd individuell tillfredsställelse, samt hennes ritualer hölls mot massiv sektion hemliga. Kulten kring Isis beskrivs likt den möjligen maximalt populära kulten från samtliga till kvinnor ur varenda samhällsklasser: den plats omvittnad populär bland både slavar samt prostituerade, dock även romerska överklasskvinnor.^[3]

Samtida manliga författare beskriver ofta kvinnor likt religiösa, dock även benägna till vad dem uppfattade liksom överdriven religiositet samt hängivenhet tillsammans ett dragning mot trolldom samt hemliga ritualer.

Prästämbeten

[redigera | redigera wikitext]

Prästerliga ämbeten fanns öppna till både kvinnor samt män. Kvinnor kunde liksom män tjänstgöra likt präster (Sacerdos), överstepräst samt religiös pedagog (magistra), samt religiös assistent (ministra) mot enstaka gudom alternativt en särskilt tempel. Beroende vid kult kunde dessa titlar behållas från båda könen alternativt bara en från dem, liksom från gifta alternativt ogifta.

En sektion religiösa ämbeten fanns reserverade på grund av antingen män alternativt kvinnor. en modell plats sacerdos Cereris alternativt sacerdos Cerealis, likt fanns gudinnan Ceres prästinna, en ämbete likt ej kunde innehas från enstaka man. Demeter samt Persefone dyrkades inom Rom såsom Ceres samt Proserpina inom sina egna versioner från Thesmoforia (sacrum anniversarium) samt Eleusinska mysterierna (initia Ceres), var romerska matronor samt deras döttrar offrade ett sugga samt återspelade dramat mellan gudinnan samt hennes dotter.^[3] Kulten sköttes från prästinnor från grekisk börd ifrån Neapel samt Elea, vilket fick romerskt nationalitet samt ett upphöjd ställning inom Rom, var dem plats dem enda kvinnliga präster förutom vestalerna likt fanns anställda nära enstaka statlig kult.^[3]

Vissa prästämbeten hölls gemensamt från en gift par. en modell plats Jupiters överstepräst Flamen Dialis, vars fru blev Flaminica Dialis samt ägde den på grund av ett kvinna ovanliga rätten för att utföra djuroffer, då denna varenda sju dagar offrade en lam mot Jupiter. Paret fick ej skilja sig samt översteprästen fick ej behålla sitt ämbete efter sin hustrus död. en annat modell fanns rex sacrorum samt hans fru regina sacrorum, liksom även denna fick utföra djuroffer, inom hennes fall mot Juno.

De statliga präster liksom hörde mot Roms offentligt finansierade statskulter plats reserverade till män inom samtliga fall utom två: gudinnan Ceres prästinnor samt vestalerna, liksom fanns reserverade till kvinnor. inom gengäld plats dock dem sex vestalerna detta enda statliga präster vilket fanns anställda vid heltid, samt ägde likt sådana ett unik ställning inom den romerska statskulten.

Utöver dem statliga romerska kulterna fanns detta redan tidigt enstaka mängd icke statligt finansierade religioner samt kulter, varav flera tillät kvinnliga präster (prästinnor). Den många populära Isiskultens huvudpräster plats manliga, dock bland kultens övriga religiösa ämbeten (sacerdous) accepterades kvinnor.^[3]

Samtliga ovanstående prästämbeten på grund av kvinnor avskaffades då religionsfriheten förbjöds beneath förföljelserna mot hedningarna inom samband tillsammans för att kristendomen blev statsreligion. Kvinnliga präster förekom inom tidig kristendom, dock sedan kristendomen blivit statsreligion, förekom heller ej kvinnliga präster inom kristendomen.

Kvinnor inom detta Östromerska riket

[redigera | redigera wikitext]

Den romerska kvinnans ställning genomgick enstaka förändring sedan Konstantin den store vid 300-talet införde kristendomen samt flyttade romarrikets centrum ifrån staden Rom mot Konstantinopel, sedermera huvudstad inom detta Östromerska riket (eller Bysantinska riket).

Efter kristendomens insättning kom kvinnors ställning för att präglas från kristendomens ögonkontakt vid kvinnor. Den kristna kyrkan betraktade kvinnor vilket svaga inom karaktären samt benägna för att ge efter på grund av identisk sexuella lust likt enstaka gång ledde mot människans syndafall genom Eva,^[13] samt såg detta därför likt en ideal för att hålla könen åtskilda till för att ej fresta kvinnor mot för att förleda män mot synd, enstaka ögonkontakt såsom fick konsekvenser på grund av kvinnors deltagande inom samhällslivet.

Det sågs därefter såsom ett tillräcklig träning till ett flicka för att lära sig hushållskunskaper samt för att studera samt nedteckna från sin mor alternativt inom en nunnekloster, samt inom övrigt fokusera vid den kristna tron samt analysera helgonens liv samt memorera psalmer.^[14] Ibland rekommenderades flickor för att lära sig studera på grund av för att behärska analysera bibeltexter, andra gånger sågs detta likt enstaka fara liksom kunde utsätta dem till frestelse mot synd.^[15]

Den kristna tron innebar ett sänkt toleransgräns på grund av utomäktenskaplig sexualitet.^[13] Sex utanför giftermålet kategoriserades från den kristne kejsar Konstantin den store liksom sedeslöshet samt belades tillsammans med dödsstraff.^[16] Endast önskan för att leva klosterliv fanns en accepterat skäl för att vägra gifta sig. Inom giftermålet sågs sexualitet likt exklusivt menat till reproduktion. Både preventivmedel samt abort kriminaliserades, samt abort blev betraktat liksom mord.^[17] i enlighet med Konstantin den stores team fick kvinnor ta ut skilsmässa enbart angående maken gjort sig ansvarig mot trolldom, gravplundring alternativt mord, medan män tilläts ta ut skilsmässa nära kvinnligt äktenskapsbrott alternativt häxeri.^[16] Kejsar Constans stadgade dödsstraff till kvinnlig otrohet.^[16] Män tilläts senare även ta ut skilsmässa angående deras hustrur ägde umgåtts tillsammans med män offentligt.^[14]

Under dem inledande seklen efter kristendomens insättning deltog kvinnor liksom förut inom samhällslivet, dock ifrån 500-talet fick idealet angående könssegregation en större påverkan, tillsammans den nya kristna huvudstaden Konstantinopel vilket rollmodell. inom Konstantinopel förväntades kvinnor då chans fanns alltmer hålla sig inom enstaka speciell kvinnoavdelning inom hemmet (gynaikonitis), något likt blev särskilt märkbart på grund av kvinnor ur överklassen.^[13] Även ifall kvinnorna ur kejsardynastin inte någonsin helt avskildes ifrån umgänge tillsammans med män, begränsades deras offentliga framträdanden samt nära hovet började könen delta inom separata banketter, något liksom fortsatt plats fallet fram mot Komnenosdynastins tid.^[13] Kejsar Justinianus I:s lagar dämpade kvinnors rörelsefrihet genom för att utföra detta mot ett giltig orsak mot skilsmässa på grund av ett man ifall hans fru vistades inom offentliga lokaler likt teatrar samt badhus utan hans tillstånd;^[18] beneath Konstantin VI:s mandatperiod beskrevs detta vilket oacceptabelt på grund av enstaka ogift dotter för att ses från män utanför familjen,^[14] samt kejsar Leo oss förbjöd kvinnor för att bevittna affärskontrakt tillsammans med argumentet för att sådana handlingar gjorde för att denna kom inom närmare förbindelse tillsammans män än vad likt plats passande.^[14] då kvinnor vid bas från enstaka jordbävning flydde ut vid gatorna inom Konstantinopel 557, omtalades detta liksom en sällsynt situation då överklasskvinnor ägde setts offentligt. Kvinnor skulle perfekt sett ses offentligt endast då dem besökte kyrkan samt beneath kyrkliga högtider,^[13] samt bära slöja då dem rörde sig utomhus.^[17]

Rätten till kvinnor för att ärva, äga samt förfoga ovan egendom behölls efter kristendomens införande,^[13] samt långt fram inom medeltiden fanns bysantinska kvinnors rättigheter inom affärslivet större än västeuropeiska kvinnors, då även gifta kvinnor behöll rätten för att förfoga ovan sina valuta samt upprätta kontrakt utan makens inblandning.^[18] Kvinnor fick även fortsatt bedriva affärer, äga frakt, slavar samt företag,^[18] samt idealet angående könssegregation gjorde mot samt tillsammans med för att kvinnliga medicinsk expert samt sjukvårdare fick statligt stöd till för att sköta kvinnor vid vårdinstitution samt badhus.^[15] Idealet angående könssegregering innebar för att dock för att detta främst blev hushållsyrken liksom begränsade kontakten tillsammans med män, sålunda liksom textilindustrin alternativt livsmedelshandeln, liksom kom för att ses liksom socialt accepterade, medan vissa yrken, vilket domare samt bankir, uttryckligen förbjöds.^[18]

Sedan kristendomen ägde blivit den enda tillåtna tro kunde kvinnor ej längre bli präster, eftersom kristendomen förbjöd kvinnliga präster. Däremot kunde kvinnor liksom män både grunda samt vandra inom religiös byggnad, samt kvinnliga religiös byggnad styrdes även från kvinnor. detta blev vanligt på grund av kvinnor för att grunda religiös byggnad, samt nunnekloster användes både likt tillflykt till flickor såsom ej ville gifta sig, fattighus på grund av kvinnor liksom ej kunde försörja sig, bostad på grund av handikappade samt hemlösa kvinnor, kvinnofängelse, kvinnosjukhus, flickskola samt ålderdomshem på grund av kvinnor, samt flera kvinnor utförde socialt jobb liksom leksystrar samt diakonissor.^[13]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]

• Briquel, Dominique; Svensson Pär (2007). Etruskerna. Alhambras pocket encyklopedi, 99-1532610-6 ; 88 (1. uppl.). Furulund: Alhambra. ISBN 9789188992970 
• Edwards, Catharine (1993) (på engelska). The politics of immorality in ancient Rome. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-40083-X 
• Pomeroy, Sarah B. (1979(1975)) (på engelska). Goddesses, whores, wives and slaves: women in classical antiquity (5. impr.). New York: Schoken. ISBN 0805205306